Rapport JÄMT i Vårgårda

Rapport JÄMT i Vårgårda

2013-11-15 2 Förord Vi kan med stor glädje konstatera att under 2013 har jämställdhetsarbetet tagit ett stort kliv framåt i Vårgårda kommun vilket bland annat möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från SKL. För Vårgårda kommun är det oerhört viktigt att detta arbete utvecklats under året då det är en del i vårt kvalitetsarbete. Liksom många andra kommuner vill Vårgårda kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och då måste det finnas ett jämställdhetsarbete som är på riktigt. Vårgårda kommun precis som övriga kommuner i landet står inför stora framtida utmaningar. En sådan utmaning är den demografiska utmaningen. Ska kommunen kunna attrahera unga människor att arbeta inom omsorgen eller andra delar av kommunen krävs det att vi erbjuder heltidstjänster. Det är viktigt både för jämställdheten och kvaliteten. Under året har personalens kunskap ökat genom att olika jämställdhetsutbildningar har nått ut till samtliga medarbetare i Vårgårda kommun. För att ge en ökad förståelse om vad jämställdhet innebär har vi använt oss av traditionella föreläsningar men även alternativa metoder med rollspel, sketcher, interaktiva metoder och workshops. Andra viktiga delar i kommunens jämställdhetsarbete under året har varit att ta fram könsuppdelad statistik. Denna statistik finns nu med i kommunens styrdokument och kommer årligen följas upp vilket fortsättningsvis kommer att vara en viktig parameter för en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Vidare har en checklista tagits fram för att analysera beslutsunderlagen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avslutningsvis kan konstateras att Vårgårda kommun tagit viktiga steg för att öka takten i jämställdhetsarbetet. Detta viktiga arbete kommer nu drivas vidare av förvaltningens kvalitetschef och förvaltningsledning. Under början av 2014 kommer samtliga chefer i kommunen att få ytterligare utbildning i jämställdhet för att de ska få förutsättningar att driva arbetet vidare. Sammantaget finns idag hos personal en större medvetenhet om jämställdhetsproblematiken men även verktyg för att successivt komma till rätta med den ojämställdhet som finns inom olika områden. Vårgårda 2013-11-15 Lasse Björkqvist Kommunchef

2013-11-15 3 Sammanfattning Syftet med att deltaga i projektet JÄMT I VÅRGÅRDA har varit att integrera jämställdhet i styrningen samt att ge ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld och jämställdhetsanalyser. Genom att implementera artiklarna 6, 11, 22 i handlingsplan/styrkort för jämställdhet enligt CEMR deklarationen har projektet som mål att gå från strukturell jämställdhet till reell jämställdhet. Detta är ytterst ett uppdrag från kommunfullmäktige som kommunstyrelsen fått i uppdrag att konkretisera. Genom projektet JÄMT I VÅRGÅRDA och tack vare de medel som kommunen beviljats för jämställdhetsintegrering av verksamheten har nu arbetet tagit ett rejält steg framåt. Genom att arbeta med jämställdhetsmål både inom förvaltning och politik och att de följs upp, könsuppdelad statistik och checklista för jämställdhetsanalyser finns goda möjligheter att nå en Hållbar Jämställdhet. Viktigt är att fokus hålls på ett fortsatt arbete med de frågor som rör jämställdhetsintegrering både av förvaltningen och av politiker för att bibehålla och utveckla det arbete som lagts ner i projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. Resultat: Könsuppdelat individbaserad statistik på övergripande nivå i organisationen Könsuppdelad statistik finns som nyckeltal i verksamhets- och delårsbokslut med en analys med jämställdhetsperspektivet Checklista för jämställdhet finns och ska användas inför beredning av politiska ärenden. Politiska jämställdhetsmål finns i verksamhetsplan Förvaltningens jämställdhets mål finns i verksamhetsplan. Jämställdhetsperspektivet finns med som en del i arbetet med LEAN.. Artikel 6, 11, 22 enligt CEMR har genom projektet arbetats in i verksamheten Granskning av minst två elektroniska produkter per år sker ur ett jämställdhetsperspektiv. Granskning av minst två dokument, policys, handlingsplaner per år sker ur ett jämställdhetsperspektiv Utbildat utbildare för personal om våld i nära relationer som under 2014 ska utbilda medarbetare på arbetsplatsträffar

2013-11-15 4 Utbildat all personal i jämställdhet under två timmar av LEAN-dagen där en ökad förståelse om vad jämställdhet innebär gett en öppen diskussion och reflexion över det egna arbetet och hur det kan se ut på olika arbetsplatser.. All personal har fått kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet på arbetsplatsträffar där SKL:s jämställdhetsfilm visats. Möjlighet till reflektion och diskussion om arbetet på de egna arbetsplatserna har getts. Här är tanken att via exempelvis chefer, arbetsmiljöronder, fackliga företrädare lyfta fram brister i jämställdhet till högre nivåer i organisationen för att genomlysas och på sikt genom verksamhetsförbättringar arbetas vidare med för att rättas till. Effekter En ökad kunskap och insikt finns nu i organisationen om att ett arbete med jämställdhetsintegrering är ett strategiskt kvalitetsarbete som i förlängningen innebär en rättvisare fördelning av resurser. Att se effekter av jämställdhetsintegrering tar ofta lång tid. Den effekt som blivit tydlig är att medvetenheten i organisationen ökat om nyttan av att använda könsuppdelad statistik. En förståelse finns nu att det är en grund i jämställdhetsarbetet att kunna könsuppdela individbaserad statistik för att kunna gå vidare och göra analyser. Men också att det går att tolka statistiken på ett annat sätt när man som exempel istället för elever sätter flickor och pojkar som parametrar. I Vårgårda har konstaterats att det finns en stor skillnad på meritvärdena mellan flickor och pojkar som studerar på gymnasiet. Pojkarna har 18% sämre meritvärden en flickor. Som effekt av resultatet har ett aktivt arbete påbörjats för att nå en mer jämn kunskaps inhämtning för både flickor och pojkar med målet att höja meritvärdena. En analys görs också av grundskolans flickor och pojkars meritvärden. Syfte identifiera och se om det finns skillnader definiera problemet och att sätta åtgärder tidigt för att stötta kunskaps inhämtningen.. Genom att införa kostnad per brukare inom omsorgen finns nu möjlighet att gå in och genomlysa verksamheten på detalj nivå. Här finns möjlighet att könsuppdela all statistik på kvinnor och män. Analys har visat att inom omsorgen föreligger inga områden för närvarande där det förekommer stor skillnad på jämställdhet. Det finns en smärre differens inom något område där uppföljning sker. Resultatet i att dela upp statistiken kostnad per brukare visar att verksamheten inom omsorgen håller god jämställdhet

2013-11-15 5 Analys under två år har gjorts ur ett könsperspektiv av hur skolan remitterar flickor och pojkar med särskilda behov för vidare utredning till Centrala Elevhälsan. Resultatet visar att 30% flickor och 70% pojkar har in remitterats under mätperioden. Varför ser det så här ut? Har flickor en annan problembild som inte är så tydlig? Eller har skolpersonal rätt indikatorer när en bedömning görs av vad som ses som specifika problem att gå vidare med? Ska elevhälsan utarbeta analyser och utarbeta tydligare indikatorer? Detta resultat är signifikant med forskares resultat inom detta område och siffrorna ligger inom det resultat forskare funnit. Men ur ett jämställdhetsperspektiv med en analys om fördelning av resurser så är detta ett viktigt område att fundera vidare över.

