Utbildningsinspektion i Umeå kommun Vuxenutbildningen Dnr 53-2005: 1543 Utbildningsinspektion i Vuxenutbildningen i Umeå kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vuxenutbildningen i Umeå den 26 27 januari och 13 14 mars 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och från Vuxenutbildningens olika aktörer i Umeå kommun, dels den information som samlats in under besöken. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Vid vuxenutbildningen intervjuades enhetschefer, rektorer, utbildningsansvariga för externa anordnare, personal från olika utbildningsanordnare samt studeranden. Kurator och studie- och yrkesvägledare intervjuades också. Inspektörerna besökte lektioner i svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda och kurser inom egen regi vid Komvux Mimer, där grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ingår. Besök gjordes hos de externa anordnarna och där intervjuades också studeranden i den pågående dagliga verk- 1
samheten. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av befintlig dokument som finns att tillgå hos de olika utbildningsanordnarna utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Beskrivning av skolan/rektorsområdet Vuxenutbildningen i Umeå kommun Antal studerande Kommunal vuxenutbildning, komvux 1021 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 73 Svenskundervisning för invandrare, sfi 252 För vuxenutbildningen i Umeå ansvarar gymnasienämnden, som har egen förvaltning. Skoldirektören leder verksamheten och vuxenutbildning på Gymnasieoch vuxenutbildningskontoret. Under gymnasienämnd och skoldirektör finns musikskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten organiserad. Vuxenutbildningen består dels av ett Utbildningscentrum och dels av olika utbildningsanordnare, Komvux Mimer (egenregi) där också särvux ingår, sfi samt externa utbildningsanordnare. Utbildningscentrum, beläget i Mimerskolan, är ingången in i den samlade vuxenutbildningen och ansvarar för utbudet av vuxenutbildning. Utbildningscentrum upphandlar utbildningsplatser av externa och kommunala utbildningsanordnare. Utbildningscentrum leds av en enhetschef. Inom Utbildningscentrum finns studie- och yrkesvägledare som möter de studerandes behov utifrån individuella förutsättningar och kunskaper. Komvux Mimer (cirka 800 studerande) är beläget i centrala Umeå och har undervisningen förlagd till Mimerskolan samt Vasaskolan. Mimerskolan och Vasaskolan är båda gamla skolbyggnader, byggda 1897-1900 respektive år 1900. Det finns två ansvariga rektorer vid Komvux Mimer, varav en även är enhetschef. Verksamheten omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, omvårdnadsprogrammet för vuxna (vårdvux), särvux, samt uppdragsutbildningar. En rektor ansvarar för sfi-skolan (cirka 250 studerande) och undervisningen är till för vuxna invandrare som vill få grundläggande kunskaper i det svenska språket och svenskt vardags-, samhälls- och arbetsliv. Sfi-skolan ingår organisatoriskt i Arbetsmarknadsavdelningen. Sfi-undervisningen genomförs i egna lokaler ett par kilometer från Mimerskolan. I centrala Umeå, i egna lokaler, finns också de externa anordnarna Thoréngruppen (144 studerande) och NTI skolan (37 studerande) samt College/Folkuniversitetet (40 studerande). För de externa utbildningsanordnarna finns en rektor som arbetar deltid med uppdraget. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Vuxenutbildningen i Umeå och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. 2
Inspektörerna bedömer att den verksamhet som bedrivs inom vuxenutbildningen i stora delar är av god kvalitet. De studerande har god tillgång till utbildning med ett varierat kursutbud och flera anordnare möter individers olika behov. De studerande trivs och upplever att personalen har hög kompetens. Personalen har utbildning för den undervisning de bedriver. De studerande informeras om kursmål och betygskriterier och varje studerande har en individuell studieplan som revideras under studietiden om behov finns. De studerande i vuxenutbildningen har en tydlig ingång till vuxenutbildningen genom Utbildningscentrum. Rektorerna är förtrogna med verksamheten, men möten sker sällan mellan de olika rektorerna i syfte att skapa en samlad vuxenutbildning. Det bör ske ett tydliggörande av organisationen av vuxenutbildningen i syfte att nå en likvärdig utbildning. Vid inspektionen framkommer att en gemensam dialog om bedömning och betygsättning saknas och att en gemensam betygsanalys saknas inom vuxenutbildningen. Dialogen om bedömning och betygsättning sker i huvudsak inom ramen för den egna verksamheten och likvärdighet kan vara svår att uppnå. Kvalitetsredovisningar görs hos respektive utbildningsanordnare. Det finns ingen samlad kvalitetsredovisning för hela vuxenutbildningen i Umeå. Redovisningarna ser olika ut och innehållet varierar. Redovisade målområden kan vara olika hos de olika utbildningsanordnarna. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Samverkan mellan samtliga utbildningsanordnare bör förstärkas för att skapa helhetssyn i vuxenutbildningen, där mål utvärderas och följs upp för att skapa en likvärdig verksamhet. - Arbetet med bedömning och betygsättning i syfte att nå likvärdighet bör förstärkas. - Kvalitetsarbetet för hela vuxenutbildningen bör samordnas och en gemensam kvalitetsredovisning bör utarbetas. - Den uppsökande verksamheten och rekryteringen av de prioriterade målgrupperna bör förbättras. - Organisationen behöver tydliggöras avseende det övergripande ansvaret för vuxenutbildningen och kommunikationen behöver utvecklas mellan ledningsfunktionerna. Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper De studerande vid vuxenutbildningen i Umeå visar goda resultat oberoende av utbildningsanordnare, vilket gäller utbildningar i egen regi och för de externa anordnarna. I årsbokslutsrapporten (2005) för gymnasienämnden ligger det genomsnittliga betygsvärdet år 2004 på 14,1 och mätningen år 2005 visar på ett 3
betygsvärde på 14,2. I intervjuer upplever de studerande att de får den hjälp och det stöd de behöver. I Kvalitetsredovisningen år 2005 redovisas att i Komvux Mimer sattes totalt 3 000 betyg under år 2005. Betygen gäller både grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. 16 procent av eleverna hade Icke godkänd (IG), 39 procent av eleverna nådde betyget Godkänd (G), 28 procent nådde Väl godkänd (VG) och 17 procent av eleverna nådde betyget Mycket väl godkänd (MVG). Arbetet med att minska antalet elever med betyget IG pågår. Nedan följer en tabell som visar andelen betyg (Verksamhetsberättelse 2005, Utbildningscentrum) i ämnena data, engelska, matematik, naturkunskap, samhällskunskap och svenska för gymnasiala kurser. Tabellen avser betyg som är satta hos samtliga utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Tabell 1. Andelen satta betyg i data (Da A), engelska (En A), matematik (Ma A), naturkunskap (Nk A), samhällskunskap (Sh A) och svenska (Sv A) för gymnasiala kurser. Betyg 2005 per kurs 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DAA ENA MAA NKA SHA SVA IG G VG MVG Av tabellen framgår att andelen IG är lägst inom Nk A och högst inom Da A och Ma A. Störst andel VG noteras hos Nk A och lägst hos Da A. Andelen MVG är störst inom Da A och lägst inom Ma A. En jämförelse med år 2004 visar att andelen IG ökat och andelen MVG minskat för Da A. För Ma A har andelen IG ökat mellan 2004 och 2005. Övriga förändringar är små. Inspektörerna bedömer att arbetet med bedömning och betyg behöver diskuteras och analyseras av utbildningsanordnarna. Avhopp förekommer och kan enligt intervjuer bero på olika saker. En orsak kan vara att de studerande tar på sig för många kurser och då blir studietakten för hög så avbrott sker. Andra orsaker kan vara att den studerande får arbete. De studerande anger i intervju att de måste vara motiverade och ta ett personligt ansvar för att klara av det höga tempot. Inspektörerna bedömer att orsaken till avhopp bör analyseras för att öka genomströmning och andelen studerande med godkända betyg. Enligt kvalitetsredovisningen år 2005 har 96,7 procent av kursdeltagarna vid sfiskolan svarat att lusten att lära sig svenska har ökat sedan de började läsa och utbildningen har hjälpt cirka 91 procent av de studerande att planera framtiden bättre. 4
