KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 X X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Förpliktelsebelopp: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp är lågt. Finansiell hälsa: Nyckeltal två indikerar att delbetyget kan förbättras genom en avsevärt högre Sparnivå. Finansiella risker: Nyckeltalen tolv till sjutton indikerar finansiella krisutlösande risker i minskande befolkning medförande tomma lägenheter. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen sex till åtta visar att medel kan frigöras för att förbättra de två delbetygen finansiell hälsa och risk till A1 i båda fallen. Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Nyckeltal Bokslutsåren 1998-2002 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Svag Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Svag SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 OK Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur är de relativa möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Dålig Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Svag BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Bra N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig Beställare: Kristinehamns kommun Sidan 1 Namn:

Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor Nyckeltalens förändring Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12-17 Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor Vad som hänt sedan föregående mätning Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14-18 + 32 19 19 20 21-25 26 27 28-30 31 32-37 38 39 39 40 40 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på www.kommunrating.se Sidan 2

Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen. Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Vad får du? Kommunförbundet, SCB, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du som inte erbjuds annorstädes? * Mätstandarder för finansiella nyckeltal som sätter tydliga betyg: Bra, OK, Svag och Dålig. * Betyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. Du upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information om helheten, vilket en kommuns högsta ledning alltid behöver kunna kontrollera. * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan och analysdokument dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig. Sidan 3

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna 27-30 bedöms ledningsrisk. Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? 5 Ut Betyg Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? 3 4 Analyssystemet Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? 1 In 2 Sidan 4

Allmän information Kristinehamn kommun År 2003 baseras på slutligt bokslut för år 2003 och åren därefter på budget och planer. Kristinehamn ligger i Värmlands län, tillhör kategorien 'Medelstora Städer' och är nummer 101 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2002 var 23 963 invånare och minskningen var -6 personer under år 2002. Befolkningsförändringen var -7,7 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1993-2002 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2003 är 22,75, vilket är 2,11 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2002 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 11,0 % och deras kassaflöde -15,2 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År 2002 2003 2004 2005 En kronas skattehöjning ger i Mkr 31,9 32,5 32,8 34,0 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,7 2,9 2,8 2,9 % En procent av totala intäkter i Mkr 11,7 11,4 11,5 11,8 Mkr Uppgifter lämnade 5 april 2003 inför konferens den 20 april 2004 i Kristinehamns kommun. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal bygger delbetyg Modellen innehåller 17 nyckeltal. Dessa används i olika kombinationer för att bygga de delbetyg som du finner i betygsmatrisen på omslaget och sidan 6. I schemat för analysen på sidan 8 framgår vilka nyckeltal som används för bedömning av de olika delbetygen. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter och bruttokostnader för hela kommunen. För några nyckeltal används som lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från SCB, AMS m fl myndigheter. Därför är nyckeltal och mätstandarder i analyserna jämförbara mellan kommuner. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Tillämpade mätstandarder är normativa. I bakgrunden finns en modellkommun. Denna kommun förbättar sitt framtida finansiella läge vid betyg över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Denna mätstandard gäller också för verkliga kommuner. Även andra relationer finns i de flesta nyckeltalsdiagram så som genomsnittskommun, kommuntyp och bäst i länet. Sidan 5