2013-11-15 6 Innehåll Bilagor Förord...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...7 Beviljade medel...9 Resultat...9 Programmål och utfall...10 Genomförande...16 Organisation...18 Budget...19 Hållbarhet...19 Utbildning och kommunikationsarbetet...20 Utvärdering och lärdomar...25 Bilaga 1 Referens och lästips, litteratur Bilaga 2 Referenser och lästips, litteratur Bilaga 2 Handlingsplan/styrkort för jämställdhet

2013-11-15 7 Bakgrund Sveriges jämställdhetspolitik övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för detta är att kvinnor och män ges lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden (www.regeringen.se ) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vårgårda kommun har 2010-12-15 i sitt politiska måldokument Vision 2018 angett följande: Skola: En jämställd skola och vägen dit är ett aktivt arbete med jämställdhet. Boende: 700 nya attraktiva lägenheter/bostäder där jämställdhetsperspektivet skall beaktas i all bostadsplanering. Konkurrentkraftigt näringsliv: I arbetet med program och verkställighet skall jämställdhetsperspektivet beaktas. SKL har beviljat Vårgårda Kommun projektmedel som stöd för ett arbete med jämställdhetsintegrering av verksamheten. Detta har skett inom projektet JÄMT I VÅRGÅRDA som pågått under perioden 20120101 2013 10 31. En 40% anställning av projektledare har ingått. Parallellt har Vårgårda Kommun arbetat med att implementera arbetssättet LEAN Lärande Kultur & Hälsosamt Arbetssätt finansierat av ESF-rådet där även en 10 % tjänst som jämställdhetskoordinator med uppdrag att bevaka att ett jämställdhetsperspektiv ingått i implementeringsarbetet. Samordning genom att samma person anställts i de båda projekten. Under hösten 2011 har en enkät gått ut till samtliga anställda. Svarsfrekvens var att 516 svar kom in (52%). Fråga Vi har i min arbetsgrupp fört en dialog om jämställdhet gentemot medarbetare och brukare fick ett förhållande lågt genomsnitt vid analys av svaren. Både chefer/arbetsledare och övriga anställda beskrev att frågan nästan aldrig tas upp. Flera av de som besvarat enkäten anser att det är viktigt med jämställdhet Kommunfullmäktige beslutade 2007-04-04 28 att underteckna Europeisk deklaration om jämställdhet för kvinnor och män på lokal och regional nivå CEMR- deklarationen. Ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet som tagits fram av Europeiska kommun- och Regionförbundens samarbetsorganisation (CEMR). Deklarationen går ut på att de kommuner som undertecknat dokumentet ska arbeta med jämställdhet. De sex grundläggande principerna och de trettio artiklarna i deklarationen utgör riktlinjer och fungerar som verktyg och inspirationskälla i arbetet med jämställdhet. Kommunstyrelsen beslutade 2008-10 29 202 att konkretisera jämställdhetsarbetet i kommunen samt att utse en styrgrupp. Det beslutades att jämställdhetsarbetet i första hand skulle inriktas mot tre artiklar: Artikel 6 Bekämpa stereotyper. ska bedrivas av förtroendevalda. Artikel 11 Arbetsgivarrollen ska bedrivas inom samverkanssystemet Artikel 22 Könsrelaterat våld Arbetet ska bedrivas vid arbetsplatsträffar.

2013-11-15 8 För att konkretisera uppdraget valdes en grupp där det ingick arbetsgivare representanter, fackliga och politiska förtroendevalda. Styrgrupp för Jämställdhet, CEMR-gruppen I styrgruppen för jämställdhet ingick följande deltagare från start: Margaretha Rehn och Gun Rydetorp personalavdelningen, Anneli Mattsson Kommunal och Tobias Stenekull Lärarförbundet fackliga företrädare och Maria Utter Fredin (fp), Per Johansson(s) samt Anneli Hermansson(c) som valdes till styrgrupps ledare i egenskap av kommunens Jämställdhetsansvariga politiker. Vårgårda kommun undertecknade CEMR- deklarationen tidigt. Under arbetets gång med att uppfylla uppdraget deltog gruppen i ett flertal aktiviteter som föreläsningar, utbildningar, studiebesök. Tillsammans med Bollebygd, Borås, Tranemo, Marks kommuner deltog Vårgårda kommun i projektet Att hålla balansen Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad där Vårgårda kommun genomlyste fem medborgarprocesser. Initiativ till ansökan i HÅJ 1 (program för Hållbar Jämställdhet, SKL) ) skedde i samband med en personalchefsträff i Sjuhäradsförbundet. En av deltagarna i CEMR-gruppen Margareta Rehn, personalchef deltog på mötet och såg att det gick i linje med Vårgårda kommuns Jämställdhetsarbete. I utvalda delar av kommunens verksamhet gjordes analyser av jämställdhet i olika medborgarprocesser. Det handlade allt från servicen i konsument rådgivning till aktiviteter inom barnomsorgen. Projektdeltagarna, som tidigare trott att de arbetat jämställt, upplevde att de genom utbildningsinsatser fick verktyg att jämställdhetsanalysera sin egen verksamhet samt en bättre medvetenhet om jämställdhet. De tog på sig jämställdhetsglasögonen. Då möjlighet gavs att ansöka om ytterligare togs initiativ till ansökan HÅJ 2 (program för Hållbar Jämställdhet, SKL))av CEMR-gruppen. En positiv erfarenhet från HÅJ 2 gjorde att gruppen insåg vilken inspiration och vilket mervärde det skapar att arbeta i projektform med jämställdhet. Till hjälp tog gruppen kommunsekreterare Hampus Haga som hjälpte till med att formulera ansökan. Samtidigt gjordes en SWOT- analys och målformuleringar. Styrgruppen för jämställdhet gjorde en inventering av kommunens jämställdhetsarbete tillsammans med det uppdraget som gruppen blivit ålagd av Kommunstyrelsen att konkretisera. Den andra delen ansökan till HÅJ 2 har varit kommunövergripande. MÅL 1 Ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld och jämställdhetsanalyser. MÅL 2 Integrera jämställdhet i styrningen Jämställdhetsplanen är en viktig del i kommunens vision om ett hållbart samhälle. Målet med utvecklingsarbetet har varit att förverkliga kommunens handlingsplan/styrkort för jämställdhet enligt CEMR- deklarationen och att arbeta in artikel 6, 11, 22 enligt den europeiska jämställdhetsdeklarationen för kvinnor och män på lokal och regional nivå. Det har inneburit att synliggöra faktiska förhållanden, analysera resultatet ur ett jämställdhetsperspektiv som grund för beslut och åtgärder. Jämställdhet ska

