Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Ingrid Berg, KB, Deweyprojektet Pia Bodå, Uppsala UB Birgitta Edeborg, Ájttes bibliotek Maria Gullberg, Malmö högskolas bibliotek Bodil Gustavsson, Stockholms UB Ingegerd Hedman Stockholms UB Karin Jönsson, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitets bibliotek Thomas Lindström, Göteborgs UB Madeleine Primmer, KB, Utländsk litteratur Anna Stockman, Blekinge tekniska högskolas bibliotek Torun Sundström, Mittuniversitetets bibliotek Anna Swärd Bergström, Umeå UB Astrid Wolff Feychting, Umeå stadsbibliotek 1. Magdalena hälsade välkommen 2. Dagordningen godkändes 3. Föregående minnesanteckningar Ingrid informerade om projektet för förenkling av Svenska ämnesord, som startar i augusti och kommer att hålla på till februari 2012. 4. Söka, bläddra och andra användningsområden för Dewey Sökverktyg En av förutsättningarna för projektet var att ett sökverktyg för Dewey skulle tas fram. LIBRIS har inte möjlighet att göra ett sökverktyg på grund av andra arbetsuppgifter så vi måste hitta något annat sätt att få till det. Det tyska MelvilSearch bygger på ett gammalt format och går inte att använda sig av. Det finns i dagsläget två alternativ: a. Vi gör det tillsammans med andra länder eftersom det finns en efterfrågan på ett Deweysökverktyg åtminstone bland europeiska Dewey-användare. Detta framkom på den EDUGkonferens som hölls i Stockholm i april. Från det mötet skickades en fråga till OCLC om organisationen kunde tänka sig att utveckla ett sådant verktyg. b. Vi kontaktar några producenter och gör ett eget sökverktyg. Projektet har varit i kontakt med två firmor för att undersöka saken. Ämnesträdet för SAB är endast på svenska. För ett Deweyträd vore det bra med texter både på svenska och engelska. Om och när vi får ett Deweyträd bör inte SAB-trädet kastas bort men kanske blir det förvirrande för användarna med två ämnesträd?
Kategoriindelning Kategoriindelningen enligt DDK i avgränsning av sökningar till ämne i WebbLibris är ännu inte implementerad men projektet har lämnat en lista till LIBRIS på kategorier. Förmodligen kommer den inte att införas i LIBRIS förrän den stora konverteringen mellan SAB-koder och Deweykoder är gjord. Denna konvertering skulle redan ha genomförts men har blivit försenad. Flera bibliotek var dock intresserade av listan redan nu eftersom de tänker använda sig av den i sina kataloger. Kategorierna finns på Deweyprojektets webbsidor: http://www.kb.se/bibliotek/dewey/nyheter/avgranska-traffmangd-i-dewey/ Som en idé till ett andra hjälpmedel för användarna visade Magdalena På samma hylla - funktionen i Högskolebibliotekets i Jönköpings katalog. När man tar fram en post visas omslagsbilder på böcker med samma SAB-kod i en särskild ruta. http://hj.se/bibl.html Konverteringen av SAB-koder och Deweykoder Nu automatgenereras koder i de bibliografiska poster som någon gjort ett ingrepp i och de poster som får nya klassningskoder. Konverteringen görs endast i WebbLIBRIS och inte i posten i Voyager. Att en kod är automatgenererad syns endast om man klickar på Detaljer i LIBRIS-posten. Högst tre SAB-koder tas med i konverteringen. Den första hamnar i fält 082 och resten i fält 083. Resultatet blir ganska bra men det är problem med koderna för skönlitteratur. Rubriktexterna Deltagarna önskade att rubrikerna ska visas i LIBRIS-posten i det publika gränssnittet. Det är mycket viktigt med tanke på våra användare. Rubrikerna bör utformas så att de fungerar självständigt, fristående från den hierarki där de ingår. De bör inte blandas samman med ämnesord. Rubrikerna kan visas i en form som kan fungera fristående från hierarkierna Vi för frågan vidare till Deweys redaktion. Konverteringstabellen Konverteringstabellen kommer att uppdateras i enlighet med 23.e upplagan av Dewey. 5. Klassificera med Dewey Översättning Magdalena presenterade Svenska WebDewey. Ett av problemen som vi upptäckt med blandad översättning är att många tvärvetenskapliga nummer saknas. Projektet håller på att rätta till det. Konverteringstabellen Allt utom avdelningarna för musik är genomgånget. Classify Använd Classify för att hitta vanligast Dewey-koden. Vad vill biblioteken ha: Att döda länkar i WebDewey åtgärdas Att LCSH-termerna kommer in igen vilket de kommer att göra i och med att vi går över till 23:e upplagan av Dewey. LCSH finns i engelska versionen och det är möjligt för bibliotek att prenumerera på både svenska och engelska versionerna. Man ska i framtiden enkelt kunna växla mellan de olika versioneri WebbDeweys gränssnitt.
