Förslag till val av ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Inga-Lill Hast (M), Tjörn

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till val av ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Inga-Lill Hast (M), Tjörn Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås adjungera Annika Andersson (M), Tjörn, till förbundsstyrelsen i avvaktan på att förbundsfullmäktige väljer en ny ersättare till förbundsstyrelsen efter Inga-Lill Hast (M), Tjörn. Sammanfattning av ärendet Inga-Lill Hast (M), Tjörn, har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i förbundsstyrelsen. Valberedningens förslag till ny ersättare i förbundsstyrelsen är Annika Andersson (M), Tjörn. I avvaktan på att val sker vid nästföljande sammanträde med GRs förbundsfullmäktige föreslås att Annika Andersson adjungeras till förbundsstyrelsen. Göteborg 14 september 2016 Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i Västkoms styrelse respektive BHU (Beredningen för hållbar utveckling) Förslag till beslut Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen att utse Ann-Sofie Hermansson, tredje vice ordförande i förbundsstyrelsen, till ledamot i Västkoms styrelse samt i Beredningen för hållbar utveckling (BHU.) Sammanfattning av ärendet Anneli Hulthén (S), Göteborg, har avsagt sig sitt uppdrag som tredje vice ordförande i förbundsstyrelsen tillika med följduppdragen som ledamot i Västkoms styrelse respektive i BHU valde förbundsfullmäktige Ann-Sofie Hermansson (S), Göteborg, till ny tredje vice ordförande i förbundsstyrelsen. Valberedningens förslag är att Ann-Sofie Hermansson även utses till ny ledamot i Västkom respektive i BHU. Göteborg 6 september 2016 Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Gryning Vård valberedningsrutiner från 2017 och framåt Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt förbundsdirektören att i samråd med förbundsstyrelsens presidium samt övriga kommunalförbundsdirektörer bistå GRs valberedning i nomineringsarbetet inför val till bolaget Gryning Vård AB. Sammanfattning I bolagsordning för Gryning Vård AB, antagen av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016, slås fast att det nu är ägarna (de fyra kommunalförbunden) som ansvarar för valberedningen till vad gäller styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Tidigare har dessa rutiner samordnats via Västkom. Göteborgsregionens kommunalförbund ska utse fyra ledamöter och övriga kommunalförbund en ledamot vardera. Parterna ska enligt bolagsordningen ha som målsättning att välja en så allsidig och jämställd sammansatt styrelse som möjligt avseende bolagets verksamhetsområde. Parterna ska samråda om styrelsens sammansättning innan val av ledamöter sker. Ledamöterna och eventuella suppleanter väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Då Gryning Vårds styrelse vanligen inte är politiskt tillsatt utan sammansatt av tjänstemän med nära koppling till verksamheten finns behov av att bistå GRs valberedning genom en särskild ordning för nomineringsarbetet. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till synpunkter inför framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaner år Förslag till beslut Att godkänna förslag till synpunkter på prioriterade funktioner till VGRs systemanalys, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Inför den kommande revideringen av transportinfrastrukturplanerna har VGR bjudit in kommunalförbunden att komma med synpunkter på vilka funktioner som bör prioriteras i VGRs regionala systemanalys. Under processen har tidplanen tidigarelagts varför GR redan i början av juli skickade in tjänsteutlåtandet till VGR. Tjänsteutlåtandet har skickats med en tydlig skrivning att GR måste ges möjlighet till komplettering efter den politiska beslutsprocessen. Tjänsteutlåtandet har arbetats fram i nätverket för infrastruktur där samtliga medlemskommuner är representerade. Föreliggande förslag till synpunkter kommer att behandlas på styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads möte den 8/9 samt vid förbundsstyrelsens möte den 23/9. Vid sammanträdet på BHU den 13/9 kommer en gemensam diskussion om de mest prioriterade funktionerna i regionens transportsystem att föras. På BHU den 18/10 planeras ett ställningstagande om den regionala sytemanalysen. VGR kommer även att skicka systemanalysen till Trafikverket som ett inspel till den nationella åtgärdsplaneringen. GRs förslag till prioriterade funktioner är: Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvära förbindelser Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad , protokollsutdrag bifogas. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

5 Göteborgsregionens Utdrag ur protokoll (54) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokollsutd rag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till synpunkter inför framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaner år 2O18-2O29 Inför den kommande revideringen av transportinfrastru kturplanerna har VGR bjudit in kommunalförbunden att komma med synpunkter på vilka funktioner som bör prioriteras i VGRs regionala systemanalys. Under processen har tidplanen tidigarelagts varför GR redan i början av juli skickade in tjänsteutlåtandet till VGR. Tjänsteutlåtandet har skickats med en tydlig skrivning att GR måste ges möjlighet till komplettering efter den politiska beslutsprocessen. Tjänsteutlåtandet har arbetats fram i nätverket för infrastruktur där samtliga medlemskommuner är representerade. Yrkanden Olof Lundberg (S) yrkar på att följande punkt ska lä99as till Funktioner som gynnar utvecklingsambitionen i Nordvästsvenska initiativet Sammanträdet beslutade att bifalla yrkandet. Fredrik Hansson (C) yrkar på att följande punkt ska lä9gas till: Att belysa sjöfartens potential för en håltbar framtida gods- och persontrafi k i tra nsportsystemet Sammanträdet beslutade att bifalla yrkandet. Jöran Fagerlund (V) yrkar på att följande två punkter läggs till i listan av prioriterade fu n ktioner i Göteborgsreg ionen :. Minska biltrafiken. o Fossiloberoendefordonsflotta Sammanträdet beslutade att avslå yrkandet. Beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till synpunkter på prioriterade funktioner till VGRs systemanalys, daterat Paragrafen justeras omedelbart. 7(2)

6 Göteborgsregionens Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Vid protokollet Eva-Lena Hedvall Justeras rya ftu mayer Mikael Berglund 2(2)

7 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Förslag till synpunkter inför framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaner år Inför den kommande revideringen av transportinfrastrukturplanerna har VGR bjudit in kommunalförbunden att komma med synpunkter på vilka funktioner som bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Nedanstående förslag till synpunkter vilar på tidigare ställningstaganden i transportpolitiska frågor, de politiskt antagna mål- och strategidokumenten samt underlag för förväntad tillväxt i storstadsregionen. Förslaget har beretts i nätverket för infrastruktur där samtliga medlemskommuner är representerade. Bakgrund I arbetet med framtagande av underlag för regional respektive nationell transportinfrastrukturplan har VGR beslutat att genomföra en systemanalys. Analysen ska visa hur transportsystemet kan möta såväl tillväxt som de transportpolitiska målen. Systemanalysen ska fokusera på vilka funktioner som bör ligga till grund för regionala prioriteringar samt utgöra underlag för inspel till Trafikverkets arbete med nationell infrastrukturplan. Systemanalysen bereds i BHU och slutligt ställningstagande fattas av regionstyrelsen. Synpunkter Frågan om transportsystemets regionala, nationella och internationella utveckling är komplex och det är flera frågeställningar och utmaningar som behöver hanteras parallellt. Det krävs en samordnad planering av bostadsbyggande, näringslivsetableringar och transportinfrastruktur för att uppnå en tillväxt som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Storstadsregionens expansiva utveckling ställer stora krav på såväl de befintliga som framtida transportsystemen och dess betydelse för att möta tillväxten på ett uthålligt och innovativt sätt. I dagsläget präglas infrastrukturen i Göteborgsregionen av kapacitetsbrist, en brist som riskerar att hota att de regionalt antagna målen. För att stärka transportsystemets funktioner och möta framtida transportbehov på kort och lång sikt är det angeläget att samordna lokala, regionala och nationella infrastruktursatsningar. Samtidigt är det

8 Göteborgsregionens kommunalförbund av vikt att värna om dagens befintliga transportsystem och säkra dess tillförlitlighet. GR anser att stora delar av problematiken, och förslag till lösningar, är väl beskrivna i ett flertal regionala viljeinriktningar bl a Målbild tåg 2035, Målbild för stadstrafiken i Göteborg Mölndal Partille, K2020 och Hållbar tillväxt. För att möta de specifika behoven i landets storstadsregioner krävs en kraftfull satsning på spårbunden regionaltrafik och ökad kollektivtrafik i kombination med utvecklade möjligheter att cykla och gå. Det krävs öppenhet och innovation för nya transportlösningar och beteendepåverkande åtgärder för att åstadkomma förändring i resvanor hos medborgarna. Prioriterade funktioner inom Göteborgsregionen Utifrån beskrivna samhällsutmaningar önskar GR lyfta följande funktioner: Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvära förbindelser Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Järnvägsbanorna är stommen för en attraktiv pendel- och regiontågtrafik i storstadsregionen. För näringslivet är ett väl fungerande transportsystem en grundläggande tillväxtfaktor som kräver en robust kapacitet i järnvägssystemet och god tillgänglighet i det övergripande transportsystemet. Det gäller inte minst för godset till och från Göteborgs hamn och kopplingarna till Landvetter flygplats. Utveckla kollektivtrafiksystemet För att nå målet med en ökad andel kollektivtrafikresor och genomföra intentionerna i K2020 krävs ett hela-resan-perspektiv. Det innebär att kunna gå och cykla säkert till och från hållplatser, utveckla stomnätstrafiken inom det sammanhängande stadsområdet samt utveckla och skapa bytespunkter där den lokala kollektivtrafiken möter den regionala. Detta innebär ett ökat behov av nya stationer, resecentrum, pendelparkeringar, uppställningsspår och depåer. Stärka cykeln som ett eget transportslag Cykel är ett transportslag med en allt viktigare funktion för korta resor i tätort och utgör även en del av hela-resan-perspektivet i längre pendlingssträckor. För att möjliggöra en ökad andel långväga cykelresor

9 Göteborgsregionens kommunalförbund är det av vikt att bygga ihop befintliga länkar till ett sammanhållet lokalt/regionalt/nationellt stomcykelvägnät. Tvära förbindelser Med kapacitetsstarka stråk stödjer transportsystemet utvecklingen i Göteborgsregionen. För att öka robustheten i transportsystemet och minska sårbarheten har tvära förbindelser en funktion i transportsystemet. Tvära förbindelser ger även förutsättningar för bättre tillgänglighet mellan stråken.

10 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till tid- och aktivitetsplan för GRs arbete med framtagande av transportinfrastrukturplan, Steg 1 - inriktningsplanering Förslag till beslut Att godkänna förslag till tid- och aktivitetsplan, daterad Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Föreliggande förslag till tid- och aktivitetsplan har tagits fram i syfte att tydliggöra ärende- och beslutsgången i höstens arbete med framtagande av underlag till transportinfrastrukturplaneringen, steg 1 inriktningsplanering. Motsvarande detaljerade tid- och aktivitetsplan kommer att tas fram för steg 2, åtgärdsplaneringen, så snart planeringsförutsättningarna blir kända. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen beslutade att godkänna förslag till tid- och aktivitetsplan daterad Göteborgs Helena Söderbäck / Maria Sigroth

11 Götebo rgsreg onens komm unalförbu Utdrag ur protokoll (55) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokollsutd rag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag t l tid- och aktivitetsplan för GRs arbete med framtagande av transpoéinfrastrukturplan, Steg f - inriktningsplanering Förslag till tid- och aktivitetsplan har tagits fram i syfte att tydliggöra ärende- och beslutsgången i höstens arbete med framtagande av underlag till transporti nfrastru ktu rpla neri ngen, steg 1 - i n riktn i ngspla neri ng. Motsvarande detaljerade tid- och aktivitetsplan kommer att tas fram för steg 2, åtgärdsplaneringen, så snart planeringsförutsättningarna blir kända. Beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till tid- och aktivitetsplan, daterat 20t6-O7-O4. Pa rag rafen justeras omedel ba rt. Vid protokollet Eva-Lena Hedvall Justeras: fk4r Tumayer Mikael Berglund 1 (1)

12 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrgruppsärende Datum Maria Sigroth Förslag till tid- och aktivitetsplan för GRs arbete med framtagande av transportinfrastrukturplan, Steg 1 - inriktningsplanering Processen med framtagande av transportinfrastrukturplaner för planperioden är indelad i två steg, Steg 1 inriktningsplanering och Steg 2 åtgärdsplanering. Steg 1 är planerad att huvudsakligen pågå under hösten 2016 och steg 2 är planerad att pågå under våren Den politiska beslutsprocessen gällande det slutliga förslaget till regional transportinfrastrukturplan är beräknad till hösten Steg 1, inriktningsplaneringen, innehåller ett antal parallella beslutsprocesser. Målet med höstens arbete inom GR är att vi inför Steg 2 - åtgärdsplaneringen, ska ha ett sammanvägt beslutsunderlag med strategiska ställningstagande som grund för det fortsatta arbetet. Arbetet med steg 1, inriktningsplaneringen kan delas in i följande tre delprocesser; 1. Inför ställningstagande i BHU gällande Prioriterade funktioner och systemanalys. 2. Inför diskussion i BHU om ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden (väg/kollektivtrafik/samfinansiering järnväg/cykel/mm). 3. Framtagande av beslutsunderlag gällande GRs strategiska ställningstagande inför steg 2, åtgärdsplaneringen Utöver dessa delprocesser föreslås frågan om transportinfrastrukturplaneringen vara en stående punkt vid sammanträdena under 2016/2017. Frågor som kommer att hanteras löpande är bl a återkoppling från beredningarna i GRs nätverk samt föredragning/analys av infrastrukturpropositionen (prel aviserad till oktober-16). Nedan beskrivs en tidplan för den politiska hanteringen av Steg 1, inriktningsplaneringen och dess tre olika delprocesser. Beredning inför politiska beslut sker i infranätverket samt avstämning i nätverket för samhällsbyggnadschefer.