2013-11-15 9 integreras i styrningen och jämställdhetsperspektivet medvetandegöras i hela organisationen genom styrning och uppföljning. I och med beviljandet av HÅJ 2-medel till Vårgårda kommun via projektet JÄMT I VÅRGÅRDA fick nu Vårgårda kommun möjlighet att gå från teori till verklighet. Det jämställdhetsarbete som man tidigare kunnat se embryot till fick nu tack vare SKL- finansiering en möjlighet att växa. Innehållet i handlingsplan/styrkort för jämställdhet kunde till stor del tack vare detta projektet förverkligas. Beviljade medel HÅJ 1, 2010 var ett samverkansprojekt mellan 5 kommuner och hette Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad beviljades totalt 2 000000 kronor En del av dessa medel förbrukades inte utan återlämnades. Projektledare var Carola Samuelsson Borås. HÅJ 2 JÄMT I VÅRGÅRDA beviljades 500 000 kr kr. Av dessa medel har 40% gått till projektledares lön. Resultat Innan Vårgårda Kommun beviljades medel från SKL till utvecklingsarbete såg jämställdhetsarbetet ut enligt nedanstående. Vårgårda kommun har jämställdhetsplan enligt det ansvar som kommunen har som arbetsgivare och som finns uttalat i diskrimineringslagstiftningen. Den innefattar ett antal olika mål och åtgärder för att nå målen. Kopplingar finns också till andra andra antagna dokument. Vårgårda kommun har en politiskt utsedd jämställdhetsansvarig politiker. Kommunfullmäktige undertecknade CEMR.-deklarationen europeisk jämställdhetsplan för kvinnor och män på lokal och regional nivå 2007. Kommunstyrelsen beslutade 2008 att en Styrgrupp för jämställdhet skulle tillsättas som valt att kallas för CEMR-gruppen med syfte att i första hand konkretisera de tre artiklarna 6, 11, 22 i den europeiska jämställdhetsplanen för kvinnor och män på lokal och regional nivå och att arbeta fram en handlingsplan / förslag till styrkort för jämställdhet. Denna grupp arbetade med att ta fram en handlingsplan/styrkort i jämställdhet när möjlighet fanns att ansöka om medel till HÅJ 1 vilket gjordes tillsammans med fyra andra Sjuhärads kommuner. Under 2010 pågick Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad och Vårgårda var med och fem medborgarprocesser i Vårgårda kommun genomlystes i och med detta projekt. Under 2011 fanns möjlighet att gå in med en ny ansökan till SKL om nya HÅJ- medel. Först kontaktades de övriga fyra tidigare kommuner som samverkat i tidigare projekt.. Det fanns inte gemensamt intresse att fortsätta med en ny ansökan tillsammans. Då valde Vårgårda att gå in med en egen ansökan. Denna ansökan beviljades inte. CEMR- gruppen fortsatte sitt arbete med att arbeta fram handlingsplan/styrkort för jämställdhet som blev antagen av Kommunstyrelsen 201110 och av Kommunfullmäktige 2011 11.

2013-11-15 10 Under 2012 fick SKL beviljat ytterligare 15 miljoner kr till olika jämställdhetsprojekt inom HÅJ- programmet. Av de tidigare ansökningarna som fått avslag under 2012 års fördelning av projektmedel valdes de som ansågs ha störst förutsättningar ut. Vårgårda kommuns ansökan om JÄMT I VÅRGÅRDA var ett av de projekt som beviljades medel av de nya HÅJ pengarna. Förutsättningar var att programmålen skrevs om för att passa bättre in på projektförutsättningarna från SKL. Kontakt hölls med programansvarige Marie Trollvik som tidigt under våren godkände de nya programmålen. Detta var ursprungsläget när Vårgårda Kommun gick in i det SKLfinansierade projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. Programmål och utfall Vårgårda kommuns ansökan bestod av två MÅL. MÅL 1 Ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld och jämställdhetsanalyser MÅL 2 Integrera jämställdhet i styrningen I vår ansökan var vi ambitiösa och satte upp många indikatorer och insatser. Vi upplever ändå att våra huvudmål är uppnådda i och med projektet. Däremot är inte alla resultatet på utfall och undermål i form aktiviteter helt uppnådda. Det vi lyckas bra med är att ge alla våra medarbetare utbildning i jämställdhet. Vi har även haft utbildning för förtroendevalda i jämställdhet. Att samverka mellan LEAN projektet och JÄMT I VÅRGÅRDA har visat sig vara en framgångsfaktor. Utbildning om nyttan av könsuppdelad statistik där vi anlitat SCB föreläsare har också varit en ögon öppnare för många chefer och förtroendevalda. Att använda sig av SKL:s startfilm om jämställdhet har bidragit till att många fått en ökad förståelse om bredden av begreppet jämställdhet. Filmen har använts på arbetsplatsträffar och vid kompetensutvecklings dagar. Den har kombinerats med en efterföljande diskussion om jämställdhet och möjlighet till egna reflektioner. Många intressanta samtal har utvecklats och goda idéer har lyfts upp. Det kommer att bli en god måluppfyllelse fast med viss förskjutning i tid med vår satsning på utbildare i Våld nära relationer med syfte att i sin tur vidareutbilda medarbetare på arbetsplats träffar. Vår ambitionsnivå är att nå ut till merparten av våra arbetsplatser. Skillnaden är att i samband med att vi försökt att lära ut och ge en ökad kunskap om jämställdhet i våra utbildningar att nu hörs ofta röster från vår personal att de upplever att de fått en ny medvetenhet om jämställdhet..

