Översiktsplan för Göteborg, tillägg för översvämningsrisker

Dnr: 2016-00172.30 Styrgruppsärende 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Översiktsplan för Göteborg, tillägg för översvämningsrisker Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2016-06-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Samrådsförslaget finns tillgängligt på Göteborgs Stads webbsida www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Förslag till yttrande, daterat 2016-08-16, har upprättats. Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2016-08-16. Att rekommendera förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat 2016-08-16. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2016-08-16 Maria Sigroth /Joanna Friberg

Dnr: 2016-00172.30 Tjänsteutlåtande 2016-08-16 Joanna Friberg Översiktsplan för Göteborg, tillägg för översvämningsrisker Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2016-06-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Göteborgs stads utbyggnadsplaner omfattar till stor del mark som idag eller i framtiden hotas av översvämningar. Klimatförändringarna innebär att översvämningsriskerna ökar på grund av stigande havs- och grundvattennivåer, ökad nederbörd och fler perioder med höga flöden i vattendrag. Syftet med det tematiska tillägget till översiktsplanen är att redovisa mål och strategier för klimatanpassning med avseende på översvämningsrisker i stadsplaneringen. Sammanfattning I det tematiska tillägget föreslås formulering av strategiska mål gällande klimatsäkring av staden och omställning till en stad som står robust mot översvämningar. En modell för planeringsnivåer presenteras, som bygger på fastställande av dimensionerande klimatscenario, dimensionerande händelser, och säkerhetsmarginaler. Staden presenterar strategier för anpassning för att minska översvämningsrisker, utifrån avrinningsområdesperspektiv och med strävan att minimera negativa konsekvenser av åtgärder. Vid anpassning mot skyfall är utgångspunkten lokal utjämning, och avledning i andra hand. När det gäller anpassning mot högvatten föreslås på medellång sikt etablering av ett skydd längs älvkant, och på lång sikt ett storskaligt tekniskt skydd i form av yttre barriärer i älvmynningen.

Under rubriken Förslag till fortsatt arbete listas åtgärder, program och planer, beslut och processer, samordning, samt kunskapsunderlag som behöver tas fram eller kompletteras, utöver de mål och strategier som det tematiska tillägget föreslår. Kommentarer Då klimatanpassningsarbete utgör ett långsiktigt arbete, och innebär en stor utmaning i resurser, organisation och kostnader, är det viktigt att komma igång med arbetet i ett tidigt skede, och att lägga en bra grund för fortsatt arbete inom området. GR ser därför mycket positivt på Götebors Stads arbete med frågan överlag, och på samrådsunderlaget i stort. De kommentarer GR vill framföra gäller behovet av övergripande perspektiv i hantering av frågan. Det tematiska tillägget har mycket snäva avgränsningar, då det behandlar översvämningsrisker ur ett stadsplaneringsperspektiv, och då endast vid nyexploatering och förtätning. På grund av den stora komplexiteten i klimatanpassningsfrågan måste förstås avgränsningar göras. Det är dock viktigt att sätta planförslaget i ett större sammanhang, både i ett regionalt perspektiv och i verksamhetsperspektiv, för att inte missbedöma konsekvenser och effekter eller missa samordningsfördelar. GR uppskattar därför att det föreslås ytterligare arbete och samordning, både gällande klimatanpassningsfrågan som helhet och samordning av organisation och verksamheter i det fortsatta arbetet med frågan. Ett exempel där GR bedömer att det skulle kunna vara en fördel att samordna sig med angränsande kommuner är vid fastställande av dimensionerande scenario och händelser. Detta kan underlätta framtida samverkan kring problematiken och att samordna åtgärder. En fråga där omfattande regional samverkan kommer krävas, vilket även tydliggörs i samrådsunderlaget, är de i förslaget förordade yttre barriärerna vid älvmynningen.

