Metoder för att förebygga alkoholskador SVEN ANDRÉASSON

Metoder för att förebygga alkoholskador SVEN ANDRÉASSON

Liter 100% alkohol per svensk över 15 år och år 10 Kan alkoholproblem förebyggas? Summa +13% 9,0 8 6 8,0 5,9 Registrerad försäljning +8% 6,4 Nästan alla tycker att prevention är en god idé. Det är bättre att förebygga oönskade händelser än att behöva ta itu med dem när de inträffat. Men detta förutsätter att de förebyggande insatserna är effektiva. Vad vet vi om det? Det handlar också om att omsätta den kunskap som finns i praktisk handling. Hur överbryggar vi klyftan mellan teori och praktik? Om dessa frågor handlar denna skrift. Skriften är en introduktion till boken Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention en kunskapsöversikt. (Boken kan beställas från förlagshuset Gothia; den kan också laddas ner från Statens folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se) 4 Nationell handlingsplan för att begränsa alkoholskador Riksdagen antog under 2001 en nationell handlingsplan för att begränsa alkoholskador. I handlingsplanen konstateras att utvecklingen på alkoholområdet riskerar att leda till ökade alkoholproblem. En stark satsning på alkoholprevention görs därför. Framför allt ska det lokala förebyggande arbetet i kommunerna stödjas. 2 0 1,1 Resandeinförsel +67% Smuggling, hembränning -11% 0,9 0,8 1996 2001 1,8 Utgångsläget Utgångsläget är allvarligt. Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. I själva verket har den registrerade försäljningen av alkohol inte varit så här hög på 100 år. Detta beror både på att den svenska alkoholpolitiken förändrats, och på förändrade attityder bland människor. Svenskarna dricker nu betydligt mer alkohol i veckorna samtidigt som det traditionella helgdrickandet med berusning ligger kvar på en hög nivå. 3

Vad menar vi med prevention? INGA ALKOHOLPROBLEM ca 8 miljoner svenskar Primär prevention förebyggande insatser nationell alkoholpolitik: systembolaget, åldersgränser kommunala förebyggande insatser opinionsbildning Alkoholproblemet kan beskrivas som en tratt. De flesta svenskar har inga alkoholproblem och befinner sig utanför/ovanför tratten. I syfte att förhindra att de får problem bedrivs primär prevention (förebyggande insatser). Dessa åtgärder ska alltså förhindra inflödet av människor i tratten. I den övre delen av tratten befinner sig en stor grupp människor som dricker alkohol på ett riskabelt sätt, utan att vara alkoholberoende (alkoholister). Uppgiften på denna nivå är att uppmärksamma riskbeteendet, och att genom rådgivning underlätta för människor att göra beteendeförändringar. Detta kan exempelvis göras i primärvården och på akutmottagningar. I den nedersta delen av tratten befinner sig de som blivit beroende av alkohol. Tertiär prevention handlar här om att minska riskerna för att beroendet leder till ännu värre sociala eller medicinska problem. I praktiken är detta liktydigt med behandling av alkoholberoendet. Risk- och skyddsfaktorer Preventionsarbete handlar i stor utsträckning om att identifiera de förhållanden eller faktorer som ger upphov till problem eller som kan begränsa problem: riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns på olika nivåer: individnivå, gruppnivå och samhällsnivå. Om vi vill begränsa alkoholproblemen i våra kommuner bör vi arbeta på alla dessa nivåer, och försöka täcka in så många risk- och skyddsfaktorer som möjligt. RISKBETEENDE ca 700 000 svenskar Sekundär prevention tidiga insatser rådgivning till högkonsumenter i sjukvården BEROENDE ca 300 000 svenskar Tertiär prevention behandling 4