13 Göteborgsregionens kommunalförbund 1. Inför ställningstagande i BHU 18/10 gällande Prioriterade funktioner och systemanalys Tjänsteutlåtande till VGR 8/7 GRs/infranätverkets förslag till prioriterade funktioner skickas till VGR med information att politisk behandling i GR sker under september månad. Förbundsstyrelsens presidium 5/9 Genomgång av tjänsteutlåtande gällande förslag till prioriterade funktioner. Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 8/9 Ställningstagande till förslag om prioriterade funktioner. Ärendet hanteras med omedelbar justering och skickas vidare till förbundsstyrelsen. BHU 13/9 Utifrån en gemensam målbild diskutera de mest prioriterade funktionerna för regionens transportsystem samt de strategier som behövs för att nå målbilden. De prioriterade funktionerna hanteras i en regional systemanalys Förbundsstyrelsen 23/9 Ställningstagande till förslag till prioriterade funktioner. Förbundsstyrelsens presidium 30/9 Återkoppling från BHU:s diskussion 13/9 samt diskussion inför BHU 18/10. BHU 18/10 Ställningstagande till den regionala systemanalysen. Systemanalysen skickas för kännedom till Trafikverket. Förbundsstyrelsen 21/10 Återkoppling från BHU 18/10. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 11/11 Återkoppling från BHU 18/10 och Förbundsstyrelsen 21/10

14 Göteborgsregionens kommunalförbund 2. Inför diskussion i BHU om ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden (väg/kollektivtrafik/samfinansiering järnväg/cykel/mm). Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 11/11 Beslut om GRs ställningstagande gällande ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden. Omedelbar justering för vidarebefordran till Förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens presidium 21/11 Återrapport från Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads ställningstagande. BHU 6/12 Första diskussion om ungefärlig procentuell fördelning mellan åtgärdsområden. Förbundsstyrelsen 9/12 Återkoppling från BHU 6/12 Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 15 dec Rapport från BHU och Förbundsstyrelsen 3. Framtagande av beslutsunderlag gällande GRs strategiska ställningstagande inför steg 2, åtgärdsplaneringen I syfte att lägga grunden för det kommande arbetet med steg 2, åtgärdsplaneringen, formuleras ett förslag till strategiska ställningstaganden. Förslaget formuleras bl a utifrån tidigare beslut och diskussioner, analys av utfallet i nuvarande regional och nationell plan samt identifiering funktioner som storstadsregionens tillväxt kommer att behöva tillgodose i kommande transportinfrastrukturplan. Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad 11/11 Inledande diskussion om strategiska ställningstaganden. Förbundsstyrelsens presidium 21/11 Rapport från diskussioner i Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad Förbundsstyrelsen 9/12 Rapport från diskussioner i Styrgruppen för Miljö och samhällsbyggnad. Inledande diskussion om strategiska ställningstaganden inför Steg 2, åtgärdsplaneringen. Beslut vid Förbundsstyrelsens första möte 2017.

15 Göteborgsregionens kommunalförbund Preliminär tidplan för Steg 2, åtgärdsplanering December 2016 Regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen förväntas komma i december. Direktivet ger i uppdrag till Trafikverket respektive länsplaneupprättarna (VGR) att ta fram förslag på nationell respektive regional transportinfrastrukturplan för perioden Januari/februari 2017 VGR presenterar ett förslag till arbetsupplägg för den regionala åtgärdsplaneringen (framtagande av regional plan). Augusti/september 2017 Politisk behandling (Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och Förbundsstyrelsen) av förslag till yttrande över regional respektive nationell transportinfrastrukturplan December 2017 VGR levererar förslag till regional transportinfrastrukturplan till regeringen.

16 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Översiktsplan för Göteborg, tillägg för översvämningsrisker Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås att, under förutsättning att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkänt förslaget, godkänna förslag till yttrande, daterat Förbundsstyrelsen föreslås att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Samrådsförslaget finns tillgängligt på Göteborgs Stads webbsida Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Göteborg Helena Söderbäck / Maria Sigroth

17 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Joanna Friberg Översiktsplan för Göteborg, tillägg för översvämningsrisker Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Göteborgs stads utbyggnadsplaner omfattar till stor del mark som idag eller i framtiden hotas av översvämningar. Klimatförändringarna innebär att översvämningsriskerna ökar på grund av stigande havs- och grundvattennivåer, ökad nederbörd och fler perioder med höga flöden i vattendrag. Syftet med det tematiska tillägget till översiktsplanen är att redovisa mål och strategier för klimatanpassning med avseende på översvämningsrisker i stadsplaneringen. Sammanfattning I det tematiska tillägget föreslås formulering av strategiska mål gällande klimatsäkring av staden och omställning till en stad som står robust mot översvämningar. En modell för planeringsnivåer presenteras, som bygger på fastställande av dimensionerande klimatscenario, dimensionerande händelser, och säkerhetsmarginaler. Staden presenterar strategier för anpassning för att minska översvämningsrisker, utifrån avrinningsområdesperspektiv och med strävan att minimera negativa konsekvenser av åtgärder. Vid anpassning mot skyfall är utgångspunkten lokal utjämning, och avledning i andra hand. När det gäller anpassning mot högvatten föreslås på medellång sikt etablering av ett skydd längs älvkant, och på lång sikt ett storskaligt tekniskt skydd i form av yttre barriärer i älvmynningen.

18 Göteborgsregionens kommunalförbund Under rubriken Förslag till fortsatt arbete listas åtgärder, program och planer, beslut och processer, samordning, samt kunskapsunderlag som behöver tas fram eller kompletteras, utöver de mål och strategier som det tematiska tillägget föreslår. Kommentarer Då klimatanpassningsarbete utgör ett långsiktigt arbete, och innebär en stor utmaning i resurser, organisation och kostnader, är det viktigt att komma igång med arbetet i ett tidigt skede, och att lägga en bra grund för fortsatt arbete inom området. GR ser därför mycket positivt på Götebors Stads arbete med frågan överlag, och på samrådsunderlaget i stort. De kommentarer GR vill framföra gäller behovet av övergripande perspektiv i hantering av frågan. Det tematiska tillägget har mycket snäva avgränsningar, då det behandlar översvämningsrisker ur ett stadsplaneringsperspektiv, och då endast vid nyexploatering och förtätning. På grund av den stora komplexiteten i klimatanpassningsfrågan måste förstås avgränsningar göras. Det är dock viktigt att sätta planförslaget i ett större sammanhang, både i ett regionalt perspektiv och i verksamhetsperspektiv, för att inte missbedöma konsekvenser och effekter eller missa samordningsfördelar. GR uppskattar därför att det föreslås ytterligare arbete och samordning, både gällande klimatanpassningsfrågan som helhet och samordning av organisation och verksamheter i det fortsatta arbetet med frågan. Ett exempel där GR bedömer att det skulle kunna vara en fördel att samordna sig med angränsande kommuner är vid fastställande av dimensionerande scenario och händelser. Detta kan underlätta framtida samverkan kring problematiken och att samordna åtgärder. En fråga där omfattande regional samverkan kommer krävas, vilket även tydliggörs i samrådsunderlaget, är de i förslaget förordade yttre barriärerna vid älvmynningen.

19 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget innehåller både riktlinjer om bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Förslag till yttrande har arbetats fram. GR har beviljats förlängd remisstid till den 24 september. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen beslutade att godkänna förslag till yttrande daterat Göteborg Helena Söderbäck / Maria Sigroth

20 Göteborgsregionens Utdrag ur protokoll (56) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokollsutd rag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun 2O16-2O2O Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget nnehåller både riktlinjer om bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Förslag till yttrande har arbetats fram. Yrkande Jöran Fagerlund (V) yrkar på att följande läggs in efter sista stycket under rubriken "Delvis motstridiga budskap" på sidan 4 i förslaget: "Det är positivt att planen slår fast att hyresrätter skall prioriteras vid anvisning av kommunal mark. (s. 6 och s. 8) Samtidigt finns en kontraproduktiv strategi för ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i Alebyggens bestånd. (s.7)att sälja gamla relativt billiga hyresrätterförattfå kapitalatt bygga nya dyrare hyresrätter går stick i stäv med den analys som görs på s.17 där det konstateras att det är brist på just äldre, mindre billiga hyreslägenheter som unga har råd att bo i. Vidare står det vid även det flyktigaste ögonkast på kartorna på s att det inte är hyresrätterna som ger brist på blandade upplåtelseformer utan de massiva villamattorna. Därmed faller argumentet att ombildning bidrar till bättre blandning av upplåtelseformer. Om något skall ombildas torde det vara villorna som skall ombildas till hyresrätter." Sammanträdet beslutade att avslå yrkandet Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns för egen del Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat Paragrafen justeras omedelbart. Vid protokollet Eva-Lena Hedvall 1(2)

21 Göteborgsreg ionens Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Justeras: Tumayer Mikael Berglund 2(2)

22 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Amie Ramstedt Per Kristersson Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Ale kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från , framgår att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Sammanfattning I egenskap av regionplaneorgan ska GR enligt bostadsförsörjningslagen beredas tillfälle att yttra sig över kommunernas bostadsförsörjningsprogram.

23 Göteborgsregionens kommunalförbund Ale kommuns förslag till bostadsförsörjningsprogram innehåller både riktlinjer om bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Förslag till yttrande har arbetats fram som i huvudsak för fram följande; Positivt att förslaget lyfter fram potentialen i kommunens stationsnära lägen Byggnation utanför detaljplan försvårar en strategisk och kontrollerad bebyggelseplanering i enlighet med Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. Övrig infrastruktur och service måste byggas ut i samma takt. I yttrandet efterfrågas förtydliganden eller analys av följande: Hur påverkar och relaterar omfattande byggnation av bostäder utanför detaljplanlagt område till Hållbar Tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen? Hur planerar kommunen att kollektivtrafikförsörja den spridda bostadsbebyggelsen? Hur kan man se kommunens utveckling i ett större regionalt sammanhang; Hur påverkar Ales utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Vad bidrar Ale med till i den regionala bostadsmarknaden? En eventuell breddning av analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna. Kommentarer I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. Delvis motstridiga budskap I förslag till Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun förmedlas något av dubbla budskap vad avser byggnation i enlighet med ovan nämnda regionala överenskommelser. Å ena sidan framhåller programmet vikten av att bygga i stationsnära lägen och prioritera bostäder och verksamheter i bra kollektivtrafiklägen. Programmet betonar även kommunens goda förutsättningar att bidra till ett ökat antal invånare i regionen utan miljöbelastning med hjälp av pendeltågstrafik. Men å andra sidan lyfter programmet fram byggnation utanför detaljplanelagt område som en möjlighet snarare än en utmaning. I remitterat Bostadsförsörjningsprogram står att;

24 Göteborgsregionens kommunalförbund 90 % av all ny bebyggelse inom detaljplanelagt område ska planeras till kollektivtrafiknära lägen Max 20 % av bostäderna bör byggas utanför detaljplanelagt område. Till detta görs en notering att snitt 18 % byggts utanför detaljplanelagt område under perioden Byggnation utanför detaljplanelagt område försvårar en strategisk och kontrollerad bebyggelseplanering i enlighet med Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. GR efterfrågar därför ett förtydligande kring hur denna planering relaterar till de tre hållbarhetsaspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet samt en analys över dessa planeringsprinciper kring utomplanbebyggelse relaterar till och påverkar de regionala överenskommelserna. GR efterfrågar även en beskrivning över hur kommunen ser på möjligheterna att skapa en ändamålsenlig kollektivtrafik till dessa bostäder. Mål om 3 % befolkningstillväxt Ale har ett satt upp ett mål om en årlig befolkningstillväxt om tre procent. Det är ett mycket högt uppställt mål som kräver en bostadsproduktion om minst 450 bostäder per år. Om Ale satsar på byggnation i stationsnära lägen har kommunen genom sitt infrastrukturnära läge möjlighet att bidra till regionens befolkningstillväxt på ett hållbart sätt. GR vill emellertid understryka vikten av att övrig service och infrastruktur, såsom exempelvis skolor, kollektivtrafik och VA byggs ut i samma takt. Även om det finns goda kommunikationer till arbetstillfällen i andra kommuner vill GR understryka vikten av den lokala arbetsmarknad som drivkraft för ett ökat bostadbyggande. En plan på att öka befolkningen i enlighet med programmet bör därför kopplas samman med ett aktivt näringslivsarbete. Ale i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska enligt lagen särskilt grundas på en analys av bl a bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR ser att programmet på ett tydligare sätt bör beskriva hur Ale ur ett regionalt perspektiv kan bidra med bostäder till särskilda grupper, exempelvis studenter och nyanlända. För att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR vilja se att kommunen breddade analysen till att inte bara omfatta förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor; Hur påverkar Ales utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Ales bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Ales bidrag till den regionala

25 Göteborgsregionens kommunalförbund bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad.

26 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning - Riktlinjer för kommunala markanvisningar - Riktlinjer för exploateringsavtal Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

27 Upplysningar Omslagsbild: Bostadsbyggnation vid Backa Säteri 2015, Ale kommun Bilderna är i huvudsak tagna av: Ale kommun och Bildarkivet Flygfoto: Michael Bonde, Finnmap Mark- och exploateringsavdelningen i Ale kommun Sektor Kommunstyrelsen ALAFORS Tel E-post: kommunstyrelsen@ale.se >> Webbplats: > Bo och bygga

28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Nationella och regionala beslut, mål och strategier 5 Riksdagen 5 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 5 Lagstiftning 5 Kommunens styrdokument rörande bostadsförsörjning 6 Verksamhetsplan med budget Översiktsplan ÖP 07 6 Riktlinjer för byggnation på landsbygden 6 Ägardirektiv AB Alebyggen 7 Bostadsbyggande 7 Ale i regionen 7 Bostadsbehov 7 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning 8 Mål och riktlinjer 8 Dagens bostadssituation 10 Tidigare bostadsbyggande 10 Befintligt bostadsbestånd 11 Upplåtelseformer 12 Befolkningsutveckling 15 Delområdenas befolkningsutveckling 16 Bostadsbehov för olika grupper 17 Behov för familjer 17 Behov för ensamstående 17 Behov för ungdomar och studenter 17 Behov för Behov för äldre 17 Behov för människor med särskilda behov 18 Behov för hemlösa 18 Nyanlända invandrare 18 Riktlinjer för kommunala markanvisningar 19 Inledning 19 Utgångspunkter för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande 19 Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar och prissättning 19 Administration och beslut 20 Riktlinjer för exploateringsavtal 21 Inledning 21 Exploateringsavtalets innehåll 22 Ekonomiska förutsättningar 22 Administration och beslut 23 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 3

