Översyn av geografisk indelning i polisregion Nord

Rapport 2014 11 11 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Översyn av geografisk indelning i polisregion Nord

2 Innehåll 1. UPPDRAGET... 3 1.1. Inriktningsbeslut... 3 1.2 Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation... 3 1.3 Genomförandekommitténs direktiv... 3 1.4 Arbetsgruppen... 4 1.5 Arbetets bedrivande och avgränsningar... 4 2 BAKGRUND... 5 2.1 Befolkning och brottslighet... 5 2.2 Anställda... 6 2.3 Nuvarande organisation... 6 2.3.1 Norrbotten... 6 2.3.2 Västerbotten... 6 2.3.3 Västernorrland... 7 2.3.4 Jämtland... 7 2.4 Polisstationer/lokaler i regionen... 7 2.5 Styrande faktorer... 8 2.5.1 Bärkraft... 8 2.5.2 Förmågor... 8 2.5.3 Övriga förmågor... 8 2.5.4 Forumregler m.m.... 9 3 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG... 10 3.1 Beskrivning med karta... 10 3.1.1 Huvudorter... 10 3.1.2 Polisområde Norrbotten... 10 3.1.3 Polisområde Västerbotten... 11 3.1.4 Polisområde Västernorrland... 11 3.1.5 Polisområde Jämtland... 12 3.2 Fördelar/Nackdelar med förslaget... 14 4 BILAGOR... 14 4.1 Direktiv... 14 4.2 Underlag... 14 4.3 Riskbedömning ur arbetsmiljöperspektiv... 14

3 1. Uppdraget 1.1. Inriktningsbeslut Den 16 oktober 2013 beslutade den särskilde utredaren Thomas Rolén om inriktningsbeslut för Polismyndighetens övergripande organisation och styrning. Det beslutades bl.a. att regionpolischeferna fick i uppdrag att ta fram förslag till geografisk underindelning med beskriven verksamhetsförmåga av respektive polisregion. Förslag till indelning och genomförandeplan ska redovisas senast i december 2014. I beslutet angavs ett antal utgångspunkter: Polisens kärnverksamhet ska utföras nära medborgarna. Tydligare ledning och styrning med kortare beslutsvägar. Sex organisatoriska nivåer i Polismyndigheten. Enhetlig organisationsstruktur, nomenklatur och enhetliga arbetsmetoder. Mer sammanhållen stödverksamhet. En myndighet och inte flera nya myndigheter. 1.2 Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation Den 14 maj 2014 beslutade den särskilde utredaren Thomas Rolén om huvuddragen för den nya Polismyndighetens detaljorganisation. Beslutet redogör för fördelning av ansvar och uppgifter mellan olika organisatoriska enheter samt för former för ledning och styrning. Beslutet ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med kompletterande beslut, genomförandet samt med framtagande av styrdokument, chefstillsättningar och verksamhetsövergång. 1.3 Genomförandekommitténs direktiv Av genomförandekommitténs direktiv framgår att det övergripande syftet med översynen är att utreda möjligheterna till att skapa en mer ändamålsenlig indelning av polisregion Nord där nya alternativ prövas förutsättningslöst för att skapa en så bra framtida verksamhet som möjligt. Vidare framgår att inriktningen är att polisregion Nord ska bestå av de fyra polisområdena, men länsgränserna är inte styrande för detta arbete.

4 I uppdraget ingår att analysera geografiska och demografiska förutsättningar, medborgarnas pendlings och resemönster, brottsutveckling och brottsmönster inom regionen. Arbetet ska, enligt direktiven, även ta sin utgångspunkt i de förmågor som Genomförandekommittén beskrivit i avsikt att uppnå bärkraftiga lokalpolisområden och polisområden. Dessutom ska möjligheten att tillgodose medborgarnas behov av polisiär service samt förhållandet till externa samverkanspartner beaktas. Vid behov ska även inverkan av forumregler tas i beaktande. Mot bakgrund av resultatet av denna analys samt det ovan nämnda ska arbetsgruppen lämna förslag till geografisk indelning av kommande lokalpolisområden och polisområden i enlighet med den inriktning gällande antalet polisområden som angetts i direktiven. Flera olika alternativ bör presenteras varvid fördelar och nackdelar med dessa ska beskrivas. 1.4 Arbetsgruppen Uppdraget har letts av Pär Lindmark, chef för den regionala underrättelsetjänsten (Samo Kut Nord). Övriga deltagare har varit Kennet Lundquist, Polismyndigheten i Norrbotten, Ronny Adolfsson, Polismyndigheten i Västerbottens län, Kenneth Bergquist, Polismyndigheten i Västernorrlands län, Peter Moberg, Polismyndigheten i Jämtlands län, Mikael Tellebo, ST, Carina Ytterström, OFR/P, Mats Lundin, SACO, Kent Lundgren, huvudskyddsombud, Peder Jonsson, (informationsansvarig), Polismyndigheten i Västerbottens län samt Eva Holmberg (sekreterare), Polismyndigheten i Västerbottens län. 1.5 Arbetets bedrivande och avgränsningar Arbetet i arbetsgruppen har bedrivits genom att Samo kut Nord inledningsvis tagit fram underlag som legat till grund för analyser. Vidare har deltagarna i arbetsgruppen tagit fram underlag baserad på verksamheten vid respektive polismyndighet. Synpunkter har inhämtats från medarbetarna på olika sätt, bl.a. genom att översynen har diskuterats i olika forum och genom att det funnits en förslagsbrevlåda. Information har vidare lämnats löpande på Intrapolis via veckobrev och i andra former. Information om arbetet har lämnats löpande till chefen för förändringskansliet inför varje styrgruppsmöte där länspolismästare, tillträdande chefer, chef för förändringskansliet, fackliga representanter samt skyddsorganisationen ingår. En delredovisning av arbetet lämnades den 28 maj 2014 vid ett utökat styrgruppsmöte i Örnsköldsvik.