Dnr: 2016-00092.20 Styrgruppsärende Datum 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till synpunkter inför framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaner år 2018-2029 Inför den kommande revideringen av transportinfrastrukturplanerna har VGR bjudit in kommunalförbunden att komma med synpunkter på vilka funktioner som bör prioriteras i VGRs regionala systemanalys. Under processen har tidplanen tidigarelagts varför GR redan i början av juli skickade in tjänsteutlåtandet till VGR. Tjänsteutlåtandet har skickats med en tydlig skrivning att GR måste ges möjlighet till komplettering efter den politiska beslutsprocessen. Tjänsteutlåtandet har arbetats fram i nätverket för infrastruktur där samtliga medlemskommuner är representerade. Föreliggande förslag till synpunkter kommer att behandlas på styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads möte den 8/9 samt vid förbundsstyrelsens möte den 23/9. Vid sammanträdet på BHU den 13/9 kommer en gemensam diskussion om de mest prioriterade funktionerna i regionens transportsystem att föras. På BHU den 18/10 planeras ett ställningstagande om den regionala systemanalysen. VGR kommer även att skicka systemanalysen till Trafikverket som ett inspel till den nationella åtgärdsplaneringen. GRs förslag till prioriterade funktioner är: Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Förslag till beslut Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att godkänna förslag till synpunkter på prioriterade funktioner till VGRs systemanalys, daterat 2016-07-04. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Maria Sigroth

Dnr:2016-00092.20 Tjänsteutlåtande 2016-07-04 Maria Sigroth Förslag till synpunkter inför framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaner år 2018-2029 Inför den kommande revideringen av transportinfrastrukturplanerna har VGR bjudit in kommunalförbunden att komma med synpunkter på vilka funktioner som bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Nedanstående förslag till synpunkter vilar på tidigare ställningstaganden i transportpolitiska frågor, de politiskt antagna mål- och strategidokumenten samt underlag för förväntad tillväxt i storstadsregionen. Förslaget har beretts i nätverket för infrastruktur där samtliga medlemskommuner är representerade. Bakgrund I arbetet med framtagande av underlag för regional respektive nationell transportinfrastrukturplan 2018-2029 har VGR beslutat att genomföra en systemanalys. Analysen ska visa hur transportsystemet kan möta såväl tillväxt som de transportpolitiska målen. Systemanalysen ska fokusera på vilka funktioner som bör ligga till grund för regionala prioriteringar samt utgöra underlag för inspel till Trafikverkets arbete med nationell infrastrukturplan. Systemanalysen bereds i BHU och slutligt ställningstagande fattas av regionstyrelsen. Synpunkter Frågan om transportsystemets regionala, nationella och internationella utveckling är komplex och det är flera frågeställningar och utmaningar som behöver hanteras parallellt. Det krävs en samordnad planering av bostadsbyggande, näringslivsetableringar och transportinfrastruktur för att uppnå en tillväxt som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Storstadsregionens expansiva utveckling ställer stora krav på såväl de befintliga som framtida transportsystemen och dess betydelse för att möta tillväxten på ett uthålligt och innovativt sätt. I dagsläget präglas infrastrukturen i Göteborgsregionen av kapacitetsbrist, en brist som riskerar att hota att de regionalt antagna målen. För att stärka transportsystemets funktioner och möta framtida transportbehov på kort och lång sikt är det angeläget att samordna lokala, regionala och nationella infrastruktursatsningar. Samtidigt är det

av vikt att värna om dagens befintliga transportsystem och säkra dess tillförlitlighet. GR anser att stora delar av problematiken, och förslag till lösningar, är väl beskrivna i ett flertal regionala viljeinriktningar bl a Målbild tåg 2035, Målbild för stadstrafiken i Göteborg Mölndal Partille, K2020 och Hållbar tillväxt. För att möta de specifika behoven i landets storstadsregioner krävs en kraftfull satsning på spårbunden regionaltrafik och ökad kollektivtrafik i kombination med utvecklade möjligheter att cykla och gå. Det krävs öppenhet och innovation för nya transportlösningar och beteendepåverkande åtgärder för att åstadkomma förändring i resvanor hos medborgarna. Prioriterade funktioner inom Göteborgsregionen Utifrån beskrivna samhällsutmaningar önskar GR lyfta följande funktioner: Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Järnvägsbanorna är stommen för en attraktiv pendel- och regiontågtrafik i storstadsregionen. För näringslivet är ett väl fungerande transportsystem en grundläggande tillväxtfaktor som kräver en robust kapacitet i järnvägssystemet och god tillgänglighet i det övergripande transportsystemet. Det gäller inte minst för godset till och från Göteborgs hamn och kopplingarna till Landvetter flygplats. Utveckla kollektivtrafiksystemet För att nå målet med en ökad andel kollektivtrafikresor och genomföra intentionerna i K2020 krävs ett hela-resan-perspektiv. Det innebär att kunna gå och cykla säkert till och från hållplatser, utveckla stomnätstrafiken inom det sammanhängande stadsområdet samt utveckla och skapa bytespunkter där den lokala kollektivtrafiken möter den regionala. Detta innebär ett ökat behov av nya stationer, resecentrum, pendelparkeringar, uppställningsspår och depåer. Stärka cykeln som ett eget transportslag Cykel är ett transportslag med en allt viktigare funktion för korta resor i tätort och utgör även en del av hela-resan-perspektivet i längre pendlingssträckor. För att möjliggöra en ökad andel långväga cykelresor är det av vikt att bygga ihop befintliga länkar till ett sammanhållet lokalt/regionalt/nationellt stomcykelvägnät.