29 INLEDNING Detta dokument innehåller målsättningar och riktlinjer för Ale kommuns bostadsförsörjning för perioden Kommunen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Riktlinjerna ska redovisa kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, hur kommunen planerar för att nå uppsatta mål samt redovisa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller även riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Programmet ska utgöra underlag för vår förvaltning, våra politiker och exploatörer m.fl. Programmet ska utgöra underlag för vår förvaltning, våra politiker och exploatörer m.fl. vid bedömningar av förfrågningar, förhandlingar, prioriteringar och projekt som rör bostadsbyggande. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att skapa en balans mellan bostadsproduktion och kommunens ekonomiska möjligheter att tillhandahålla nödvändig infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp samt skolor och förskolor. Planering är extra viktigt i en storstadsregion som Göteborgsregionen där det finns en stor efterfrågan på bostäder och höga ambitioner att skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Programmet revideras en gång under varje mandatperiod, skickas på remiss till angränsande kommuner, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen (VGR) samt Länsstyrelsen och antas därefter av kommunfullmäktige. Byggnation i Kronogården, Älvängen. Utöver Bostadsförsörjningsprogrammet görs årligen en uppdatering av dokumentet Planerat bostadsbyggande som mer detaljerat beskriver det planerade byggandet i de olika delområdena och när i tiden inflyttning kan ske. Bostadsförsörjningsprogrammet och Planerat bostadsbyggande tillsammans med SCB:s aktuella helårsstatistik ligger sedan till grund för den årliga befolkningsprognosen. Bostadsförsörjningsprogrammet upprättas av mark- och exploateringsavdelningen på sektor kommunstyrelsen i samarbete med tjänstemän från sektor samhällsbyggnad. Intern remiss sker till kommunens samtliga sektorer. 4 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

30 NATIONELLA OCH REGIONALA BESLUT, MÅL OCH STRATEGIER Riksdagen Riksdagen formulerade i december 2003 det övergripande målet för bostadspolitiken på följande sätt: Målet för bostadspolitiken är att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Villor i Backa Säteri, Nödinge. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Inom GR finns två viktiga styrdokument som utgör underlag för bostadsförsörjningen. Det är dels Strukturbild för Göteborgsregionen, godkänd i maj 2008, dels dokumentet Hållbar tillväxt, antaget i juni GR har som mål att öka regionens storlek dels i form av förtätning men även genom utvidgning av den lokala arbetsmarknadsregionen. Samtliga medlemskommuner ska ta ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det goda livet är en ledstjärna. Strukturbilden för Göteborgsregionen ligger till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur inom regionen. Bilden redovisar utvecklingen av kärnan, stadsområdet, huvudstråken, kustzonerna och de gröna kilarna. Befolkningstillväxten inom Göteborgsregionen ska vara minst invånare per år. För att Göteborgsregionen ska ha en fortsatt god utveckling krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande och en omsorg i utformning och utveckling av stads- och tätortsmiljöer. Lagstiftning Den lagstiftning som i första hand styr kommunens ansvar för bostadsförsörjning är följande: - Regeringsformen (1974:152) - Kommunallag (1991:900) - Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar - Plan- och bygglag (2010:900) - Socialtjänstlag (2001:453) - Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag - Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning Strukturbild för Göteborgsregionen. GR s mål är att öka befolkningen med invånare per år inom Göteborgsregionen Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 5

31 KOMMUNENS STYRDOKUMENT RÖRANDE BOSTADSFÖRSÖRJNING Ale - Lätt att leva Prioriterat mål Årlig befolkningstillväxt på 3,0 % Verksamhetsplan med budget Verksamhetsplanen utgår från visionen Ale Lätt att leva. Visionen säger att i Ale är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Götaälvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är en tillgång. I Ale antar vi utmaningar med lust och energi. Vi underlättar vardagen, förädlar vår service och värnar den gemensamma livsmiljön. I Ale inspireras vi att följa våra drömmar och här är det lätt att leva. Ett mål är att befolkningstillväxten årligen ska vara 3,0 %. Prioriterat är att i första hand växa i de stationsnära lägena. I mitten på 2000-talet bestämde fullmäktige att satsa på huvudorterna, Älvängen och Nödinge. Arbetet med detta bedrivs inom begreppet Utveckla Ale med sikte på att de båda orternas befolkning ska fördubblas till cirka invånare per ort år Fler boende i centrum ger bättre underlag för handel och annan typ av centrumverksamhet, likaså stimuleras ett bättre utnyttjande av kollektivtrafiken. Behoven av samhällsfunktioner som förskolor, skolor och boenden för äldre ligger också i fokus. Vi ska sträva efter att få en jämnare fördelning av upplåtelseformer, ägande-, bostads- och hyresrätt, i våra orter. Vid anvisning av kommunal mark ska hyresrätter prioriteras. För att stödja utvecklingen har i investeringsbudgeten medel avsatts för strategiska mark- och fastighetsförvärv, centrumutveckling och förtida investeringar i infrastruktur. Översiktsplan ÖP 07 Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokumentet för kommunens långsiktiga fysiska planering som ligger till grund för bostadsförsörjningsprogrammet. Kommunfullmäktige antog i september 2007 kommunens nu gällande översiktsplan. En uppföljning av ÖP 07 har påbörjats och beräknas vara klar under I denna ingår även en aktualitetsprövning av översiktsplanen. För huvudorterna Älvängen och Nödinge pågår upprättande av fördjupade översiktsplaner (FÖP). Utgångspunkterna i dessa är att orterna fram till 2030 ska fördubbla sin befolkning. Riktlinjer för byggnation på landsbygden Riktlinjerna är styrande för byggande på landsbygden. Den beskriver bland annat hur bebyggelse ska lokaliseras, när detaljplan krävs, hur jordbruksmark får tas i anspråk och godtagbara avstånd mellan hästhållning och bostäder. 6 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

32 Ägardirektiv AB Alebyggen Alebyggen är kommunens allmännyttiga bostadsföretag som äger och förvaltar cirka hyreslägenheter och de är därigenom ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Enligt ägardirektivet är huvuduppgiften att Alebyggen ska vara en bas för kommunens utbud av hyresrätter där bostadssökande kan erbjudas bostad utan ekonomisk och/eller social rangordning. Bostadsutbudet ska vara attraktivt och varierat och hyressättningen konkurrenskraftig i ett lokalt och regionalt perspektiv. De ska även överväga ombildande av hyresrätt till bostadsrätt för att främja ett varierat bostadsutbud och frigöra kapital för nybyggnation och underhåll. Bolaget har också till uppgift att bidra till att en sådan positiv utveckling erhålls så att kommunens totala attraktionskraft ökar jämfört med idag. BOSTADSBYGGANDE Alebyggen ska kunna erbjuda bostäder utan ekonomisk och social rangordning. Villor vid Backa Säteri i Nödinge. Ale i regionen Ale kommun ligger enligt GR:s strukturbild vid ett av huvudstråken som ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen. Huvudstråken ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regionaltågstrafik. En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Ale kommuns älvdalsorter ligger i linje med Göteborgsregionens vision. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter med bra kollektivtrafiklägen. Kommunens höga ambition förutsätter ett gott och nära samarbete med Västtrafik. Ale kommun har goda förutsättningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen utan ökad miljöbelastning för regionens centrala delar. Detta tack vare dubbelspårig järnväg som möjliggör pendeltågstrafik med kvartstrafik mellan Göteborg och Älvängen. Med pendelstationer i Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen kompletterade med lokal matarbusstrafik erbjuds en bekväm och tillgänglig kollektivtrafik för kommunens invånare. När Västlänken är klar (2026) möjliggörs direkttåg till Kungsbacka och Göteborg Landvetter Airport. Bostadsbehov Med bra kommunikationer både mot Göteborg och Trollhättan är Ale en kommun som är attraktiv att bo och arbeta i. Ale kommun är medveten om sitt ansvar inför en befolkningstillväxt i regionen. Nu pågående och beslutade, men inte startade, detaljplaner skapar förutsättningar för önskad tillväxt. Infrastruktursatsningar måste ske både före och i takt med utbyggnad av nya bostadsområden. Ales läge i Göteborgsregionen. Infrastrukurstråket genom Ale kommun. Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 7

33 Nödinge och Älvängen ska utvecklas vidare som Ale kommuns två huvudorter För att uppnå kommunens tillväxtmål på 3,0 % årlig befolkningsökning behövs ett verkligt bostadstillskott på minst 450 bostäder per år. Den största delen av bostadsbyggandet bör koncentreras till kommunens två huvudorter, Älvängen och Nödinge. Därigenom skapas underlag för en väl utvecklad offentlig och kommersiell service som gynnar hela kommunen. Även övriga orter kommer att utvecklas. Av hållbarhetsskäl bör byggande i stationsnära lägen prioriteras. MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Mål och riktlinjer Kommunens befolkning ska öka 3,0 % per år. Minst 450 bostäder per år ska färdigställas. Huvuddelen av bostadsbyggandet ska ske i Älvängen och Nödinge tätorter med höga krav på stadsbyggnadskvaliteter. Kooperativt boende i Älvängen. Foto: Allan Karlsson Kommunens befolkning ska öka 3,0 % per år 90% av all ny bebyggelse inom detaljplanelagt område ska planeras till kollektivtrafiknära lägen. Max 20 % av bostäderna bör byggas utanför detaljplanelagt område. (Anm. Under perioden har i snitt 18 % byggts utanför detaljplan). Områden närmast järnvägsstationerna ska kompletteras med ökat antal nya bostäder i olika upplåtelseformer och storlekar samt utrymme för verksamheter och offentliga rum för hela Ale. Exploateringar i utkanten av tätorterna ska fortsatt tillåta närhet till naturen. Variation i storlek och upplåtelseform i detaljplaner med över 100 bostäder ska eftersträvas. Dessa planer bör även, för att kunna erbjuda de boende bra service, innehålla ytor/lokaler för allmänt ändamål som t.ex. lekplatser. All ny bebyggelse ska lokaliseras med god tillgänglighet, nära service, befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Bebyggelsemiljön ska utformas med utgångspunkt i landskapets och platsens förutsättningar samt ges en god arkitektonisk gestaltning. Livsmiljöerna ska präglas av attraktivitet, trygghet och i tätorterna folkliv. Barnperspektivet ska beaktas. Vid anvisning av kommunal mark ska hyresrätter prioriteras. 8 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

34 Marknaden bygger främst för barnfamiljer. Särskilt fokus behövs därför läggas på att även tillskapa bostäder för andra grupper såsom ungdomar och personer som är 55+. Möjlighet att göra boendekarriär/kvarbo på orten ska finnas. Bostadsbyggandet ska följa kommunens Energi- och klimatplan. Vid planläggning är strävan att skapa minst 15 småhustomter för självbyggare per år. Planering av boende för äldre och personer med olika funktionsnedsättningar är en naturlig del i bostadsplaneringen. Flerbostadshus i Surte. Bostäder för flyktingar kan tillhandahållas inom befintligt bestånd. eller genom nyproduktion. Nyproduktion kan avse permanenta eller tillfälliga lösningar i form av t.ex. modulbyggnader. Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 9

35 DAGENS BOSTADSSITUATION Tidigare bostadsbyggande Bostadsbyggandet har varierat under decennierna. I mitten av 1970-talet, i slutet på 1980-talet samt de första åren på 1990-talet var bostadsbyggandet omfattande. Som mest färdigställdes mellan bostäder per år. Sedan 1993 har betydligt mindre byggts med bostadsbrist som följd. Det är först efter invigningen av den nya pendeln med dubbelspårig järnväg och motorväg till Göteborg i december 2012 som bostadsbyggandet börjat ta fart igen. Antal bostäder Antal bostäder per år År Nybyggda bostäder Antal bostäder År Småhus Flerbostadshus Under perioden 2011 till 2015 har det totalt färdigställts 617 bostäder där man ser en tydlig uppgång under 2014/2015. Under 2015 mer än fördubblades antal inflyttningsklara bostäder jämfört med föregående år. Under åren är fördelningen mellan småhus och flerbostadshus totalt sett ganska jämn. Mellan år 2007 och 2014 låg genomsnittligen 18 % av alla beviljade bygglov utanför detaljplanerat område. 10 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

36 Befintligt bostadsbestånd Småhus SCB Hyresrätter 559 Bostadsrätter 107 Äganderätter/Övriga 6871 Totalt 7537 Flerbostadshus SCB Hyresrätter 2205 Bostadsrätter 1706 Äganderätter/Övriga 0 Totalt 3911 Övriga hus SCB Hyresrätter 84 Bostadsrätter 1 Äganderätter/Övriga 0 Totalt 85 Specialbostäder SCB Hyresrätter 364 Bostadsrätter 0 Äganderätter/Övriga 0 Totalt 364 TOTALT Statistiken tas fram med hjälp av ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Lägenhetsregistret innehåller i huvudsak information om själva bostaden och byggnaden. Det finns ingen uppgift om vem som äger, hyr eller bor i en lägenhet. För att kunna redovisa ägarkategori och upplåtelseform har uppgifter från fastighetstax-eringsregistret (FTR) använts. SMÅHUS= Friliggande en- och tvåbostadshus samt par- rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). FLERBOSTADSHUS= Bostadsbyggnader innehållande 3 eller flera lägenheter inklusive s.k. loftgångshus. ÖVRIGA HUS= Byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. SPECIALBOSTÄDER= Bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder samt övriga specialbostäder. S.k. seniorbostäder (55+) eller trygghetsboende (70+) räknas inte som specialbostäder. FRITIDSHUS= Småhus utan folkbokförd befolkning ägda av fysiska personer. I Ale kommun finns det 408 fritidshus med äganderätt som tillkommer utöver ovanstående tabell. Ales totala bostadsbestånd 2014 bestod framförallt av småhus med äganderätt där den vanligaste storleken var m 2. Därefter kommer flerbostadshus med hyresrätt och bostadsrätt där den vanligaste storleken är m 2. Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 11

37 UPPLÅTELSEFORMER Följande bilder visar hur upplåtelseformerna inom detaljplanerat område i tätorterna såg ut Siffrorna kommer från Lantmäteriets lägenhetsregister. SURTE Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,9 Bostadsrätt ,6 Äganderätt ,5 Totalt Låg andel hyresrätter. Hög andel bostadsrätter. BOHUS Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,4 Bostadsrätt ,2 Äganderätt ,4 Totalt Hög andel bostadsrätter. NÖDINGE Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,8 Bostadsrätt 161 7,6 Äganderätt ,6 Totalt Hög andel hyresrätter. Låg andel bostadsrätter. 12 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

38 NOL Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,2 Bostadsrätt ,1 Äganderätt ,7 Totalt Hög andel hyresrätter. ALAFORS Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,1 Bostadsrätt 52 6,7 Äganderätt ,2 Totalt Låg andel bostadsrätter. ÄLVÄNGEN Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,5 Bostadsrätt Äganderätt ,5 Totalt Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 13