5 Arbetsgruppen har diskuterat olika förslag till indelningar av polisregion Nord. Fördelar och nackdelar med respektive förslag har beaktats vilket har resulterat i att arbetsgruppen kommit fram till ett förslag till indelning av polisregion Nord. Efter att arbetsgruppens förslag redovisats till styrgruppen har information om förslaget lämnats till chefer samt medarbetare i den kommande regionen. Synpunkter på förslaget har vidare inhämtats från kommuner, landsting, länsstyrelser, Åklagarmyndigheten samt Kriminalvården. I arbetet med översynen har arbetsgruppen inte ansett att möjligheterna till rekrytering är en styrande förutsättning för utformningen av respektive lokalpolisområde. Arbetsgruppen har däremot ansett att det är en sådan grundläggande förutsättning som bidrar till bärkraftiga lokalpolisområden vilket fått till följd att arbetsgruppen ändå diskuterat rekryteringsfrågan samt kommenterat detta i rapporten gällande det framtagna förslaget. Beträffande frågan om bemanning i den framtida organisationen inom regionen så är detta en fråga som faller utanför arbetsgruppens uppdrag. Frågor kring bemanning kommer således inte att kommenteras eller vara en styrande förutsättning på annat sätt än i fråga om lokalpolisområdena uppfyller kraven gällande bärkraft och förmåga. Frågor kring den framtida resursfördelningen mellan regionens polisområden och lokalpolisområden bör hanteras i särskild ordning efter det att organisationsstrukturen och den geografiska indelningen har fastställts. I samband med det utökade styrgruppsmötet i maj diskuterades vilket synsätt arbetsgruppen ska ha beträffande dels att dela geografiskt stora kommuner, dels kommuner som tillhör en angränsande region. Deltagarna vid mötet konstaterade att det inte är önskvärt att dela kommuner eller göra indelningar som påverkar regiongränserna om det inte finns ytterst starka skäl till det. Under arbetet med översynen har inga förslag lyfts som föranlett denna diskussion. 2 Bakgrund 2.1 Befolkning och brottslighet Region Nord består av Norrbottens län, Västerbottens län, Västernorrlands län och Jämtlands län. Landarealen i regionen uppgår till 222 426 km 2 och det bor 879 165 invånare 1 fördelat på 44 kommuner. I regionen finns det flera större städer samtidigt som det finns stora områden med glesbygd. Större delen av befolkningen i Norrbotten och Västerbotten samt i 1 Per den 31 december 2013, befolkningsstatistik Statistiska centralbyrån, SCB

6 Västernorrland är bosatta i kustområdet medan befolkningen i Jämtland är koncentrerad till Östersundsområdet och Åre. Av de 20 kommuner som är mest glesbefolkade i Sverige återfinns 19 stycken i regionen. Med undantag för några av de större tätorterna och några mindre orter på pendlingsavstånd från de större, har befolkningsutvecklingen i norra Sverige varit negativ under de senaste 25 åren. Den huvudsakliga anledningen till befolkningsminskningen är framför allt hänförlig till att yngre personer flyttar från regionen. Koncentrationen av befolkningen till de större tätorterna samt till universitets och högskoleorterna i regionen väntas fortsätta. Under år 2013 anmäldes totalt 90 825 brott. När det gäller belastning i form av händelserapporter (HR) benämnd prio 1 2 så uppgick dessa till totalt 41 007 i regionen under 2013. 2.2 Anställda I polisregion Nord arbetar totalt 2 181 polisanställda 2, varav 656 i Norrbotten, 624 i Västerbotten, 568 i Västernorrland och 333 i Jämtland. 2.3 Nuvarande organisation Polismyndigheternas nuvarande organisation skiljer sig åt i relativt stor utsträckning. Nedan lämnas en kort beskrivning av hur respektive polismyndighet är organiserad. 2.3.1 Norrbotten Polismyndigheten i Norrbottens län är idag uppdelad i fyra polisområden: Norra Lappland (Gällivare, Kiruna, Jokkmokk), Östra Norrbotten (Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix, Övertorneå), Luleå Boden (Luleå, Boden) samt Piteå Älvdal (Piteå, Arvidsjaur, Arjeplog, Älvsbyn). Organisatoriskt är verksamheten uppdelad i två avdelningar, brottsförebyggande (BF) och brottsutredande (BU). I respektive geografiskt polisområde finns två lokala chefer för BF och BU. Utöver den lokala organisationen uppdelad i polisområden finns även länsgemensam verksamhet, både operativ och stödverksamhet. 2.3.2 Västerbotten Vid Polismyndigheten i Västerbottens län finns idag ingen uppdelning i polisområden. Det finns en stab med stödfunktioner samt Samo kut, RUC och aktionsgrupp. Vidare finns det en operativ ledningsfunktion för hela myndigheten. Till denna funktion finns stödfunktioner kopplade, dessa är kriminalunderrättelsetjänsten och den operativa planeringen. De underavdelningar 2 Per den 31 december 2013, Polisens årsredovisning 2013