Prioritera översättning så att så mycket som möjligt blir översatt. Det behövs en fast redaktion för att det fortsatta arbetet ska kunna fungera. Avtal med OCLC Deweyprojektet har beskrivits på ett felaktigt sätt i konsekvensanalysen av vad ett medlemskap i OCLC innebär. Magdalena har skrivit ett komplement till dokumentet och denna ska skickas ut till referensgruppen. Mötet var ense om att frågan var mycket illa skött och att alla aspekter av medlemskap inte har redovisats, framför allt inte vad det skulle betyda för våra användare om våra poster kunde visas i WorldCat. Det har inte framkommit i konsekvensanalysen, eller andra sammanhang, att både den tidigare expertgruppen för katalogisering, en arbetsgruppen för katalogisering, en undergrupp till LIBRIS expertgrupp, förespråkade ett medlemskap i OCLC. Ingeting hindrar att enskilda bibliotek går med och samtidigt är med i LIBRIS. Styrelsen för SUHF:s Forum för bibliotekschefer rekommenderade att KB inte skriver under ett avtal med OCLC utan att inhämta synpunkter från andra bibliotek. Både KB:s och SUHF:S inflytandestruktur ifrågasätts därför av vissa. LIBRIS metaproxylösning har vi tyvärr inte testat ännu. Ännu är enklaste sättet för katalogisatörer att hitta poster att söka i WorldCat. Deweyrummet Projektet anordnar sedan ett par månader tillbaka ett webbmöte en gång i veckan, torsdagar kl 13.30-14.30, som tar upp olika teman. Antalet deltagare är begränsat till ca 10 per tillfälle. Deltagarna uttryckte sin uppskattning över webbmötena. Brevlåda Projektet har en e-post adress dit man kan skicka frågor om klassning etc. Adress: dewey@kb.se Blogg Under maj kommer en deweyblogg att starta där nyheter kan läggas ut. Adress: http://deweybloggen.kb.se/ 6. Folk- och skolbiblioteken och Dewey Depåbiblioteket i Umeå har börjat planera för en övergång. Hitintills är det endast folkbiblioteket i Härnösands sambibliotek som har börjat med Dewey. Hyllfrågan är det stora problemet för folkbiblioteken. Det borde tas ett samlat nationellt grepp om frågan. Kan KB hjälpa till? I Stockholm har det tillsatts en grupp som studerar frågan och chefen för länsbiblioteket har skickat ett brev till Nationell Samverkan i KB för att ta reda på vilken hjälp KB kan erbjuda, som att t.ex. tillhandahålla ett bra webbverktyg och utbildning till biblioteken. Kan vi ha en konferens för folkbiblioteken i höst? Det behövs dokumentation från biblioteken om vad de gör med hylluppställningen. Frågan om Dewey på folkbibliotek har många kopplingar till frågan om en nationell katalog. 7.Uppdatering till 23:e upplagan Det finns två alternativ för hur vi ska tillväga 1. Vi uppdaterar tabell 1 och de tre översta nivåerna till DDC23 och gör därefter den svenska översättningen av DDC23 tillgänglig, troligen under juni eller augusti. Den svenska DDC23
kommer om vi väljer detta alternativ att ha betydligt mindre innehåll på svenska än den nuvarande svenska blandade översättningen. Mängden svenskt innehåll kommer gradvis att öka allt eftersom vi uppdaterar översättningen. Den blandade svenska översättningen av DDC22 kommer att finnas tillgänglig parallellt och man väljer vilken man vill söka i. Fördelar: En svensk DDC23 blir tillgänglig snabbt, vilket även medför att svenska bibliotek får tillgång till DDC23 utan kostnad LCSH-termerna kommer att ingå i den svenska DDC23, men på grund av tekniska problem kommer de inte att ingå i den svenska översättningen av DDC22. Nackdelar: Man behöver använda två versioner av den svenska WebDewey parallellt, DDC23 för att se den mest uppdaterade versionen och DDC22 för att få rubriker, index och anmärkningar på svenska. Det kan bli svårarbetat, och det finns en risk att litteratur om samma ämne får olika deweynummer, ett från den svenska DDC22 och ett från den svenska DDC23. 2. Vi uppdaterar hela den svenska blandade översättningen och gör först därefter den svenska översättningen av DDC23 tillgänglig. V har ännu inte tillgång till DDC23, och vet inte hur omfattande arbetet är, men med detta alternativ kan den svenska översättningen av DDC23 troligen göras tillgänglig sent i höst. Fördelar Bara en svensk version av DDC är tillgänglig, vilket gör det lättare att arbeta och minskar risken att böcker om samma ämne klassificerade av svenska bibliotek får olika deweynummer ur olika upplagor Nackdelar Bibliotek som vill kunna kolla utländska deweykoder behöver skaffa abonnemang på den engelska WebDewey: För engelska och amerikanska deweykoder uppstår situationen där man behöver använda DDC23 parallellt med DDC22 även om ingen svensk DDC23 görs tillgänglig tidigt. Engelska och amerikanska böcker kommer att ha deweynummer från DDC23, svenska från DDC22. Deltagarna hade olika synpunkter och enades inte om något av alternativen men alternativ 2 hade fler förespråkare. 8. Hyllmöte Maria Gullberg, Malmö högskola, och Helene Stenman, Umeå UB håller i ett hyllmöte, som kommer att äga rum 17/6 i Stockholm. Mötet riktar sig framför allt till bibliotek som beslutat sig för eller redan gått över till Dewey. Hyllistor har framställts eller framställs på flera bibliotek och det vore bra att samordna det arbetet. Dokumentation från bibliotek som kommit igång bör presenteras på konferensen. Rapporter kan läggas ut på webbforumet. Inbjudan skickas till alla i denna grupp. 9. Nästa möte Deweyprojektet tar slut i september och det blir inte något mer referensgruppsmöte. Hur ska arbetet med Dewey i Sverige fortsätta? Mötet uttalade sig för att det även fortsättningsvis måste finnas en grupp för Dewey. Det behöves en mindre grupp placerad inom KB:s inflytandestruktur men också en vidare grupp för att sprida kunskap och information och som kan anordna konferenser. Det behövs mer än en träff per år. Deweyrummet skulle kunna fungera för konferenser och kanske kan vi ha möten i samband med andra större sammandragningar av biblioteksfolk, t.ex.