Dnr: 2016-00092.20 Styrgruppsärende Datum 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till tid- och aktivitetsplan för GRs arbete med framtagande av transportinfrastrukturplan, Steg 1 - inriktningsplanering Föreliggande förslag till tid- och aktivitetsplan har tagits fram i syfte att tydliggöra ärende- och beslutsgången i höstens arbete med framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaneringen, steg 1 inriktningsplanering. Motsvarande detaljerade tid- och aktivitetsplan kommer att tas fram för steg 2, åtgärdsplaneringen, så snart planeringsförutsättningarna blir kända. Förslag till beslut Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att godkänna förslag till tid- och aktivitetsplan, daterat 2016-07-04. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Maria Sigroth

Dnr: 2016-00092.20 Tjänsteutlåtande Datum 2016-07-04 Maria Sigroth Förslag till tid- och aktivitetsplan för GRs arbete med framtagande av transportinfrastrukturplan, Steg 1 - inriktningsplanering Processen med framtagande av transportinfrastrukturplaner för planperioden 2018-2029 är indelad i två steg, Steg 1 inriktningsplanering och Steg 2 åtgärdsplanering. Steg 1 är planerad att huvudsakligen pågå under hösten 2016 och steg 2 är planerad att pågå under våren 2017. Den politiska beslutsprocessen gällande det slutliga förslaget till regional transportinfrastrukturplan är beräknad till hösten 2017. Steg 1, inriktningsplaneringen, innehåller ett antal parallella beslutsprocesser. Målet med höstens arbete inom GR är att vi inför Steg 2 - åtgärdsplaneringen, ska ha ett sammanvägt beslutsunderlag med strategiska ställningstagande som grund för det fortsatta arbetet. Arbetet med steg 1, inriktningsplaneringen kan delas in i följande tre delprocesser; 1. Inför ställningstagande i BHU gällande Prioriterade funktioner och systemanalys. 2. Inför diskussion i BHU om ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden (väg/kollektivtrafik/samfinansiering järnväg/cykel/mm). 3. Framtagande av beslutsunderlag gällande GRs strategiska ställningstagande inför steg 2, åtgärdsplaneringen Utöver dessa delprocesser föreslås frågan om transportinfrastruktur- Planeringen vara en stående punkt vid sammanträdena under 2016/2017. Frågor som kommer att hanteras löpande är bl a återkoppling från beredningarna i GRs nätverk samt föredragning/analys av infrastrukturpropositionen (prel aviserad till oktober-16). Nedan beskrivs en tidplan för den politiska hanteringen av Steg 1, inriktningsplaneringen och dess tre olika delprocesser. Beredning inför politiska beslut sker i infranätverket samt avstämning i nätverket för samhällsbyggnadschefer.