7 som finns är Kriminalpolisen, Länskommunikationscentralen, Ordningspolisen, Skellefteåpolisen, Trafikpolisen och Extern service. Under avdelningarna finns olika enheter organiserade. Under Ordningspolisen finns t.ex. närpolisområdena organiserade, med undantag för närpolisområde kust nord som är placerad under Skellefteåpolisen. 2.3.3 Västernorrland Polismyndigheten i Västernorrlands län är organiserad i en operativ avdelning och till denna hör polismyndighetens samtliga operativa resurser. Under den operativa avdelningen finns sju närpolisområden organiserade, ett för varje kommun. Det finns vidare fyra länsövergripande avdelningar som stödjer närpolisområdena; Länspolismästarens stab, Länskommunikationscentralen, Länskriminalavdelningen och Länstrafikavdelningen. Till den operativa avdelningen hör även sju sektioner: gränspolisen, kriminalunderrättelsetjänsten, GOB, RUC, aktionsgrupp, utbildningsoch förstärkningssektion samt länsgemensam hundverksamhet. 2.3.4 Jämtland Polismyndigheten i Jämtlands län är organiserad i fyra avdelningar under länspolismästaren. Dessa avdelningar är Verksamhetsstöd, HR, Staben och Operativa. Verksamhetsstöd och Staben har två underliggande enheter var medan Operativa har tio underliggande enheter samt tre direkt underliggande grupper. De tio underliggande enheterna är Länskrim, Trafik, KUT, LKC, Gränspolis, Näpo City, Näpo Norr, Näpo Syd, Näpo Väst och Näpo Öst. De tre underliggande grupperna är UFE (Utbildnings och Förstärkningsenheten), Fjällräddning samt Personalplanering. De fem närpolisområdena har geografiskt ansvar. 2.4 Polisstationer/lokaler i regionen I Norrbotten finns det polisstationer/lokaler på 14 orter: Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. I Västerbotten finns det polisstationer/lokaler på 17 orter: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skelleftehamn, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Tärnaby, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele. I Västernorrland finns det polisstationer/lokaler på åtta orter: Härnösand, Junsele, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Jämtland har polisstationer/lokaler på elva orter: Bräcke, Funäsdalen, Hammarstrand, Hoting, Järpen, Krokom, Strömsund, Sveg, Svenstavik, Åre och Östersund.

8 2.5 Styrande faktorer 2.5.1 Bärkraft Av projektrapporten, OP 1 Den lokala polisverksamheten, framgår att begreppet bärkraft innebär ett krav på att lokalpolisområdena som organisatoriska enheter ska ha en viss minsta verksamhetsförmåga sett till såväl personalresurser som övriga resurser. Faktorer som ofrånkomligen har betydelse vid en bedömning av bärkraft är befolkningsunderlag och brottsbelastning. Huvudprincipen, enligt beslutet om huvuddragen i detaljorganisationen, ska vara att lokalpolisområdena ska vara tillräckligt bärkraftiga för att kunna bedriva och ansvara för ingripandeverksamheten i området dygnet runt. I vissa fall kommer geografiska och demografiska lokala förutsättningar att göra det nödvändigt att frångå huvudprincipen. Det kan exempelvis vara nödvändigt att i en del polisområden arbeta fram rutiner för ett delat ansvar för ingripandeberedskap mellan flera lokalpolisområden i varje fall under viss del av dygnet. Ett lokalpolisområde bör vara bemannat med mellan 50 180 anställda. En utredningsgrupp på lokalpolisområdesnivå bör bestå av minst åtta utredare samt en förundersökningsledare. Om lokalpolisområdet även hanterar frihetsberövade bör utredningsgruppen inte understiga 12 utredare och bestå av såväl arbetsledare som förundersökningsledare. 2.5.2 Förmågor Av inriktningsbeslutet framgår att lokalpolisområdet ska utgöra basen för polisens verksamhet och med den utgångspunkten bör det finnas en övergripande förmåga att bland annat bedriva ingripandeverksamhet och viss utredningsverksamhet. Vidare ska lokalpolisområdet ha förmåga att bedriva trafiksäkerhetsarbete. Polisen ska utifrån den lokala problembilden i samverkan med kommunen även ha förmåga att arbeta mot grov och organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv. Av inriktningsbeslutet framgår vidare att andra viktiga delar av uppdraget är det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete samt åtgärder mot ungdomsbrottslighet och arbete med stöd till brottsoffer. 2.5.3 Övriga förmågor 2.5.3.1 Stöd och service Inriktningsbeslutet uttalar även att lokalpolisområdet bör ha förmåga att tillhandahålla viss service och tillståndshantering som kräver geografisk närhet och som har en nära koppling till allmänheten. All verksamhet på lokalpolisområdesnivå bör bedrivas utifrån ett medborgarperspektiv.

