Jävsregler för Karolinska Institutet

Jävsregler för Karolinska Institutet Gäller från och med 2006-04-26 Ersätter jävsregler från 1997

Beslut Dnr: 900/06-608 2006-04-26 Rektor Fastställande av reviderade jävsregler Vid Etikrådets internat den 8 juni 2005 beslutades att en översyn av KIs jävsregler var nödvändig. En jämförelse gjordes med de jävsregler som utarbetats i samarbetet mellan Läkemedelsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen. Rådet beslutade även att ta fram en jävsdeklaration. Etikrådet har överlämnat förslag till reviderade jävsregler samt en ny jävsdeklaration för Karolinska Institutet, dnr 900/06-608, vilka härmed fastställs för tillämpning från och med 2006-04-26. Föreskrifterna som återfinns i bilaga ersätter tidigare utfärdade föreskrifter (Nr 2 - Etiska nämndens skriftserie, 1997). Beslut i detta ärende har fattats av rektor Harriet Wallberg-Henriksson i närvaro av universitetsdirektör Rune Fransson efter föredragning av handläggare Maria Schale Sjöström. Harriet Wallberg-Henriksson Maria Schale Sjöström Bilaga: Jävsregler (inkl jävsdeklaration) Postadress Handläggare Telefon E-post Karolinska Institutet Maria Schale Sjöström 08-524 800 00, vx maria.schale.sjostrom@ki.se 171 77 Stockholm 08-524 863 96, dir Webb Fax ki.se 08-31 03 43 Org.nummer. 202100 2973

Jävsregler för Karolinska Institutet Dnr 900/06-608 INNEHÅLL 1 Objektivitetsprincipen...2 2 Handläggare...2 3 Jäv...2 4 Exempel på jäv...3 4.1 Sakägarjäv...3 4.2 Intressejäv...3 4.3 Släktskapsjäv...3 4.4 Ställföreträdarjäv...4 4.5 Tvåinstansjäv...4 4.6 Ombudsjäv och biträdesjäv...4 4.7 Generalklausul...4 5 Verkan av jäv...5 6 Prövning av jävsfrågan...6 Jävsdeklaration...7 Frågor kring dessa regler besvaras av: Maria Schale Sjöström, 08-524 863 96 E-post: maria.schale.sjostrom@ki.se

Karolinska Institutet - Jävsregler 2 (2) Jävsregler fastställda av rektor med tillämpning från och med 2006-04-26. Ersätter tidigare jävsregler från 1997. 1 Objektivitetsprincipen I 1 kap 9 regeringsformen och i förvaltningslagen (FL, 1986:223) finns bestämmelser som syftar till att garantera att handläggning och beslutsfattande hos förvaltningsmyndigheterna präglas av saklighet och opartiskhet, den s k objektivitetsprincipen. Vissa grövre former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om bestickning och mutbrott. Härtill kommer bestämmelser om förbud för offentliganställda mot att inneha s k förtroendeskadliga bisysslor. Universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter, dvs. självständiga enheter i statsförvaltningen under utbildningsdepartementet. Beslutsfattare och handläggande tjänstemän på olika nivåer inom högskoleområdet måste alltså vinnlägga sig om att iaktta objektivitet i sin hantering av ärenden, vars utgång de kan påverka. Detta gäller alla typer av ärenden hos myndigheterna, men det är särskilt viktigt vid myndighetsutövning mot enskild, dvs. vid beslut som rör privat fysisk persons rättigheter eller skyldigheter, t ex tjänstetillsättning, anslagstilldelning, betyg, disciplinpåföljd, etc. Jävsreglerna gäller dock inte vid myndigheternas s k faktiska handlande, t ex vid undervisning, forskning och sjukvård. 2 Handläggare FL:s regler om jäv gäller "den som skall handlägga ett ärende". Därmed menas personer, som tar sådan befattning med ett ärende att de kan tänkas inverka på ärendets utgång. Häri inbegrips både sådana som deltar i själva beslutet, t ex som ledamot i en nämnd eller en styrelse, och sådana som i övrigt är med om ärendets slutliga handläggning, t ex föredragande. För enkelhetens skull kallas i denna text dessa personer i fortsättningen handläggare. Diarieföring, utskrift och expediering av beslut och andra uppgifter av rent expeditionell natur medför som regel inte att den som utför dem löper risk att drabbas av jäv. Inte heller fristående sakkunniga behöver omfattas av jävsreglerna, om de inte i någon annan egenskap deltar i myndighetens handläggning av ett ärende. Om en expert kan sägas delta i handläggningen av ett ärende vid en myndighet omfattas denne/denna av förvaltningslagens jävsregler på samma sätt som andra anställda vid myndigheten. Dessa båda situationer bör därför i praktiken behandlas på samma sätt. 3 Jäv Med jäv avses omständighet som gör att en handläggare kan antas brista i objektivitet vid sitt ställningstagande eller vid sin föredragning. Sådana omständigheter är enligt 11 FL: eget - rättsligt eller faktiskt intresse i ärendet, släktskap eller motsvarande relationer till part i ärendet (sakägar-, intresse- och släktskapsjäv), ställföreträdarskap för den som saken angår (ställföreträdarjäv),

Karolinska Institutet - Jävsregler 3 (3) tidigare befattning med ärendet i vissa fall (tvåinstansjäv), ställning som ombud eller biträde åt part (ombuds- och biträdesjäv) annan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till vederbörandes opartiskhet i ärendet (grannlagenhetsjäv, även kallad generalklausulen). Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 4 Exempel på jäv Det finns inte så många exempel på jäv i rättspraxis, troligen på grund av att myndigheterna i allmänhet själva är uppmärksamma och i förekommande fall beaktar jävsgrunderna. Följande exempel, varav en del hämtade ur JO:s ämbetsberättelse (JO) och RegR:s årsbok (RÅ), kan kanske vara till någon ledning vid bedömning av frågor om jäv. 4.1 Sakägarjäv Den som själv är part i ett ärende, dvs är sökande eller klagande eller på annat sätt har del i saken, får inte handlägga ärendet på grund av sakägarjäv. (I fallet RÅ 1977 ref 138 upphävde RegR efter besvär en kommunal nämnds beslut att tillsätta en chefstjänst med en person som utsetts att lämna upplysningar till sökande, trots att han själv var sökande och därför jävig.) Likaså är en prefekt jävig om denne/denna har ett väsentligt ägarmässigt eller inflytandemässigt intresse i ett bolag med vilket institutionen gör affärer. 4.2 Intressejäv En lärare, som har ekonomisk vinning av ett läromedel i egenskap av författare eller på annat sätt, bör anses jävig på grund av intressejäv, då ett beslutsorgan för forsknings- och utbildningsfrågor diskuterar läromedlets eventuella användning som kurslitteratur. 4.3 Släktskapsjäv Om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för handläggarens make, föräldrar, barn eller syskon föreligger släktskapsjäv. (I JO 1983/84 s 326 ansågs en skolchef jävig att handlägga ett tjänstetillsättningsärende, där hans hustru var en av sökandena.). Samma sak gäller, om ärendet rör annan närstående till handläggaren, t ex någon som denne/denna har närmare kontakt med, är förlovad med eller sammanbor med. (I JO 1979/80 s 320 var det inte ens handläggaren själv utan hans son, som var sammanboende med en kvinna, som sökte tjänst hos en kommunal myndighet; handläggaren - en försäkringskassedirektör - ansågs ändå jävig i tillsättningsärendet.) Att undervisa egna barn möter inget hinder för en lärare ur jävssynpunkt (= faktiskt handlande), medan däremot att tentera och betygsätta dem (= myndighetsutövning) är klart jävsgrundande. Men det är inte givet att det är en fördel för en elev att undervisas av en förälder eller annan släkting; denne/denna vill sannolikt inte bli beskylld för nepotism och ställer kanske därför kraven på eleven orimligt högt.

Karolinska Institutet - Jävsregler 4 (4) 4.4 Ställföreträdarjäv I de fall där handläggaren eller någon honom/henne närstående person är ställföreträdare för den fysiska eller juridiska person som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång föreligger ställföreträdarjäv. Detta kan inträffa t ex vid ett affärsförhållande mellan en institution och ett bolag, där handläggaren är firmatecknare. Beroende på omständigheterna kan en handläggare dock bli jävig även om denne/denna enbart är ledamot av styrelsen för ett bolag eller annan organisation som driver verksamhet inom myndighetens område, jfr generalklausulen enl punkt 5 och gällande regler om bisysslor. 4.5 Tvåinstansjäv Med tvåinstansjäv menas att en handläggare i högre instans redan hos en underordnad myndighet deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. Att delta i remissbehandlingen av ett ärende på institutionsnivå utgör således inte något hinder för att delta i handläggningen av samma ärende på fakultets- eller styrelsenivå. Tvåinstansjävet omfattar inte heller det fallet att någon hos en och samma myndighet deltar i olika skeden av ett ärendes handläggning. 4.6 Ombudsjäv och biträdesjäv Att en handläggare för talan som ombud för den som ärendet gäller, eller mot ersättning biträder någon förekommer relativt sällan inom högskoleområdet. Tjänstemän är skyldiga, både enligt FL och vissa andra bestämmelser, att lämna service åt enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. De bör dock inte sträcka sig så långt, vid t ex biträde åt en sökande att upprätta en ansökan, att de senare, vid handläggningen, inte kan bedöma saken objektivt med hänsyn till egen prestige eller liknande. Även här bör man ha generalklausulen (se nästa stycke) och bisysslereglerna i åtanke. 4.7 Generalklausul Femte punkten är en relativt allmänt formulerad regel (generalklausul) som avser att täcka sådana jävssituationer som inte faller in under någon av de ovan nämnda men där det ändå finns omständigheter som gör att en handläggares eller sakkunnigs opartiskhet kan ifrågasättas, så kallat grannlagenhets- eller delikatessjäv. Som exempel på grannlagenhetsjäv kan nämnas då handläggaren är uppenbar vän eller ovän med den som är part eller annan intressent. Andra fall är då handläggaren i något avseende står i påtagligt beroendeförhållande till den som saken angår. Medförfattarskap har ansetts inverka på handläggarens opartiskhet, om de gemensamma arbetena varit många och samarbetet ägt rum under de närmast föregående åren. Fackliga eller studentfackliga förtroendemän kan drabbas av grannlagenhetsjäv i ärenden som rör vederbörandes fackliga organisation eller studentkår. (JO, 1985/86 s 397, ansåg att en universitetslektor inte borde ha befattat sig med tentamen med en student, som han tidigare meddelat privatundervisning mot vissa förmåner. I ett sådant fall kan undervisningen anses som en sådan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för tentatorns opartiskhet.)

Karolinska Institutet - Jävsregler 5 (5) Det bör observeras att de jävsgrundande omständigheterna genomgående gäller handläggaren personligen och inte hans verksamhet vid myndigheten. En lärare kan utan hinder av jäv delta i behandlingen av frågor som rör tex budget och lokalfördelning, vilka kan vara mycket väsentliga för dennes/dennas verksamhet. Ett särskilt problem inom högskolan är att specialistkompetens inom ett forskningsområde ofta är så begränsad att flertalet inblandade känner varandra och haft professionella kontakter. Exempelvis är det ibland svårt att hitta sakkunniga vilka tidigare helt saknat samröre med någon av de sökande. Om i dessa fall regeln om grannlagenhetsjäv skulle tolkas allt för snävt, begränsas möjligheterna att få tillgång till kompetenta sakkunniga eller beslutsfattare. Det är också känt från f.d. UHÄ:s praxis i tillsättningsärenden att en relativt liberal tolkning av jävsreglerna är tillåten. Tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i de aktuella frågorna på ett sådant sätt att misstanke om brister i förutsättningar för en opartisk bedömning uppkommer utgör däremot jäv. Som en "säkerhetsventil" anges i 11 andra stycket att man i uppenbara fall får bortse från jäv. Formellt sett inskränker inte detta de ovan redovisade jävsgrunderna, men jävet medför inte den verkan som framgår av 12 FL. Det kan t ex handla om registreringsärenden, som är helt rutinbetonade och inte påverkas av om den som utför dem är partisk eller opartisk. En prefekt kan verkställa ett av institutionsstyrelsen fattat beslut, även om denne/denna på grund av jäv inte deltagit i beslutsfattandet. 5 Verkan av jäv Enligt 12 FL får den som är jävig inte handlägga ärendet. Som huvudregel gäller att denne/denna varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Denne/denna får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Vid brådskande ärenden, som inte kan skjutas upp, får den som är jävig till och med fatta beslut, om detta är nödvändigt med hänsyn till tidsbristen. En restriktiv tolkning av denna undantagsregel förordas. Den som är jävig i ett ärende som föreligger för behandling vid sammanträde skall inte bara avstå från att yttra sig eller delta i omröstning utan bör också lämna sammanträdeslokalen. Visserligen finns inte någon uttrycklig bestämmelse i FL om skyldighet för den som är jävig att avlägsna sig, men det anses oftast naturligt att göra så. Vederbörande kan annars genom sin blotta närvaro utöva inflytande över ärendets avgörande. Den som känner till omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne/denna, skall självmant ge det till känna. En handläggare skall alltså själv vara uppmärksam på eventuella jävsgrunder. Denna skyldighet gäller inte enbart anställda utan även t ex ledamöter i en myndighets styrelse.

Karolinska Institutet - Jävsregler 6 (6) 6 Prövning av jävsfrågan Om det har uppkommit fråga om jäv mot någon, och om ersättare inte kunnat sättas in, skall myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Denna situation kan inträffa om någon utomstående, t ex en part, anmält jäv mot en handläggare, som själv inte anser att denne/denna är jävig. Det händer också att personer, som vill slippa delta i behandling av ett obehagligt ärende, föreger jäv. Den som jävet gäller får då delta i prövningen av jävsfrågan, men endast om myndigheten inte är beslutför utan denne/denna och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Om myndigheten vid denna prövning beslutar att jäv inte föreligger eller inte behöver beaktas, deltar handläggaren i ärendets fortsatta behandling. De överväganden som anges nedan när det gäller externa experter kan dock också vara tillämplig på KI:s personal. (I ett rättsfall från HD, NJA 1995:11, belyses spörsmålet om en person kan skapa en jävssituation för en annan genom att själv provocera fram en konflikt. I rättsfallet, som gällde den s k lasermannens rätt att för sjunde eller åttonde gången byta offentlig försvarare, hävdade han att försvararna var jäviga, eftersom polisanmälan skett - efter hans eget fysiska angrepp på dem. HD, liksom Svea Hovrätt, fann dock omständigheterna i målet så speciella att lasermannens överklagande avslogs.) Det åligger experten att själv anmäla jäv. Om man glömmer att anmäla jäv blir det fattade beslutet ändå giltigt tills det eventuellt förklaras ogiltigt efter överklagande av beslut i sakfrågan. Ett beslut i en jävsfråga får enligt 12 fjärde stycket överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. Det har ansetts vara naturligast att inte tillåta överprövning av beslut om ogillande av jävsinvändning redan före myndighetens beslut i sakfrågan. Även om frågan om jäv i det enskilda fallet utgår från den aktuella expertens egen bedömning måste myndigheten således mot bakgrund av de krav som regeringsformen och förvaltningslagen ställer vara mycket uppmärksam. Det ankommer på myndigheten att bedöma om jäv föreligger i samband med att en expert eller sakkunniga ska anlitas för ett uppdrag eller under ett pågående uppdrag om omständigheterna föranleder det. Kommer det fram att experten är jävig eller om en jävsliknande situation föreligger måste myndigheten snarast se till att experten inte längre kan påverka uppdraget eller ärendet. Experten måste vara beredd att svara på myndighetens frågor och inte se dessa förhållanden som något myndigheten inte har med att göra. Varje tilltänkt expert eller sakkunnig ombeds att ta del av information kring jäv och liknande samt fylla i och underteckna en deklaration. Beslut i frågor om jäv eller andra bindningar föreligger i det enskilda fallet fattas av den person eller det organ som har att ta ställning till den aktuella sakfrågan, t ex rekryteringsutskottet i tillsättningsärenden.

Karolinska Institutet - Jävsregler 7 (7) Jävsdeklaration DEKLARATION avseende jäv eller andra bindningar/intressekonflikter som kan påverka Karolinska Institutets opartiskhet och saklighet Jag har tagit del av Karolinska Institutets (KI) information om jäv eller andra bindningar/intressekonflikter. Namn: (ifylles av KI) Adress: (ifylles av KI) Verksamhet inom KI: (ifylles av KI) Uppdrag/tilltänkt verksamhet vid KI: (ifylles av KI) Jag har följande personliga, professionella eller kommersiella relationer till andra intressenter med relevans för uppdraget: Samarbeten (t ex gemensamma vetenskapliga publikationer, handledarskap): Anställning/arvoderade uppdrag: Anslag/kliniska prövningar/övrigt samarbete: Finansiella intressen (aktier, lån etc.): Andra relationer, bindningar eller intressekonflikter med avseende på uppdraget: Jag har inte några förhållanden av ovanstående art att redovisa. Jag förbinder mig att snarast underrätta KI om förhållandena för pågående uppdrag/tilltänkt verksamhet ändras. Jag är medveten om att den upprättade deklarationen utgör allmän handling. Datum Namnunderskrift