2013-11-15 11 Kunskapen är något som medarbetarna berättar att man tar med sig i sitt arbete. Jämställdhetsglasögonen sätts på. Enkäten som gjordes hösten 2011 visade på brister inom kunskap och om att jämställdhet inte diskuterades i någon större utsträckning på arbetsplatser. Genom projektet har en del av dessa kunskapsluckor fyllts på och jämställdhet diskuteras på arbetsplatser. Aktiviteter Mätetal Mål Resultat Andel av kommunens medarbetare som deltagit I 2 timmars utbildning om jämställdhet 100,00% 100,00% Andel timmar som lean-coacher utbildats om jämställdhet. Andel enheter där jämställdhet tagits upp som särskilt tema på arbetsplats Antal granskade kommunövergripan de styrdokument Antal granskade elektroniska produkter Antal genomförda föreläsningar kampanjer och events Utbildning del av dag Minimum en gång per år Minimun två stycken per år Minimum två stycken per år Antal deltagare redovisas per tillfälle och fördelat per kön. Även förtroendevalda 100,00% 100,00% 100,00%!00 % Fullföljt 100% Fullföljt 100 % Inom olika delar är måluppfyllelsen 100 %. Där är också uppdelning gjord på kön och antal. Inom andra lägre. Svårt att redovisa alla per antal och kön. Alla föreläsningarna vänder sig inte till samtliga anställda. Fullföljt 100 % Fullföljt 100 % Inom olika delar finns en måluppfyllelse på 100% Där är också uppdelning gjord på antal och kön. Svårt att redovisa utfallet på denna punkt på detta sätt då alla föreläsningar inte vänder sig till samtliga anställda. Antal av kommunens medarbetare som deltagit vid utbildningstillfälle I kvinnofridsfrågor statistik Mål: 30 % deltagande Mål:Minskning av brott. MÅL 30% deltagande. Personal inom socialtjänst och förskola har fått undervisning I kvinnofridsfrågor. Nu utbildas 16 utbildare I våld i nära relationer. Dessa ska under 2014 utbilda övriga medarbetare på arbetsträffar där ökad kunskap ska En utbildningsinsats pågår i våld i nära relationer som kommer att ha en betydligt högre måluppfyllelse än de 30 % vi hade som mål 2013.

2013-11-15 12 nå ut till både medarbetare och i och med detta nå ut även till medborgarna. Andelen könsuppdelad statistik i uppföljning av verksamheternas resultat Mål 2013: 60 % Information/utbildn ing till nyckelpersoner om hur statistik ska redovisas. Insamling av könsuppdelad statistik. Redovisningen är ännu inte klar. Allt fler områden har könsuppdelad statistik. Inom skolan där mycket statistik rapporteras in I KOLADA, personalavdelninge n där man också redovisar I JÄMIX, Kostnad för brukare där statistik redovisas per kön inom omsorgen och i budgetarbetet har ett stort antal nyckeltal lyfts fram som kommer att redovisas per kön. Redovisning är ännu inte klar. Men allt fler områden är könsuppdelade I förvaltningen. Andel brukarundersöknin gar som kommunen ansvarar för där resultatet redovisas uppdelat på kön MÅL 100% 2013 Brukarundersöknin gar utformas för att kunna redovisa resultatet per kön I de fall vi i kommunen kan påverka att det går att könsuppdela görs det. Av olika andra faktorer fungerar det inte alltid därför är det svårt att ange måluppfyllelse Kommunen har som utgångspunkt att könsuppdela brukarundersökninga r men I de fall där andra aktörer eller faktorer spelar roll är det inte alltid möjligt att könsuppdela alla brukarundersökninga r. MÅL 100% men ej helt möjligt att uppfylla detta mål. Antal ärenden I Kommunstyrelsen där jämställdhetsperspe ktivet finns med. MÅL 2013 50 % Jämställdhetspersp ektivet ingår I beredning av ärenden. Checklistor används I ärendeprocess Utfallet är ännu inte klart för året. Troligtvis kommer nivån att ligga lägre än 50 % Utfallet ännu inte klart för året. Troligtvis kommer nivån att ligga lägre än 50 % (SKL/HÅJ) Andel ärenden I Myndighetsnämnd Bygg och Miljö där jämställdhetsperspe ktivet finns med Mål 2013 50 % Jämställdhetspersp ektivet ingår I beredning av ärenden. Checklistor används I ärendeprocessen Ej uppnått mål Ej uppnått mål

2013-11-15 13 (SKL/HÅJ) Andelen ärenden I Myndighetsnämnd Lärande och Omsorg där jämställdhetsperspe ktivet finns med. MÅL 2013:50% Jämställdhetspersp ektivet ingår I beredning av ärenden. Checklistor används ärendeprocent (SKL/HÅJ) Ej uppnått mål Ej uppnått mål Under senhösten 2012 såg vi att vi inte skulle kunna uppnå alla målen och kontakt togs med SKL för att revidera projektplanen. Den nya projektplanen beviljades av Marie Trollvik programansvarig på SKL för HÅJ programmet. Vi har trots goda intentioner och ett stort nedlagt arbete ej lyckats med att få igång ett fungerande arbete i två mål.. Det är de båda myndighetsnämnderna som vi inte kunnat att få arbetet med användandet av checklista för jämställdhet inför ärenden till politiken att fungera. Här ingår bland annat mycket delegeringsärenden. Under projektets gång har projektledningen sett att detta område inte har varit framkomligt i nuläget. En avgränsning borde gjorts i projektet. Projektledningen borde ha tagit beslutet att vänta med att arbeta in check-lista för jämställdhet i myndighets nämnder. Här måste den nya organisationen få sätta sig och nyanställd personal få ny basutbildning och möjlighet att arbeta in nya rutiner. Det är svårt att få en korrekt bild av måluppfyllelsen om hur mycket man använder checklista för jämställdhet i ärenden som bereds innan de ska vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vi håller på att arbeta in ett system i ärende bladet som gör att vi kan följa ärendet på ett tydligare sätt. Det ska vara tydligt utmärkt i ärendet om checklista för jämställdhet använts. Vi måste nu gå in och titta manuellt på våra ärenden. Det går inte att läsa av de ärenden som är könsneutrala. Vi når inte vår måluppfyllelse. Ett fortsatt aktivt arbete måste fortsätta efter projektet är avslutat med denna fråga. Tydligare anvisningar måste arbetas fram om hur analysarbetet ska utföras.. Ett angeläget område att arbeta vidare med för att lyckas med att uppnå en hållbar jämställdhet. I den mån vi kan påverka själva ska våra brukarundersökningar ha könsuppdelad statistik. En del undersökningar påverkas av andra externa faktorer och där kan vi inte alltid bestämma detta själva. Tidsmässigt kan vi se efteråt att vi var för optimistiska. Det tar tid att genomföra förändringar i en kommun. Att sedan mäta effekterna tar ännu längre tid. När vi införde rutiner att vi skulle använda checklista för jämställdhet förstod vi inte att det är olika datauppgifter och system som ska fungera ihop. Det kan ligga mycket arbete bakom att få olika datasystem att samarbeta med varandra. Detta har varit ett av de hinder vårt projekt råkat ut för. En värdeflödes process inom LEAN -projektet har belyst ett ärendes gång. Många mötestimmar och möten i olika konstellationer. Data avdelningen har