9 Av beslutet om detaljorganisationen framgår att enheten för stöd och service ska stödja chefen för lokalpolisområdet med planering och uppföljning. Enheten ansvarar även för verksamheten i receptioner, hittegods, pass och nationella id kort. I enheten ingår även uppgifter som vaktmästeri, posthantering, diarium och arkiv. 2.5.3.2 Externa samverkanspartner På lokalpolisområdesnivå ska enligt inriktningsbeslutet också finnas en förmåga att säkerställa och utveckla samverkan med berörda kommuner och andra lokala aktörer. Denna förmåga ska vara anpassad till lokala förutsättningar vad gäller problembild, befolkningsunderlag, geografiska avstånd och antal kommuner som ingår i lokalpolisområdet. När det gäller samverkan mellan polis och kommun ska den nya organisationen innebära en ambitionshöjning, vilket ska återspeglas i lokalpolisområdets förmåga. 2.5.4 Forumregler m.m. De forumregler som styr polisverksamheten är i första hand rättegångsbalkens (RB:s) regler. I RB regleras att laga domstol i brottmål är rätten i den ort där brottet förövades. Det nämnda innebär att tingsrätterna har en lokal förankring och att de mål som prövas i tingsrätten kommer från de kommuner som ingår i tingsrättens domkrets. I Norrbotten finns tingsrätter i Gällivare (kommunerna Gällivare, Jokkmokk och Kiruna), Haparanda (kommunerna Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix, Övertorneå) och Luleå (kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn). Tingsrätterna i Västerbotten är Lycksele (kommunerna Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele och Dorotea), Skellefteå (kommunerna Malå, Norsjö och Skellefteå) och Umeå (kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs). I Västernorrland finns Sundsvalls tingsrätt (kommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge) och Ångermanlands tingsrätt (kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik). I Jämtland finns Östersunds tingsrätt (kommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Östersund, Berg och Härjedalen). En annan viktig omständighet när det gäller hanteringen av brottmål är Åklagarmyndighetens organisation och indelning. Åklagarmyndigheten har genomfört en organisationsförändring som trädde ikraft den 1 oktober 2014. Förändringen innebär bl.a. att Åklagarmyndigheten går från 39 kammare till sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Åklagarområde Nord omfattar de fyra nordligaste länen. Samarbetet mellan de nuvarande kamrarna kommer att utökas och även om de nuvarande kammargränserna kommer att finnas kvar

10 kommer de att ha mindre betydelse då organisationen ska kunna utgå från ett flexibelt resursutnyttjande med större enheter och minskad sårbarhet. I polisregion Nord är Åklagarmyndigheten indelad i fyra kammare, Åklagarkammaren i Luleå, Åklagarkammaren i Umeå, Åklagarkammaren i Sundsvall och Åklagarkammaren i Östersund. 3 Arbetsgruppens förslag 3.1 Beskrivning med karta Nedan beskrivs arbetsgruppens förslag till geografisk i polisregion Nord. Inledningsvis beskrivs förslaget i text och därefter med en karta. Avslutningsvis redovisas de fördelar och nackdelar som arbetsgruppen identifierat utifrån förslaget. 3.1.1 Huvudorter Förslagen av huvudorter i polisområdena och lokalpolisområdena grundar sig på följande omständigheter: Brottsbelastning: Den ort i polisområdet/lokalpolisområdet med högst brottsbelastning. Det nämnda innebär att det är den ort i området där polisverksamheten är störst med exempelvis flest antal anställda. Befolkningsunderlag/största orten: Den ort i polisområdet/lokalpolisområdet med mest befolkning. Rekryteringsmöjligheter: Den ort som har bäst förutsättningar att rekrytera personal vad gäller främst ledning/styrning. Allmänna kommunikationer och infrastruktur: Möjligheterna att resa till och från orten. 3.1.2 Polisområde Norrbotten Polisområde Norrbotten ansvarar för polisverksamheten inom Norrbottens län. Huvudort för polisområdet föreslås vara Luleå. Förslaget innebär att polisområdet delas in i fyra lokalpolisområden: Norra Lappland, Luleå/Boden, Östra Norrbotten samt Piteå/Älvdal. 3.1.2.1 Lokalpolisområde Norra Lappland Lokalpolisområde Norra Lappland ansvarar för polisverksamhet inom kommunerna Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. Huvudort för lokalpolisområdet föreslås vara Kiruna. Det finns polisstationer/kontor i Kiruna, Gällivare och Jokkmokk.

