Plan- och bygglagen 1 januari 2015 Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL 1 Thomas Holm, PBL-samordnare Björn Hansson, Region Nord Krister Lindgren, Region Väst Samuel Norrlin, Region Syd
Bestämmelser i PBL före 2015-01-01 Inte reglerat vad Lantmäterimyndigheten (LM) skulle göra under samrådet, bara att det skulle ske ett samråd (PBL 5:11) Vid enkelt planförfarande behövde inte LM underrättas o ges tillfälle till samråd Ingen utpekad roll för LM under granskningsskedet
Lantmäterimyndighetens nya roll i planprocessen LM är alltid samrådspart oavsett det förfarande som används för att ta fram en detaljplan Planen ska skickas till LM under granskningstiden och LM ska yttra sig Även LM ska godkänna planförslaget vid begränsat förfarande
Ny bestämmelse vad LM ska göra under samrådet (5:15) LM ska särskilt verka för att planförslaget är förenligt med bestämmelserna om: - huvudmannaskap för allmänna platser. - största/minsta fastighetsstorlek. - markreservat för gemensamhets- anläggningar (g-områden). - fastighetsindelningsbestämmelser. - planens genomförande och konsekvenser.
Huvudmannaskap (4:7) Regeln anpassad till befintligt språkbruk LM bevakar att förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap är uppfyllda Fastighetsindelning m m (4:18, 18a) Reglerna har inte ändrats
Redovisning av plangenomförande (4:33) Genom ett tillägg ska de huvudsakliga konsekvenserna av att planen genomförs med stöd av ett exploateringsavtal redovisas
Ny bestämmelse vad LM ska göra under samrådet (5:15) (forts) Lantmäterimyndigheten ska i samrådet också ge råd om tillämpningen av de nya reglerna om byggherres åtagande i exploateringsavtal
Ny bestämmelse vad LM ska göra under samrådet (5:15) (forts) Fokus ligger på att på att påtala fel och brister inte att lämna förslag till åtgärder för att eliminera brister om detta kräver utredningsinsatser
Ny bestämmelse vad LM ska göra under granskningstiden (5:22a) Lantmäterimyndigheten ska alltid yttra sig om LM bedömer att planförslaget inte är förenligt med de frågor som LM särskilt skall bevaka i samrådet
Registrering av planer (5:32) Skärpt krav: Planhandlingar ska skickas till LM för registrering inom två veckor efter laga kraft.
Detta blev inte Inget förbud mot att alltför komplicerade (gemensamhets)anläggningar läggs på kvartersmark som g-områden.. Inget om gx-områden (nu heller). Ingen anslutning av kommun som sådan till gemensamhetsanläggning.
Lagreglering av genomförandeavtalen För exploateringsavtal gäller att: - bestämmelser om dem har införts i PBL. - huvudsakligt innehåll och konsekvenser för plangenomförandet ska redovisas i planbeskrivningen och under samrådet. - vad kommunen får ålägga byggherren har reglerats. Markanvisning regleras i en särskild lag
Lagreglering av genomförandeavtalen (forts) Kommuner som använder sig av båda eller något av dessa typer av avtal ska ha fastställda riktlinjer för resp. avtalstyp. Riktlinjerna ska redovisa det som har betydelse för att kunna göra en konsekvensbedömning, bl.a. grundläggande principer för fördelning av kostnader.
Lagreglering av genomförandeavtalen (forts) Exploateringsavtal får avse åtagande för byggherren att vidta eller finansiera: - Utbyggnad av gator, vägar och andra allmänna platser och VA-anläggningar. - Andra nödvändiga åtgärder, t.ex. marksanering, tillfartsleder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för plangenomförandet och vara rimliga i förhållande till byggherrens nytta.
Lagreglering av genomförandeavtalen (forts) Exploateringsavtal får inte innehålla: - ersättning för åtgärder som vidtagits före avtalets ingående. Undantag: etappvis utbyggnad. - åtagande för byggherren att helt eller delvis bekosta vissa byggnadsverk på allmän kvartersmark, (skola, vård, omsorg). S.k. särkrav, d.v.s. krav att byggherren ska förse sina byggnader med högre standard än vad de statliga byggreglerna kräver, blir utan verkan.
Vad är exploatörsbestämmelser? Beslutas av länsstyrelsen. Kan innebära att en exploatör ska avstå eller upplåta mark för allmän plats utan ersättning. Kan också innebära att exploatören ska bekosta byggandet av gator och vaanläggningar utan ersättning. Vanliga inom gamla planer. (S.k. förordnanden enl. 70-73 resp. 113 BL). Innebär vid bildande av gemensamhetsanläggning att ingen ersättning ska utgå till markägaren för markupplåtelsen.
Exempel i FR
Exempel i planhandling
Utfasning av exploatörsbestämmelserna Inga nya s.k. exploatörsbeslut. Giltigheten för gällande exploatörsbeslut, t.ex. s.k. förordnanden, kopplas till planens återstående genomförandetid. Upphör dock tidigast att gälla den 1/1 2019.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser De nya lagreglerna träder i kraft den 1/1 2015. De äldre reglerna ska gälla för planprocesser som påbörjats innan den 1/1 2015. De nya reglerna om exploateringsavtal ska inte tillämpas om planprocessen hanteras enligt äldre regler. Exploatörsbeslut kan meddelas i planprocesser som påbörjats innan den 1/1 2015 om ansökan om det görs innan den 1/1 2016. Exploatörsbeslut gäller så länge som det finns ett pågående förrättningsärende.
Godkännande Skriftligt? Muntligt?
Diskussionsfråga: Huvudmannaskap Om man ser till möjligheterna att genomföra och förvalta allmän plats i en detaljplan, vad är förresp nackdelarna med Kommunalt huvudmannaskap Enskilt huvudmannaskap
Diskussionsfråga: Exploatörsförordnanden Det finns ingen möjlighet att upphäva exploatörsförordnanden, dom gäller till minst 2018-12-31. Hur ska vi agera om vi ska ändra dpl från grönområde med förordnande till kvartersmark. Skall vi skruva på rättstillämpningen o anse att det inte spelar någon roll om ett förordnande kommer att ligga på kvartersmark. Vad kan hända? Bör vi redovisa detta i planbeskrivningen?
Diskussionsfråga: x-område X-område läggs ofta ut på kvartersmark för att ge allmänheten tillträde och förutsätts genomföras med servitutsbildning till förmån för kommunal fastighet. Skötselansvarig alltid kommunen. Förutsättning för att lägga ut ett x-område Hur bör x-områden avgränsas i planen
HD-avgörande servitut I anslutning till en avtalstvist uppkom frågan huruvida det var möjligt att bilda servitut avseende badplats till förmån för en kommunägd fastighet (NJA 1997 s. 307). HD anförde bl.a.: Enligt 14 kap. 1 2 st. JB får servitut endast avse ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Detta innebär att servitutet skall vara till nytta för den härskande fastigheten som sådan. Avsikten med detta krav på objektiv nytta och kravet att nyttan skall vara stadigvarande är att från servitut utesluta sådana rättigheter som skulle tillgodose bara ett personligt intresse hos den tillfällige ägaren av den härskande fastigheten. Den upplåtelse som skett enligt det i detta mål såsom servitutsavtal betecknade avtalet kan med hänsyn till det sagda inte godtas som servitut.