I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD



Relevanta dokument
OM001G Individuell skriftlig tentamen

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral?

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL och rökavvänjning

HALVÅRSRAPPORT till PharmaLundensis AB (publ)

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Fakta om KOL. Pressinformation Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden

Agneta Hjalmarson 1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT. Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Tobaksfri i samband med operation

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Brukarnas upplevelser av kvalitet inom boendestödet

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

C) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor)

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Bara ett bloss till Patienters upplevelser av rökstopp vid KOL

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Våga Visa kultur- och musikskolor

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

FRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

ISAS Del 1. Beteenden

Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL

Omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL i primärvården en systematisk litteraturstudie

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

PedsQL Family Impact Module

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska Graduate Diploma in Specialist Nursing - Primary Health Care

KOL Min behandlingsplan

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Man måste vila emellanåt

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

S U A S. Självskattningsformulär

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Inandningsmuskelträning (IMT)

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Om du har KOL. Och undrar.

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

PSYKOLOGER MOT TOBAK I SAMARBETE MED SJUKSKÖTERSKOR MOT TOBAK. Tobaksavvänjning MED PERSONER SOM BEHÖVER EXTRA STÖD

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST

Förbered rökstoppet 1

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Chefer och psykisk ohälsa

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Bilaga 1. Artikelmatris

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle

Den Borttappade Patienten

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Du kan inte sluta röka om du inte bestämmer det själv

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Transkript:

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation i luftvägar och lungor vilket leder till att lungvävnaden och lungblåsorna förstörs KOL delas in i 4 stadier 1. Lindrig 2. Moderat 3. Svår 4. Mycket svår Cigarettrökning är den vanligaste orsaken till KOL (GOLD 2015) www.goldcopd.org 2

Bakgrund Försämringsperioder kan accelerera sjukdomsförloppet (GOLD 2015) Nästan hälften av patienterna fortsätter att röka efter diagnos (Tashkin and Murray 2009, Ställberg 2014, Luftvägsregistret 2013) Rökstopp leder till minskad inflammation i luftvägarna (GOLD 2015) 3

Generellt syfte Beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskor uppfattning om vården av KOL Beskriva faktorer som kan påverka försök att sluta röka. Utveckla och validera ett reliabelt instrument som mäter svårigheter som patienter med KOL hanterar när de försöker sluta röka 4

Sammanställning av studierna Beskrivning av sjuksköterskors uppfattning om vården av patienter med KOL (n=20) Beskrivning av svårigheter som patienter med KOL kan ha när de försöker sluta röka -presenterat i en teoretisk modell (n=14) Testning av intern överensstämmelse och reliabilitet av TTQ (n=63) Testning av samband mellan TTQ och rökstoppsförsök, minskning av antalet cigaretter och rökfrihet (n=109)

Studie I - Resultat Perspektiv Individorienterat perspektiv Uppgiftsorienterat perspektiv Uppfattningar Skapa förutsättningar för delaktighet och engagemang Undervisa Samverkan med andra vårdgivare Få kliniska undersökningar och behandlingar genomförda 6

Känna sig maktlös Känsla av frustration, maktlöshet och osäkerhet i mötet med patienter med KOL När jag möter dessa patienter så känner jag mig maktlös och frustrerad för att jag inte har något att erbjuda dem. Det känns som jag har misslyckats när de inte slutar röka (E) 7

Studie II Main concern huvud problem Patienter med KOL är oroliga över att de inte ska klara av att sluta röka och att de ska ge upp att försöka. 8

Studie II Resultat 9

Teoretisk modell Patienter med KOL som försöker sluta röka Medveten om allvaret - har hopp Medveten om allvaret - har lite hopp Inte medveten om allvaret - har inget hopp BESLUT Sluta direkt Försöka sluta Försöka sluta genom planering Avvakta Fortsätta röka Försöka sluta genom olika aktiviteter 10

Teoretisk modell Patienter med KOL som försöker sluta röka Utvecklar presstillstånd genom att: känna oro, känna sig kritiserad, känna press, känna sig värdelös Presslindrande strategier Konstruktiva strategier söker nya metoder, bestämmer sig för att sluta röka, förflyttar sig från planering till aktivitetsstadiet Fortsätter försöka eller slutar röka Har hopp Destruktiva strategier Undviker skrämmande information, visar inte att man röker, skyller på andra, rationaliserar Slutar försöka Förlorar hoppet och resignerar 11

Trying to Quit smoking (TTQ) 19 påstående som bygger på en teoretisk modell (studie II) - presstillstånd, presslindrande strategier, känsla av hopplöshet och resignation Svarsalternativ 1 4 (instämmer inte alls instämmer helt) Intern överensstämmelse: - 4 specialistsjuksköterskor ansvariga för lungsjukdomar och 20 rökare med KOL bedömde förståelse, relevans, svarsalternativ samt om instrumentet mätte vad det var tänkt att mäta. Rökarna fyllde också i hela instrumentet och bedömde det i sin helhet. 20 rökare med KOL - pre-test av 15 frågor med exploratorisk faktor analys 12

Resultat av exploratorisk faktoranalys (n=63) Faktor 1: Presstillstånd Jag känner mig kritiserad för att jag inte slutar röka (av t.ex. anhöriga, vänner, sjukvårdspersonal) Jag kritiserar mig själv för att jag inte slutar röka Jag tänker ständigt på att sluta röka Jag känner mig misslyckad för att jag ännu inte lyckats sluta röka Jag vill helst inte visa att jag röker Faktor 2: Användning av destruktiva presslindrande strategier Jag behöver inte sluta röka eftersom jag ändå inte kan bli bra Jag behöver inte sluta röka eftersom jag ändå är så gammal Jag behöver inte sluta röka det räcker om jag drar ner antalet cigaretter Jag känner det inte meningsfullt att sluta röka Faktor 3: Ambivalenta tankar Jag saknar stöd och uppmuntran i mina försök att sluta röka från t.ex. anhöriga, vänner, sjukvårdspersonal Jag känner oro för hur min kropp kan reagera om jag slutar röka Jag känner mig tvungen att sluta röka Jag vill prova nya metoder och hjälpmedel för rökavvänjning Jag vill inte ha information om eventuella försämringar av min sjukdom KOL 13

Rökavvänjningsstöd 38 % fick enkla råd om att sluta röka 38 % rådgivande samtal 18 % hänvisad till sluta röka linjen 4 % kvalificerat rådgivande samtal De som erbjöds rådgivande samtal hade högre TTQ total poäng än de som fick enkla råd 14

Metod Longitudinell observations studie TTQ besvarades vid baslinje mätning + övriga enkäter TTQ besvarades uppföljning efter 3 månader samt: rökstopp som varat i minst 24 timmar, halvering av antalet cigaretter och rökfrihet i minst 7 dagar vid mättillfället. Logistisk regression 15

Studiepopulation (n=109) 86 % deltog i uppföljningen 68 deltagare var i processen att försöka sluta röka De som inte var redo att sluta röka hade fler rökare i sin omgivning (p-värde 0.02) 16

Studie IV Resultat Rökstoppsförsök TTQ * OR 0.89 95 % CI 0.80 0.98 * Justerat för kön, utbildningsnivå, tobaksberoende och rökavvänjningsstöd

Patienter redo att försöka sluta röka - rökstoppsförsök Presstillstånd OR 0.78 95 % CI 0.66-0.94

Patienter inte redo att försöka sluta röka Rökstoppsförsök OR 95 % CI TTQ 0.90 0.70-0.98 Halvering av antal cigaretter vid uppföljning Presstillstånd 1.32 1.05-1.66

Patienter inte redo att försöka sluta röka Icke signifikant samband mellan ambivalenta tankar och rökstoppsförsök, halvering av antalet cigaretter och rökfrihet (punktprevalens)

Sammanfattning TTQ kan identifiera faktorer som påverkar rökstoppsförsök, minskning i antalet cigaretter och rökfrihet (senaste 7 dagarna), både hos dem som är redo att försöka sluta röka och de som inte är redo att försöka. 21

Nyttan Kunskap om sjuksköterskors uppfattning om vården av patienter med KOL är viktig för att anpassa fortbildning och stöd till sjuksköterskor Kunskap om de faktorer som påverkar rökstoppsförsök hos patienter med KOL kan leda till förbättrat och mer individualiserat rökavvänjningsstöd. Bedömningsinstrumentet TTQ kan vara ett stöd både för patienter med KOL och vårdpersonal när de ska diskutera rökavvänjning. Rökstopp för personer med KOL minskar både lidande och samhällskostnader 22

23

Tack! 24

Studier Lundh L, Rosenhall L, Törnkvist L. Care of patients with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care. J Adv. Nurs. 2006 56(3), 237-246 Lundh L, Hylander I, Törnkvist L. The process of trying to quit smoking from the perspective of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Scand. J Caring Sci. 2012; 26; 485-493 25

Studier Lundh L., Alinaghizadeh H., Törnkvist L., Gilljam H., Galanti MR. Measurement of factors that negatively influence the outcome of quitting smoking among patients with COPD: psychometric analyses of the Trying To Quit Smoking instrument. Nursing Open 2014 Lundh L., Alinaghizadeh H., Törnkvist L., Gilljam H., Galanti MR. The Trying to Quit smoking questionnaire (TTQ) a promising instrument for predicting smoking cessation among patients with COPD. Manuscript 26

1. Jag planerar för att sluta röka 2. Jag försöker aktivt att sluta röka TTQ 3. Jag känner mig kritiserad för att jag inte slutar röka (av t.ex. anhöriga, vänner, sjukvårdspersonal) 4. Jag kritiserar mig själv för att jag inte slutar röka 5. Jag saknar stöd och uppmuntran i mina försök att sluta röka från t.ex. anhöriga, vänner, sjukvårdspersonal 6. Jag känner oro för vad som kan hända med min hälsa om jag inte slutar röka. 7. Jag känner oro för hur min kropp kan reagera om jag slutar röka 8. Jag känner mig tvungen att sluta röka 9. Jag tänker ständigt på att sluta röka 10. Jag känner mig misslyckad för att jag ännu inte lyckats sluta röka 11. Jag vill prova nya metoder och hjälpmedel för rökavvänjning* 12. Jag vill inte ha information om eventuella försämringar av min sjukdom KOL 13. Jag vill helst inte visa att jag röker 14. Jag har svårt att sluta röka eftersom min maka/make/vän röker 15. Jag behöver inte sluta röka eftersom jag ändå inte kan bli bra 16. Jag behöver inte sluta röka eftersom jag ändå är så gammal 17. Jag behöver inte sluta röka det räcker om jag drar ner antalet cigaretter 18. Jag har förhoppningar om att en dag lyckas sluta röka 19. Jag känner det inte meningsfullt att sluta röka* * Svarsalternativen vända i analysen 27