Handlingsplan för matematikutveckling i Falköpings kommun
Innehållsförteckning Bakgrund...1 Strategier för att utveckla och planera Falköpings kommuns utvecklingsarbete i matematik...1 Övergripande mål...3 Delmål...3 Strategier för att uppnå målen...3 Att aktualisera strävansmålen i matematik...3 Att lärare som undervisar i matematik skall ha behörighet i ämnet...3 Att fler lärare skall få kompetensutveckling inom matematikämnet...3 Att kommunen har mentorskap i matematik...4 Att enheterna har systematisk dokumentation och uppföljning...4 Att utse en matematikansvarig på varje förskola/skola...5 Att utveckla olika former av nätverk och kanaler för kunskapsutbyte...5 Avslutningsvis...6 Bilaga 1...7
Bakgrund Utbildningsdepartementet gav Statens skolverk i uppdrag (2009-02-19) att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap och teknik. I uppdraget ingick åtgärder för att skapa förutsättningar för förnyelse av undervisningen i ämnet matematik. Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU-03) visar bland annat på bristande kommunikation i undervisningen och att diskussioner och lärarledda genomgångar har minskat samt att elevers enskilda arbete har ökat. Studien pekar vidare på behovet av att ändra undervisningens utformning och att undervisningstiden kan användas på ett mer konstruktivt utvecklande sätt. Skolinspektionen publicerade den 1 oktober 2009 en kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik på ett flertal skolor i Sverige. Den visar att matematikundervisningen i för liten grad utgår från kursplanen för matematik. En viktig orsak var att lärarna inte hade tillräckliga kunskaper om och förståelse för målen i kursplanen och läroplanen. I flertalet av de skolor som granskades var lärarnas undervisning inte tillräckligt varierad och anpassad för att möta olika elevers behov och förutsättningar. Skolinspektionen och andra undersökningar har visat att pedagogisk ämnesbehörigheten inom matematik inte har varit tillräcklig. Skolinspektionen noterade också att läroböckerna dominerade kraftigt under lektionerna inom ramen för enskilt arbete. Samtal om matematiska fenomen fick därmed alltför litet utrymme och eleverna fick inte träning i samtliga mål i kursplanen. Strategier för att utveckla och planera Falköpings kommuns utvecklingsarbete i matematik Hösten 2008 tillsatte Barn- och utbildningsförvaltningen en arbetsgrupp i matematik. Arbetsgruppens sammansättning var Eva Carlander-Odebäck, Marita Linnarsson, Carina Milton-Persson, Mats Gustavsson och Pia Gisslén. Gruppen fick bland annat följande uppdrag: Att genomföra en nulägesanalys ur ett elevperspektiv Att undersöka graden av behöriga lärare i matematik Att undersöka kompetensen i arbetslagen Att hitta bevis på metodutveckling inom ämnet Att identifiera kompetensutvecklingsbehov Att utarbeta en strategi för förbättringsåtgärder inom området Som metod valde arbetsgruppen att genomföra en enkätundersökning med elever och matematiklärare hösten 2008. Enkäten genomfördes på några slumpvis valda förskolor och skolor i år 3, 5 och 8 i Falköpings kommun. Arbetsgruppen jämförde även resultat från de nationella provens resultat och slutbetyget i år 9 och påpekar att korrelationen är låg (se tabell). 1
Tabell 1 Ej uppnått godkänt i ämnet 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 Matematik vid: Nationella prov 15,2 14,5 17 12,5 Slutbetyg 4,7 5,8 6 7,7 Tabell 1. Jämförelse mellan ej godkänt betyg i nationella prov och slutbetyg i år 9 uttryckt i procent. Åren 2005-2009. Arbetsgruppens tolkning av resultaten från enkätundersökningen belyser bland annat följande önskvärda förbättringsområden: Arbetssätten i matematikundervisningen kan utvecklas och varieras i ökad grad. Samtliga lärare som undervisar i matematik bör ha ämnesbehörighet. Detta framgår även av kommunrevisorernas enkät och tas upp i den skolinspektion som genomfördes under våren 2009 som ett område som Falköpings kommun bör förbättra. Lärare som undervisar i matematik visar intresse för och uttrycker behov av kompetensutveckling. Förslag som framkom: Matematiksvårigheter Praktisk matematik Utomhusmatematik Betyg & bedömning På arbetsgruppens initiativ har en fortbildning i matematik påbörjats i samarbete med Dalénium Science Center och Skövde högskola. För att få en utförligare bild av arbetsgruppens enkätundersökning är det lämpligt att ta del av den powerpoint-presentation som gruppen sammanställt och redovisat på Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsmöte i mars 2009. En redovisning för samtlig skolpersonal erbjöds (via Falnet) i augusti 2009. Gruppens uppdrag ansågs som slutfört i och med dessa redovisningar. Under april 2009 utsågs Monica Öjring till matematiksamordnare i kommunen. Detta innebar bland annat att forma en ny arbetsgrupp för att utveckla och planera kommunens utvecklingsarbete i matematik. Gruppens sammansättning; Monica Öjring, Lottie Risberg, Carina Milton-Persson, Viktoria Streith och Marie Wicksell. Utifrån analysen av den tidigare arbetsgruppens resultat, kommunens kvalitetsredovisning, Skolinspektionens kvalitetsgranskning och Skolverkets nationella utvärdering kommer strategier för förbättringsåtgärder att utarbetas. Vid genomförandet av dessa strategier blir kommun, skolledning och lärare delaktiga i utvecklingsarbetet. 2
Övergripande mål Att höja kvaliteten i undervisningen för att fler elever ska nå högre måluppfyllelse i matematik. Delmål Att aktualisera strävansmålen i matematik Att lärare som undervisar i matematik skall ha behörighet i ämnet Att fler lärare skall få kompetensutveckling inom matematikämnet Att kommunen har mentorskap i matematik Att enheterna har systematisk dokumentation och uppföljning Att utse en matematikansvarig på varje förskola/skola Att utveckla olika former av nätverk och kanaler för kunskapsutbyte Strategier för att uppnå målen Att aktualisera strävansmålen i matematik Att med utgångspunkt från strävansmålen och grundskolans kursplan kontinuerligt granska befintliga arbetssätt och läromedel. Att lärare som undervisar i matematik skall ha behörighet i ämnet Vid personalplaneringen ska skolledningen ta hänsyn till lärarnas utbildning, de som undervisar i matematik skall ha utbildning i ämnet. Att fler lärare skall få kompetensutveckling inom matematikämnet Utifrån de behov vi sett och de önskemål som framkom i den genomförda enkätundersökningen, hösten 2008, föreslår vi följande: Kommunen bör fortsätta att prioritera vidareutbildning inom matematik för lärare som önskar Lärarlyftet. En fortbildning i matematik har anordnats i samarbete med Dalénium Science center. Fortbildningen har riktats mot lärare som undervisar i förskoleklass samt grundskolans samtliga stadier och den har varit upplagd enligt följande: Gemensamma föreläsningar med Bengt Drath, lärarutbildare i matematik vid Högskolan i Skövde och Pernilla Holmgren, pedagog på Dalénium. Därefter har det anordnats inspirationspass med Pernilla Holmgren för lärare som arbetar med elever upp t.o.m. år 6. Dessutom har det för lärare med elever i förskoleklass t.o.m. år 3 funnits möjlighet att delta i en fördjupningsdel under ledning av Bengt Drath. Under vårterminen 2010 kommer samarbetet med Dalénium att fortsätta på så vis att ytterligare tre fördjupningsdagar erbjuds. Storföreläsningar för lärare i matematikämnet bör fortsätta. Föreläsningar bör följas av studiecirklar eller gruppdiskussioner. Kommunen bör möjliggöra kompetensutveckling i form av deltagande vid matematikbiennette och matematikbiennal för att lärare ska kunna få möjlighet att ta del av nya rön och aktuell forskning. 3