Familjen Förskolebarn Det finns starka samband mellan föräldrars attityder till alkohol, och särskilt till sina barns alkoholvanor, och barnens alkoholvanor. Dessutom har forskning visat att om föräldrar inte klarar av att kommunicera konstruktivt med sina barn löper dessa en ökad risk för beteendeproblem. Därför är det viktigt att stödja och engagera föräldrar i förebyggande insatser. De preventiva insatserna bör inriktas på att hjälpa föräldrar till en konstruktiv interaktion med sina barn. Program med en sådan inriktning har visat på goda effekter vad avser barnens framtida alkoholvanor liksom rökning och andra droger. Sådana program bör påbörjas innan barnen hunnit debutera med alkohol i större omfattning, i femte eller sjätte klass. Programmen bygger på de viktigaste skyddsfaktorerna som forskningen funnit: kärlek och gränser. Samtidigt som barnen inte ska behöva tvivla på att deras föräldrar älskar dem, ska de också veta vilka regler som gäller och att reglerna också efterlevs. Hur ofta har vi inte hört att man redan på dagis kunde se att det skulle gå snett för Kalle men att ingen gjorde något åt det? Nu vet vi betydligt mer om detta. Hyperaktivitet hos små barn innebär en klar risk för en rad psykosociala problem, särskilt för en speciell typ av alkoholproblem, s.k. typ II-alkoholism, som är starkt sammanvävd med asocialitet och kriminalitet. Dessa människor har bristande hämningar, får lättare impulsgenombrott och blir lätt aggressiva vid alkoholpåverkan. Hyperaktivitet och impulsivitet är alltså riskfaktorer för alkoholproblem, liksom för antisocialt beteende. Den preventiva uppgiften här är att erbjuda kognitiv och social träning för dessa barn, kombinerat med stöd för deras föräldrar. Även mycket riskutsatta barn kan utvecklas positivt om de får stöd av detta slag. 6

Skolungdomar Skolans främsta möjlighet att minska risken för alkohol- och andra drogproblem bland elever är att bygga upp en stödjande psykosocial miljö i skolan. En del skolor har utformat sitt arbete så att de främjar en god psykisk hälsa bland eleverna. En sådan utformning skyddar också eleverna från alkoholproblem. Skolan utgör också en viktig kontaktyta gentemot föräldrar och kan verksamt underlätta för genomförandet av effektiva föräldraprogram. Därutöver har skolan en skyldighet att ge ungdomar kunskaper om alkohol och andra droger. ANT-undervisning i sig förefaller ha små effekter på ungdomars beteende. Dock kan effekterna bli större om ANT-undervisningen kombineras med andra förebyggande insatser, i första hand riktade till föräldrar, men också insatser i lokalsamhället. Fritid och ungdomskultur På fritidsområdet finns det tre centrala teman: kamratkontakter, socialt utvecklande fritidsaktiviteter och ungdomskultur. Alkoholvanor påverkas starkt av kamratgrupper, särskilt om föräldrainflytandet är svagt. Uppkomsten av kamratgäng med alkoholpositiva normer påverkas av en rad förhållanden: exempelvis svaga band till familjen, negativ skolmiljö och avsaknad av fritidsaktiviteter. Socialt utvecklande fritidsaktiviteter minskar risken för alkoholproblem. Exempel på sådana är engagemang i idrottsföreningar, musik eller andra aktiviteter med strukturerad verksamhet. Däremot saknar ostrukturerade verksamheter sådan skyddande effekt de bidrar varken till att stärka band eller sätta gränser. Familjens och skolans påverkan på ungdomar får idag allt mer konkurrens, främst av media som snabbt tillhandahåller de symboler som kan användas för att skapa sig en identitet. För att förstå bruket av rusmedel är det också viktigt att förstå vilken roll sådana spelar för skapandet av gruppidentitet. För preventionsarbetet är det en central uppgift att skapa möten mellan unga och vuxna där ungdomar möts med respekt och där de vuxna lyssnar. Sådana möten kan stärka de mänskliga banden och minska behovet av alkohol. Unga vuxna Att nå unga vuxna i åldern 18-25 år är en särskilt viktig uppgift. Det är i denna ålder som man dricker mest alkohol i livet och också råkar ut för mest alkoholrelaterade problem. Dessutom är det denna grupp som står för merparten av langningen av alkohol till yngre tonåringar. Olika program för att diskutera alkohol med unga vuxna bör utvecklas, främst inom gymnasierna, högskolan, ungdomstäta arbetsplatser och nöjeslivet. 9