39 SKEPPLANDA Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt ,4 Bostadsrätt 0 0 Äganderätt ,6 Totalt Bostadsrätter saknas. ALVHEM Upplåtelseform Antal bostäder % Hyresrätt 33 34,7 Bostadsrätt 0 0 Äganderätt 62 65,3 Totalt Bostadsrätter saknas. Nedanstående tabell visar hur fördelningen av upplåtelseformer ser ut i riket och i övriga Göteborgsregionen. Siffrorna kommer från SCB s statistik och gäller hela kommunen inklusive landsbygd. Kommun Upplåtelseform SCB Hyresrätt HR % Bostadsrätt BR % Äganderätt ÄR % Uppgift saknas Totalt Riket ,2% ,3% ,5% Ale ,0% ,2% ,7% Alingsås ,4% ,3% ,2% Göteborg ,8% ,2% ,9% Härryda ,6% ,8% ,6% Kungsbacka ,9% ,7% ,2% Kungälv ,4% ,8% ,9% Lerum ,8% ,3% ,8% Lilla Edet ,1% 350 5,8% ,1% Mölndal ,5% ,5% ,9% Partille ,5% ,3% ,1% Stenungsund ,6% ,3% ,0% Tjörn ,7% 312 4,9% ,4% Öckerö ,5% 159 3,2% ,3% GR totalt ,7% ,5% ,7% Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

40 BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsutvecklingen har sedan 1970-talet varit positiv, med en stabil ökning på mellan personer per år. Under åren har den genomsnittliga befolkningsutvecklingen legat på drygt 200 personer per år. En anledning till den förhållandevis låga befolkningsökningen tros vara den stora infrastrukturutbyggnaden som pågått genom kommunen under ganska många år Befolkningsutveckling Antal invånare År Under 2015 noterades en befolkningsökning på 439 personer enligt SCB vilket motsvarar 1,54%. Ale kommuns befolkningsökning var den högsta i hela GR och låg betydligt högre än både riket och västra götaland. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en målsättning om en befolkningsökning på minst invånare per år ökade GR:s 13 medlemskommuner med totalt invånare vilket motsvarar en befolkningsökning på 1,18 %. Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Folkökning % Riket ,06% Västra Götaland ,02% Ale ,54% Alingsås ,06% Göteborg ,30% Härryda ,99% Kungsbacka ,18% Kungälv ,94% Lerum ,03% Lilla Edet ,13% Mölndal ,66% Partille ,23% Stenungsund ,92% Tjörn ,19% Öckerö ,29% GR totalt ,18% Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 15

41 Delområdenas befolkningsutveckling Ale kommun är statistiskt indelad i tio olika delområden. Av tabellen nedan framgår delområdenas befolkningsutveckling under Delområdena Nödinge och Älvängen har under den senaste 5-årsperioden haft den största befolkningsutvecklingen. Hålanda och Alvhem är de delområden där invånarantalet minskat under samma period. Nödinge och Älvängen är utpekade som kommunens två huvudorter. Nödinge är kommunens delområde med flest invånare, personer, följt av Älvängen med invånare. Alvhem (710) och Hålanda (871) har minst antal invånare. Delområde /- Surte Bohus Nödinge Nol Alafors Starrkärr, Kilanda och Ryd Älvängen Skepplanda Hålanda Alvhem Olokaliserade NYKO Totalt Folkmängd per delområde Antal invånare Delområde 16 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

42 BOSTADSBEHOV FÖR OLIKA GRUPPER Behov för familjer En huvuddel av de bostadssökande i Ale är traditionellt barnfamiljer. Dessa efterfrågar större lägenheter och småhus med god tillgång till barnomsorg och skola. Detta innebär att det behöver byggas småhus i olika former från radhus och grupphus till villatomter för eget byggande. Behov för ensamstående föräldrar Då skilsmässostatistiken tenderar att gå upp så ökar behovet av mindre, billiga bostäder för ensamstående föräldrar. Behov för ungdomar Utbudet av äldre, små, och därmed billiga, hyreslägenheter som är lämpliga för ungdomar är litet. Det är därför önskvärt med något projekt som riktar sig till gruppen ungdomar för att kunna erbjuda dem en möjlighet att bo kvar i kommunen. Behov för 55+ För att behålla gruppen 55+ i kommunen när de behöver sälja sin villa så behöver utbudet av tillgängliga, attraktiva bostäder i närheten av service och kollektivtrafik utökas. Behov för äldre Målet för kommunens äldreomsorg är att ge äldre möjlighet att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge det är möjligt. Där ska de kunna få den vård och omsorg de behöver vilket också är vad de allra flesta äldre önskar. En bra tillgänglighet är därför viktigt att beakta vid utbyggnaden av nya bostäder. All nybyggnation bör utformas så att även personer med funktionsnedsättning kan bo där. Bostäderna ska ligga lättillgängligt i de Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 17

43 centrala delarna nära kommunikationer och service. Nya former av kollektivt boende som till exempel seniorbostäder och trygghetsboende som motsvarar äldres behov av trygghet och gemenskap behöver växa fram. Behov för människor med särskilda behov Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas så att varje persons individuella behov kan tillgodoses. De flesta personers behov kan tillgodoses i ordinarie bostadsbestånd, medan vissa kan behöva speciella lösningar. Ett exempel på detta är personer i behov av boende med särskild service där bostäderna ligger samlade runt ett gemensamhetsutrymme där personal finns tillgänglig. Personer med funktionsnedsättningar har behov av lägenheter som ligger i bottenplan eller i hus med hiss. Bostaden kan behöva anpassas så att personer som använder rörelsehjälpmedel på ett enkelt sätt kan ta sig fram. Behov för hemlösa Definitionen av hemlös har idag breddats till allt från personer med akut brist på tak över huvudet till de som saknar mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende, d.v.s. saknar förstahandskontrakt. Någon djupare kartläggning av hur många hemlösa det finns i Ale kommun har ej gjorts men socialtjänsten köper varje år 30 boenden utanför kommunen för personer som utestängts från bostadsmarknaden. Fler billiga boendealternativ efterfrågas för att möta detta behov. Nyanlända invandrare Den 1 mars 2016 trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) i kraft. Den innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Ale kommun har fått fastställt att under 2016 ta emot 98 personer där cirka hälften är ensamstående och resten familjehushåll, varav cirka 4-5 hushåll med bostadsanpassningsbehov p.g.a. funktionshinder etc. Detta genererar ett behov om cirka bostäder under 2016 som utgör delar av de behov som redovisats ovan för olika grupper. För 2017 bedöms antalet nyanlända fördubblas och det kan öka ytterligare under Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

44 RIKTLINJER FÖR KOMMUNALA MARKANVISNINGAR Inledning Enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska alla kommuner som genomför markanvisningar anta riktlinjer för detta. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. En markanvisning är en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre vilken ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande. Syftet med riktlinjerna är att marknadsaktörerna på ett tydligare sätt ska veta vilka ambitioner det allmänna har och vilka konsekvenser det innebär att teckna avtal om markanvisning med kommunen. Avtal som innefattar en bindande överlåtelse av fast egendom benämns på annat sätt, t ex marköverlåtelse- och genomförandeavtal. Utgångspunkter för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande Tack vare utbyggnaden av E45 och nya pendeltågstationer har Ales attraktivitet som boendekommun ökat. Fokus ligger i att Älvängen och Nödinge ska utvecklas vidare som Ale kommuns två huvudorter med satsningar på nya bostäder i olika upplåtelseformer och ett varierat boende för livets olika behov. Överlåtelser eller upplåtelser av mark för bebyggande ska stå i överensstämmelse med de mål och riktlinjer för bostadsförsörjning som framgår i tidigare avsnitt i detta program. Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar och prissättning Markanvisningsavtal ger byggherren ensamrätt att under en period om högst två år förhandla med kommunen om utformning och avtal för överlåtelse av området. Om marken inte är planlagd eller om det krävs en ny detaljplan tecknas även ett plankostnadsavtal mellan sektor samhällsbyggnad och byggherren, där byggherren åtar sig att bekosta detaljplanen inklusive nödvändiga utredningar. Om inte en bindande överenskommelse om genomförande träffats inom dessa två år är kommunstyrelsen fri att göra en ny markanvisning. Om inte byggnationen påbörjats senast 12 månader efter det att detaljplan antagits och vunnit laga kraft har kommunstyrelsen rätt att återta en markanvisning eller om det är uppenbart att byggintressenten inte förmår eller avser att genomföra projektet i den takt och på det sätt som avsågs vid markanvisningen. Förlängning kan medges om förseningen Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 19

45 beror på omständigheter som byggintressenten inte råder över. Återtagen markanvisning ger inte rätt till ersättning. Markanvisning kan ske vid olika tidpunkter: innan planläggning påbörjas, under pågående detaljplanearbete eller med färdig detaljplan som grund. Markanvisning kan avse både små, medelstora och stora projekt. I de fall markanvisning sker innan det finns färdig detaljplan så står byggintressenten för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Projektering i samband med detta arbete ska ske i samråd med kommunen. Projekt som avbryts till följd av politiska beslut under planprocessen ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning. I utbyte mot den ensamrätt som avtalet ger ska den byggintressent som anvisats mark satsa resurser och kostnader för medverkan i planarbetet. Anvisning av mark kan ske genom markanvisningstävling, direktanvisning eller anbud. Då varje markområde har sina specifika förutsättningar gör kommunen en bedömning från fall till fall om hur anvisning av mark ska ske. Kommunen ser gärna att hyresrätter tillskapas för att kunna erbjuda ett varierat bostadsutbud. Vid tävlingsförfarande utannonseras markanvisningstävlingen via kommunens hemsida och lokalpressen och där anges också sista datum för lämnande av anbud. Till grund för tävlingen upprättar kommunen ett skriftligt förfrågningsunderlag där de specifika förutsättningarna och kriterierna anges för tävlingen. Kriterierna och prioriteringen av dem kan variera beroende på område och situation. Exploatörerna får därefter inkomma med skriftligt anbud och förslag på utformning. En jury bestående av representanter från berörda sektorer utvärderar därefter förslagen utifrån uppställda kriterier och utser en vinnare. Ett bindande markanvisningsavtal tecknas därefter med den exploatör som kommunen valt. Direktanvisning används när kommunen äger mark som anses lämplig för en viss intressent och därför inte bjuds ut på den öppna marknaden. Vid direktanvisning ska som huvudprincip oberoende värderingsutlåtande upprättas och ligga till grund för avtalet. Anbudsförfarande tillämpas undantagsvis och i huvudsak med lagakraftvunnen detaljplan som grund. När markanvisning sker via anbudsförfarande skickar kommunen ut en inbjudan till intresserade exploatörer, alternativt läggs annons ut i lokalpressen/kommunens hemsida. Kommunen upprättar ett förfrågningsunderlag som ligger till grund för de förslag i form av enkla skisser som intresserade exploatörer därefter lämnar in. Här är framförallt priset avgörande. Alla inkomna anbud utvärderas och därefter väljs det som bäst uppfyller kriterierna. Administration och beslut Markanvisningsavtal godkänns av kommunstyrelsen. Markanvisning får 20 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

46 inte överlåtas utan kommunstyrelsens godkännande. Detta gäller även överlåtelse till närstående företag. Redovisning ska ske till kommunstyrelsen om vilka intressenter som funnits till markanvisningen och hur bedömningen gått till. Registrering av inkomna markförfrågningar ska ske. Försäljning av tomtmark för verksamhet sker i normalfallet direkt via marköverlåtelseavtal till priser som fastställs av kommunstyrelsen. Markanvisning kan undantagsvis förekomma. Riktlinjerna för markanvisning gäller inte vid försäljning av villatomter för enskilt byggande. Dessa tomter säljs via upphandlad mäklare till marknadsmässigt pris eller högstbjudande. RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL Inledning Enligt plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap. 39 ska de kommuner som avser att ingå exploateringsavtal anta riktlinjer för exploateringsavtal. Riktlinjerna ska ange utgångspunkter och mål för exploateringsavtal, grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna att ingå exploateringsavtal. I plan- och bygglagen, 1 kap. 4, definieras exploateringsavtal på följande sätt: ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur Riktlinjerna är vägledande vilket innebär att de inte är bindande varken för kommunen själv eller för de byggherrar och exploatörer som kommunen ingår avtal med. Kommunen kan i enskilda fall frångå sina riktlinjer. I normalfallet följer kommunen de riktlinjer som beslutats av kommunfullmäktige. Syftet med riktlinjerna är att skapa tydligare spelregler samt att öka förutsebarheten om vad exploateringsavtal ska kunna innehålla och formerna för hur förhandlingar om avtalen ska gå till. Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 21

47 detaljplanen ska kunna genomföras. De åtgärder som ingår i byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Nödvändiga åtgärder kan även innefatta åtgärder som behöver vidtas utanför den aktuella detaljplanen. Exploateringsavtalen får inte innehålla åtaganden för byggherren eller fastighetsägaren att helt eller delvis bekosta byggnadsverk i form av lokaler för vård, skola och omsorg som kommunen enligt lag är skyldiga att tillhandahålla. Ett exploateringsavtal får heller inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad. I planbeskrivningen ska det inför samråd framgå om kommunen tänker teckna exploateringsavtal. Där ska exploateringsavtalets huvudsakliga innehåll och vilka konsekvenser avtalet kan ha för detaljplanen beskrivas. Reglerna i plan- och bygglagen om exploateringsavtal är endast tillämpliga på de detaljplaner som påbörjats efter den 1 januari Exploateringsavtalets innehåll Exploateringsavtal kan bli aktuellt inom hela Ale kommun i samband med upprättande av detaljplan. Innehållet anpassas till varje områdes unika förutsättningar. Normalt sett regleras alltid följande punkter: Överlåtelse av allmän platsmark till kommunen (vid kommunalt huvudmannaskap). Ansvar för utbyggnad av allmän platsmark och VA-anläggningar. Finansiering av allmän platsmark och VA-anläggningar. Standard på gator, ledningar, parker etc. Ev utbyggnad av risk- och/eller bullerskydd. Ev utbyggnad av parkeringsplatser/parkeringshus inom kvartersmark. Upplåtelseform (hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt). Gemensam sophantering. Ev etappindelning. Annat såsom tidplan, säkerhet, garantier, överlåtelse av avtalet etc. Ekonomiska förutsättningar Huvudprincipen är att exploatören står för alla kostnader för exploateringen. För utbyggnad av anläggningar på allmän plats tillämpas självkostnadsprincipen (faktisk kostnad). För utbyggnad av VAanläggningar tillämpas självkostnadsprincipen om området inte ingår i kommunens verksamhetsområde för VA. Inom verksamhetsområdet tillämpas i stället kommunens VA-taxa. Verksamhetsområde definieras i 7-9 i lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Vid marköverlåtelse/ markupplåtelse ska ersättning bestämmas utifrån aktuellt marknadsvärde. När kommunen bygger ut anläggningar på allmän platsmark och VAanläggningar så upphandlas arbetena enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). 22 Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx

48 Administration och beslut Exploateringsavtal godkänns av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas. Framtagande av exploateringsavtal sker genom kommunens mark- och exploateringsavdelning såsom ansvarig för kommunens exploateringsverksamhet. Framtagandet sker parallellt med att detaljplanen upprättas och påbörjas normalt sett vid samrådsskedet. Bostadsförsörjningsprogram Ale kommun Antaget av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 23

49 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 226) från sammanträde med förbundsstyrelsens presidium tisdagen 13 september 2016 i Vänersborg Protokoll Förbundsstyrelsens presidium Dnr: Bostadsförsörjningsprogram Lerums kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förbundsstyrelsen behandlar normalt yttranden över kommunernas bostadsförsörjningsprogram. I föreliggande ärende är remisstiden kort ( ) och förlängd remisstid har inte medgivits till GR. Förbundsstyrelsens beslut 23 september kan alltså inte avvaktas och förslag till yttrande lämnas därför för beslut till förbundsstyrelsens presidium/arbetsutskott. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen beslutade att godkänna förslag till yttrande daterat Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Vid protokollet Helena Söderbäck Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Rätt utdraget intygar: Just:

50 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Presidieärende Till förbundsstyrelsens presidium Bostadsförsörjningsprogram Lerums kommun Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förbundsstyrelsen behandlar normalt yttranden över kommunernas bostadsförsörjningsprogram. I föreliggande ärende är remisstiden kort ( ) och förlängd remisstid har inte medgivits till GR. Förbundsstyrelsens beslut 23 september kan alltså inte avvaktas och förslag till yttrande lämnas därför för beslut till förbundsstyrelsens presidium/arbetsutskott. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen beslutade att godkänna förslag till yttrande daterat Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

51 Göteborgsregionens Utdrag ur protokoll (59) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokollsutd rag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprog ram Lerums kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Yrkande löran Fagerlund (V) yrkar att "större andel hyresrätter," läggs in mellan "...bostadsförsörjning," och "kommunala markanvisningar..." längst upp på sidan 3 i förslaget. Sammanträdet beslutade att avslå yrkandet, Beslut Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutar att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat samt. Att rekommendera förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf Vid protokollet Eva-Lena Hedvall J usteras: L(2)

52 Göteborgsregionens Styrgruppen för miljö Protokollsutd rag hällsbyggnad mayer Mikael Berglun 2(2)

53 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Amie Ramstedt Per Kristersson Bostadsförsörjningsprogram Lerums kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerums kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunernas framtagna riktlinjer och yttra sig över bostadsförsörjningsprogrammen. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentarer I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt K2020 finns regionala överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge underlag för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. Kommunen har redovisat de regionala överenskommelserna som finns enligt ovan. Däremot läggs inte dessa som grund för de mål som i bostadsförsörjningsprogrammet skall utforma riktlinjer för övrig planering.

54 Göteborgsregionens kommunalförbund I förslaget till bostadsförsörjningsprogram saknar GR relevanta riktlinjer för bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal. Ett bostadsförsörjningsprogram skall ange mål för bostadsbyggandet. Målen baseras vanligtvis på tillväxtambition, omvärldsfaktorer och marknadskrafter. Lerums förslag till bostadsförsörjningsprogram redovisar planer för var bostäder planeras med volym och lokalisering. Befolkningsprognosen baseras på planerad bostadsbebyggelse och inte tvärtom, något GR finner värt att notera. GR konstaterar vidare att den planerade bostadsbebyggelsen enligt kommunens egen bedömning, i icke oväsentlig omfattning, sker utanför tätort eller i lägen där god kollektivtrafik saknas. Den framtagna befolkningsprognosen är baserad på planerad bostadsbebyggelse och kommunen konstaterar att det finns möjlighet att växa med 1% per vilket är samma befolkningstillväxttakt som kommunen haft de senaste 10 åren. Samtidigt konstaterar kommunen att omvärldsfaktorerna har förändrats med ett ökande bostadsunderskott i regionen kombinerat med en kraftig befolkningstillväxt. Sammantaget anser GR att Lerum i sitt bostadsförsörjningsprogram bör lägga fram riktlinjer, baserade på nationella och regionala förutsättningar, som ger förutsättningar för en befolkningstillväxt i enlighet med uppsatta mål och den ökande regionala tillväxten (ca 1,5%/år). Lerum i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska enligt lagen särskilt grundas på en analys av bl.a. bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR ser att programmet konstaterar ett behov av mer varierat bostadsbestånd men önskar att kommunen på ett mer genomarbetat och tydligare sätt beskriver hur Lerum ur ett regionalt perspektiv kan bidra med bostäder till särskilda grupper, exempelvis studenter och nyanlända. För att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR vilja se att analysen inte bara omfattar förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor; Hur påverkar Lerums utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Lerums bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Lerums bidrag till den regionala bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad.

55 Dnr KS Bostadsförsörjningsprogram Förslag Sektor samhällsbyggnad

56 Bostadsförsörjningsprogram Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens bostadssituation och utvecklingstendenser 5 4 Planerat bostadsbyggande i kommunen 6 5 Befolkningsprognos 8 2

57 Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll I programmet redovisas riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning enligt antagna styrdokument och planerat bostadsbyggande för perioden Programmets övergripande syfte är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Programmet är ett viktigt strategiskt verktyg för att leva upp till kommunens intention om hållbar utveckling med en bra balans mellan bostadsbyggande, befolkningstillväxt och kommunal service. Vidare utgör programmet underlag för bedömning av framtida behov av den kommunala lokalförsörjningen såsom skola och äldreomsorg samt de kommunala infrastrukturinvesteringar som är kopplade till bostadsbyggandet i form av bland annat gator, vatten och avlopp. Planerat bostadsbyggande med detaljplan har så långt som möjligt bedömts utifrån regionala och lokala mål och riktlinjer för att möjliggöra prioritering. Det planerade bostadsbyggandet kan påverkas av olika planerings- och konjunkturförändringar som ger utslag på bostadsbyggandet. De bostadsbyggnadsprojekt som redovisas uttrycker kommunens intention för bostadsbyggandet under en relativt lång tid. Programmet ska betraktas som ett levande dokument och kommer årligen att aktualitetsförklaras och varje mandatperiod antas av kommunfullmäktige. I de fall förutsättningarna för riktlinjerna ändras, ska dessa antas av kommunfullmäktige. Programmet ligger till grund för den årliga befolkningsprognosen. 3

58 Bostadsförsörjningsprogram Mål och inriktningar för bostadsbyggandet Lerums kommun har tagit fram målbilder för Lerum år 2040 som ligger till grund för arbetet med kommunens översiktsplan. Dessa båda dokument utgör underlag för kommunens bostadsförsörjningsprogram. De övergripande regionala måldokumenten för bostadsbyggande är Göteborgsregionens överenskommelser om hållbar tillväxt, strukturbilden och K2020. Målen i Hållbar tillväxt ger, tillsammans med Strukturbilden och K2020, anvisningar för vad som bör utgöra de grundläggande delarna i en övergripande strukturbild med huvudstråk och gröna kilar. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är knutna till stationslägena, stärker förutsättningar för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt, som antogs 2013, har Göteborgsregionens förbundsstyrelse lagt fast huvudriktningen för arbetet att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Kommunerna i GR har kommit överens om att befolkningsökningen ska vara minst invånare per år. K programmet från 2008 utgör en vägledning för utveckling av kollektivtrafiken. Målet är att kollektivtrafiken år 2025 ska stå för 40 % av resandet totalt inom regionen. Inriktningen i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götalandsregionen överensstämmer med K2020 och har som mål att kollektivtrafiken ska fördubblas (mellan 2006 och 2025). Den huvudsakliga utvecklingen av kollektivtrafiken ska ske i de starka stråken i Västra Götaland. Utifrån gällande kommunala och regionala styrdokument kan inriktningarna för bostadsbyggandet sammanfattas till: Bostäder vid kollektivtrafikens knutpunkter och kollektivtrafikstråk i hela kommunen. Förtätning med bostäder inom befintlig bebyggelse. Mångfald av bostadstyper och upplåtelseformer Befolkningstillväxten ska vara minst 1 % per år. 4

59 Bostadsförsörjningsprogram Dagens bostadssituation och utvecklingstendenser Lerums kommun har traditionellt en hög andel av småhus i äganderättsform. Av hela kommunens bostadsbestånd på cirka enheter utgjordes cirka 80 % av småhus och 20 % av lägenheter i flerbostadshus, se nedanstående illustration. Med anledning av den stora andelen småhus, utgörs den större delen av kommunens bostadsbestånd av äganderätter. Högst andel småhus har Gråbo kommundel, följt av Floda och sist Lerum. Statistiken är hämtad från SCB och redovisar läget Småhus Hyresrätter 540 Bostadsrätter 639 Äganderätter/övriga Totalt Flerbostadshus Hyresrätter 1382 Bostadsrätter 1555 Äganderätter/övriga 0 Totalt 2937 Det finns ett stort underskott på bostäder både i Lerums kommun och i hela Göteborgsregionen. Underskottet av bostäder i kommunen gäller såväl hyres-, bostadssom äganderätter. Det gäller bostäder i alla storlekar. Men störst är behovet av hyresrätter, särskilt i storleken 1-3 rum och kök. Underskottet på bostäder slår särskilt hårt mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med svaga inkomster, men underskottet på bostäder är också hämmande för kommuners och regioners utveckling. Länsstyrelsen påpekar även att det generellt råder olika möjligheter att skaffa bostad för kvinnor och män eftersom kvinnor tjänar mindre och oftare är ensamstående än män. Under 2016 har även behoven för nyanländas boende fått en påtaglig betydelse i kommunens arbete och planering. För 2016 väntas 170 personer anvisas enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. De kommande åren väntas antal anvisade personer överstiga 170 personer per år. Det har skapat ett stort behov av att skapa såväl tillfälliga som permanenta bostäder med ett ökat inslag av hyresrätter. 5

60 Bostadsförsörjningsprogram Planerat bostadsbyggande i kommunen Kommunen har gjort en inventering över det planerade bostadsbyggandet i kommunen den kommande 10-årsperioden. Huvudsakligt strategiskt fokus för bostadsbyggandet i samtliga kommundelar är förtätning av de större tätorterna. I Lerums centrum både pågår och planeras flera större detaljplaneprojekt där merparten bedöms byggas ut i mitten av perioden I de två andra kommundelarna är även fokus på detaljplaneprojekt inom Floda och Gråbo tätorter. På följande sidor redovisas karta samt tabell för planerad bostadsbyggnation i Lerums kommun , med utgångspunkt i de politiska beslut som tagits. Totalt omfattar perioden en utbyggnadsvolym på cirka 3200 bostäder, vilket resulterar i cirka 290 6

61 Detaljplanestatus 2015, färdigställt 2016, färdigställt 2017, färdigställt 2018, färdigställt 2019, färdigställt 2020, färdigställt 2021, färdigställt 2022, färdigställt 2023, färdigställt 2024, färdigställt 2025, färdigställt Totalt Bedöminngsmodellpoäng Inom tätortszon 2 enligt parkeringspolicyn Vid kollektrafikknutpunkt Vid kollektivtrafikstråk med god kollektivtrafik Bostadsförsörjningsprogram bostäder per år i genomsnitt. Kartan redovisar även en uppskattning av framtida bygglovsärenden utanför planlagt område samt inom äldre planer där genomförandetiden gått ut. Planerade bostäder för boenden som faller under Sektor stöd och omsorg anges inte i tabellen då den totala kartläggningen inte är färdig. För de projekt som i samband med planbesked genomgått bedömning utifrån en särskild bedömningsmodell redovisas totalpoängen i tabellen. Tabellen visar även hur projekten förhåller sig till målen om bostäder vid kollektivtrafikens knutpunkter och kollektivtrafikstråk samt förtätning med bostäder inom befintlig bebyggelse med närhet till handel och service Tabell över planerad bostadsbyggnation i Lerums kommun Planerat bostadsbyggande Norra Hallsås, etapp 1 Färdigställd Ej bed. Nej Nej Ja Norra Hallsås, etapp 2 Kommande Nej Nej Nej Triangeltomten Vilande Ja Ja Ja Säveå park (Torpskolans parkering) Pågående Ja Ja Ja Dergårdsparken Pågående Ja Ja Ja Solkatten Vilande Ja Ja Ja Lilla Bråta Färdigställd Ej bed. Nej Nej Ja Stora Bråta Kommande Ej bed. Nej Nej Ja Ramfabriken Färdigställd Ej bed. Ja Ja Ja Åsenvägen Pågående Ja Ja Ja Väster om Stamsjön Pågående Nej Nej Ja Bostäder mellan Stamsjövägen och Alebäcken Pågående Nej Ja Ja Aspen strand - Aspedalen Pågående Ja Ja Ja Aspen strand - Aludden Kommande Ja Ja Ja Aspen strand - Aspevallen Kommande Ja Ja Ja Stenkullen - Skiffervägen Färdigställd Ej bed. Ja Nej Ja Stenkullen - Väster om Gråbovägen (Trädgårdsmästeriet) Kommande Ja Nej Ja Stenkullens station Kommande Ej bed. Ja Nej Ja Kantor Edgrens väg Kommande Ej bed. Ja Ja Ja Hulan/Förbo Kommande Ej bed. Ja Ja Ja Bygglov utanför planlagt område Bygglov inom äldre planer Norr om församlingshemmet Pågående Ej bed.ja Ja Ja Floda centrum - Herrgårdsbacken Pågående Ej bed.ja Ja Ja Floda centrum - Missionskyrkan Pågående Ja Ja Ja Floda centrum - Centrumbacken Kommande Ej bed.ja Ja Ja Norsesund Kommande Nej Nej Nej Mossen och Brännabben Kommande Ej bed.nej Nej Ja Gamla Sågvägen Kommande Nej Nej Ja Norra Drängsered Vilande Ej bed.nej Nej Nej Kulladal Kommande Ej bed.nej Nej Nej Södra Floda Kommande Nej Nej Nej Bygglov utanför planlagt område Bygglov inom äldre planer Aggetorp Färdigställd Ej bed. Nej Nej Ja Gråbo centrum - etapp 1 Färdigställd Ja Ja Ja Gråbo centrum - etapp 2 Kommande Ej bed. Ja Ja Ja Olstorp, etapp 1 centralt Kommande Nej Nej Ja Mellan Björboholm och Annekärr Kommande Nej Nej Ja Ytterstad Kommande Nej Nej Ja Bygglov utanför planlagt område Bygglov inom äldre planer s kommun