11 3.1.2.2 Lokalpolisområde Östra Norrbotten Lokalpolisområde Östra Norrbotten ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Haparanda, Kalix, Överkalix, Övertorneå och Pajala. Huvudort för lokalpolisområdet föreslås vara Kalix. Det finns polisstationer/kontor i Kalix, Pajala, Övertorneå, Överkalix och Haparanda. 3.1.2.3 Lokalpolisområde Luleå/Boden Lokalpolisområde Luleå/Boden ansvarar för polisverksamhet inom kommunerna Luleå och Boden. Huvudort för lokalpolisområdet föreslås vara Luleå. Det finns polisstationer/kontor i Luleå och Boden. 3.1.2.4 Lokalpolisområde Piteå Älvdal Lokalpolisområde Piteå Älvdal ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Piteå. Det finns polisstationer/kontor i Piteå, Arvidsjaur, Arjeplog och Älvsbyn. 3.1.3 Polisområde Västerbotten Polisområde Västerbotten ansvarar för polisverksamhet inom Västerbottens län. Huvudort för polisområdet föreslås vara Umeå. Förslaget innebär att polisområdet delas in i tre lokalpolisområden: Södra Lappland, Skellefteå samt Umeå. 3.1.3.1 Lokalpolisområde Södra Lappland Lokalpolisområde Södra Lappland ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Lycksele. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Lycksele. Det finns polisstationer/kontor i Lycksele, Storuman, Vilhelmina, Sorsele, Tärnaby, Dorotea och Åsele. 3.1.3.2 Lokalpolisområde Skellefteå Lokalpolisområde Skellefteå ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Skellefteå, Norsjö och Malå. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Skellefteå. Det finns polisstationer/kontor i Skellefteå, Skelleftehamn, Norsjö och Malå. 3.1.3.3 Lokalpolisområde Umeå Lokalpolisområde Umeå ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Umeå, Vindeln, Vännäs, Bjurholm, Robertsfors och Nordmaling. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Umeå. Det finns polisstationer/kontor i Umeå, Vännäs, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors och Bjurholm. 3.1.4 Polisområde Västernorrland Polisområde Västernorrland ansvarar för polisverksamhet inom Västernorrlands län. Huvudort för polisområdet föreslås vara Sundsvall. Förslaget innebär att polisområdet

12 delas in i tre lokalpolisområden: Norra Ångermanland, Södra Ångermanland samt Medelpad. 3.1.4.1 Lokalpolisområde Norra Ångermanland Lokalpolisområde Norra Ångermanland ansvarar för polisverksamhet i Örnsköldsviks kommun. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Örnsköldsvik och där finns polisstationen. 3.1.4.2 Lokalpolisområde Södra Ångermanland Lokalpolisområde Södra Ångermanland ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Härnösand. Det finns polisstationer/kontor i Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Junsele. 3.1.4.3 Lokalpolisområde Medelpad Lokalpolisområde Medelpad ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Timrå, Sundsvall och Ånge. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Sundsvall. Det finns polisstationer/kontor i Sundsvall, Ånge och Timrå. 3.1.5 Polisområde Jämtland Polisområde Jämtland ansvarar för polisverksamhet inom Jämtlands län. Huvudort för polisområdet föreslås vara Östersund. Förslaget innebär att polisområdet delas in i två lokalpolisområden: Östersund och Jämtland/Härjedalen. 3.1.5.1 Lokalpolisområde Jämtland/ Härjedalen Lokalpolisområde Jämtland/Härjedalen ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Strömsund, Krokom, Åre, Berg och Härjedalen. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Östersund. Det finns polisstationer/kontor i Sveg, Järpen, Strömsund, Svenstavik, Funäsdalen, Krokom, Åre och Hoting. 3.1.5.2 Lokalpolisområde Östersund Lokalpolisområde Östersund ansvarar för polisverksamhet i kommunerna Östersund, Ragunda och Bräcke. Huvudort i lokalpolisområdet föreslås vara Östersund. Det finns polisstationer/kontor i Östersund, Bräcke och Hammarstrand.

13

14 3.2 Fördelar/Nackdelar med förslaget Fördelar Samtliga polisområden och lokalpolisområden bedöms uppfylla de krav på bärkraft och förmåga som krävs för respektive uppdrag med beaktande av de speciallösningar som finns i lokalpolisområdena Södra Lappland och Jämtland/Härjedalen. Speciallösningarna gäller ingripandeverksamheten i områdena dygnet runt. Den föreslagna indelningen fungerar utifrån ett rekryteringsperspektiv. Vissa områden är emellertid svårare att rekrytera till, detta gäller lokalpolisområde Norra Lappland, Södra Lappland samt Jämtland/Härjedalen. Den föreslagna indelningen är godtagbar utifrån antalet kommuner som lokalpolisområdena ska samverka med vilket lägger grunden för en god samverkan med kommunerna. Förslaget innebär inte att områdena bryter länsgränser vilket underlättar polisområdenas samverkansmöjligheter med externa aktörer. Förslaget bygger på redan inarbetade samarbetsformer, både internt och externt. Nackdelar Förslaget innebär en ojämn fördelning av kommunerna i lokalpolisområde Norra Ångermanland och lokalpolisområde Umeå, en respektive sex kommuner. Vissa lokalpolisområden blir geografiskt stora för att uppnå bärkraft. Lokalpolisområde Umeå är befolkningsmässigt det största lokalpolisområdet i polisregion Nord med den problematik som följer av detta. Detta kan t.ex. få till följd att en stor huvudort har behov av en större del av resurserna. Förslaget tar inte fullt ut hänsyn till inarbetade samverkansformer mellan vissa kommuner, t.ex. Ånge och Bräcke samt Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele, Malå och Norsjö. 4 Bilagor 4.1 Direktiv 4.2 Underlag 4.3 Riskbedömning ur arbetsmiljöperspektiv