Restauranger Restaurangerna är offentliga rum där dryckesbeteende formas och förändras. De är därför också viktiga arenor för det alkoholskadeförebyggande arbetet. Restaurangernas andel av alkoholkonsumtionen ökar. Samtidigt ses en ökning av alkoholrelaterade problem på och runt restauranger, framför allt våld. I Stockholm äger enligt polisens statistik 40% av våldsbrotten rum på eller i närheten av restauranger. Branschen och myndigheterna har inte varit beredda på den kraftiga ökningen av gäster och drickande som skett. Trots att lagstiftningen uttryckligen förbjuder servering av alkohol till berusade personer sker detta mycket ofta. En metod för att komma till rätta med dessa problem, som utvecklats i STAD-projektet i Stockholm, prövas nu i ett antal kommuner runt om i landet. Metoden går ut på att erbjuda restaurangpersonal utbildning i ansvarsfull alkoholservering, samtidigt som berörda myndigheter skärper sin tillsyn. Sjukvården I sjukvården finns mycket goda möjligheter att föra samtal med människor om deras levnadsvanor. Ett stort antal studier visar att ett kort samtal om alkohol, genomfört med respekt och utan pekpinnar, ofta leder till att människor som dricker för mycket drar ner sin konsumtion. I en nyligen publicerad rapport från Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) konstateras att det finns få åtgärder inom sjukvården som har bättre hälsoeffekt än sådan alkoholrådgivning. Uppgiften nu är att finna sätt att tillämpa denna form av alkoholrådgivning i sjukvården. För detta krävs en kombination av utbildningsinsatser och beslut från ansvariga. Ett område där alkoholrådgivning framstår som särskilt angelägen är inom mödrahälsovården. Alla gravida kvinnor bör erbjudas ett samtal om alkohol för att minimera riskerna för fosterskador. På barnavårdscentraler ges goda möjligheter att tidigt upptäcka beteendestörningar hos små barn. Sådana störningar signalerar en ökad risk för alkoholproblem och andra problem senare under ungdomsåren. 10 11

Hur får man igång bra förebyggande arbete? Familj STRUKTUR FÖR PREVENTION be m C mä å T n e ko Det finns en mängd förebyggande program som är effektiva. Frågan nu är hur vi får igång dessa program. Det finns två uppgifter. Den första handlar om information; att sprida kunskapen om vad som är effektiv prevention. Den andra handlar om att skapa förutsättningar i kommuner och landsting som understöder det förebyggande arbetet. Utan stöd från den politiska och administrativa ledningen går det inte. Alkoholpolitiska handlingsprogram måste antas som ger preventionspraktiker mandat att agera i alla förvaltningar som berörs. Särskilt viktigt är att klargöra hur beslutade åtgärder ska följas upp. En samordnare för det förebyggande arbetet måste utses, en ledningsgrupp tillsättas och tillräckliga medel anslås i budgeten. bets gsliv Med O pin io nsbildning Preventionsarbetets organisation med samordnaren och de olika programområdena. Inom varje programområde upprättas egna nätverk, med samverkan med andra programområden. 13

Effektiv prevention handlar om risk- och skyddsfaktorer I många kommuner görs nu satsningar på alkoholpreventivt arbete. Men osäkerheten är stor om vilka förebyggande insatser som fungerar. En hel del resurser går till program med tveksam eller ingen effekt. Detta trots att det finns förebyggande program som fungerar. Dessa bygger på forskning om risk- och skyddsfaktorer för alkoholproblem. Utifrån dessa skapas förebyggande program inom olika områden. Listan på nästa sida visar några exempel. Denna lista är inte uttömmande, men är åtgärder som beskrivs närmare i boken Den svenska supen i det nya Europa. Andra förebyggande insatser med dokumenterade effekter är åtgärder för trafiknykterhet, framför allt i form av mer aktiv polisövervakning med nykterhetskontroller. Område Biologi Utsatta barn Familj Skola Fritid Arbetsliv Sjukvård Preventionsprogram Information om hur biologiska faktorer hos individen kan öka risken för alkoholproblem Erbjud program för kognitiv och social utveckling Föräldraprogram med fokus på kommunikation med barn Förbättra skolans psykosociala miljö Öka tillgången till strukturerade, prosociala fritidsaktiviteter Alkoholfria arbetsplatser, alkoholpolicy Genomför program för tidig upptäckt av riskdrickande och rådgivning. Särskild uppmärksamhet på gravida kvinnor. Lokalt folkhälsoarbete Folkligt engagemang kombineras med struktur för det förebyggande arbetet. Restauranger Minska servering till berusade gäster och ungdomar Information Målgruppsanpassning; trovärdig sändare Policy Skapa tydliga regler och effektiv tillsyn 14 15

Sven Andréasson, Statens folkhälsoinstitut 2002 ISBN 91-7257-161-6 ISSN 1104-358X Grafisk form inlagan Majbritt Hagdahl Omslag Pangea Design Foto Philip Meech/Retna/Pressens Bild, sid 6 Kampfner.com/Pressens Bild, sid 7 och omslaget Bo Åkesson/Pressens Bild, sid 8 och omslaget Christian Coinbergh i samarbete med Alkoholkommittén, sid 9 Eduardo Valenzuela/Pressens Bild, sid 10 Philip Reeson/Retna/Pressens Bild, sid 11 och omslaget Teckning Marie Kassman, sid 12 Tryckt hos Grafiska Punkten Växjö 2002 Distribution Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11 Internet www.fhi.se E-post fhi@strd.se