62 Bostadsförsörjningsprogram Upplåtelseform 5% 32% 20% 43% Andel bostadsrätt Andel hyresrätt Andel äganderätt Andel odefinierat Fördelningen av upplåtelseformer på de planerade bostäderna. För närvarande pågår ett arbete med att försäkra kommunen om en större andel hyresrätter och även ett antal tillfälliga byggnationer av bostäder för att på kort sikt kunna lösa behov av att ordna boende för personer som står långt ifrån den ordinarie bostadsmarkanden, tills det permanenta byggandet kommit ikapp. 5 Befolkningsprognos Bostadsförsörjningsprogrammet utgör underlag till den befolkningsprognos som årligen tas fram. Prognosen bygger, förutom på bostadsbyggandet, på beräkning utifrån antaganden om barnafödslar, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningsandelar. Enligt kommunens befolkningsprognos förväntas kommunens befolkning växa med cirka 4900 personer under den kommande tioårsperioden. Det innebär en ökning med cirka 12 %, eller 1,15% per år i genomsnitt, vilket kan jämföras med att kommunen har vuxit med cirka 10 % Prognosen visar alltså att kommunen kan nå målet om en genomsnittlig ökning om 1% per år utifrån prognosperioden utifrån planerat bostadsbyggande och övriga antaganden. Tabellen nedan baseras på kommunens befolkningsprognos från april

63 Bostadsförsörjningsprogram Ålder Förändring Förändring % % % % % % % % % % % 85-w % Summa % Förändring (%) 1,03% 1,14% 1,26% 1,50% 1,39% 1,55% 1,29% 1,19% 1,01% 0,63% 0,58% Tabellen visar beräknad befolkningsökning fördelat på ålderskategorier Jämfört med kommer prognostiserad ålderfördelning att förändras Från att tidigare ha minskat förväntas en kraftig ökning av ålderskategorin 85 år och över samt år. En stor minskning förväntas samtidigt ske för åldersspannen samt år. Som komplement till tabellen över den planerade bostadsbyggnationen har en bedömning gjorts av vilka ytterligare områden som kan vara aktuella för bebyggelse men som i nuläget inte är detaljplanelagda. Uppskattningsvis är det möjligt att anta detaljplaner för att bygga ytterligare 1000 bostäder i kommunen fram till En sådan ökning av bostadsbyggandet innebär att befolkningsökningen i befolkningsprognosen blir ca 1,5 % per år fram till Bostadsförsörjningsprogrammet och prognoserna blir ett underlag för vilka lokalbehov de kommunala verksamheterna har och kan användas i kommande lokalförsörjningsplaner. 9

64 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Handlingsplan Trygghet, Service och Delaktighet i Hemmet med digital teknik Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att besluta om handlingsplan för Trygghet, Service och Delaktighet i hemmet med digital teknik i relevant nämnd. Medlemskommunerna rekommenderas använda den framtagna handlingsplansmallen samt föreslagen arbetsgång Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från VästKoms styrelse daterad fått rekommendation att med sina medlemskommuner fortsätta arbetet med handlingsplansmallen Trygghet, Service och Delaktighet i hemmet med digital teknik och den föreslagna arbetsgången. Förutom i handlingarna från Västkom som bifogas beskrivs ärendet i bifogat tjänsteutlåtande, daterat Göteborg Helena Söderbäck /Linn Wallér

65 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Linn Wallér Handlingsplan för Trygghet, Service och Delaktighet i hemmet med digital teknik. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från VästKoms styrelse daterad fått rekommendation att med sina medlemskommuner fortsätta arbetet med handlingsplansmallen Trygghet, Service och Delaktighet i hemmet med digital teknik och den föreslagna arbetsgången. Bakgrund och syfte En överenskommelse mellan socialdepartementet och SKL om satsning på ehälsa gjordes för Under 2014 antog relevant nämnd i respektive kommun kravet på att kommunerna skulle etablera konceptet Trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik. Kravet var en grund för att detta år erhålla stimulansbidrag för fortsatt arbete inom ehälsa. I konceptet ingick att ta fram en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom e-hälsoområdet. En mall till handlingsplan har nu tagits fram ihop med kommunerna i Västra Götaland där Göteborgsregionen varit väl representerade. Vid socialstyrelsens senaste uppföljning av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna framgår tydligt att utvecklingen går långsamt. Flera av de mål som reglerades i överenskommelsen mellan regeringen och SKL har inte har uppnåtts 1. För att möta den långsamma utvecklingen av ehälsa och välfärdsteknik har stort fokus legat på att hitta de gemensamma utmaningar kommunerna ser, för att sedan ge möjlighet att tillsammans lösa dessa och påskynda utvecklingen. Syftet med handlingsplanen är att den ska stödja kommunen i den långsiktiga planeringen vid införande av välfärdsteknik samt att den ska ge möjlighet att samverka med andra kommuner, Västra Götalandsregionen och privata utförare pdf

66 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanfattning och kommentarer Handlingsplansmallen och föreslagen arbetsgång, baseras på det nationella självskattningsverktyget LIKA för socialtjänsten. Den är väl genomarbetad och ett bra underlag för att ta fram och anta en handlingsplan. Handlingsplanen kan antas med eller utan avvikelser beroende på respektive kommuns behov. Det finns stora fördelar med att utgå ifrån en gemensam mall. En likartad planering ger ökade möjligheter för samordning och därmed mindre insats såväl personellt som ekonomiskt. Inom Västra Götaland finns regionala stödstrukturer som kan utnyttjas för att driva på gemensamma projekt Ett stort fokus ligger fortfarande på grundläggande förutsättningar såsom kommunikation och standarder och kräver gemensamt arbete och överenskommelser. Det finns fördelar med att gemensamt ingå i och påverka de nationella initiativ som pågår. Regeringen och SKLs styrelse beslutade i mars 2016 om en ny vision 2 för e-hälsa att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringsens möjligheter i syfte att - Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd - Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet Detta tillsammans med det svaga resultat som socialstyrelsens rapport beskriver ställer krav på kommunerna att öka takten i arbetet med ehälsa där samordning och samarbete är nyckelfaktorer. Nästa steg i regionalt arbete är att under hösten samla ihop antagna handlingsplaner för att kunna planera och resurssätta kommande års arbete. I detta arbete har GR en koordinerande roll att spela för att stötta sina medlemskommuner. 2

67 VästKom Styrelsen PROTOKOLL 5a m ma nträdesdatum zo16-o5-3r Blad r Plats och tid Ouality Hotel, Vänersborg, tisdagen den 3r maj zo16, kl.o Beslutande Katarina Jonsson, tf. ordförande Mattias Josefsson Crister Persson Tomas Johansson Kjell Hedvall Conny Johansson Peter Lindroth Martin Carling Liselotte Broberg lngemar Samuelsson Paula Örn Frånvarande Ulf Olsson, ordförande Anneli Hulthén Stefan Svensson Jonas Ransgård PaulÅkerlund Övriga deltagande Thomas Jungbeck Joakim Svärdström Anneli Snobl Per-Olof Hermansson Helena Söderbäck Utses attjustera Underskrifter Sekreterare Conny Johansson ho 5 wll o e na Jonsson Justerande Conny Johansson

68 VästKom Styrelsen PROTOKOLL Sa mmanträdesdatum zo16-o5-3r Blad 4 I diskussionen framhålls att den nuvarande situationen skapar en osäkerhet för kommunerna. Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ta fram en sammanställning över de olika förutsättningar som råder i frågan. Szz Ha ndlin gsplansmall Trygghet, Service och Delaktighet i hemmet, TSD h. I överenskommelsen mellan Regeringen och SKL zor4 fick kommunerna i uppdrag att påbörja processen att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik". I konceptet skulle ingå en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom ehälsoområdet. Kommunerna i länet beslutade att påbörja processen med stöd av kommunalförbundens esamordnare. Under zor4 arbetades det fram en vägledning och därefter har arbetet resulterat i en handlingsplansmall att använda med eller utan egna tilllägg samt ettförslag på en lämplig arbetsgång. Slutrapporten är levererad till kommunernas gemensamma styrgrupp för ltsamarbete, SSVIT, i maj zo16. Styrelsen beslutar att rekommendera kommunalförbunden i VG att med sina medlemskommuner fortsätta arbetet med handlingsplansmallen för Trygghet, Service och Delaktighet i hemmet med digitalteknik och den föreslagna arbetsgången. Sz8 Ärenden till dagens möte med BHU. Styrelsen går igenom föredragningslistan varvid följande noteringar görs. Ä re n de j : S a m v e r kan sfo r m e r fö r ko lle ktivt r af i kr ãde n. Styrelsen noterar att kommunernas möjlighetertill dialog med Västtrafik måste förbättras vilket ska framföras till BHU. Arende 8: Remissyttrande över "Åtgärderför systematisk anpassning av hastighetsg rän se rn a ti II vög arn as trafi ksäke rh etsstan dard". Styrelsen diskuterar förslaget till remissvar och Katarina Jonsson föreslår en skarpare skrivning i yttrandet enligt följande: Citatet i det inledande stycket 'fórs öka tnotu erks. de neg ø;tiu a effekterrts s oín koln uppkorwna í fonn au fót' s ätnr sd tìug änglíghet o ch öko,d.e r estíder". bör b as ut mot följande citat från missivet "sanntídigt sorn bíbeh&llna eller tninskø,de restíder eftetsttäuns" Justerande sign PROTOKOLL Utdragsbestyrkande

69 VästKorn Utfàtdat: 201, Handlàggate : Ann- Chado tte l(lar én Telefon: ,4 E-post: ann-charlotte.klaren@skaraborg. se Handlingsplansmall Trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik Förslag till beslut: Styrelsen beslutar att rekommendera kommunalförbunden i VG att med sina medlemskommuner fortsätta arbetet med handlingsplansmallen för Trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik och den föreslagna arbetsgången. Sammanfattning I överenskommelsen mellan regeringen och SKL zor4 fick kommunerna i uppdrag att påbörja processen att etablerar konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digitalteknik". I konceptet skulle ingå en långsiktig plan förfinansiering, organisation och samverkan inom ehälsoområdet. Målet med arbetet är att brukare ska ha bättre möjligheter att bo kvar i sin hemmiljö, få stöd till egenvård och bättre hälsa samt stöd tillfortsatt aktivt och socialt liv. (Överenskommelse zor,4sz5) Kommunerna i länet och i landet i övrigt beslutade att påbörja processen. esamordnare hade i uppdrag att stödja kommunerna i att arbetet. Under zor4 arbetades det fram en vägledning. lntresserade kommuner anmälde sitt intresse till ett gemensamt arbete zor5. Arbetet organiserades och genomfördes enligt vägledningen. Arbetet har resulterat i en handlingsplansmall att återanvända med eller utan egna tillägg samt ett förslag på arbetsgång som börjar med en nulägesanalys. Slutrapporten är levererad till SSVIT i maj zo:.6. Beslutade kommunala handlingsplaner kommervara en del av underlag/kravställan till fra mtida reg ion a la ha n d I i ngspla ne r för VästKoms d i g ita I ise ri n gsa rbete, Bilagor o Hantering av beslutet i VästKoms styrelse a Mall till handlingsplan a Bilaga r till handlingsplanen Deltagande kommuner o Bilaga 3 till handlingsplanen Gant-översikt Göteborg zot6-o5-26 Thomas Jungbeck Sida 1 av I

70 Kommunens egna logga Handlingsplan för trygghet, service och dela ktighet i hem met med d ieita I tekn ik XXX kommun r

71 lnnehåll Bakgrund 3 övergripande må1...,..,... 3 Läsanvisning till handlingsplan....."...'..'.3 Bilaga 1 Deltagande kommuner TSD H Bilaga 2 Kommunens egna nuläges- och behovsanalys Bilaga 3 Handlingsplan TSD H i GANT 2

72 Ba kgru nd I samband med överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKL 2014 sâ ställdes krav på att kommunerna skulle etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmetl med digital teknik". I konceptet skulle ingå en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom e-hälsoområdet. Alla kommuner i länet beslutade att påbörja processen och har i detta arbete erbjudits stöd från länets esamordnare att arbeta fram en handlingsplan. Denna handlingsplan är ett resultat av deltagande kommuners nuläges- och behovsanalyser inklusive prioritering. Det material som inkommit är bearbetat i regional och delregionala arbetsgrupper bestående av esamordnare och kommunala representanter från varje delregion. Deltagande kommuner har bidragit i olika mängd, för deltagande kommuner se Bilaga 1. Kommunens egna nuläges- och behovsanalys se Bilaga 2. Dokumentet är framtaget som en mall, ett förslag. Varje kommun kan själv använda detta förslag till handlingsplan med eller utan lokala avvikelser. Handlingsplanens modell och innehåll har ingått i en remissomgång med deltagande kommuner och därefter beslutats av den regionala arbetsgruppen 20L6-04-L5. Handlingsplanen är tänkt att stödja Västra Götalands kommuner i fortsatt planering och arbete inom e-hälsa i syfte att möta regeringens vision2 för e-hälsa "År 2025 ska Sverige vora biist iviirlden på att anvöndo digìtotiseringens och e-holsans möjligheter i syfte att underlatta för människor ott uppnå en god och jömlik hälsa och völförd samt utveckla och stärka egno resurser för ökod sjdlvstöndighet och deloktighet i samhällslivet. " Vision e-hälsa 2025 För att nå visionen så krävs en verksamhetsutveckling utifrån individers och personalen behov. Det förutsätte r att gru nd lä g gande förutsättn i n gar för d i g ita I iseri ng är lösta. Övergripande mål Välfärdteknik ger möjligheter till personer som till följd av ålder eller av andra skäl har en fu nktionsnedsättning att. bibehålla och öka trygghet, aktiv tet, delaktighet och självständighet. bo kvar i sin hemmiljö, få stöd till egenvård och bättre hälsa o få möjlighet till ett fortsatt aktivt och socialt liv o känna säkerhet i att personal hanterar information och uppgifter på ett säkert sätt Läsanvisning till handlingsplan Område Håller samman aktiviteter relaterade till varandra. Områdena är o Arkitektur 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 2 iamlik-vard/ 3 Beskriver ingående komponenter och gränssnitten mellan dessa 3