2013-11-15 14 arbetat tillsammans för att hitta en lösning. Nu har positiva besked getts om att det snart ska kunna fungera med det problem projektet har lyft fram. För många olika aktiviteter. Bättre att ha färre aktiviteter. Att istället fokusera mer på att hitta varaktiga lösningar på ett par olika områden. Det har varit ett stressmoment i projektet att försöka få de olika aktiviteterna att få sin måluppfyllelse. Tidsperspektivet från process till effekt vid jämställdhetsintegrering. När det gäller en kommun och hur man arbetar med exempelvis års hjul tar det tid att få fram alla formella beslut från politisk ledning och till genomförande på förvaltningsnivå. Här är det ett års perspektiv eller två års perspektiv som kan vara aktuella. Då är det svårt att kunna rapportera effekter av resultat i en rapport när det är först 2014 vi kan se och ta del av det. När vi inte får fram könsuppdelad statistik i våra nyckeltal för en analys förrän vid årsskiftet. Men detta betyder inte att projektet inte varit lyckosamt utan att den här typen av verksamhetsförändringar tar tid. Genom att bygga in dessa nya förutsättningar som exempelvis könsuppdelad statistik innebär så har vi lagt grunden för att kunna göra en köns konsekvens analys. Vi tror att det under 2014 tack vare utvecklingsarbetet kommer att ges förutsättningar att skapa jämställdhet i olika delar av verksamheten. JÄMT I VÅRGÅRDA har genom olika utbildningsinsatser ökat medvetenheten om vad jämställdhet innebär. Medarbetare har lyft fram olika jämställdhetsproblem där en del av det material som kommit fram har lyfts vidare till budgetprocess eller arbetsmiljörond. Flera medarbetare har lyft fram att de tycker löner är orättvisa. En ny arbetsvärdering håller på att ses över i kommunen. Att flera anställda har en lägre tjänstgöringsfaktor än de önskar är också en fråga som berör jämställdhet. De som önskar att gå upp i tid får anmäla intresse att de är intresserade av en högre tjänstgöringsfaktor. Detta är något som personalavdelning och fack tillsammans tittar över vid nya tjänster och vikariat som utlyses. Där ser man över om det är möjligt att kunna beakta denna fråga. Exempel på något som på sikt kan bli bättre för flickor och pojkar är att genom att titta över meritvärden och att könsuppdela dom kan vi se skillnader i betyg. Vi har noterat att pojkar på gymnasiet har i genomsnitt 18% sämre meritvärden än flickor. Genom att identifiera och analysera området håller ansvariga inom verksamhetsområdet gymnasium och grundskolan på och tittar efter långsiktiga lösningar, identifiera och arbeta med att vända negativa attityder till studier för att förbättra kunskaps inhämtningen hos både flickor och pojkar. Målet är att meritvärdena ska höjas. Inom den centrala elevhälsan har man att tittat på in remittering av ärenden ur ett könsperspektiv under två år. Ett konstaterande har gjorts att det är 30% av ärendena som gäller flickor och 70%av ärendena som gäller pojkar. Är detta rätt bild av den verkliga situationen? Har vi på oss rätt glasögon eller missar vi våra flickor och att gå vidare med deras bekymmer?hur ser våra indikatorer ut vid in remitteringen? Frågor att gå vidare med och fundera kring.

2013-11-15 15 Att vi lyfter in jämställdhets perspektivet i ärenden till politiken medför att på sikt kommer våra kommunmedborgare att få en rättvisare och mer jämställd fördelning av resurser i kommunen. Genom att Vårgårda kommun arbetar med kostnad för brukare inom omsorgen ges möjlighet att dela upp kostnader könsuppdelat och göra en analys om hur det ser ut ur jämställdhetssynpunkt för brukaren.

2013-11-15 16 Genomförande Projekt start 2012 02 01 av JÄMT I VÅRGÅRDA som kan definieras som ett internt förändringsarbete. Som projektledare 40% anställdes Anneli Hermansson. Parallellt behövdes en jämställdhetskoordinator på 10% till LEAN-projektet. Dessa två uppdrag lades ihop till en 50 % anställning. Då bägge projekten har löpt parallellt och det ena projektet har haft som mål att arbeta med jämställdhetsintegrering och det andra att beakta jämställdhets inom alla områden har detta setts som en framgångsfaktor. Genom att ha samma person på dessa uppdrag har man kunnat göra samordningsvinster i båda projekten. Projektmodell: Initiering av projektet Planering Genomförande Avslut Effekt hemtagning Initialt fick målen göras om. Fokus i de nya programmålen skulle ligga på jämställdhetsintegrering. Under början på våren 2012 blev de nya programmålen godkände för JÄMT I VÅRGÅRDA godkända av programansvarig Marie Trollvik SKL. Initialt skedde arbetet tillsammans med personalchef och CEMR-gruppen. Under de två övergripande målen fanns undermål eller aktiviteter som var uppsatta tillsammans med olika mätetal. Detta var uppskattade värden som bedömdes vara realistiska att uppnå inom projektet. Till mål, undermål, aktiviteter fanns kostnadsförslag och tidsram. UPPDRAG TID KOSTNAD Dessa parametrar har varit de som fokus legat på under genomförandefasen. Ansökan om medel till jämställdhetsintegrering av HÅJ- programmet har innehållit olika fakta om Vårgårda kommuns tidigare jämställdhetsarbete och här har också en SWOT analys gjorts. Här fanns också det politiska uppdraget som KS gett att konkretisera artiklarna 6, 11, 22 i styrkort/handlingsplan för jämställdhet enligt CEMR deklarationen..detta kan liknas vid en projektbeställning i och med att det är en uppdragsbeskrivning. Behov, nytta, projektmål där resultat, tid, kostnaderna fanns beskrivna. Aktivitet med undermål och förväntan av resultatet. En viktig parameter är roller och samspel. Strategiskt ansvarig och ytterst ansvarig är alltid beställaren. Projektledaren planerar, leder och styr och är operativt ansvarig. Framgångsfaktorer under projekt är att ha ledningens stöd och en tydlighet av projektledningen.

2013-11-15 17 CEMR -gruppen har varit styrgrupp men en arbetande styrgrupp. Under projektgenomförandet har gruppen träffats som snitt två gånger/månaden och vid varje möte har minnesanteckningar förts. Projektledare har varit anställd av kommunchef Lars Björkqvist och organisatoriskt tillhört verksamhetsområde Strategisk Planering och Utveckling. Sektors-chef för Gemensam Service Anders Stoltz har varit kommunens ansvarige för projektet. Kommunstyrelsens ordförande Mattias Olsson (m) har varit den politiker som varit projektets politiske undertecknare. Vid två tillfällen har JÄMT I VÅRGÅRDA varit med på dagordningen i kommunens ledningsgrupp Projektledare har gett projektinformation till kommunstyrelse, kommunfullmäktige, KONSAM och FÖRSAM som är olika samverkansorgan i kommunen Som jämställdhetskoordinator har projektledare deltagit på LEAN:s ledningsgrupps styrmöte. Projektplan med beskrivning har följts under projektet. Möjlighet gavs att revidera måldokument då arbetsformen var processinriktad. Under senhösten 2012 gjordes detta då vissa undermål inte gått att uppnå. De nya målen godkändes av SKL.. Under projektet har hela tiden ett fokus legat på vad ska vi göra för att åstadkomma resultatet? Analys, granskning av indikatorer, aktiviteter, struktur, definition av uppdraget samt titta över tidsplan och budget samt att hela tiden uppskatta de olika aktiviteternas resurs och tidsåtgång. Att få arbetet att synkroniseras med andra aktiviteter i organisationen och att kunna samverka kring resurser tillsammans med LEAN- projektet har varit vad det huvudsakliga arbetet i projektet haft att inrikta sig på. Att följa både den politiska och förvaltningsprocessen så att arbetet med jämställdhetsintegrering har följt det års-hjul som arbetas övergripande med i organisationen. Parallellt har olika riskvärderingar gjorts och i styrgruppen har ibland beslutats att ändra på planerade arbeten för att säkerställa att projektet skulle nå det planerade målet. En KICK OFF gjordes i slutet av sommaren 2013 dit nyckelpersoner var inbjudna. Planering av höstens arbete och input med nya idéer till jämställdhetsarbetet var det som fanns på agendan. Under hösten 2013 slutfördes projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. Ett flertal utbildningsaktiviteter för politiker, fackliga representanter, chefer och medarbetare genomfördes. Som avslutande aktivitet på projektet har mångfaldsplan utformats. I samband med detta har en föreläsare anlitats som på ett humoristiskt och inspirerande sätt ska försöka få alla att fundera och reflektera över sina egna fördomar.

2013-11-15 18 Organisation KS ordförande Mattias Olsson, projektets politisk undertecknare Kommunchef Lars Björkqvist Projektets förvaltnings undertecknare Sektorschef Anders Stoltz förvaltningens ansvarige för projektet Projektledare är anställd av kommunchef Lars Björkqvist och lyder under Strategisk Planering och Utveckling som är en funktion som arbetar med strategiska frågor och lyder direkt under kommunchef CEMR-gruppen, styrgruppen för Jämställdhet är en kombinerad styr och arbetsgrupp för projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. I den ingår representanter från personalavdelningen, fackliga- och politiska förtroendevalda. Styrgrupps ledare är Diana Johansson(c)som också är kommunens Jämställdhetsansvarige politiker. Hon har uppdrag i KS och KF. Hon efterträdde Anneli Hermansson som tidigare hade detta uppdrag. Gun Rydetorp är arbetsgivare representant och tjänstgör på personalavdelningen.. Hon är styrgruppens sekreterare och bl a ansvarig för att ta fram och rapportera in uppgifter till JÄMIX Tidigare ingick även personalchef i gruppen. Hon har avgått men finns kvar i form av bistånd med information och stöttning i olika frågor. Anneli Mattsson är facklig förtroendevald och representerar Kommunal där hon lyft fram och arbetat med frågor om våld i nära relationer och hur man ska arbeta vidare med dom frågorna i vården. Ingvor Johansson är lärarförbundets representant och tjänstgör inom förskolan. Tony Willner (s) politikerrepresentant är nytillträdd i gruppen och efterträder Madeleine Bengtsson (s). Maria Utter Fredin (fp) politikerrepresentant Vårt projekt JÄMT I VÅRGÅRDA har arbetat med jämställdhetsintegrering i hela den kommunala verksamheten. Från politisk och förvaltnings- ledningsnivå har arbetet med jämställdhetsintegrering genomsyrat hela organisationen. Alla medarbetare har berörts även våra medborgare via våra medborgarprocesser. Ett verktyg har varit att arbeta med jämställdhetsutbildningar av politiker, chefer och medarbetare. Definierat olika mål inom jämställdhet. Handlingsplan/styrkort för jämställdhet Jämställdhet finns med i Kvalitetssystemet - QPR. Samverkan i jämställdhetsfrågor med LEAN-projektet. Stöd från SKL i form av olika verktyg har använts i organisationen.

2013-11-15 19 HÅJ 1 arbetade med att genomlysa fem medborgarprocesser. Detta var början till en ökad medvetenhet i organisationen. Ämnet kom nära medarbetaren och ledde till varaktiga förbättringar i de flesta fall. Man satte på sig jämställdhetsglasögonen. I något fall har medborgarprocessen fallit tillbaka och den håller nu på och genomlyses igen ur ett jämställdhetsperspektiv Könsuppdelad statistik har varit ett prioriterat område i projektet. Här ser vi att vi kommit långt. Ökad medvetenhet om nyttan av könsuppdelad statistik som underlag till könskonsekvens analyser. I vårt delårsbokslut finns nu könsuppdelad statistik och en liten analys. I samband med årsbokslutet kommer något eller några områden att genomgå en noggrannare analys både ur verksamhets - och ur ett ekonomiskt perspektiv. Områden där ojämställdhet identifieras kan sedan skickas vidare för att rättas till b l a igenom kommunens budgetarbete. Projektledningen ser över rutiner hur vi kan få in och ut uppgifter som berör könsuppdelad statistik i områden där det finns olika hinder. Projektledningen planerar att via hemsida och lokalpress informera om vårt jämställdhetsarbete. Film från utbildningsdag för politiker på Kulturen kommer att läggas ut på intranätet Genom olika LEAN värdeflödes processer har olika delar av verksamheten fått in ett jämställdhetsperspektiv. Detta ska leda till att medborgaren ska nås av en mer jämställd service och av mer jämställda tjänster. Genom HÅJ 1 har vi genomlyst 5 olika medborgarprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv. Budget Kostnadsslag Kronor Projektledning (lön inklusive soc avg) 2012 195 000 :- 2013 210 000:- Föreläsning för kommunens personal 44000:- Litteratur, utbildningsmaterial 13000:- Process stöd, kurser mm 38.000:- Total kostnad: 500.000 Hållbarhet Genom det SKL finansierade projektet JÄMT I VÅRGÅRDA har ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering skett. Egna politiska och förvaltnings jämställdhetsmål finns i kommunens verksamhetsplan och delårsbokslut.. Ett målstyrt arbete som redovisas i KS och KF där en redovisning sker hur man följt upp målen. Jämställdhetsperspektivet ingår i kommunens visioner.

2013-11-15 20 Jämställdhet finns inskrivet i årshjul och ingår i kommunens kvalitetssystem QPR. Könsuppdelad statistik i form av nyckeltal med analys med analys (kommentar) till resultatet finns i delårsbokslut. Vid årsbokslutet kommer något eller några områden att ytterligare analyseras ur ett jämställt verksamhetsperspektiv men även kunna gå vidare till arbetet i budgetprocessen för att på detta sätt arbeta för en mer jämställd verksamhet och en rättvis fördelning av resurser mellan könen. Jämställdhetsansvarig politiker väljs för varje valperiod. CEMR-gruppen vald av kommunstyrelsen, arbetar med implementering av CEMR -deklarationen. Styrgruppen för jämställdhet består av politiker, fackliga förtroendevalda och arbetsgivare representanter. I förvaltningens organisation Jämställdhet ligger organisatoriskt under Strategisk Planering och Utveckling. Förutsättning för ett Hållbart Jämställdhetsarbete är att ge ett tydligt uppdrag så att det sker en kvalitetssäkring av ett fortsatt jämställdhetsarbete med bevakning, vidareutveckling och kompetensutveckling i analysarbete av statistik. Utöver detta behöver ett uppdrag ges att se till att checklista för jämställdhet används i högre utsträckning. Där behöver arbetet med att göra könskonsekvens analyser fördjupas. Om detta görs finns goda förutsättningar för en HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. Utbildning och kommunikationsarbetet Jämställdhetsutbildning 2 timmar har erbjudits samtliga medarbetare i Vårgårda Kommun och har ingått som del i LEANdagen som omfattat värdegrund,tillgänglighet och arbetssättet LEAN. Utbildning har getts i samverkan med det ESF-finansierade LEAN-projektet. Utbildningen har genomförts med power-point presentationer, föreläsningar, filmvisning och workshops. Blandade personalgrupper från olika sektorer har fått chans att mötas. SOLVING EFESO hette företaget som tillhandahöll utbildningen. Efter deras åtagande var slut tog Vårgårda Kommun över den fortsatta LEAN-dags utbildningen. Göran Hernberger var projektledare för LEAN projektet. Åsa Nyström Andersson LEAN-coach höll i de fortsatta Endagsutbildningarna tillsammans med Anneli Hermansson projektledare JÄMT I VÅRGÅRDA och jämställdhetskoordinator. Exempel på områden som lyftes upp. Från vården fanns önskemål om att arbetsgivare borde bistå med skyddskläder. Detta har nu lyfts vidare till budgetarbete i kommunen. Diskussioner om omklädningsrum där det är både kvinnlig och manlig personal. Det underrepresenterade könet har en svårare situation när det gäller ombyte av kläder. Detta beslöt gruppen att lyfta vidare till arbetsmiljörond. 10 LEAN coacher har utbildats specifikt i jämställdhet. Detta i samverkan med LEAN projektet.

2013-11-15 21 I varje värdeflödes-process som ingått i LEAN projektet har jämställdhet ingått som särskilt område att beaktas vid genomlysningen av det aktuella området. NYTTAN AV KÖNSUPPDELAD STATISTK SCB Föreläsare: Lena Bernhardtz SCB har haft en föreläsning som bygger på SCB:s folder: PÅ TAL OM KVINNOR OCH MÄN. Lathund om jämställdhet 2012.Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder det övergripande målet för jämställdhetspolitiken. För att uppnå det det målet måste vi ha kunskap om mäns och kvinnors situation i samhället. Statistiken kan användas i de jämställdhetsanalyser som krävs för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet.föreläsningen vände sig i första hand till samtliga chefer i de olika sektorerna i Vårgårda Kommun, men även fackliga förtroendevalda, ekonomer, personalavdelningen, politiker och CEMR- gruppen var inbjudna.en informativ och engagerande utbildning där det med stor kunskap och inlevelse belystes vad skillnaden blir om man könsuppdelar statistik. Att det kan läsas ut så mycket mer genom att dela upp statistiken på flickor och pojkar istället för elever. (exempel betyg). Mycket tydliga mönster framträder.. Först visades rikstäckande material men sedan bröt föreläsaren ned materialet till att gälla statistik i Vårgårda kommun. Detta skedde som en power-point presentation. Inspiration till eget analysarbete. Alla fick var sitt exemplar av boken På tal om kvinnor och män. Exempel på att denna föreläsning har bidragit till verksamhetsutveckling är att merparten av olika poster i bokslutet har nu bekönats, dvs har som nyckeltal uppdelats på kvinna man. From del årsbokslutet 2013 08 31 finns dessa nyckeltal. En genomgång ska göras vid årsslutet där något eller några områden ska vidare analyseras där man kan se eventuell ojämställdhet. Efter en analys ska arbetet lämnas vidare till budgetprocessen i kommunen. Utbildning i makequality har hållits vid tre tillfällen. En webbaserad utbildning ledd av Mirja Harryson SKL som kommunchef, kommunstyrelsens ordförande projektledare LEAN, CEMR-grupp, personalchef, personal från kommunikationsavdelningen, ekonomer och personal från SPU och dataavdelningen tagit del av. Jämställdhet ska redovisas i makequality som är ett verktyg för att mäta jämställdhet i kommunens verksamheter som SKL arbetat fram har det givits stor prioritet i organisationen att inom ledningsnivå ha en god insikt i vad makequality innebär och hur det är tänkt att verktyget ska användas. Vid första mätningen fick Vårgårda Kommun fick 4.1 i betyg på en 10- gradig skala 2013. Målsättning har varit att höja vårt betyg dvs kvittot som är synligt på vårt jämställdhetsarbete. Några av mätes områdena var svåra att få fram uppgifter på. Arbetet fick ske manuellt. Mål är att skapa fram förutsättningar för att lättare kunna få fram i mätunderlaget. De områden vi kunde se att vi var svaga på i mätningen har vi genom projektet JÄMT I VÅRGÅRDA tillsammans med LEAN projektet arbetat på att höja. Att på detta sätt kunna mäta