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Kristinehamns kommuns totala gap är på nivån 23 Mkr för år 2005. Det beror på finansiella obalanser (17 Mkr) och finansiell riskhantering (4 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (2 Mkr, jmf sid 26). De finansiella möjligheterna bedöms ge utrymme för små årliga skattesänkningar med 0,05 kr per år under 10 år eller med 1,7 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 23 Mkr (kommunen redan har inräknat skattesänkningen i den ekonomiska planeringen). Detta finansieras med nedpressade kostnader på 22 Mkr och höjda avgifter på 1 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla föreslagna åtgärder skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 9) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. År 2004 beräknas innehålla medel för ny verksamhet på 13 Mkr, vilket är mjukt. År 2005 innehåller krav på nedpressade kostnader på 17 Mkr, vilket är tufft. Verksamheternas kostnader visade ett överskridande av budget år 2003 med 59 Mkr. Överskridandet består till största delen på saneringskostnader av engångskaraktär och är inte medräknade i de ingående kostnaderna för år 2004. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 X X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Kristinehamns kommun Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Kristinehamns beräknade nettoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är 34 440:- per invånare. Betyget sätts till A1, jämför sidorna 10-11. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall B2 Kristinehamns finansiella hälsa avhandlas på sidorna 12-19. Sparandet (nyckeltal 2, sid 15). Den allt för låga historiska sparnivån, med negativt värde för år 1999 sänker betyget till B2. År 2002 och 2003 ligger över konsoliderande nivå. Om denna tendens består för de närmaste tre åren kommer betyget A1 att nås. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall B2 Finansiella risker avhandlas på sidorna 31-37. Det finns finansiella risker, som kräver ledningens uppmärksamhet. Kristinehamn tappar skattekraft i förhållande till andra kommuner. Även om den negativa trenden för befolkningsutvecklingen har brutits kvarstår fortfarande risk för tomma lägenheter i Kristinehamnsbostäder AB. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A2 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av kostnader. Utöver detta indikeras utrymme för något sänkta skatter. Delbetyget sätts till A2. Det sammanvägda finansiella betyget - B2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Kristinehamn kommun B2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på www.kommunrating.se. Sidan 6

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 35 000 kr/inv) Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 35 000 kr/inv) Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 45 000 kr/inv) God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 45 000 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 60 000 kr/inv) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 60 000 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 60 000 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 60 000 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

Vad behöver göras? Schema för analysen Kristinehamns kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2002 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 2005 Kostnadspress NT 8 Avgiftsökning NT 7 Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr Förskola 2,0 Mkr 0,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Äldreomsorg 2,0 Mkr 0,0 Mkr Finansiellt Gap: + 17,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 12,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Grundskola 0,0 Mkr Risk Gap: + 4,00 Mkr Gymnasieskola 2,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 3,0 Mkr Visions Gap: + 2,00 Mkr Funktionshindrade 0,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 1,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 8 Hur kan det göras? Totalt Gap: = 23,00 Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr II Potentialer för år 2002 Affärsverksamhet 1,0 Mkr Utdebiteringsnivå till år 2005 + 0,00 Mkr Summa potential 23 Mkr 22,0 Mkr 1,0 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,05 kr per år i 10 år och totalt -17,00 Mkr Avgiftsnivåer år 2002 + 1,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer år 2002 + 22,00 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! NT 8 Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Totala potentialer: = 23,00 Mkr Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun Slutes gapet? Ja med siffror som passar Dina värderingar! Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Analysrelationer 1 Krona Om de 135 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -65 kvarstår 70 Mkr Om de 75 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -35 kvarstår 40 Mkr = = Om de 65 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -30 kvarstår 35 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,9 = 34 NT 6 Om de 380 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -180 kvarstår 200 Mkr i % av totala intäkter i Mkr Om de 215 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -100 kvarstår 115 Mkr Gäller budgetår 2005 Om de 190 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -85 kvarstår 105 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt 1 = 11,8 Omräknas Rikets 247 Mkr (270-23) i sänkt skatt så erhålls -7,27 kronor 1 % av totala intäkter i Mkr Omräknas Kommuntypens 132 Mkr (155-23) i sänkt skatt så erhålls -3,88 kronor Omräknas Länets 117 Mkr (140-23) i sänkt skatt så erhålls -3,44 kronor Finansiell strategi

Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Siffror ur bokslut och budget 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec 2003 dec Uppräkning för 2004 2004 dec Verksamhetens Verksamhetens Kostnader: 1 069 Mkr -1,4 % -15,0 Mkr 1 054 Mkr 1054 Mkr Kostnader: 1054 Mkr 3,6 % 38,0 Mkr 1 092 Mkr 1092 Mkr Personalandel 61 % Kostnadspress: 41 Mkr Personalandel 61 % Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! Kostnader: Kostnader: Personal 652 Mkr -1,1 % -7,2 Mkr 645 Mkr 3,0 %** Personal 643 Mkr 3,0 % 19,3 Mkr 662 Mkr Övrigt 417 Mkr -1,9 % -7,8 Mkr 409 Mkr 1,5 % Övrigt 411 Mkr 1,5 % 6,2 Mkr 417 Mkr Summa: 1 069 Mkr 1 054 Mkr Summa: 1 054 Mkr 1 079 Mkr Krav på kostnadspress år 2003 är 0 Mkr Till ny verksamhet år 2004 finns: 13 Mkr Sidan 9 2003 dec Uppräkning för 2004 2004 dec 2004 dec Uppräkning för 2005 2005 dec Verksamhetens Verksamhetens Kostnader: 1054 Mkr 3,6 % 38,0 Mkr 1 092 Mkr 1 092 Mkr Kostnader: 1092 Mkr 0,8 % 9,0 Mkr 1 101 Mkr 1101 Mkr Personalandel 61 % Personalandel 61 % Kostnader: Kostnader: Personal 643 Mkr 3,9 % 25,1 Mkr 668 Mkr Personal 666 Mkr 3,0 % 20,0 Mkr 686 Mkr Övrigt 411 Mkr 3,1 % 12,9 Mkr 424 Mkr Övrigt 426 Mkr 1,5 % 6,4 Mkr 432 Mkr Summa: 1 054 Mkr 1 092 Mkr Summa: 1 092 Mkr 1 118 Mkr Krav på kostnadspress år 2004 är 0 Mkr Krav på kostnadspress år 2005 är: -17 Mkr 2004 dec Uppräkning för 2005 2005 dec Verksamhetens Finansiellt gap år 2005 Kostnader: 1 092 Mkr 0,8 % 9,0 Mkr 1 101 Mkr 1 101 Mkr Styrglapp 2003 (avvikelse till budget*): -59,0 ==> 0,0 Mkr Personalandel 61 % Till ny verksamhet år 2004 finns: 13,0 ==> 0,0 Mkr Kostnader: Krav på kostnadspress år 2005 är: -17,0 ==> 17,0 Mkr Personal 666 Mkr 1,1 % 7,5 Mkr 674 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: 0,0 ==> 0,0 Mkr Övrigt 426 Mkr 0,4 % 1,5 Mkr 427 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 0,0 ==> 0,0 Mkr Summa: 1 092 Mkr 1 101 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 17,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2005 är 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl * Drift exkl finansiering avvikelse bruttokostnader Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Kostnadsbedömningar

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 000 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 000 A1-A2 Lågt 35 000-45 000 B1-B2 Lite högt 45 000-60 000 C1-C2 Mycket högt över 60 000 D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Sidan 10 Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 000 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 000 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 8, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 6.

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2002 Bruttoförpliktelsebelopp 56 795 kr / inv 23 963 inv 1 361 Mkr Kommunens långfristiga skulder har amorterats under år 2003 till ett belop av: Säljbara tillgångar* totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 20 Mkr 536 Mkr 22 355 kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* Kristinehamns Energi AB har en vinst efter skatt på ca 2,6 Mkr år 2003. Kommunen äger ledningarna men inte produktionsanläggningen. Under dessa förutsättningar har substansoch avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: När bolagen övergår till köparen medföljer dessutom skulder på: Kristinehamn Energi Elnät AB har ca 11 175 abonnenter. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till 4 000 kronor per abonnet, vilket innebär: 70 Mkr 75 Mkr 45 Mkr Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 34 440 Mkr Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 8) blir: Detta motsvarar: 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv När bolagen övergår till köparen medföljer dessutom minst skulder på: AB Kristinehamns industrifastigheter har en vinst efter skatt på ca 2,4 Mkr år 2003. Höjs hyror ca 5 % vid en försäljning torde vinsten bli ca 5 Mkr även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substansoch avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: När bolagen övergår till köparen medföljer dessutom minst skulder på: Kristinehamns Bostads AB redovisar en vinst på 2,3 Mkr. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till: 100 Mkr 2 Mkr 38 Mkr 1 Mkr När bolagen övergår till köparen medföljer uppskattningsvis skulder på : 185 Mkr * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är under miniminivån: Kronor per invånare 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 0 Förpliktelsebelopp D C 40 000 Kritisk nivå 35 000 kr/inv 20 000 C B 34 440 kr / inv 35 000 kr / inv B A 56 795 kr/inv brutto i Kristinehamns kommun Netto ca 34 440 kr/inv 1 37 73 109 145 181 217 253 289 Antal kommuner Sidan 11

