Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30 1
Ensamkommande barn och ungdomar i teori och praktik Hur tar Sverige emot dessa unga och hur ser ett respektfullt och varmt mottagande ut i boendet? Hur mår barnen tidigt efter ankomsten? Hur ser vägarna ut till ett bra liv i Sverige? Barnen/ungdomarna behöver ofta tid för en gynnsam etablering- lärarna och skolan har en mycket viktig roll. Hur kan man arbeta? Hur samarbetar man med barnens familjer utanför Sveriges gränser? Hur arbetar man med kulturmötesfrågor? Hur stödjer man de ungas transnationella relationer? Hur stödjer vi de unga i en ev. familjeåterföreningsprocess? 2
Ensamma barn i Europa Trafficking Deprivation Asylsökande 3
Antal asylsökande ensamkommande barn och unga 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1996 1999 2002 2005 2008 2011 4
100 ensamkommande asylsökande barn, studiens utgångspunkt Intervjuer efter ankomsten 68 barn kvar i uppföljningen efter 10 år i Sverige Registerdata och intervjuer 5
Uppväxten Väpnad konflikt ändrar drastiskt trygg uppväxt Familjen tillhör förföljd minoritet Otrygghet i familjen 6
Beslut att skicka barnet Förälder el.anhörig Den unge själv 7
Varför har de lämnat sina länder? Politisk instabilitet Krig och väpnade konflikter Fängelse,hot,organiserat våld Naturkatastrofer Rädsla för rekrytering till armeer Våld/hot mot den egna säkerheten i familjen Sexuell läggning Kriminalitet (egen) Sjukdom Ingen kan ta hand om barnet i hemlandet? Fattigdom Önskan om bättre livsvillkor 8
Resan/flykten DEN TIDSMÄSSIGT LÅNGA OCH DEN KORTA FLYKTEN/RESAN Flykt med okänd smugglare/ reseagent Ensamma till släkt i Sverige Ensamma med släkt till Sverige Helt ensamma till Sverige 9
Hur mår barnen tidigt efter ankomsten till Sverige? Ensamhet Oro för familjen Längtan efter familjen Ovisshet Stress Traumatiska erfarenheter 10
Symtom Sömnproblem Oro Ångest Koncentrationsproblem Psykosomatiska symtom Nedstämdhet, depression Ensamhet, övergivenhet Aggressivitet och utagerande Suicidtankar, suicidhot, suicidhandlingar 11
Trauma, stress och motståndskraft- resilience Vad är trauma? Extrem och långvarig stress Hur klarar ungdomarna påfrestningarna? 12
Faser från uppväxt i hemland till etablering i Sverige Väntan < 1 år TUT < 3 år Väntan på ett positivt beslut 4-5 år Uppväxttiden i hemlandet Beslut att skicka barnet Flykten/ resan Asyl tiden Tiden i Sverige efter permanent uppehållstillstånd 13
Många vägar till ett bra liv i Sverige Ett bra liv hela vägen Kriser och extrastöd Hinder och bakslag 14
Skolans och lärarnas stora betydelse Nu har jag full pott på varje prov. Man behöver bara en lärare som tror på en. (flicka från Kamerun) Jag hade mkt bra kontakt med lärarna.utan dem hade det inte gått så bra..en lärare har jag fortfarande kontakt med och träffar regelbundet hon är min vän alltid. När jag sa till min lärare.. Jag vill inte, så sa hon, du måste.jag svarade jag kan inte 2013-10-30 hon svarade Marie du Hessle kan.. Fil Dr leg psykolog (somalisk flicka) 15
Kulturmöte Holism med gruppcentrerad livsform (kollektivistisk) Västerländsk individualistisk livsform 16
Transnationell gemenskap Nätverk Fortsatt religiöst engagemang i Sverige Kontinuerliga penningförsändelser (remitteringar) Resor till hemlandet ( eller tredje land) Aktivt engagemang diasporan i Sverige Def. sin identitet som tillhörande flera nationalstater 17
Studiens huvudresultat De unga vuxna är med några få undantag etablerade i en gynnsam situation. Barn/de unga kom ensamma, men var inte och förblev inte ensamma. En majoritet hade släkt i Sverige och de övriga sökte upp sina transnationella nätverk som en nödvändig anknytningsgrund för deras gynnasamma etablering i Sverige. 18
Några råd från forskningen Respektera den unges kultur, religion, och språk Respektera den unges behov av kontinuerlig kontakt med sin familj och anhöriga, oavsett var dessa befinner sig i världen Stöd den unge i sökandet efter kontakt med personer från hemlandet i Sverige 19
Ensamkommande men inte ensamma Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige www.sub.su.se Marie Hessle Pedagogiska institutionen Stockholms universitet 20
Skolan och lärarna Kunskap om asylprocessen Kunskap om andra länder och kulturer Tolk är en nödvändighet Handledning 21
För vidare läsning: Ensam. (2010) Temanummer, I&M, nr 5-6 Trees only move in the wind (2010).UNHCR: PDES/2010/05. Voices of Afghan children (2010), UNHCR,Stockholm,June 2010 I m alone - om ensamkommande asylsökande barn på HVB.(2011). I Bakom fasaden, Barnombudsmannen, sid.46-48 www.skl.se( med särskild webbsida för ensamkommande) Brunnberg, E. Borg, RM. Fridström,(2011) Ensamkommande barn- en forskningsöversikt, Malmö,Holmbergs 22