2013-11-15 22 kommunens jämställdhetsarbete är värdefullt. Vi kan då med jämna mellanrum ta del av hur vi ligger till. Är det är något område där vi ligger lågt har vi möjlighet att identifiera det och arbeta med ett förbättringsområde. Picknick på Tånga var ett event dit all personal var inbjuden att under 2 timmar få ta del av information om LEAN arbetet men där även jämställdhetsarbetet JÄMT I VÅRGÅRDA presenterades.. Detta skedde under annorlunda former i kommunens stora idrottshall som hade förvandlats till en gräsmatta för picknick där medarbetarna fick en korg, fika och en filt. Ett delsyfte var att medarbetare från olika sektorer skulle få möjlighet att lära känna varandra.. Rollspel,uppgifter att lösa för deltagarna men även sketcher med jämställdhetsperspektiv och i LEAN- anda där Hampus Haga var den som höll i stora delar av programmet. Det var humoristiska inslag som ändå innehöll ett djup och som gav många tankar och funderingar om egna värderingar..hur tar vi med oss LEAN och Jämställdhetstänket och hur arbetar vi med Värdegrundsfrågorna på den egna arbetsplatsen?en viktig sammanfattning av syftet med Picknick på Tånga är att alla ska känna en delaktighet och inse att det är grunden att alla medarbetare ser att just deras arbete bidrar till hur vi i kommunen ska lyckas att få ett gott fortsatt arbete med jämställdhetstänket-,lean-,värdegrunds och tillgänglighetsfrågor. Utbildningsinsatser på arbetsplatsträffar (APT). Genom beslut i KONSAM ett samverkansorgan i kommunen har beslut tagits att 2013 ska SKL:s film om jämställdhet från startpaketet visas. Att medarbetare från sektor samhällsbyggnad i denna film fick se att snöskottning där man prioriterar exempelvis busshållplatser och trottoarer vid snöfall var jämställdhetsarbete var för många en nyhet. Detta har Vårgårda Kommun hållit på med i 10 år. Detta kändes riktigt bra för medarbetare från sektor samhällsbyggnad att få informera om detta. Det är viktigt att nå ut till alla medarbetare om att ett aktivt jämställdhetsarbete pågår och SKL:s film är bred och har för många gett en aha upplevelse. Tanken är att man efter filmvisningen ska diskutera dels filmen men också om hur man ser på jämställdhet och göra kopplingar till sin egen arbetsplats. Som stöd har projektledare erbjudit att hålla i filmvisning och efterföljande diskussion. Flertalet av enheterna har velat att ta del av detta erbjudande. Andra har valt att visa filmen och ha en efterföljande diskussion själva. Det finns flera medarbetare inom kommunen som har god kunskap inom området bl a genom utbildning och eget intresse och som genom detta för en ständig dialog på arbetsenheten. Varje år får sektorerna vid redovisningen över deras verksamhetsområde till politiken besvara frågor om de tagit upp jämställdhet och om det ingått kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet under året. Utbildning i hur man använder checklista för jämställdhet. En check-lista för att att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla ärenden som bereds inför politiska beslut har införts. Vid flera tillfällen har erbjudande getts till de medarbetare i kommunen som skriver och bereder dessa ärenden. Drygt 15 personer har valt att deltaga i

2013-11-15 23 SKL:s:s power-point baserade ut bildning inom detta område. Utbildningen har varit tänkt som ett stöd för arbetet med check-lista för jämställdhet och för att få förståelse kring hur man kan tänka närman gör en analys. Utbildningen har hållits av projektledare. Utbildningsdag för politiker i jämställdhet hölls i Kulturen en eftermiddag och dit var även sektors-chefer och fackliga representanter inbjudna. Ett program där projektledare tillsammans med CEMR-gruppen redogjorde för projektet JÄMT I VÅRGÅRDA och som stöd visade power-point bilder. Carola Samuelsson jämställdhetsstrateg Borås stad informerade om deras jämställdhetsarbete men hon berättade också om Smart Ekonomi.. I HÅJ 1 var det Carola som var projektledare för Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad. En informativ utbildningsinsats med mycket bilder som stöd. Anna-Elvira Cederholm, Länsstyrelsen i Göteborg visade en nyproducerad film som handlade mycket om normer. Denna kommer Länsstyrelsen att lägga ut på Youtube så att filmen kan användas som undervisningsmaterial i organisationer som arbetar med jämställdhetsarbete. Hon höll också ett informativt föredrag kring genus, normer och jämställdhet. Kostnad för brukare är ett område där Vårgårda kommun arbetar. Ellinore Johansson håller i detta men fick ersättas på föredragslistan då hon fick förhinder. Bernt Lennde ekonom Vårgårda Kommun där han visade att Vårgårda kommun kan gå ner på detaljnivå och följa kostnaderna. Det finns möjlighet att könsuppdela och se eventuella differenser och göra en analys som i sin tur kan leda till ett fortsatt förbättringsarbete. I ett första skede är det omsorgen som genomlyses. Tanken är att gå vidare om ett eller två år när detta arbete känns genomarbetat att gå vidare inom ytterligare områden. Ett område som nämnts i funderingarna är socialtjänsten. Könsuppdelad statistik Föreläsning och bildvisning av Åsa Nyström Andersson LEAN coach. En presentation om varför vi ska använda oss av könsuppdelad statistik och vilken nytta vi kan ha av att könsuppdela statistiken vid analysarbetet. Bilder visades från riket men även från Vårgårda kommun där det tydligt presenterades skillnaden på hur en redovisning kan ändras från exempelvis hur det ser ut når meritvärde visas i klump i en årskurs mot att man delar upp meritvärden på både flickor och pojkar. Det går då att få en mer detaljerad bild som underlag hur man ska arbeta vidare med analys för att arbeta fram stöd för att nå ett mer jämställt utfall. En sammanfattning av dagens program gav projektledare Anneli Hermansson när hon avslutade dagen och stort ett tack till både föredragshållare och deltagare. Utbildning för politiker filmades av Patrik Danielsson och kommer att ligga på intranätet i kommunen där fler kan ges möjlighet att ta del av innehållet i denna jämställdhetsutbildning.