En form av kompetensutveckling bör vara studiecirkel eftersom den ger en långsiktig fortbildning. Att delta i en studiecirkel förutsätter att alla är delaktiga i att utveckla det egna och gruppens kunnande. Det krävs att deltagarna mellan träffarna läser litteratur och reflekterar över densamma samt att de delar erfarenheter med varandra vid de gemensamma träffarna. Exempel på litteratur som är lämplig att använda i studiecirkelform lämnas i bilaga 1. Marita Linnarsson och Monica Öjring har deltagit i en kurs för studiecirkelledare kring boken Förstå och använda tal en handbok (McIntosh, A.) anordnad av Nationellt Centrum för Matematik (NCM). Därefter har specialpedagogerna inbjudits att delta två dagar i en kurs med motsvarande innehåll för att få underlag för att hålla i studiecirklar för lärare på sina skolor. Inventera och ta tillvara de resurser och goda exempel som finns inom kommunen. Ge möjlighet för lärare att få ta del av och att få inspireras av dessa. Att kommunen har mentorskap i matematik Det finns inom kommunen, sedan våren 2009, fyra mentorer anställda (fr.o.m. våren 2010 finns två mentorer). Deras uppgift är att stödja lärarkollegor som upplever att de har behov av att fördjupa sina kunskaper inom matematikundervisningen. Matematikmentorerna ska vara ett stöd främst till lärare för tidiga åldrar inom skolan. Mentorerna kan stödja enskilda lärare men även hela arbetslag. På skolenheterna är det rektors ansvar att inventera och identifiera behovet av handledning. Därefter görs en ansökan till Barn- och utbildningsförvaltningen, som i samråd med rektorerna handhar uttagningen av adepter. Att enheterna har systematisk dokumentation och uppföljning Det finns idag flera diagnosmaterial som kan ge en genomlysning på innehållsnivå om vad elever behärskar respektive inte behärskar. Resultaten på diagnoserna kan sedan ligga till grund för fortsatt kompetensutveckling i kombination med utvecklingsarbete på t ex skolnivå. Det är viktigt att föra en kritisk diskussion om diagnoser och diagnosmaterial. Inget material täcker in allt, utan syftet med diagnostiseringen får avgöra vilket material som lämpar sig bäst. Exempel på diagnosmaterial: Diamant (2009), (Skolverket) Diagnosmaterialet riktar sig till elever i de yngre åldrarna men kan även användas av äldre elever. Diamant består av sex delar: aritmetik, bråk och decimaltal, talmönster, formler, mätning och geometri samt statistik. Materialet kan användas på flera olika sätt. Läraren kan se var eleverna står inför ny undervisning, se var eleverna står efter genomgång av nytt avsnitt eller backa till en del som en elev visat sig ha problem med. Förstå och använda tal (2009), (NCM) Boken behandlar progressionen i undervisningen om tal och räkning med betoning på taluppfattning. Syftet är att tillhandahålla hjälp för lärare i grundskolan att diagnostisera svårigheter som eleverna stöter på och missuppfattningar som de förvärvar i matematik. Detta sker genom översiktstest för klass/elevgrupp och uppföljande samtal med enskilda elever. Handboken ger förslag och underlag för att kunna hjälpa elever att reda ut svårigheter. Den syftar också till att hjälpa lärarna till en mer medveten undervisning. 4
MIO Matematiken Individen Omgivningen (2009), Argument Förlag AB MIO är ett observationsmaterial för förskolan och det stöder förskolans arbete med matematik enligt Läroplan för förskolan, Lpfö98. Det ligger också i linje med de kompletteringar som gjorts i förskolans läroplan. MIO visar på verksamhetens behov kring vad som behöver utvecklas i det pedagogiska utbudet. Materialet ger stöd då man vill ta reda på hur barnens matematiska tänkande kan se ut, det ger också hjälp i arbetet med att vidareutveckla barnens matematiska förmåga på bästa sätt utifrån deras egna förutsättningar. (s 12). MUS Matematik-Utvecklings-Schema (2008), Liber förlag MUS är ett hjälpmedel för lärare av erfarna pedagoger. Materialet riktar sig främst mot barn från förskoleklass till elever i år 9, men kan mycket väl användas längre upp då vissa punkter i schemat inriktar sig på faser/förmågor som elever uppnår efter skolår 9. Materialet är inspirerat av LUS (Läs-Utvecklings-Schema) och utformat utifrån läromedel och nationella prov. Det är till för lärare och ger en tydlig bild av vad eleven kan respektive inte kan. Att utse en matematikansvarig på varje förskola/skola En matematikansvarig lärare kan vara ett stöd för arbetslaget, ha ett övergripande matematikansvar samt vara länken till externa kontakter såsom matematiksamordnare, arbetsgruppen i matematik, speciallärare, specialpedagog samt specialpedagogiskt centrum. Som matematikansvarig kan man ingå i ett nätverk för aktuella frågor kring matematik. Att utveckla olika former av nätverk och kanaler för kunskapsutbyte Mötesplatser för pedagogiska samtal och olika former av nätverk kan bidra till att höja kompetensnivån bland lärare i matematik. Sådana nätverk kan bildas av Specialpedagoger Matematikmentorer Matematikansvariga lärare på förskolor/skolor Matematiklärare på grundskolan och gymnasiet Dessa mötesplatser och nätverk kan även bli naturliga kanaler för att de lärare, som deltagit i någon form av kompetensutveckling, t ex matematikbiennalen, skall kunna förmedla sin nya kunskap till andra lärare. Referensbibliotek Ett referensbibliotek i matematik upprättas på Specialpedagogiskt Centrum. Webbsida I kommunen skapas en webbsida om matematikämnet. Denna kan innehålla aktuell information och nyheter, till exempel ny forskning, litteratur, aktuella projekt och annat som kan vara av allmänt intresse. Föräldrainformation Vid föräldramöten bör undervisande lärare i matematik informera om arbetssätt och mål för att ge hemmet ökade möjligheter att vara delaktiga i elevens kunskapsutveckling. 5
Avslutningsvis De strategier och förhållningssätt som beskrivs i denna vägledning syftar till att verksamheten skall uppnå en kvalitet som gör det möjligt för varje elev att nå de nationella målen. För att förbättringsarbetet skall bli framgångsrikt måste det förankras hos alla som berörs genom delaktighet och inflytande vilket är en nödvändig grund för allt förbättringsarbete. Under de närmaste åren kommer elevernas måluppfyllelse nogsamt att följas och stöttas av barn och utbildningsförvaltningen för att se om insatta åtgärder och strategier ger avsedd effekt. En uppföljning och revidering av handlingsplanen kommer att genomföras under hösten 2011. Det är rektors ansvar att i respektive skolas arbetsplan komma överens om och dokumentera skolans strategier för måluppfyllelse. Falköping i mars 2010 Monica Öjring Lottie Risberg Carina Milton-Persson Viktoria Streith Marie Wicksell 6
Bilaga 1 Exempel på litteratur som är lämplig att använda i studiecirkelform Familjematematik hemmet och skolan i samverkan, 2004 (NCM) Boken vänder sig till skolbarnsföräldrar och grundskollärare. Den är uppbyggd på så vis att den kan användas i studiecirkelform, föräldrar och lärare tillsammans. Förstå och använda tal en handbok, (2009) McIntosh, A. (NCM, red.) NCM (Nationellt Centrum för Matematik) har i samarbete med Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaeringen, i Norge och professor Alistair McIntosh, universitetet i Tasmanien utvecklat ett stöd- och stimulansmaterial som vänder sig till pedagoger i förskoleklass, grundskolans samtliga årskurser och gymnasieskolans A-kurs i matematik. Matematik från början, (2000) PRIM-gruppen, Stockholms universitet & Skolverket Matematik från början är ett kompetensutvecklingsmaterial framtaget av PRIMgruppen (PRov I Matematik) med stöd av myndigheten för skolutveckling som riktar sig mot förskola och grundskolans tidiga år. Materialet bygger på skolverkets analysschema i matematik för åren före skolår 6 och Nämnaren TEMA: Matematik från början. Matematikverkstad, (2005) Trygg, L. & Rystedt, E. (NCM) Matematikverkstad är en handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverstäder. Till boken hör en studiecirkelhandledning. MIO Matematiken Individen Omgivningen (2009), Argument Förlag AB MIO är ett observationsmaterial för förskolan. Materialet ger stöd då man vill ta reda på hur barnens matematiska tänkande kan se ut, det ger också hjälp i arbetet med att vidareutveckla barnens matematiska förmåga på bästa sätt utifrån deras egna förutsättningar. (s 12). 7