2014-11-11 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Riskanalys ur arbetsmiljöperspektiv I uppdraget att skapa en mer ändamålsenlig indelning av polisregion Nord har arbetsgruppen tillsammans med representanter utsedda av de centrala arbetstagarorganisationerna genomfört en riskbedömning på uppdrag av Förändringskansli Nord. Riskanalysen genomfördes i Umeå den 4 november och 10 november. Den 4 november deltog följande från arbetsgruppen: Pär Lindmark, Kenneth Lundqvist, Ronny Adolfsson, Kenneth Bergquist, Peter Moberg, Mikael Tellebo (ST), Kent Lundgren (HSO) och Eva Holmberg. Från de centrala arbetstagarorganisationerna deltog följande: Hans Olsson (OFR/P), Bo Gustavsson (OFR/S) och Fredrik Bergh (Saco-S). Den 10 november deltog följande: Pär Lindmark, Eva Holmberg, Kenneth Bergquist, Peter Moberg, Kent Lundgren och Carina Ytterström (OFR/P). Riskbedömningen omfattade generella identifierade risker riktade mot arbetsmiljön samt mot uppfyllandet av förmågor och bärkraft vilka framkommer i detaljbeslutet som Genomförandekommittén presenterade 140514 även kallat majbeslutet De risker som arbetsgruppen identifierat framgår nedan. Arbetsmiljö Lokaler I polisregion Nord finns flertalet polislokaler med celler av olika kvalitet. Möjlighet att låsa in anhållna finns inte på lika många orter

2 vilket innebär att anhållna måste transporteras till närmsta polisstation med godkända celler för detta ändamål. Det konstateras således att det finns polislokaler och fastigheter som inte är anpassade till polisverksamheten som ska bedrivas på orten sett över hela året. Med de långa avstånd som finns i polisregion Nord är närvaron av polislokaler viktig för rast eller vila efter eller vid transporter över långa avstånd. Det konstaterades att det pågår en översyn på nationell nivå av Polisens lokaler där syftet är att minska lokalytorna. Det är med anledning av detta av stor vikt att lyfta de ovan nämnda problemen och de särskilda förutsättningarna som gäller i region Nord. Ett exempel på något som kan inträffa om t.ex. lokaler för LOB-celler försvinner och det blir långa avstånd att transportera personer, är att personer som bedöms ska omhändertas med stöd av LOB kommer minska eftersom det innebär praktiska problem vilket givetvis inte är ändamålsenligt. Långa avstånd Mot bakgrund av att inte samtliga orter har lokaler som uppfyller kraven för olika verksamheter innebär det att transporter sker till närmsta plats där godkänd cell osv finns. Detta innebär att det krävs personal som sköter transporterna och att denna personal inte kan nyttjas under tiden transporten pågår. Vissa resor sker i hög hastighet antingen genom ett högprioriterat arbete eller brådskande transport av annat slag. Transporterna kan ske i sträng kyla, mörker eller vid annat dåligt väglag vilket ställer krav på fordon, utrustning och utbildning. Arbetsledning på distans Det konstaterades att det är viktigt att det klargörs vad som är rimligt att ansvara för på distans samt hur man uppfyller chefsskapet. Vidare är det ett krav att det finns liknande teknisk utrustning vid distansprövning för att prövningen ska ske på korrekt sätt. Det kan vidare konstateras att de stora avstånden och lite personal ökar risk för överbelastning av personal. Ensamarbete ska undvikas vilket även är något som måste beaktas i detta sammanhang Kulturkrockar På vissa håll upplever man att indelningen är ologisk. Det finns höga förväntningar på förslaget avseende bemanning och detaljorganisation vilket är sådana frågor som faller utanför arbetet med indelning. För

att få förståelse för innebörden i arbetet och det beslut som kommer att fattas avseende den geografiska indelningen bör information samt diskussioner kring detta ske på olika sätt, t.ex. vid APT. Exempelvis kan det vara viktigt att understryka lokalpolisområdenas uppgifter i stort, vad det innebär med huvudort m.m. Det är vidare viktigt att fortsätta arbeta systematiskt med arbetsmiljön ute i lokalpolisområdena eftersom det är främst där frågor uppstår. 3 Verksamhet Rekrytering I dagsläget är det större svårigheter till att rekrytera personal vissa närpolisområden i polisregion Nord. Förslaget kommer inte att innebära någon förändring av detta eftersom dessa svårigheter inte är kopplade till den geografiska indelningen av polisregion Nord. Rekrytering till samtliga lokalpolisområden i polisregionen är av vikt eftersom en del av bärkraften för lokalpolisområdena bygger på att lokalpolisområdena är självbärande och fyller sina egna vakanser i möjligaste mån för att få kontinuitet i verksamheten. Samverkan med kommuner I polisregionen finns idag samverkansavtal med huvuddelen av de 44 kommuner som ingår i regionen. Förslaget innebär en jämnare fördelning av kommuner mellan lokalpolisområden men arbetsgruppen har vid riskbedömningen identifierat att kranskommuner i ett lokalpolisområde men en större kommun som huvudort löper en viss risk att inte prioriteras lika väl som huvudortskommunen eftersom tätorten kräver så stora dagliga resurser. I dagsläget finns god samverkan mellan kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Malå och Norsjö i den s k 5-kommunsamverkan som bedrivs. Förslaget innebär att denna samverkan kommer att hanteras av tre olika lokalpolisområden i framtiden men arbetsgruppens bedömning är att det ändå finns möjlighet att utveckla denna samverkan i framtiden. Förslaget innebär även att den väl utbyggda samverkan mellan Bräcke och Ånge som idag har gemensam närpolischef delas upp. Bräcke kommer enligt förslaget att tillhöra PO Jämtland och Ånge PO Västernorrland. Den kommunsamverkan som finns idag i dessa två