73 . Finans ering o lnformationssäkerhet o lnfrastruktur. Inköp Kompetensvälfärdsteknik o Organisation o Tjänster och produkter Aktiviteter De konkreta åtgärder och uppgifter som ska genomföras. Genomförandet sker i huvudsak av kommunen själv. Förslag till särskilda samverkansinitiativ ges i separat kolumn benämnd regional sa ma rbetsorga n isation. I huvudsak beskrivs aktiviteter inom området e-hälsa. I de fall som aktiviteter inte ska hanteras inom en förvaltning utan behöver hanteras i kommunen som helhet är dessa objekt beskrivna med en Asterix *. Finansiering En uppskattning som beskriver kommunens eget åtagande ifrågan. Uppskattade antaltimmar kan utföras av en eller flera personer. Behöver kompletteras med egen uträkning och inkluderas i såväl ord inarie verksamhetsutveckl ing som budget. Tidsperiod Den period som föreslås för genomförandet. Tidsplan finns visualiserad i ett GANT-schema. Bilaga 3. Effektmål Beskriver den effekt som förväntas komma ut ur aktiv teten på längre sikt. Effektmål kan syfta på förbättrad kvalitet, ekonomi, säkerhet och miljö. Regionalt och nationellt stöd Re g i on a I sa m a rbetsorgo n isatio n VästKom tillsammans med kommunalförbunden i länet ansvarar för en regional samarbetsorganisation som stödjer kommunerna i länet. Samverkan sker också med SKL och Västra Götalandsregionen. Kategorin beskriver den förväntan som kommunen har på samverkansorganisationen. Kommunen ansvarar att kommunicera behov av stöd i beslutade aktiviteter enligt särskild ordning. Område ilika Under arbetets gång har SKL tagit fram ett självskattningsverktyg kallat LIKA för socialtjänsten. Frågeställningarna i LIKA har till stor del sin grund i de frågeställningar som tagits fram i det regionala arbetet med nuläges- och behovsanalys i Västra Götaland. Genom LIKA för socialtjänsten kan uppföljnlng samt årlig revidering av kommunens handlingsplan göras. 4

74 Handlingsplan Område Aktivitet Nri GANT Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Område i LIKA 7 Arkitekh Delta i, efterfiåga och fìilja det nationella arbetet kring standards och certifiering frr välfìirdsteknik. Alla upphandlingar av välfárdsteknik utgår från och med 2018 från ggmensarnma standards och säkrar dlirmed interoperabiliteten. 50 timmar Driver på nationella aktörer utifrån kommunsrnas behov. 11 Arkitektur Ta fram en beskrivning över kommunens arkitektw för tjänster, produkter och ITsystem. Beskrivning ska inkludera beroenden/hur de kopplas saírman med såväl interna som extema parter ex Nationella tjänster, VGR. * - Befrntlig arkitektur - Onskvärd arkitektur Underlag vid upphandling av nya system samt prioriterad lista över iúgärder i befintlig arkitektur. 300 timmar r1 Driver samordning med nationella, regionala och lokala initiativ (3R/108K). r0 Finansiering Delta i utbildning fìir att beräkna ekonomisk nytùa med välfìirdstekniska investeringar med hjälp av Myndigheten ftir delaktighets verktyg. Tydlig prioritering av välfìirdsteknik, utifrån beräkning av ekonomisk nytta, som ska infüras i kommunen. 24timmar/ person Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter Användning 5

75 Nri GANT Område Aktivitet Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Område i LIKA t6 Finansiering Delta i utbildning kring E- Dele gationens vägledning for att realisera beräknade nyttor Effektiva och våilgrundade satsningar inom välfìirdsteknik är i förvaltning. 32timmarl person 20t7 Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter. Anvândning t4 6 lnformationssäkerhet Informationssäkerhet GenomfÌira informationsklassning med kommunens antagna metod, exempel nationella systemet KLASSA eller egen informationsklassningsmetod. * Planera och genomfcira lorändringar från re gionalt framtaget ftirslag för hantering av EU:s dataskyddförordning. x Antal informationssäkerhetsincidenter har minskat med25 o/o for va4e âr. Kommunen eduder en säker hantering av invånama personuppgifter i kontakt med kommunen. Vilket mäts via antal inrapporterade anmälningar till Datainspektionen. 8 timmar/ system Egen uträkning utifrån kommande regionala förslag t 20t Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter. Driver arbetet genom regionalt Ítirslag. Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter. Infrastruktur I Informationss?ikerhet Införa Singel-Sign-On (SSO). * Minskad tid fnir inloggning och administration. Egen uträkning r I 15 3 Informationssåikerhet Infrastruktur Utbilda medarbetare i såiker hantering av information. Bygger pä att det finns en framtagen strategi för informationssäkerhet. * Säkerställa åtkornst till internet fiir viilfürdsteknik oavsett boendeform.* Antal informations säkerhetsincidenter har minskat med25 o/o för varje ir. Välflirdsteknik kan erdudas till90 %o av brukarna. 3 timmar / medarb. Egen uträkning Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter. Ansvarar fìir kravställning gentemot Våistra Götalands Ledning Infrastruktur 6

76 Nri GANT Område Aktivitet Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Område i LIKA regionutveckling. 18 t9 Inköp/ upphandling Inköp/ upphandling Delta i arbete atl ta fram forutsättningar ftir gemensamma avtal ftir välfärdsteknik. Delta i utbildningar fìir att öka kunskapen i olika sätt att ftira dialog med marknaden fìir att säkerstlilla att vi fär den produkt eller tjänst som ftirväntas. Dialog gäller ftire, under och efter en upphandling.* Gemensamma avtal kan tecknas. Förbättrad kvalitet och ekonomi. Produkter, tjåinster och lt-system som motsvarar behov och ftirvänbringar. 300 timmar 1000 timmar Samordnar arbetet genom en gemensam resurs. Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter. 5 Kompetens välfä dsteknik Ta fram en plan ñr att utbilda medarbetare ftir att kunna stötta och uppmuntra användning av välfürdsteknik och andra ITlösningar. Aven skola/vocollege ska involveras. 70 %o av berörd personal känner till och kan förmedla di gitaliseringens möjligheter. Egen uträkning 20t Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter. Kompetens I 2 Kornpetens välstrdstelarik A beta fram en strategi ftir omv?irldsbevakning och ftirankring tillsammans med andra aktörer. Nödvändig kunskap till minsta möjliga insats. 24timmar Samordnar via befrntliga nätverk. 7

77 Nri GANT Område Aktivitet Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Område i LIICA I Kompetens välûirdsteknik Organisation Organisation Informera/Utbilda politiker kring välfürdsteknik och nyttorealisering inklusive framtagande av strategi ftir kompetensutveckling. Ta fram strategi ftir digitalisering.* Genomföra uppföljning med stöd av SKL:s sj älvskattningsverktyg LIKA fìir socialdänsten. Tydlig prioritering av välfürdsteknik som ska införas i kommunen. Samsyn fdr hur kommuneu hanterar digitaliseringen. Ökad kunskap om forvaltningens/ kommunens nuläge och utvecklingsbehov dokumenterade i en plan. 200 timmar eller 3 tillfìillen/näm ndsmöte 100 timmar 100 timmar r7 Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter för nl4torealisering. Tar fram ftirslag till strategi i samarbete med infesserade kommuner. Stödjer med kompetenshöjande aktiviteter. Kompetens 26 t7 Kompetens VälfÌirdstelaúk Organisation Ta fram strategi fiir att ge brukare kompetens att använda digitala lösningar samt delta i forstudie kring utredning av gemensam utbildnings- och supportorganisation ihop med intresseorganisationer. Delta i utbildning i modell för tjänstedesign för att säkerställa brukarmedverkan. Brukarna kan använda sig av modern teknik med minimala driftssttimingar för ökad kygghet och delaktighet i samhället. 80 o/o av framtagna tjänster och produkter motsvarar brukarens behov 300 timmar 40 timmarl person Samordnar via befintliga nätverk Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter Kompetens Ledning 8

78 Nri GANT Område Aktivitet Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Område i LIKA 2 Organisation Iûätta firnktion med uttalat övergripande samordningsansvar ftir e-hälsa/ digitalisering.* Tydtiga kontakt- samordnings- och fìirankringsvägar ftir digitalisering i ordinarie verksamhet via etablerad fimktion. Minst I heltids-tj?inst Stödjer med beskrivning av ansvar och krav på funktion. Ledning Organisation Kompetens Vâlûi dsteknik Organisation InÍtira systemförvaltningsmodell for dänster, produkter och ITsystem i kommunen.* GenomfÌira utredning av utbildning- och supportorganisation ftir medarbeta e gällande digitala lösningar och nya arbetssätt. Inkluderas i systemftirvaltningsmodellen. Delta i arbete att utreda fiiruts ättningar för gemensam utveckling och effektivisering genom samgående inom välfìirdsteknik (liknande hj älpmedelsorganisation). Bygger vidare på arbete med tjänstedesign och gemensamma avtal. Kontroll över tjânster, produkter och ITsystems livscykel. Tydliga roller och ansvar Säkerställa utveckling och drift. Personal kan använda sig av modem teknik med minimala driftsstömingar Erþuda likvärdig välfìirdsteknik till kommunens brukare. 100 timmar/ Tjänst, Produkt eller IT-system 500 timmar 500 timmar Stödjer genom kompetenshöjande aktiviteter i en modell. Stödjer inftirandet av modellen. Sammanställer genomftirda utredningar. Samordnar arbetet genom en gemensam resurs. Ledning Kompetens 9

79 Nri GANT Område Aktivitet Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Område i LIKA 27 Organisation Delta i arbete med att ta fram gemensam beställnings- och kompetensfunktion utgående ifrån befintliga upphandlingsenheter i länet.* Gemensamt upphandlade system, tjänster och produkter till fìirdelaktiga avtal och langsiktiga relationer med leverantörer. 500 timmar 20t9 Samordnar arbetet genom en gemensam resurs. Infrastrukh r 4 1jänster och produkter 1jänster och produkter Bidra i regionala stödstrukturer for möjlighet att påverka innehåll, utveckling och utformning av nationella tjänster exempelvis NPO, Pascal, HSA, SITHS, Mina Meddelande*, SSBTEK. Ansluta till NPO. Nationella system anpassade efter kommunala behov. Tillgång till rätt information i rätt tid. Del av ordinarie verksamhet Egen beräkning Utifrån behov Samordnar via befintliga nätverk. 1jänster och produkter Utreda anslutning till Mina Meddelanden* Säker kommunikation till medborgarna Egen beräkning Utifrån behov Samordnar utredning 1jänster och produkter Ansluta till SSBTEK Snabbare handläggning, bättre underlag och ökad likabehandling. Egen beräkning Utifrån behov l -änster och produkter '[änster och produkter Tjänster och produkter Utreda och införa nyckelfri låshantering. Utreda och infìira läkemedelsdispenser Utreda och infcira tillsyn och stöd på distans inklusive mobila GPSlarm. Okad säkerhet, frigjord tid för personal. Ökad sjalvsøndighet och säkerhet ftir brukare. Okad trygghet, självständighet och säkerhet fcir brukare. Egen beräkning Egen beräkning Egen beräkning t7 Stödjer genom samordning av upphandlande kommuner. Stödjer genom samordning av upphandlande kommuner. Stödjer genom samordning av upphandlande Användning Användning 10

80 Nri GANT Område Aktivitet Ansvarig Effektmål Finansiering Tidsperiod Regionalt samarbetsorgan. Områdei LIKA kommuner. LL

81 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Kommungemensam plattform ensamkommande barn och unga Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning GRs förbundsstyrelse beslutade 26 september 2014 att ställa sig bakom förslaget från sociala styrgruppen att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga. En förfrågan skickades till kommunerna om huruvida intresse fanns för deltagande i en sådan plattform. Då svaren var entydigt positiva beslutade förbundsstyrelsen 27 mars 2015 att en plattform skulle etableras från september 2015 till augusti 2016 med inriktningen att arbetet skulle fortsätta även efter därefter. Sociala styrgruppen fick i uppdrag att följa upp arbetet i plattformen. Bifogad rapport med en uppföljning av arbetet har tagits fram, daterad Uppföljningen visar att plattformsarbetet varit uppskattat och har fyllt en funktion för samverkan kring angelägna frågor i GRkommunerna i möte med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Migrationsverket. GR har beviljats finansiering från Länsstyrelsen för fortsatt arbete för tiden september 2016 december Plattformsarbetet fortsätter således i enlighet med förbundsstyrelsens beslut 26 september Sociala styrgruppen behandlar rapporten 8 september. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Ulla-Britt Caping Salas/Elisabeth Beijer

82 Rapport om den kommungemensamma plattformen för arbetet med ensamkommande barn och unga under perioden september augusti GR:s förbundsstyrelse beslutade den 26 september 2014 att ställa sig bakom förslaget från sociala styrgruppen att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga. En förfrågan skickades till kommunerna om intresse fanns för deltagande i en sådan plattform och då svaren var entydigt positiva beslutade förbundsstyrelsen den 27 mars 2015 att en plattform skulle etableras från september 2015 och arbeta till augusti 2016 med inriktningen att arbetet ska fortsätta även efter det. Plattformen är tänkt att utgöra en strategisk arena kring ensamkommande barn och unga för att kommunerna gemensamt ska kunna ta sig an sådana utmaningar och frågeställningar som kommunerna ställs inför och som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller synergieffekter. Sociala styrgruppen får i uppdrag att genomföra och följa upp beslutet. Ulla-Britt Caping Salas, GR Välfärd, utses till projektledare för plattformsarbetet. I uppdraget från förbundsstyrelsen låg att undersöka former för att finansiera plattformen. Finansieringen av plattformsarbetet har skett dels genom av GR avsatta medel för projektledaren under 2016 och dels genom beviljade 37-medel från Länsstyrelsen. Plattformens sammansättning och möten Plattformsgruppen har bestått av ca 35 personer under året. Detta inkluderar representanter från alla GR-kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Rädda barnen, nätverk för god man och Västra Götalandsregionen. Representanter från några kommuner har bytts ut då de bytt tjänster eller nya tjänster inrättats som ansetts mer relevanta att representera kommunen i plattformen. Fem möten har genomförts (3 sep, 9 november, 10 december 2015 och 26 februari, 28 april 2016) där deltagarantalet varierat mellan 14 och 25. På första mötet i september definierades prioriterade områden att arbeta med nu och viktiga frågor att ta upp framöver. De prioriterade områdena var: Boenden: Gemensamma boenden överenskommelser. Vad behöver regleras mellan kommunerna? En kunskapsöversikt som kartlägger vilka regleringar och överenskommelser som finns idag.