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + -----------> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat +/- ----------> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- ----------> NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Justeringar Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ------------> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal utarbetas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från balanserad styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Sidan 13 Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2005 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderad nivå? Kvar till balanskravet 0 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet -1 Mkr Sparnivån har en marginal år 2004 på: 1 Mkr

Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Kristinehamn kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 70 60 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. 50 40 Krav: Under kritiska nivåer 1,46 De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. Sidan 14 30 20 10 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kristinehamn kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Kristinehamn kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2000 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. NT 1 - Skuldbetalningsförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: Ja Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2002 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Svag Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Kommunens förvaltningar 5,26 50,00 7,02 4,48 3,13 11,45 3,68 5,65 Medelvärde alla kommuner 6,46 6,16 4,64 5,10 7,06 Bokslut Budget Budget År 2002 är marginalen 47,6 Mkr över balanskravet och sparnivån är 138 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2002. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2002 (jmf NT 6, 7 och 8).

Sidan 15 Nyckeltal 2: Sparnivå för Kristinehamn kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Krav: Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning kritiska 25% justerat poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i 8% nivåer procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d 20% statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det =Balanskravet v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att 7% =Hushållningskravet 15% Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 10% 6% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 5% KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 5% 0% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn -5% 4% Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,8-10% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över -15% 3% kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att -20% avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå 2% 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs 98 99 00 01 02 bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej 1% en belastning. nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast 4,0 % Resultat 3 / Intäkter att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) Information 0% 2,0 % standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 0,0 % finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. -1% -2,0 % -4,0 % Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -6,0 % som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska 1998-2002 är denna för information de flesta av Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -8,0 % kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter Trend för Kristinehamn kommun Balanskravet med ing.nivån 5 % 98 99 00 01 02 saknas. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,8 % i snitt per år 1995-2002 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,50* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,80* %: Ja Styrnyckeltal År 1998 1999 2000 2001 2002 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,80* %: - Svag Skattehöjningskrav 1,49 2,79 0,97 0,14 0,00 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -6,8% -6,1% -7,2% -4,6% 2,7% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 9,9% 5,7% 10,1% 9,8% 4,9% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Kristinehamn kommun 3,05% -0,44% 2,93% 5,13% 7,58% 6,69% 4,17% 5,57% nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Medelvärde alla kommuner 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% Bokslut Budget Budget År 2002 är marginalen 47,6 Mkr över balanskravet och sparnivån är 138 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Kristinehamn kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Långa 140% skulder / Omsättning MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 120% 100% Växande trend 1,72 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 1999 2000 2001 2002 Korta skulder 160 240 190 260 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 230 300 340 370 Skuldflödesgrad 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Pensionsförpliktelser 400 390 490 490 Kristinehamn kommun 16 % 17 % 21 % 23 % 24 % 24 % 24 % 23 % Summa skulder 780 930 1 020 1 120 Medelvärde alla kommuner 27 % 28 % 25 % 24 % 25 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 70 100 100 100 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 80% 60% 40% 20% 0% 98 99 00 01 02 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Sidan 17 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Kristinehamn kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 140% 120% 100% 1,25 80% 60% 40% 20% 0% 98 99 00 01 02 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 94,6 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr 1998 1999 2000 2001 2002 Växande trend 3,42 % per år: - Omsättning 1 203 1 168 1 190 1 325 1 311 Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) 38 19 67 58 66 Förändring eget kapital -24-73 -42-64 30 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 436 1 390 1 351 1 320 1 391 Skuldbalansgrad 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Skulder 1 018 1 039 1 045 1 092 1 151 Kristinehamn kommun 39% 38% 53% 50% 54% 52% 50% 48% Eget kapital 418 352 307 228 240 Medelvärde alla kommuner 42% 42% 43% 42% 44% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 365 375 459 463 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten