Hugin & Munin Marknadskommentar från ODIN Fonder - Oktober 2011 Minskad fart men inget Armageddon Till skillnad från vad vi hoppades före sommaren avtog inte oron på börserna under tredje kvartalet snarare tvärtom. Mycket är osäkert men ryktena om världens undergång är överdrivna. Förklaringen till de kraftiga kursrasen och svängningarna under tredje kvartalet är den ovanligt stora osäkerhet som råder just nu och som försvårar marknadens värdering av ekonomiska prognoser och resultatförväntningar. Osäkerheten har främst tre grunder: För det första är det oklart hur vissa europeiska länder och USA ska kunna betala av på sina enorma statsskulder och samtidigt stimulera en svag konjunktur. För det andra råder osäkerhet kring finansbranschens förmåga att fungera som smörjmedel i det ekonomiska maskineriet. För det tredje är det osäkert om den privata sektorn i västvärlden är villig och kapabel att träda in som den ekonomiska tillväxtens draglok i den offentliga sektorns ställe. Beslutsfattarna i Europa och USA har ansvaret för att väga det kortsiktiga behovet av ekonomisk stimulans mot det långsiktiga behovet av att betala av på stora statsskulder. Det är en avvägning som kräver både lyhördhet och handlingskraft, och man måste ta itu med de svåra strukturella utmaningar som har skapat dagens situation med höga skulder och svag konkurrenskraft. Men varken europeiska eller amerikanska politiker har visat sig från sin mest handlingskraftiga eller rationella sida de senaste månaderna. Deras ibland häpnadsväckande fumlighet både frustrerar och skrämmer marknaderna och är den främsta förklaringen till de stora svängningar vi har sett den senaste tiden. Det är ett faktum att politiska processer ofta tar längre tid och har ett rörigare förlopp än vad finansmarknaderna känner sig tillfreds med. Men det har varit ovanligt illa de senaste månaderna. Den våldsamma antipati som präglar arbetet och retoriken i den amerikanska kongressen, och den förlamande oviljan bland ledande europeiska politiker att ta itu med euroområdets problem på allvar, kommer högst olägligt i en situation där världsekonomin mer än någonsin är beroende av politisk handlingskraft och ledarskap för att utvecklingen ska kunna vändas i en mer positiv riktning. Det har länge varit tydligt att politiska beslutsfattare vill förhala och skjuta problemen framför sig i hopp om att bli kvitt dem tack vare ekonomisk tillväxt och/eller inflation. Men finansmarknaderna har vid upprepade tillfällen tving-
at politikerna att vidta åtgärder för att lugna situationen, även om det skett motvilligt. Hittills har detta växelspel inte gett någon trovärdig eller bestående lösning på marknadens bekymmer, varken i USA eller i Europa. Ett viktigt skäl till trögheten på politisk nivå är att det rör sig om reella och kraftiga motsättningar som inte låter sig lösas utan vidare. Detta gäller särskilt i euroområdet. Grekland är konkursmässigt och klarar knappast att betala sin enorma statsskuld. Frågan är vem som ska ta hand om räkningen. De euroländer som har skött sig vill givetvis inte skicka räkningen vidare till sina skattebetalare. De har därför lobbat för lösningar som innebär att privata långivare till Grekland ska stå för en del av notan. Men detta har skapat ett nytt problem: Eftersom europeiska banker är de privata investerare som har stört exponering mot den grekiska statsskulden leder kravet om att dela på räkningen till oro för bankväsendets soliditet. Och därmed är vi framme vid nästa osäkerhetsmoment. Bankväsendet spelar en unik roll i vår moderna penningekonomi genom vad som brukar kallas dess kreditskapande förmåga. I stora drag innebär det att bankerna skapar pengar genom att låna ut de medel som sätts in. De pengar vi har på kontot är hela tiden i princip tillgängliga för oss, men samtidigt görs de under en period tillgängliga för bankens låntagare. Förutsatt att inte alla sparare går till banken i samma ögonblick för att ta ut sina pengar, och att de flesta låntagare betalar av sina lån i tid, fungerar systemet väldigt bra. De förmögna får ränta på sitt sparande och de som behöver kapital får tillgång till det. Men om en stor andel låntagare misssköter sina lån, eller om ett stort antal sparare får intrycket att pengarna inte längre är säkra på banken, brakar systemet samman med full kraft på mycket kort tid. Och eftersom bankerna är tätt sammanflätade genom lån till och insättningar hos varandra smittar problem hos en bank snabbt av sig på andra. Detta är just vad många befarar ska hända med de europeiska bankerna om enorma lån från bankerna till vissa europeiska länder plötsligt blir värdelösa. Senast vi befann oss i en liknande situation var under finanskrisen 2008. Den gången agerade politiska beslutsfattare över hela världen snabbt och samordnat genom insättningsgarantier, räddningspaket och åtgärder för att undvika en kollaps för det internationella finanssystemet. Men de senaste månadernas politiska skådespel har gjort att många tvivlar på beslutsfattarnas förmåga att hantera utmaningarna framför oss på ett lika bra sätt. Samtidigt råder inget tvivel om att politiska beslutsfattare, och inte minst centralbankerna, är mycket medvetna om problemet och att det finns en växande vilja att stärka de mest utsatta bankernas kapitalisering för att undvika en ny tvärnit på kreditmarknaden. Det är svårt att föreställa sig att beslutsfattarna inte kommer att agera med kraft om en ny finanskollaps hotar. Än så länge är vi lyckligtvis inte där. På grund av bankernas centrala roll i ekonomin och deras för tillfället mycket utsatta position smörjer inte finansbranschen maskineriet genom sitt kreditskapande just nu i lika hög grad som den hade kunnat göra. Alla håller på sina insättningar för att stärka den egna balansräkningen och därmed är det många värdeskapande projekt som inte får tillgång till kapital. Följden blir sannolikt att tillväxten framöver blir svagare än vad vi är vana vid från vanliga konjunkturuppgångar. Exakt hur mycket svagare debatteras intensivt. De senaste månaderna har tydligt visat att många investerare på aktiemarknaderna har en mer pessimistisk syn än analytikerna och bolagen själva. Det stora avståndet mellan dessa grupper bidrar i sig till att öka osäkerheten, och det är först när parterna närmar sig varandras verklighetsuppfattning som man kan vänta sig att marknaden lugnar sig och hittar fotfästet. Som aktiva förvaltare har vi på ODIN naturligtvis också vår syn på situationen. Mer om det lite senare. Till skillnad från den offentliga sektorn har den privata sektorn i Europa och USA använt tiden sedan finanskrisen 2008 till att minska sina skulder. Man har med andra ord sparat pengar i stället för att låta dem rinna iväg. Den ekonomiska återhämtningen under 2009 och 2010 drevs i hög grad av den offentliga sektorns konsumtion och ökade efterfrågan. Men nu måste den offentliga sektorn i många länder spara och betala av på sina skulder. Om den ekonomiska tillväxten ska fortsätta måste därför hushåll och företag ta över som draglok för investeringar och efterfrågan. Frågan är huruvida de är villiga och kapabla att axla den rollen. Utmaningarna är många, i synnerhet för hushållen i USA. För det första tar det lång tid att betala av en stor skuld. Samtidigt är den amerikanska arbetslösheten fortsatt hög, den svaga bostadsmarknaden gör att många sitter med negativt eget kapital och den svaga börsutvecklingen minskar förmögenhetsvärdet. Det gör att många amerikanska hushåll har goda skäl att vara Så investerar vi ODIN är en aktiv förvaltare som fritt kan investera i bolag, oberoende av vikt i ett marknadsindex. Vi investerar i bolag som vi anser har de egenskaper som behövs för att bli «morgondagens vinnare». Vårt jobb som fondförvaltare är att göra andelsägarna delaktiga i bolagens värdeökning. På ODIN förstår vi vikten av att göra egna, självständiga investeringsval.våra investeringar görs mot bakgrund av grundliga bolagsanalyser inom branscher och på marknader som vi känner till och förstår - där vi vet vad som skapar resultaten. Vi är långsiktiga ägare som klarar kortsiktiga störningar i marknaden. Vi föredrar så kallade värdebolag framför tillväxtbolag. Det är bolag med en solid omsättning och god resultatutveckling, som är undervärderade i förhållande till bedömningarna av den långsiktiga resultatutvecklingen och bokförda värden. Att bolagen faktiskt gör vinst och har reella värden gör att
försiktiga med sin konsumtion framöver. Dessutom bidrar den allmänna oron och osäkerheten till att göra människor mer defensiva. De skjuter upp stora inköp och investeringar tills de känner sig säkrare på framtidsutsikterna. Å andra sidan är läget bland de amerikanska företagen mycket gott. Under de senaste åren har de samlat på sig en historiskt hög likviditet, och balansräkningarna är robustare än på länge. Det skapar stort utrymme för investeringar, uppköp eller ökad aktieutdelning. På motsvarande sätt har ett högt sparande bland hushållen under de senaste åren skapat större privatekonomiskt utrymme, vilket gör att konsumtionen kan ta fart så snart amerikanerna känner sig trygga med sin framtid. Dessutom håller USA:s dominans i världsekonomin på att minska. Tillväxtmarknaderna spelar en allt större roll, och här är situationen en helt annan än i väst. När oro och svag utveckling i Europa och USA bidrar till att dämpa priset på olja och andra viktiga råvaror innebär det stora lättnader för konsumenterna i tillväxtländerna, som kan använda en större andel av sina pengar till annat än mat och bränsle. Sannolikheten för en recession i delar av världen har ökat under de senaste månaderna, men det troligaste scenariot är fortfarande en period med dämpad tillväxt ingen recession. I likhet med de flesta tycker vi att det är oroväckande rörigt på politisk nivå i Europa och USA, men vi tror trots det inte att det finns fog för några domedagsprofetior. Med tanke på oron för framtiden är det inte troligt att den privata konsumtionen i västvärlden kommer att öka särskilt mycket framöver, men de låga räntenivåerna gör samtidigt att den knappast kommer att minska heller. Sammantaget är det troligaste att världsekonomin tuffar på med något minskad fart framöver. Men i så fall är det många bra bolag som levererar betydligt högre avkastning än vad dagens kurser skulle tala för. Den här gången är det annorlunda-sjukan är ofta en tydlig indikation på att priserna på en marknad stigit till orimligt höga nivåer. Enligt vår uppfattning är den lika bra som indikation på att de sjunkit orimligt lågt. Där är vi nu. Vi har i och för sig befunnit oss där ett tag, men vi kommer inte att bli kvar här för alltid. Erfarenheten visar att även om orsakerna till uppgångar och ras upplevs som helt nya varje gång, så är de underliggande krafterna likväl desamma och bekanta mönster upprepar sig gång på gång. Börserna kan falla kraftigt på kort tid, så som de alltid har gjort tidigare. Men börserna kommer att stiga till nya toppnivåer igen, så som de alltid har gjort tidigare. Exakt när marknaden vänder är det ingen som kan förutsäga med säkerhet. Många försöker. Men erfarenheten visar att de flesta misslyckas oftare än de lyckas. Därför har vi en annan strategi. Såväl i goda som i dåliga tider är uppgiften för ODINs portföljförvaltare att hålla både rädslan och girigheten i schack. Här är investeringsprocessen viktig eftersom den säkrar en konsekvent och disciplinerad strategi över tid. Frågan vi alla ställer oss är: äger vi de rätta bolagen? Svaret kan man bara hitta i bolagens fundamentala värde. Vår uppfattning är att marknadens rådande värdering utgår från ett värre scenario för de bolag vi äger än det som är mest sannolikt om man ser till historisk erfarenhet och våra kunskaper om företagens värdeskapande förmåga. Glappet mellan cykliska och defensiva aktier är rekord-stort. Värderingen på aktiemarknaden globalt säger just nu att marknaden väntar sig att resultaten ska försämras med 30 procent. Vi hittar inget vidare stöd i de fundamentala faktorerna för en så kraftig försämring. Rädslan har gått som en löpeld bland marknadsaktörerna, och bra aktier dras ned till onaturligt låga nivåer. Efter sådana perioder framstår den här typen av aktier ofta som billiga. För investerare med tålamod och förmåga att stänga ute larmet från en känslostyrd marknad kan perioder som dessa skapa möjlighet till utmärkta investeringar. En tydlig indikation på det är att en rad industriella aktörer på sistone har passat på att göra tunga investeringar och till och med köpt upp börsnoterade bolag till vad de uppfattar som bra priser vid en långsiktig investering. På samma sätt har ODINs förvaltningsteam arbetat intensivt under de senaste månaderna för att positionera våra portföljer väl. Därför har vi en stark tro på våra portföljers framtidsutsikter, trots att det stormar på marknaden. Jarle Sjo Ansvarig förvaltare för ODIN Maritim, och ODIN Offshore. Det är bra att läsa rapporter om olika länder och om politiska förändringar. Men att se det med egna ögon ger ännu bättre kunskap och djupare förståelse. En viktig del av jobbet för ODINs förvaltare består i att resa runt och besöka olika marknader och bolag. I samtal med bolagens ledningar får vi mer kunskap och ökad förståelse för den kultur de är verksamma i. Sådan kunskap utgör en viktig del av den totala analys vi gör av de bolag vi bedömer om vi ska investera i. Vi tror att det hela tiden går att upptäcka bra, undervärderade bolag - bolag som vi tror blir «morgondagens vinnare». Ända sedan ODIN na i ODINs aktiefonder hög meravkastning under många år. Resultaten kan du se i avkastningsöversikten.
MÅNADENS TEMA Läge att blicka österut? Skuldkrisen härjar i Europa, och med så mycket som händer i vårt närområde kan det vara svårt att fokusera på vad som händer utanför de europeiska gränserna. Den kinesiska ekonomin har fått allt mindre utrymme i medias ekonomirapportering på sistone. Detta trots att media, för bara några månader sedan, framställde en hotande överhettning i Kina som det största hotet mot den globala tillväxten. Nu kan vi konstatera att någon överhettning i Kinas ekonomi faktiskt inte kan skönjas. Istället verkar Kina i dagsläget må synnerligen bra om man jämför med våra mer närliggande områden, sett ur ett geogra- Kinas BNP utgör 10 procent av den globala BNP:n, vilket kan jämföras med USA som svarar för 22 procent av den globala BNP:n. Kina bidrog dock med hela 30 procent av BNP-tillväxten under 2010 och det bidraget väntas fortsätta växa. Före millennieskiftet var Kina världens sjätte största ekonomi, drygt tio år senare tog sig Kina upp till en andra plats på listan över världens största ekonomier. I början av 2011 toppade Kina Asiens tillväxtlista med en förväntad BNP-tillväxt på 9,6 procent under 2011. Överlag är det i Asien som de snabbast växande till- att länder som exempelvis Kazakstan får rejält med draghjälp från Kina. Intressant statistik från SCB visar att Sveriges export till Asien är mer omfattande än exporten till USA (Asien svarar för 12 procent medan USA svarar för 7,3 procent) och den svenska exporten till Asien ökar kontinuerligt i betydelse och blir allt viktigare för den svenska exportindustrin. Intressant att notera är att långsiktiga investerare i råvaror och underleverantörer till oljeindustrin, såsom oljeriggsbolag och oljeservicebolag har all anledning att följa upp vad som egentligen händer i Kina. Den snabba ekonomiska tillväxten i Kina talar nämligen för att bristen på olja kommer att öka dramatiskt. Oljekonsumtionen per invånare i Kina utgör cirka en tiondel av konsumtionen i det mer utvecklade grannlandet Sydkorea. Om Kina närmar sig samma konsumtion skulle det innebära en ökad efterfrågan på cirka 50 procent. Kina har fortsatt en hel del hemläxa att göra, för att kunna mäta sig med de största ekonomiska makterna, särskilt vad avser deras hard currency regime och det politiska systemet. På kort sikt är det en utmaning att de kinesiska lönerna stiger kraftigt. Detta driver upp produktions- Samtidigt är denna utveckling positiv på lång sikt. Kina klättrar i värdekedjan och utvecklas till en ekonomi med en inhemsk privatkonsumtion som en allt viktigare del av den ekonomiska tillväxten. tydligt samband mellan den de positiva framtidsutsikterna för den kinesiska realekonomin och den enorma uppgången på den kinesiska aktiemarknaden. ODIN är försiktigt med direkt exponering mot den kinesiska aktiemarknaden just nu, eftersom vi upplever stora utmaningar inom företagsregleringar och styrningen av kinesiska företag. Den kinesiska aktiemarknaden är också sårbar för effekterna av nervösa pengar från västerländska investerare, vilket driver upp volatiliteten. Därför föredrar vi på ODIN en högre grad indirekt exponering genom innehav i västerländska företag med exponering mot den starka kinesiska ekonomin. Det tror vi ger god risk/reward i framtiden, samtidigt som vi på så vis har bättre kontroll på risken för i fonderna ODIN Global, ODIN Global SMB och ODIN Emerging Markets. 6
Avkastningshistorik per 30 september 2011 Startdatum mån Hittills i år 12 mån 3 åren 5 åren 10 åren Sedan start AKTIEFOND ODIN Norden 01.06.1990 VINX Benchmark Cap NOK NI ODIN Finland 27.12.1990 OMX Helsinki CAP GI -10,3 % -28,5 % -16,6 % 1,5 % -6,2 % 9,9 % 12,4 % -6,6 % -23,5 % -15,3 % 4,6 % -2,0 % 7,1 % 8,6 % -9,6 % -31,1 % -23,2 % 3,0 % -3,1 % 11,5 % 19,5 % -8,9 % -27,0 % -21,3 % 1,6 % -2,5 % 8,0 % 9,3 % ODIN Norge 26.06.1992 Oslo Børs Fondsindex (OSEFX) -14,4 % -33,3 % -16,8 % 1,4 % -5,9 % 9,2 % 15,8 % -12,3 % -25,8 % -11,8 % 4,3 % -2,0 % 8,6 % 10,1 % ODIN Sverige 31.10.1994-10,9 % -27,3 % -16,2 % 7,8 % -1,5 % 12,3 % 16,1 % OMXSB Cap GI ODIN Europa 1) 15.11.1999-7,0 % -8,3 % -22,5 % -20,7 % -15,5 % -9,8 % 10,1 % 0,5 % 0,5 % -8,6 % 7,7 % 0,0 % 10,7 % -2,3 % MSCI Europe net Index ODIN Europa SMB 2) 15.11.1999-4,6 % -7,3 % -16,1 % -24,2 % -10,4 % -11,2 % -1,1 % -0,8 % -5,3 % -7,4 % 0,9 % 4,6 % -0,9 % 1,4 % MSCI Europe net Small Cap Index ODIN Global 3) 15.11.1999-7,2 % -6,0 % -20,4 % -17,9 % -9,9 % -9,8 % 5,1 % 5,4 % -3,7 % -5,0 % 6,8 % -0,3 % 4,9 % -0,7 % MSCI World Net Index ODIN Global SMB 4) 15.11.1999-2,1 % -9,4 % -13,0 % -23,1 % -2,9 % -13,8 % 1,7 % 3,4 % -3,4 % -6,9 % -0,2 % 0,8 % -1,9 % 0,2 % MSCI World Net Small Cap Index ODIN Maritim 31.10.1994-4,9 % -11,5 % -16,8 % -35,9 % -2,5 % -22,6 % 6,5 % -11,6 % -1,5 % -8,3 % 4,7 % 15,1 % 4,3 % 11,6 % MSCI World Gross Marine Index ODIN Offshore 18.08.2000-8,0 % -13,8 % -35,0 % -27,0 % -26,5 % -9,0 % -9,1 % -3,7 % -6,5 % -5,1 % 5,0 % 11,5 % 0,8 % 5,4 % Philadelphia Stock Exchange Oil Service Sector Index* ODIN Emerging Markets 15.11.1999-13,9 % -6,0 % -23,0 % -23,7 % -2,2 % -16,1 % -5,4 % 4,2 % -0,8 % -0,1 % 7,0 % 7,6 % -0,3 % 3,5 % MSCI Daily TR Net Emerging Markets USD -6,6 % -22,4 % -14,8 % 8,1 % 3,6 % 11,7 % 6,6 % ODIN Fastighet 24.08.2000-8,8 % -13,3 % -5,7 % 14,7 % 4,3 % 16,7 % 14,9 % Carnegie Sweden Real Estate Index* -8,5 % -18,5 % -10,5 % 15,5 % 0,8 % 13,1 % 10,0 % ODIN Fastighet I 24.08.2000-8,8 % -14,0 % - - - - -7,6 % Carnegie Sweden Real Estate Index* -8,5 % -18,5 % - - - - -10,3 % 1) Från 991115 till 041124 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Roburs Europafond. 2) Från 991115 till 041124 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Roburs Småbolagsfond Europa. 3) Från 991115 till 070612 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Templeton Global Fund A. 4) Från 991115 till 070612 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Templeton Global Smaller Companies Fund. *Referensindexet är inte utdelningsjusterat. RÄNTEFOND Startdatum mån Hittills i år Yield p.a. Räntekänslighet ODIN Moneymarket EUR 11.02.2008-0,1 % 0,2 % 2,24 % 0,10 % EUR003M Index 0,1 % 1,1 % Sedan start totalt 4,2 % 9,5 % ODIN har i Hugin & Munin återgivit källor som värderas som pålitliga. ODIN kan emellertid inte garantera att informationen från källorna vare sig är precisa eller kompletta. värdepapper i företag som nämns i Hugin & Munin liksom andelar i ODINs värdepappersfonder. Anställdas egenhandel ska ske i överensstämmelse med ODIN Forvaltnings interna riktlinjer för anställdas egenhandel. Dessa riktlinjer är utarbetade i överensstämmelse med norska värdepappershandelslagen och Verdipapirfondenes Forenings branschstandard. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning beror bl.a. på marknadsutvecklingen, förvaltarens kunnande, fondens risk samt kostnader vid teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ som en följd av kursfall.
ODINS AKTIEFONDER Fonder med globala mandat: ODIN Global ODIN Global SMB ODIN Emerging Markets Europeiska fonder: ODIN Europa ODIN Europa SMB Nordiska fonder: ODIN Norden ODIN Finland ODIN Norge ODIN Sverige Sektorfonder: ODIN Offshore ODIN Maritim ODIN Fastighet I I ODIN har vi en enkel tumregel för när du skall investera: Investera i fonder då du har råd. Detta kan låta enkelt, men om du försöker träffa tillfälliga nedgångar eller toppar, är sannolikheten att misslyckas stor. Vår rekommendation är därför att spara regelbundet och att öppna ett månatligt sparavtal. Hur mycket du placerar, hur länge du sparar, aktiemarknadens utveckling och förvaltarens skicklighet är faktorer som avgör värdet på din investering. Med månadssparande finns ytterligare en poäng - nämligen hur du sparar. Både upp- och nedgångar på börsen utnyttjas: en månad då börsvärdet är lågt blir fondandelarna billiga och sparsumman räcker till fler andelar. När börsen så småningom börjar stiga ökar värdet på fondandelarna. Val av fond Avkastningen är vanligtvis den viktigaste orsaken till att investera i aktiefonder. Generellt sett kan man förvänta sig en högre avkastning av en aktiefond än av till exempel ett bankkonto över tid. Men man måste också acceptera variationer i placeringens värde, vilka hänför sig till förändringar i marknadsvärdena på de tillgångar fonden investerat i. Historiskt sett har aktiemarknaden avkastat i genomsnitt 3-6 procentenheter mera än bankdepositioner. Vi rekommenderar en investeringstid i aktiefonder på minst fem år. Om du överväger ett månadssparande eller en investering i endast en fond, föreslår vi i första hand någon av våra fonder med ett brett mandat: SMB Vår rekommendation baserar sig på att ovannämnda fonder kan placera fritt på olika marknader oberoende av företagsstorlek eller bransch. Det finns dock många flera anledningar till att investera i flera av våra fonder. Ytterligare information om våra aktiefonder finns på vår webbplats www.odin.fi/se ODIN fonder kan tecknas antingen som en engångsteckning eller som regelbundet sparande. Minimibeloppet vid engångsteckningar är 500 euro. Hur köper jag fondandelar? Du blir andelsägare genom att göra en engångsinsättning eller genom att starta ett månadssparande. OBS! Enligt lagen om identifiering av kunder måste nya kunder sända oss en kopia av sitt identitetsbevis. Teckningsblanketter Teckningsblanketter och tilläggsinformation finns att hämta på vår webbplats www.odin.fi/se eller om du hellre vill ha den skickad per post, kontaktar du vår kundservice på telefon: 09 4735 5100 eller på e-post: info@odinfond.no ODIN Fonder, Mannerheimvägen 14 A, våning 8, 00100 Helsingfors Telefon: 09 4735 5100 Fax: 09 4735 5101 E-post: info@odinfond.no Hemsida: www.odin.fi/se FO-nummer:1628289-0 Bolaget är ett helägt dotterbolag till ODIN Forvaltning AS www.odin.fi