83 Grundskola gymnasium- reglera ersättningar Samverkan kring barns hälsa. Helhetsperspektivet när det gäller hälsasjukvård. Samordning när det gäller tolkar, gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare. Reglering av det ekonomiska. På varje plattformsträff har Migrationsverket och Länsstyrelsen informerat om det aktuella läget när det gäller ensamkommande barn i Sverige. Information har även getts om bland annat drogvanor bland ensamkommande, idéburet offentligt partnerskap (IOP), boendekartläggning, pilotprojekt kring boende, Rädda barnenes arbete med målgruppen. På andra mötet specificerades de olika behoven utifrån tema som bildade underlag för en plan för det fortsatta arbetet. Plan för arbetet i plattformen Boende Skola Kompetensutveckling för personalen -både boende och socialtjänst. Differentierade boenden med specialister. Mer personal till boende och fler socionomer, båda utbildade. En erfarenhetsbank med rutiner, lösningar etc. Överenskommelser om var skolgången ska ske för barn placerade i annan kommun. Överenskommelse om vem som återsöker pengarna från Migrationsverket när barnet går i skola i annan kommun. Lokalförsörjning till skolan. Kompetensförsörjning, köpa in utbildningar GU osv. Förstärkt elevhälsa. Flerspråkigt vuxenstöd. Översätta blanketter. Tillgång till handledning och konsultation. När det gäller frågor som rör skolan har representanten/representanterna från skola/gr utbildning i plattformen lyft dessa i sina nätverk. På lång sikt: Distansundervisning - modersmål och studiehandledning. Validering, betyg + yrkeskunskaper (gymnasiet och vuxenutb.) m.m. Skapa flexibilitet inom systemet - grundskola, gymnasie, vuxenutb. och yrkeslivet. Flerspråkigt vuxenstöd. Arbete med tolk inom t.ex. elevhälsan. Flerspråkig, flerkulturell personal i skolan. Tillgång till handledning och konsultation.

84 Fortbildning Validering av yrkes- och arbetslivserfarenheter av personal till boenden. Kompetenshöjande insatser till personer som kan bli personal på boende. Svenska som andra språk - kompetensprogram för lärare. Chefsrekrytering till boende - utbildningsprogram. TMO för skolpersonal. Ungdomsarbete i grupper. Ungdomsutveckling, utvecklingspsykologi för boendepersonal. Arbeta med killar i grupp. Utbildningsprogram liknande KY med riktad utbildning för personal för boende, ungdomshandledare. Uppföljning Boende 1. Boendekartläggning Åsa Nilsson på GR Välfärd fick i uppdrag att, genom en enkät, kartlägga hur de ensamkommande barn, som GRs samtliga kommuner ansvarar för, bor. En tillfällig arbetsgrupp med representanter från ett par kommuner bildades för att definiera vilka frågor enkäten behövde besvara. Enkäten frågar efter antal barn, kön, ålder, boendeformer, ägandeform och boendenas placering dvs i egen kommun eller i annan kommun. Dessutom efterfrågas om det finns behov av boendeplatser med specialinriktning. Den stora utmaningen i kartläggningen var att få in svar från kommunerna. Det visade sig vara skillnad på hur man dokumenterar och för många kommuner blev det ett stort arbete att manuellt plocka ut all statistik. (För att resonera om just dessa svårigheter och om att kommunerna använder olika datasystem som även det försvårar bjöds två representanter från IT-avdelningen in. De efterhörde om det fanns intresse för att arbeta med frågor kring dokumentation och statistik men deltagarna i plattformen ansåg inte det just nu). En första enkät gjordes i februari 2016 men för få svar kom in så en ny gjordes per den 31 maj Sammanställning av denna pågår. 2. Boendenätverk Då boendefrågorna varit aktuella under hela året och många frågor kommit upp gällande rutiner, bemanning etc startades ett nätverk för enhetschefer och personal på boenden i GR-kommuner. Syftet var att utbyta erfarenheter, lära av varandra och förhoppningsvis kunna sammanställa viktiga lärdomar som sedan kan användas i regionens boenden. 16 personer från 9 kommuner har samlats 4 gånger under april 2015 till augusti Fyra fokusområden togs fram som viktiga: Boendet generelltlikvärdiget mellan boenden, mat, ekonomi, kläder; lösningar för barn/ungdomar med speciella behov, sysselsättning på boenden och personal- personaltäthet, kompetens etc.

85 3. Hitta rätt Hitta rätt är ett utbildningsmaterial riktat till ensamkommande barn och unga och som innehåller en pärm, en handledning och en webbutbildning. Det togs fram av Göteborgs stad som ett sätt att kvalitetssäkra arbetet med de ensamkommande ungdomarna på boendena. Hitta rätt utgår från BBICs behovsområden och är uppdelat i områden som personal och ungdom arbetar med enskilt eller i grupp. Numera finns en webbutbildning för dem som ska utbilda personal i sin kommun, webbutbildningen är framtagen av GR och har fått spridning i hela landet. Två informationstillfällen till intresserade kommuner i landet har genomförts och har mött stort intresse. Trots detta har användandet av Hitta rätt i GR-kommunerna inte kommit igång överallt. Detta föranledde bildandet av en pilotgrupp för att försöka arbeta fram ett enkelt metodstöd för att komma igång. 14 personer från 3 kommuner har träffats 4 gånger under höst /vår för att dela erfarenheter och sammanställa tips. Ett enkelt utarbetat metodstöd skullesammanställas och provas på ett par kommuner under hösten men får nu ställas in då sökta medel för detta inte erhållits. 4. Samverkan boende En grupp (Gränsgruppen) bildades för att diskutera möjligheterna att starta gemensamma boenden för ensamkommande barn och unga. Deltagare från GR, social resursförvaltning, Kungälv och Kungsbacka ingick. En pilot för att testa i praktiken inleddes. Frågan om samverkan flyttades till annan grupp och Gränsgruppen avvecklades. GR gav ett uppdrag till två kommunjurister att kartlägga vilka juridiska samverkanslösningar som finns för boende för ensamkommande. Rapporten är klar och kommer att tas upp på kommundirektörernas nätverksmöte den 2 september för godkännande. Rapporten listar de juridiska möjligheter kommuner har som vill samverka kring boenden för ensamkommande. Fortbildning 5. Fortbildning Utifrån bland annat diskussionerna i plattformen, i kompetensutvecklingsgruppen Kunskapsplattform integration/migration ( med representanter från GR, kommuner, Social resursförvaltning, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Migrationsverket) och en planeringsgrupp med GR-representanter och representanter från VGR har ett antal kurser, seminarier och konferenser erbjudits. Exempel: Att möta nyanlända. Två tillfällen med heldagskonferens där deltagarna kom både från kommuner och region. Ca 300 personer/tillfälle. Mellanöstern och den väpnade konflikten. Stödboende ny placeringsform Det ensamkommande barnet vem bär ansvaret? Ensamkommande barn tema myndighetsutövning God man-utbildning

86 Utbildning i MI (Motiverande intervjuer) för personal som arbetar med ensamkommande barn Barns hälsa 6. Samverkan med regionen kring flyktingbarn Arbetsgrupp - Traumatiserade barn med flyktingbakgrund Många av de ensamkommande barnen har svåra upplevelser bakom sig och behov av insatser för traumaproblematik. Flera kommuner vittnar om svårigheten att slussa ungdomarna rätt då man dels inte vet vem som ansvarar för denna vård och dels ofta får svaret att kunskapen inte finns. Här är en samverkan mellan kommunerna, men framför allt också mellan kommunerna och regionen, nödvändig då varje enskild kommun inte kan klara en specialiserad vård. Även utbildning för den personal som dagligen möter barnen är viktig. Det dagliga bemötandet är en viktig del i traumabehandlingen. Temagruppen barn och unga inom Samverkan i Göteborgsområdet har bildat en arbetsgrupp för att se över insatserna för de traumatiserade barnen. Projektledaren för den kommungemensamma plattformen ingår i denna arbetsgrupp. I slutrapporten har ett antal förbättringsområden lyfts fram och en handlingsplan utarbetats. De viktigaste förbättringsområdena är kunskapshöjande insatser, multiprofessionellt team nära barnen, eventuellt mobilt, målgruppsorienterat arbetssätt, gemensamma strategier mellan kommunens och regionens politiker och ledande tjänstemän. Utbildning/boende 7. Folkhögskolespåret Syftet med projektet är att möjliggöra för landets folkhögskolor att erbjuda boendeoch studieformer för ensamkommande ungdomar. Målet är att ungdomarnas väg mot vidare studier eller arbete ska förkortas. Det gäller främst ungdomar i åldrarna år. I Västra Götaland hade Länsstyrelsen bjudit in till möten angående Folkhögskolespåret hos de andra kommunalförbunden och i plattformen togs därför behovet upp om att även arbeta på detta spår inom GR. Kontakt togs med den nationella samordnaren och ett möte med representanter från GR-kommunerna och närliggande Folkhögskolor togs. Detta har resulterat till att flera Folkhögskolor i närheten nu erbjuder platser för ensamkommande. Folkhögskolespåret sprider sig nu i landet och fyra noder har bildats för att påskynda och förstärka spridningen. 37-medel har sökts och beviljats för att GR ska ha en projektledare som, tillsammans med övriga noder och den nationella samordnare, ska arbeta i hela länet för att sprida, utbilda och samordna Folkhögskolespåret. 8. Skolplaceringar och återsökning av skolkostnader Osäkerhet och olika rutiner när det gäller vem i kommunen som återsöker skolkostnader från staten resulterade i bildandet av en grupp på initiativ av GR

87 utbildning. Deltog gjorde också representanter från ett par kommuner. Arbetet resulterade i en rekommendation gällande återsökning av utbildningskostnader för ensamkommande barn och unga vilken antogs av utbildningscheferna och presenterades för socialcheferna. Rekommendationen är att vistelsekommunen, dvs. där barnet bor och går i skolan, återsöker kostnaderna. Om en kommun placerar ett barn i en annan kommun är det viktigt att vistelsekommunen får kännedom om detta för att snabbare kunna återsöka medlen. 9. Rapporter En mindre sammanställning rörande språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen samt några förslag på ingångar framåt. En rapport som behandlar tänkbara koncept som kan fungera motiverande och tydliggöra framtidsval för ensamkommande ungdomar, såsom praktikplatser, framtidsveckor speciellt utformade för målgruppen, osv. Rapporter som sammanställer vad som är på gång inom nyanlända-frågan brett med koppling skola/unga/barn. Övrigt 10. Kartläggning god man Diskussioner angående ojämlikheten när det gäller god man har tagits upp i plattformen. GR genomförde under 2016 en kartläggning där sju av nio överförmyndare/överförmyndarnämnder deltog. Frågorna rörde ersättning, antal ärende/god man och utbildning av och för god man fanns med. Resultatet visar att ersättningen till gode män är ganska lika inom GR. Hur många ärenden en god man i genomsnitt har skiljer sig inte heller särskilt mycket, mellan 2,4 och 4. Däremot finns det ett par kommuner med gode män med fler än 10 uppdrag. Utvärdering och framtid 11. Enkät deltagare resultat. Strategigrupp I juni skickades en enkät ut till deltagarna i den kommungemensamma plattformen. 13 svar från 9 kommuner har inkommit. Frågor som ställdes var: Under vilken nämnd/styrelse en verkar, vem en utsetts av, vilket uppdrag och mandat en har i ekb-arbetet, vem i kommunen en återkopplar till, vilka viktiga strategiska frågor som finns framöver och övriga kommentarer.( Sammanställningen bifogas) Vid sista plattformsmötet i april gjorde vi också en sammanfattning av det som gjorts och vilka viktiga frågor som ligger framför oss. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta är nöjda med representationen och bemanningen i plattformen. Några uppger att de är lite osäkra på syftet med plattformen och att det bör förtydligas för att säkrare veta vilka som bör sitta med.

88 Flera pekar på vikten av att ha mer samarbete med skolsidan, antingen genom fler representanter från skolan i plattformen eller genom att man möts vid speciella tillfällen. Informationen från Migrationsverket och Länsstyrelsen vid varje möte har uppskattats. Tid för mer erfarenhetsutbyte efterfrågas. Alla är överens om att en strategigrupp som kunde förbereda plattformsmötena vore bra. Det finns redan en strategigrupp för vuxna nyanlända och i den ingår representanter från plattformen för ensamkommande. Vi har därför beslutat att under hösten använda den strategigruppen för båda målgrupperna och dela upp tiden mellan vuxen- barn och gemensamma frågor. Gruppen utökas med en representant från ekb-plattformen. Arbetsgrupper kring olika teman är också förslag på hur man tror att arbetet kan förbättras. Avslutande bedömning Uppföljningen visar att plattformsarbetet varit uppskattat och har fyllt en funktion för samverkan kring angelägna frågor i GR-kommunerna i möte med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Migrationsverket. GR har beviljats finansiering från Länsstyrelsen för fortsatt arbete för tiden september 2016 december Plattformsarbetet fortsätter således i enlighet med förbundsstyrelsens beslut den 26 september 2014.

89 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Juridiska aspekter på frågor om möjliga samverkanslösningar mellan kommunerna i Göteborgsregionen när det gäller boende för ensamkommande barn och unga Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning Med anledning av det stora antalet ensamkommande barn och unga som anlände till Sverige under hösten 2015 uppstod ett stort behov av boenden i kommunerna. Behovet var långt större än de alternativ som kommunerna inledningsvis kunde erbjuda. Situationen medförde att fristående aktörer kunde etablera sig på en marknad, vilket innebar såväl möjligheter och lösningar som vissa problem. Kommunerna riskerade också hamna i att man agerade på sätt som kunde motverka andra kommuners planering. Inte minst viktigt blev att kvalitetsaspekter på boendena riskerade att sättas åt sidan. Förbundsstyrelsen tog i oktober 2015 ställning till ett 30 punkter långt förslag som skulle kunna stärka flyktingmottagandet. Det framkom att det fanns behov av vissa förtydliganden som kunde ligga till grund för ett mer samordnat agerande när det gäller boendefrågor. Frågorna var i första steget av juridisk art och berörde hem för vård eller boende samt stödboende för ensamkommande. Av det skälet togs en kontakt med juristnätverket i kranskommunerna och med jurister i Göteborgs Stad. En genomlysning gjordes av en jurist från Lerums kommun och en från Göteborgs Stad. En avstämning har därpå gjorts i juristnätverket. En rapport med svaren från juristerna har tagits fram, daterad (bilaga). Situationen i kommunerna har påtagligt ändrats sedan hösten Likväl kan det finnas anledning att se över vilka samverkansmöjligheter som finns och då kan denna juridiska genomlysning utgöra en god grund. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer

90 Juridiska aspekter på frågor om möjliga samverkanslösningar mellan kommunerna i Göteborgsregionen när det gäller boende för ensamkommande barn och unga Erik Lindskog, Göteborgs Stad och Karin Adamsson, Lerums kommun