1. Inför ställningstagande i BHU 18/10 gällande Prioriterade funktioner och systemanalys Tjänsteutlåtande till VGR 8/7 GRs/infranätverkets förslag till prioriterade funktioner skickas till VGR med information att politisk behandling i GR sker under september månad. Förbundsstyrelsens presidium 5/9 Genomgång av tjänsteutlåtande gällande förslag till prioriterade funktioner. Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 8/9 Ställningstagande till förslag om prioriterade funktioner. Ärendet hanteras med omedelbar justering och skickas vidare till förbundsstyrelsen. BHU 13/9 Utifrån en gemensam målbild diskutera de mest prioriterade funktionerna för regionens transportsystem samt de strategier som behövs för att nå målbilden. De prioriterade funktionerna hanteras i en regional systemanalys Förbundsstyrelsen 23/9 Ställningstagande till förslag till prioriterade funktioner. Förbundsstyrelsens presidium 30/9 Återkoppling från BHU:s diskussion 13/9 samt diskussion inför BHU 18/10. BHU 18/10 Ställningstagande till den regionala systemanalysen. Systemanalysen skickas för kännedom till Trafikverket. Förbundsstyrelsen 21/10 Återkoppling från BHU 18/10. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 11/11 Återkoppling från BHU 18/10 och Förbundsstyrelsen 21/10

2. Inför diskussion i BHU om ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden (väg/kollektivtrafik/samfinansiering järnväg/cykel/mm). Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 11/11 Beslut om GRs ställningstagande gällande ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden. Omedelbar justering för vidarebefordran till Förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens presidium 21/11 Återrapport från Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads ställningstagande. BHU 6/12 Första diskussion om ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden. Förbundsstyrelsen 9/12 Återkoppling från BHU 6/12 Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 15 dec Rapport från BHU och Förbundsstyrelsen 3. Framtagande av beslutsunderlag gällande GRs strategiska ställningstagande inför steg 2, åtgärdsplaneringen I syfte att lägga grunden för det kommande arbetet med steg 2, åtgärdsplaneringen, formuleras ett förslag till strategiska ställningstaganden. Förslaget formuleras bl a utifrån tidigare beslut och diskussioner, analys av utfallet i nuvarande regional och nationell plan samt identifiering funktioner som storstadsregionens tillväxt kommer att behöva tillgodose i kommande transportinfrastrukturplan. Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 11/11 Inledande diskussion om strategiska ställningstaganden. Förbundsstyrelsens presidium 21/11 Rapport från diskussioner i Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad Förbundsstyrelsen 9/12 Rapport från diskussioner i Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad. Inledande diskussion om strategiska ställningstaganden inför Steg 2, åtgärdsplaneringen. Beslut vid Förbundsstyrelsens första möte 2017.

Preliminär tidplan för Steg 2, åtgärdsplanering December 2016 Regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen förväntas komma i december. Direktivet ger i uppdrag till Trafikverket respektive länsplaneupprättarna (VGR) att ta fram förslag på nationell respektive regional transportinfrastrukturplan för perioden 2018-2029. Januari/februari 2017 VGR presenterar ett förslag till arbetsupplägg för den regionala åtgärdsplaneringen (framtagande av regional plan). Augusti/september 2017 Politisk behandling (Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och Förbundsstyrelsen) av förslag till yttrande över regional respektive nationell transportinfrastrukturplan December 2017 VGR levererar förslag till regional transportinfrastrukturplan till regeringen.

Dnr: 2016-00190 Styrgruppsärende Datum: 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun 2016-2020 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun daterad 2016-06-13 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget innehåller både riktlinjer om bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Programmet finns att ladda ner på Ale kommuns webbplats: Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun 2016-2020 Förslag till yttrande har arbetats fram. GR har beviljats förlängd remisstid till den 24 september. Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2016-08-16 Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat 2016-08-16 Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2016-08-16 Maria Sigroth Amie Ramstedt Per Kristersson

Dnr: 2016-00190 Tjänsteutlåtande 2016-08-16 Amie Ramstedt Per Kristersson Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun 2016-2020 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun daterad 2016-06-13 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Sammanfattning I egenskap av regionplaneorgan ska GR enligt bostadsförsörjningslagen beredas tillfälle att yttra sig över kommunernas bostadsförsörjningsprogram.