4 kommuner bedömer arbetsgruppen att kunna bestå i den nya organisationen. I vissa närpolisområden frigörs idag resurser till kommunsamverkan genom att förstärkningar tillskjuts från andra närpolisområden vilket inte skapar möjlighet till kontinuerlig samverkan utan baseras mer på när det finns lediga resurser. Detta försvårar möjligheterna till att utveckla samverkan med kommunerna vilket är ett mål enligt majbeslutet. Samverkan med externa aktörer Förslaget innebär inte att länsgränser bryts utan dessa hålls intakt. Polisområdena har då att fortsätta arbetet i väl inarbetade samverkansformer. Belastning I lokalpolisområden i inland och glesbygd är belastningen högre på den personal som arbetar där idag. Det geografiska avstånden är större och bemanningen är mindre. I Norra Lappland, Östra Norrbotten, Södra Lappland och Jämtland/Härjedalen hanteras idag linjeverksamheten men vid ökad belastning genom allvarligare brott, säsongsbetonad brottslighet eller personalbortfall krävs förstärkningar från andra lokalpolisområden. I Östra Norrbotten har ett utbildningsprojekt inletts med Finland vilket gör att förstärkningar skickas regelbundet till lokalpolisområdet för att frigöra personal som ingår i projektet. Projektet beräknas fortgå en bit in i 2015. I Åre är belastningen under tiden januari till april så hög att PO Jämtland inte klarar av att förstärka med egna resurser vilket leder till att polisregionens resurser tas i anspråk. I Vemdalen, Jämtland och Hemavan, Västerbotten är det under samma tid liknande problematik men förstärkningar till dessa orter hanteras än så länge från eget polisområde. Oro och stress bland personal Förslaget kommer att innebära en oro och stress på personal som idag ingår i ett närpolisområde som på grund av storlek inte uppfyller kraven i majbeslutet och därför bildar ett nytt lokalpolisområde med andra närpolisområden. Denna oro delas även av den personal som kommer att tillhöra nya avdelningar och enheter i den nya organisationen. Arbetsgruppen har bedömt det viktigt att kommunicera ut vad förslaget innebär och enligt vilka kriterier de

föreslagna huvudorterna valts ut. Arbetsgruppen har också insett faran med att denna oro inte omhändertas eftersom förändringsarbetet då kan försenas framöver. 5 Inkomna remissvar Sammanlagt har det inkommit 31 remissvar på förslaget som utsändes på remiss till samtliga kommuner, landsting, länsstyrelser, Åklagarmyndigheten samt Kriminalvården. Engagemanget är stort och en del frågeställningar som lämnats berör inte den geografiska indelningen utan mer generella frågor som bemanning och detaljorganisation varför dessa inte behandlas av arbetsgruppen. De synpunkter som avser förslaget är att lokalpolisområdena blir geografisk stora samt förslag till alternativa huvudorter i de nya lokalpolisområdena. I polisområde Västerbotten har Umeå, Vindeln och Robertsfors kommun uttryckt att de anser att Robertsfors kommun bör ingå i lokalpolisområde Umeå och inte lokalpolisområde Skellefteå som framgår av remitterat förslag. Arbetsgruppen anser att det inte ligger några hinder till att överföra Robertsfors kommun till lokalpolisområde Umeå men detta innebär att lokalpolisområdet kommer att tillföras ytterligare en kommun vilket ökar belastningen i lokalpolisområdet. Grunden till sammanslagningen med Skellefteå lokalpolisområde var att utveckla arbetet i gränsområdet mellan Skellefteå kommun och Robertsfors kommun, den s k Mellanbygden vilket är polisen i Robertsfors huvudsakliga arbetsområde. Detta område kommer att delas av två lokalpolisområden men arbetsgruppen anser att detta arbete kommer att kunna bedrivas i framtiden i den nya myndigheten likväl.

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Polisregion Nord Underlag till förslag om ny geografisk indelning av polisregion Nord Grunddata Fyra län 44 Kommuner Befolkning: 879337 Norrbotten: 249436 Västerbotten: 261112 Västernorrland: 242337 Jämtland: 126461 Areal: 260562,12 km 3 Norrbotten: 112081,95 Västerbotten: 66731,31 Västernorrland: 27996,04 Jämtland: 53752,82 Polisanställda: 2178 Norrbotten: 656 Västerbotten: 624 Västernorrland: 565 Jämtland: 333 Avstånd Norr-Syd: Fågelväg 1046 km, Bilväg 1183 km Öst-väst: 300-400 km Umeå Luleå 269 km Umeå Sundsvall 263 km Umeå Östersund 363 km Luleå Östersund 576 km Luleå Sundsvall 528 km Sundsvall Östersund 188 km