biblioteksdagarna. 10: Övriga frågor Rapporter från biblioteken Mittuniversitetet: Började med DDK redan 2010 eftersom biblioteket i Östersund skulle byggas om. Östersund har märkt om allting och är klara. Biblioteket i Sundsvall ska flytta om och ställer än så länge upp allt nytt enligt DDK. Endagsutbildning har anordnats för alla katalogisatörer men det är lite svårt att få ihop det hela inom biblioteken. Umeå unversitetsbibliotek: Användarperspektivet har varit viktigt. Biblioteket har två sviter uppställda efter de olika klassifikationssystemen. Böcker med DDK ställs upp enligt full Deweykod och det fungerar bra. Hyllremsor kan tryckas med hjälp av Aleph. Umeå har ett eget Deweyrum IRL. Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitets bibliotek: Bjöd in Maria Gullberg och två personer från Köpenhamn för en diskussion, vilket blev mycket uppskattat. Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek ställer up efter tre siffror och tänker märka om på sikt. Den bristande standarden i katalogen försvårar arbetet. Ájtte: Hyllorna har deweynummer men man blandar SAB och Dewey på hyllorna för man tänker inte märka om. Skönlitteraturen kommer även fortsättningsvis att ha SAB. Stockholms UB: Alla i personalen har haft utbildning en dag. Böckerna ställs inte upp enligt något klassifikationssystem alls utan i årssviter enligt numerus currens, vilket studenterna reagerat negativt på. Men så skulle det ha blivit oavsett om man gått över till Dewey eller inte. Det blir väldigt påtagligt att bra sökmöjligheter saknas i katalogen. Malmö högskola: Håller på och gör hyllistor. Två bibliotek är redan klara. Alla böckerna ska märkas om och man räknar med att kunna göra det maskinellt för två tredjedelar av beståndet medan en tredjedel kommer att göras manuellt. Uppsala UB: Det finns tretton enheter inom organisationen och alla ska ställa upp enligt Dewey senast 2012. Några bibliotek ändrar koder på allt material. Hyllistorna översätts till Dewey. Nordiska Afrikainsitutet: Gick över 2010. Ämnesdelen ställs upp enligt Dewey. Man ställer upp efter tre siffror + numerus currens. Äldre material märks inte om utan DDK och SAB blandas på hyllorna. Skönlitteraturen står kvar på H. Umeåregionens bibliotek (6 kommuner, 25 biblioteksenheter) har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram vilka arbetsuppgifter en övergång till Dewey innebär. Personal från alla enheter har deltagit i Deweyprojektets endagsintroduktion och Umeå stadsbiblioteks katalogisatörer har deltagit i veckokursen. Under 2011 sker en övergång till RFID för hela systemet och en övergång kan därför inte påbörjas förrän tidigast 2012. För Umeå stadsbiblioteks del vore det önskvärt om övergången kunde samordnas med flytten till ett nytt bibliotek 2014, men övriga enheter i systemet kanske kan ändra sina hyllor tidigare om övergången sker tidigare än så. Oavsett när övergången sker tror man att det under en övergångsperiod är nödvändigt med dubbla system i någon form. Bibliotekens bestånd finns i BURK (med matchning mot LIBRIS) och man deltar i Bibliotekstjänsts referensgrupp för Deweyfrågor. Hyllfrågan är central och en övergång till Dewey hänger också nära samman med utvecklingen av en
nationell katalog och hur behovet av bibliografisk service kan tillgodoses i framtiden. Man ser även ett fortsatt behov av utbildning.