Ale kommuns förslag till bostadsförsörjningsprogram innehåller både riktlinjer om bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Förslag till yttrande har arbetats fram som i huvudsak för fram följande; Positivt att förslaget lyfter fram potentialen i kommunens stationsnära lägen Byggnation utanför detaljplan försvårar en strategisk och kontrollerad bebyggelseplanering i enlighet med Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. Övrig infrastruktur och service måste byggas ut i samma takt. I yttrandet efterfrågas förtydliganden eller analys av följande: Hur påverkar och relaterar omfattande byggnation av bostäder utanför detaljplanlagt område till Hållbar Tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen? Hur planerar kommunen att kollektivtrafikförsörja den spridda bostadsbebyggelsen? Hur kan man se kommunens utveckling i ett större regionalt sammanhang; Hur påverkar Ales utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Vad bidrar Ale med till i den regionala bostadsmarknaden? En eventuell breddning av analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna. Kommentarer I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. Delvis motstridiga budskap I förslag till Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun 2016 2020 förmedlas något av dubbla budskap vad avser byggnation i enlighet med ovan nämnda regionala överenskommelser. Å ena sidan framhåller programmet vikten av att bygga i stationsnära lägen och prioritera bostäder och verksamheter i bra kollektivtrafiklägen. Programmet betonar även kommunens goda förutsättningar att bidra till ett ökat antal invånare i regionen utan miljöbelastning med hjälp av pendeltågstrafik. Men å andra sidan lyfter programmet fram byggnation utanför detaljplanelagt område som en möjlighet snarare än en utmaning. I remitterat Bostadsförsörjningsprogram står att;

90 % av all ny bebyggelse inom detaljplanelagt område ska planeras till kollektivtrafiknära lägen Max 20 % av bostäderna bör byggas utanför detaljplanelagt område. Till detta görs en notering att snitt 18 % byggts utanför detaljplanelagt område under perioden 2007-2014. Byggnation utanför detaljplanelagt område försvårar en strategisk och kontrollerad bebyggelseplanering i enlighet med Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. GR efterfrågar därför ett förtydligande kring hur denna planering relaterar till de tre hållbarhetsaspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet samt en analys över dessa planeringsprinciper kring utomplanbebyggelse relaterar till och påverkar de regionala överenskommelserna. GR efterfrågar även en beskrivning över hur kommunen ser på möjligheterna att skapa en ändamålsenlig kollektivtrafik till dessa bostäder. Mål om 3 % befolkningstillväxt Ale har ett satt upp ett mål om en årlig befolkningstillväxt om tre procent. Det är ett mycket högt uppställt mål som kräver en bostadsproduktion om minst 450 bostäder per år. Om Ale satsar på byggnation i stationsnära lägen har kommunen genom sitt infrastrukturnära läge möjlighet att bidra till regionens befolkningstillväxt på ett hållbart sätt. GR vill emellertid understryka vikten av att övrig service och infrastruktur, såsom exempelvis skolor, kollektivtrafik och VA byggs ut i samma takt. Även om det finns goda kommunikationer till arbetstillfällen i andra kommuner vill GR understryka vikten av den lokala arbetsmarknad som drivkraft för ett ökat bostadbyggande. En plan på att öka befolkningen i enlighet med programmet bör därför kopplas samman med ett aktivt näringslivsarbete. Ale i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska enligt lagen särskilt grundas på en analys av bl a bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR ser att programmet på ett tydligare sätt bör beskriva hur Ale ur ett regionalt perspektiv kan bidra med bostäder till särskilda grupper, exempelvis studenter och nyanlända. För att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR vilja se att kommunen breddade analysen till att inte bara omfatta förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor; Hur påverkar Ales utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Ales bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Ales bidrag till den regionala

bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad.

Dnr: 2016-00197.32 Styrgruppsärende 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad VA-policy och VA-plan för Trollhättans kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trollhättans Stad daterad 2016-06-22 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Samrådsförslaget finns tillgängligt på Trollhättans Stads webbsida www.trollhattan.se/va-plan. Förslag till yttrande, daterat 2016-08-16, har upprättats. Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2016-08-16. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2016-08-16 Maria Sigroth /Joanna Friberg

Dnr: 2016-00197.32 Tjänsteutlåtande 2016-08-16 Joanna Friberg VA-policy och VA-plan för Trollhättans kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trollhättans Stad daterad 2016-06-22 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Samhällsutveckling, klimatförändringar och ny kunskap ändrar förutsättningarna för en hållbar VA-planering. Trollhättans kommun har tagit fram förslag till VA-policy och VA-plan, med syftet att bidra till att kommunens sjöar och vattendrag uppfyller god ekologisk och kemisk status. VA-policyns ställningstaganden skall ligga till grund för framtida beslut inom vatten- och avloppsförsörjning, och VA-planen skall utgöra grund till verksamhetsplanering och budgetarbete. Sammanfattning VA-policyn innehåller ställningstaganden kring bland annat dagvatten och spillvatten/avlopp, med målet att negativa effekter på miljö, hälsa och samhälle undviks. VA-planen anger de åtgärder som behövs inom vatten- och avloppsförsörjningen för att uppnå VA-policyns ställningstaganden, både påbörjade och planerade. Bland annat nämns arbetet för inrättande av vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken, samt löpande åtgärder för att minska mängden bräddat (orenat) avloppsvatten från ledningsnätet direkt till recipienten Göta älv. Kommentarer Flera av Göteborgsregionens medlemskommuner ligger längs med Göta älv, nedströms Trollhättans kommun, varför det är av regionalt intresse att bevaka den långsiktiga VA-planeringen i Trollhättan.

I dokumentet beskrivs tydligt att en av grunderna till förslagen till policy och plan är arbetet med att uppnå god ekologisk och kemisk status i kommunens sjöar och vattendrag, med hänvisning till EU:s ramdirektiv för vatten och det svenska vattenförvaltningsarbetet. GR ser mycket positivt på detta, då det utgör en förutsättning för nedströms liggande kommuner att nå en god vattenstatus. En del av nedströmsproblematiken som däremot kan förtydligas i dokumentet är frågan om råvattenkvalitet, då många nedströms kommuner tar råvatten från Göta älv för produktion av dricksvatten. Detta bör nämnas särskilt, då mikrobiella föroreningar inte påverkar ekologisk och kemisk vattenstatus, men däremot råvattenkvalitet, och kan utgöra ett hot mot människors hälsa. GR har i övrigt inga synpunkter på de ställningstaganden och åtgärder som föreslås i VA-policyn och VA-planen, utan ser positivt på Trollhättans kommuns arbete med en hållbar VA-planering.

Dnr: 2016-00051.20 Styrgruppsärende 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Prioriterade cykelvägar längs regionalt/statligt vägnät i Västra Götaland 2016-2020 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen/Trafikverket, daterad 2016-05-30, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag. Förslag till yttrande, daterat 2016-08-25, har upprättats. Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2016-08-25. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2016-08-24 Maria Sigroth Planeringschef Jonas Åker Zeander Regionplanerare

Dnr: 2016-00051.20 Tjänsteutlåtande 2016-08-25 Jonas Åker Zeander Prioriterade cykelvägar längs regionalt/statligt vägnät i Västra Götaland 2016-2020 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen/Trafikverket, daterad 2016-05-30, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag. Bakgrund I den antagna transportinfrastrukturplanen för Västra Götaland 2014-2025 finns medel avsatta till utbyggnad av cykelvägar. Utöver avsatta medel i transportinfrastrukturplanen gör Västra Götalandsregionen en särskild satsning med regionala utvecklingsmedel för utbyggnad av cykelvägar utmed regionalt/statligt vägnät. Västra Götalandsregionens satsning förutsätter som tidigare år en medfinansiering från kommunerna för att få en större volym på tillgängliga medel. För perioden 2016-2020 finns ungefär 270 mnkr avsatta. Ungefär 70 mnkr är uppbundna till pågående åtgärder under 2016. Återstår ungefär 200 mnkr att fördela till nya åtgärder. I februari 2016 ombads kommunerna i Västra Götaland att lämna in förslag till utbyggnad av cykelvägar för perioden 2016-2020. Gensvaret var stort, 37 av länets 49 kommuner har skickat in förslag. En sammanställning av kommunernas samtliga förslag visar på ett efterfrågat utbyggnadsbehov motsvarande ungefär 1 390 mnkr. Av GRs 13 medlemskommuner har 10 kommuner skickat in förslag motsvarande ungefär 424 mnkr. Trafikverket har på uppdrag av Västra Götalandsregionen, utifrån inkomna ansökningar, tagit fram ett förslag till prioriterade cykelvägar längs regionalt/statligt vägnät år 2016-2020. Samma fördelning av medel mellan kommunalförbunden som vid fördelning av statlig medfinansiering har använts som utgångspunkt för att få bra geografisk spridning på åtgärderna. GRs medlemskommuner tilldelas ungefär 85 mnkr. Utifrån förslaget har kommunerna haft möjlighet att lämna synpunkter genom respektive kommunalförbund. Ingen av GRs medlemskommuner