2 Terminaler Hamnar: 5000000 9999000 ton Luleå <4999000 ton Husum, Skellefteå, Sundsvall, Umeå Flygplatser Arvidsjaur, Gällivare, Hemavan-Tärnaby, Kiruna, Kramfors- Sollefteå, Luleå, Lycksele, Pajala, Skellefteå, Sundsvall- Timrå, Sveg, Umeå, Vilhelmina, Åre- Östersund, Örnsköldsvik

3 Befolkningsförändring 2004 2013 Mellan 2012 2013 har det skett en viss befolkningsökning i följande kommuner: Gällivare, Pajala, Boden, Piteå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall, Härnösand, Timrå och Åre Luleå, Östersund och Kiruna har haft en ökande trend de senaste 5 åren jämfört med åren 2004 2008

4 Anmälda brott polisregion Nord För 2013 är nationella medelvärdet 14 603 anmälda brott per 100 000 invånare Norrbotten: 9700 Västerbotten: 9622 Västernorrland: 11673 Jämtland: 10553 Totalt anmälda brott under 2013: 90825

5 Polisområden med underindelning Polisområde Norrbotten Till huvudort föreslås för polisområde Norrbotten föreslås Luleå Befolkning Anmälningar HR prio 1&2 Förändring folkmängd 2004-2013 Norra Lappland 46601 3770 2300-1182 Östra Norrbotten 40717 3090 1546-3246 Luleå/ Boden 103221 10222 5618 2379 Piteå Älvdal 58897 3811 2770-826 Kommun Folkmängd Areal Anmälningar HR Prio 1 & 2 HR Prio 3 km 2 2013 2013 2013 Arjeplog 2980 14494,09 386 102 359 Arvidsjaur 6471 6126,32 203 228 836 Boden 27838 4285,13 2553 1556 4920 Gällivare 18339 16818,22 1563 919 2960 Haparanda 9886 1868,27 976 481 1705 Jokkmokk 5066 19334,44 422 221 739 Kalix 16387 3712,06 1225 679 2949 Kiruna 23196 20551,42 1785 1160 4011 Luleå 75383 4953,75 7669 3615 11002 Pajala 6299 8050,73 378 157 566 Piteå 41278 4680,52 2605 1371 4907 Älvsbyn 8168 1795,24 617 204 812 Överkalix 3436 2919,47 217 122 345 Övertorneå 4709 2492,29 294 107 526

6 Polisområde Västerbotten Till huvudort för polisområde Västerbotten föreslås Umeå Nu-läge Ny-läge Befolkning Anmälningar HR prio 1&2 Förändring folkmängd 2004-2013 Södra Lappland 33338 2941 1075-2253 Skellefteå 86056 6390 2634-783 Umeå 141718 11657 5072 7931 Kommun Folkmängd Areal km 2 Anmälningar 2013 HR Prio 1 & 2 2013 HR Prio 3 2013 Bjurholm 2436 1363,77 111 46 127 Dorotea 2757 2939,90 142 40 155 Lycksele 12270 5888,93 1323 466 1300 Malå 3155 1727,48 132 25 83 Nordmaling 7006 2472,26 378 193 461 Norsjö 4175 1923,58 211 63 155 Robertsfors 6738 2369,65 341 119 461 Skellefteå 71988 9955,58 5706 2427 6890 Sorsele 2595 7957,64 196 46 230 Storuman 5954 8234,10 528 243 584 Umeå 118349 5214,16 10278 4534 14080 Vilhelmina 6887 8740,50 508 219 612 Vindeln 5344 2846,11 380 114 297 Vännäs 8583 553,70 510 185 561 Åsele 2875 4543,95 244 61 299

7 Polisområde Västernorrland Till huvudort för polisområdet föreslås Sundsvall Nu-läge Ny-läge Befolkning Anmälningar HR prio 1&2 Förändring folkmängd 2004-2013 Norra Ångermanland Södra Ångermanland 54986 3581 1075 41 62672 7017 3254-4281 Medelpad 124679 14119 6935 2292 Kommun Folkmängd Areal Anmälningar HR Prio 1 & 2 HR Prio 3 km 2 2013 2013 2013 Härnösand 24509 1938,58 3016 1372 3414 Kramfors 18540 2892,59 2104 964 2460 Sollefteå 19623 5761,82 1897 918 2091 Sundsvall 96978 4444,54 11809 6005 13888 Timrå 18062 1234,17 1581 722 1511 Ånge 9639 3295,56 729 208 639 Örnsköldsvik 54986 8428,78 3581 1543 5406

8 Polisområde Jämtland Till huvudort för polisområdet föreslås Östersund Nu-läge Ny-läge Befolkning Anmälningar HR prio 1&2 Förändring folkmängd 2004-2013 Jämtland/ Härjedalen 54488 3884 795-1301 Östersund 71973 6833 1415 388 Kommun Folkmängd Areal Anmälningar HR Prio 1 & 2 HR Prio 3 m 2 2013 2013 2013 Berg 7160 6145,45 490 65 882 Bräcke 6559 3783,70 420 54 731 Härjedalen 10281 11859,62 775 141 1345 Krokom 14643 6812,75 671 182 1097 Ragunda 5458 2633,11 288 63 422 Strömsund 11984 11780,57 852 156 1467 Åre 10420 8236,54 1096 251 2225 Östersund 59956 2501,08 6125 1298 11998