har inkommit med synpunkter. GR har diskuterat frågan i nätverket för infrastruktur och valt att inte lämna några synpunkter på förslaget till prioriterade cykelvägar, eftersom det i mycket liten utsträckning berör sträckningar av regional karaktär. Däremot vill GR, utifrån de diskussioner som har förekommit med våra medlemskommuner, ta tillfället i akt och förmedla våra synpunkter på processen. Sammanfattning Bristande samordning mellan lokala, regionala och nationella cykelinfrastruktursatsningar medför svårigheter för regional samverkan. Redan i vårt remissvar rörande förslag till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland, pekade GR på behovet av att de centrala aktörerna samordnar sina strävanden för att uppnå ett helhetsperspektiv på cykel som regionalt transportslag. GRs medlemskommuner vill ta fram gemensamma prioriteringar som skulle möjliggöra en regional kraftsamling och att bygga ihop befintliga länkar till ett lokalt/regionalt/ nationellt stomcykelvägnät. Kommentarer GR bedömer att den nuvarande ordningen, som utgår ifrån transportinfrastrukturplanen för Västra Götaland, medför svårigheter för regional samverkan i cykelfrågor. Redan i vårt remissvar rörande förslag till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland, pekade GR på flera av de svårigheter som nu kan skönjas. Av de tre användningsområden som utgör åtgärdsområde cykel i den regionala transportinfrastrukturplanen, ingår inte kategorin Bidrag till kommuner för cykelvägar, kommunalt vägnät", i den antagna regionala cykelstrategin. Det förefaller egendomligt att strategins övergripande inriktning är det vardagsnära cyklandet och samtidigt utesluta det vägnät där en stor del av vardagsresorna sker. En konsekvens av detta blir att ansökningsprocesserna till olika användningsområden i den regionala transportinfrastrukturplanen, sker parallellt och tillsynes helt utan samordning. Det nationella vägnätet, där Trafikverket är ansvarig för planering och som väghållare, ingår av förklarliga skäl inte i den regionala cykelstrategin. Men trots det, har flera av kommunernas förslag till prioriterade cykelvägar (2016-2020) avslagits med hänvisning till en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för cykel längs nationellt vägnät. I praktiken innebär det att det råder en osäkerhet kring huruvida de aktuella objekten kommer att byggas eller inte.

GRs övertygelse är att om cykling ska bidra till en långsiktigt hållbar transportförsörjning är ett helhetsperspektiv på cykel som regionalt transportslag nödvändigt. För att uppnå det behöver de centrala aktörerna, VGR, Trafikverket och kommunerna, samordna sina strävanden istället för att göra snäva avgränsningar mellan respektive ansvarsområde. GR har sedan tidigare inventerat det regionala cykelvägnätet, oavsett väghållare, för att undersöka vilka möjligheter det finns till kommunövergripande samverkansprojekt. Som en fortsättning på det arbetet har GR haft för avsikt att samordna kommunernas ansökningar till regional infrastrukturplan. Tillsammans vill vi ta fram gemensamma prioriteringar som skulle kunna möjliggöra en regional kraftsamling. Våra medlemskommuner har även framfört önskemål om att själva få genomföra byggnationen av ny cykelinfrastruktur. Dels för att man tror sig kunna göra det billigare än Trafikverket, dels för att internt i den egna kommunen åstadkomma mer långsiktigt hållbara investeringar. Inför revideringen av de regionala och nationella transportinfrastrukturplanerna har GR tagit fram ett förslag som beretts i nätverket för infrastruktur. För att möta framtida transportbehov, anser GR att det är angeläget att samordna lokala, regionala och nationella infrastruktursatsningar. En av de tre prioriterade funktioner som GR önskar lyfta fram är att stärka cykeln som eget transportslag. För att möjliggöra en ökad andel långväga cykelresor är det av vikt att bygga ihop befintliga länkar till ett sammanhållet lokalt/regionalt/nationellt stomcykelvägnät. Koordinering av ansökningsprocesserna för utbyggnad av cykelinfrastruktur av regional karaktär, delregionala utbyggnadsplaner, samt ett större kommunalt ansvar för byggnationen, skulle få knappa resurser att räcka längre och samtliga inblandades arbete skulle underlättas och effektiviseras. Samtidigt skulle cykelns status som regionalt transportslag höjas och integreringen med övrig infrastrukturplanering öka.

Dnr: 2016-00240.11 Styrgruppsärende 2016-09-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprogram Lerums kommun 2016-2025 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad 2016-08-25 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till beslut Att godkänna förslag, daterat 2016-08-30. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 2016-08-30 Maria Sigroth /Per Kristersson

Dnr: 2016-00240.11 Tjänsteutlåtande 2016-08-30 Amie Ramstedt Per Kristersson Bostadsförsörjningsprogram Lerums kommun 2016-2025 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad 2016-08-25 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunernas framtagna riktlinjer och yttra sig över bostadsförsörjningsprogrammen. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentarer I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt K2020 finns regionala överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge underlag för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. Kommunen har redovisat de regionala överenskommelserna som finns enligt ovan. Däremot läggs inte dessa som grund för de mål som i bostadsförsörjningsprogrammet skall utforma riktlinjer för övrig planering.

I förslaget till bostadsförsörjningsprogram saknar GR relevanta riktlinjer för bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Ett bostadsförsörjningsprogram skall ange mål för bostadsbyggandet. Målen baseras vanligtvis på tillväxtambition, omvärldsfaktorer och marknadskrafter. Lerums förslag till bostadsförsörjningsprogram redovisar planer för var bostäder planeras med volym och lokalisering. Befolkningsprognosen baseras på planerad bostadsbebyggelse och inte tvärtom, något GR finner värt att notera. GR konstaterar vidare att den planerade bostadsbebyggelsen enligt kommunens egen bedömning, i icke oväsentlig omfattning, sker utanför tätort eller i lägen där god kollektivtrafik saknas. Den framtagna befolkningsprognosen är baserad på planerad bostadsbebyggelse och kommunen konstaterar att det finns möjlighet att växa med 1% per vilket är samma befolkningstillväxttakt som kommunen haft de senaste 10 åren. Samtidigt konstaterar kommunen att omvärldsfaktorerna har förändrats med ett ökande bostadsunderskott i regionen kombinerat med en kraftig befolkningstillväxt. Sammantaget anser GR att Lerum i sitt bostadsförsörjningsprogram bör lägga fram riktlinjer, baserade på nationella och regionala förutsättningar, som ger förutsättningar för en befolkningstillväxt i enlighet med uppsatta mål och den ökande regionala tillväxten (ca 1,5%/år). Lerum i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska enligt lagen särskilt grundas på en analys av bl.a. bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR ser att programmet konstaterar ett behov av mer varierat bostadsbestånd men önskar att kommunen på ett mer genomarbetat och tydligare sätt beskriver hur Lerum ur ett regionalt perspektiv kan bidra med bostäder till särskilda grupper, exempelvis studenter och nyanlända. För att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR vilja se att analysen inte bara omfattar förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor; Hur påverkar Lerums utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Lerums bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Lerums bidrag till den regionala bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad.

Styrgruppsärende Datum: 8 september Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetsplan 2017 I december kommer förbundsstyrelsen att fatta beslut om verksamhetsplan och detaljbudget 2017. Verksamhetsplanen och detaljbudgeten utgår från den av förbundsfullmäktige beslutade fleråriga verksamhetsinriktningen 2017-2019. Inför framtagande av verksamhetsplan 2017 för GR Planerings verksamhet har en uppföljning och analys av innevarande års verksamhetsplan genomförts. Analysen visar att antalet mål med fördel kan minskas samt att detaljeringsgraden, och därmed mätbarheten, kan öka. Styrgruppen föreslås lämna synpunkter inför arbetet med verksamhetsplan 2017. Vid styrgruppens sammanträde i oktober kommer ett förslag till beslut läggas fram.. Göteborg 2016-08-16 Maria Sigroth