Normer och värden Inspektionen visar att det råder god trivsel hos både de studerande och personal. De studerande känner sig trygga i studiemiljön. Respekt för varandra präglar den dagliga verksamheten och relationen mellan studerande och personal. Ett bra bemötande lyfts fram av de studerande som en viktig del för att skapa trivsel. Enkäter genomförs årligen för hela vuxenutbildningen. I kvalitetsredovisningen år 2005 var dock svarsfrekvensen låg (25 procent). Arbete pågår för att finna former för att öka svarsfrekvensen. Dessutom genomförs egna utvärderingar och enkäter hos varje utbildningsanordnare. Intervjuer bekräftar att de studerande är positiva till den utbildning och de kurser de valt. Inspektionen visar att de studerande trivs oavsett vilka utbildningsanordnare de studerar hos. I intervjuer med studerande framkommer att de blir behandlade med respekt, vilket de anger vara viktigt för att klara av studierna på ett bra sätt. I utvärderingar vid Komvux Mimer visar resultaten på att personalen är mycket nöjd med arbetsplatsen och sin egen arbetssituation. Inspektionen visar att de studerande upplever att det inte förekommer någon kränkande behandling inom de respektive verksamheterna Det bekräftas i intervjuer med rektorer och personal hos de olika utbildningsanordnarna. Lärarna uppger att när problem uppstår åtgärdas de omedelbart. Inom exempelvis sfiskolan och särvux behandlas normer och värden inom ramen för de olika kurserna. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att de studerande i huvudsak når goda studieresultat, men att arbetet med att analysera orsakerna till den ökande andelen IG i vissa kurser behöver förbättras. Inspektörerna bedömer att arbetsmiljön är av god kvalitet. De studerande upplever trygghet och trivsel och menar att det inte förekommer mobbning och kränkande behandling i vuxenutbildningen. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, och de studerandes delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006: 67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. 5
Vid vuxenutbildningen i Umeå finns handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Inspektörerna bedömer att en gemensam dialog kring värdegrundsfrågor mellan de olika utbildningsaktörerna bör utvecklas för att skapa helhetssyn och likvärdighet i hela vuxenutbildningen. Vid intervjuer med de studerande framkommer också att de har möjlighet att påverka sin uppläggning av studierna, men att det kan vara svårt att skapa engagemang kring inflytandefrågor eftersom en del av undervisningen sker i flexibla grupper. Lärare låter de studerande vara med i planeringen av kurser och kurserna utvärderas kontinuerligt. När de studerande kommer till Utbildningscentrum genomför studie- och yrkesvägledarna inledningsvis en kartläggning i dialog med de studerande. Studietakten kan variera och de studerande kan påverka studieinnehåll, kursutbud och kursuppläggning. Hos de olika utbildningsanordnarna genomförs kursutvärderingar. Dessa kan se olika ut och någon gemensam struktur för kursutvärdering finns ej. De studerande kan uppleva att studietakten är hög, vilket skapar stress. I intervjuer med studerande framkom att det kan vara en av orsakerna till att kurser inte slutförs. Vid sfi-skolan görs de studerande delaktiga genom klassråd, utvecklingssamtal, utvärderingar och elevrepresentation i arbetsgrupper inför temadagar. De studerande är delaktiga i genomförandet av undervisningen och kan påverka den enligt egna önskemål. Innehåll, organisation och arbetssätt Arbetssätt och organisation kan variera hos de olika utbildningsanordnarna. Anpassning till de studerandes kunskapsnivå underlättas därmed, vilket inspektionen bekräftar. Styrkan i organisationen är dess flexibilitet, mötet med den studerandes förutsättningar och personalens kompetens. Gemensamma möten mellan de olika utbildningsanordnarna, där pedagogiska utvecklingsfrågor diskuteras förekommer sparsamt. Däremot har varje utbildningsanordnare egna pedagogiska diskussioner om verksamheten och genomförandet av utbildningen. Studietakten kan variera och om det finns behov av stöd hos de studerande finns det att tillgå. Lärarna och de olika utbildningsanordnarna visar stor flexibilitet när det gäller genomförande av undervisningen. De studerande i vuxenutbildningen har individuella studieplaner, liksom också de studerande vid sfiskolan. Verksamheten för dyslektiker vid Komvux Mimer möter behovet hos studerande med läs- och skrivproblematik. Personalens arbete tillsammans med de studerande visar goda exempel på hur dessa kan mötas så att de utvecklas utifrån sin egen förmåga. Studerande bekräftar att de har fått bättre självkänsla och självförtroende sedan de började i denna grupp. Individuella åtgärdsprogram finns upprättade. Inspektionen visar att de studerande får möjlighet att växa i sitt lärande och utvecklas i egen takt, vilket skapar självförtroende och motivation. Vid Komvux Mimer kan de studerande gå hela eller delar av omvårdnadsprogrammet (vårdvux). Studieguiden är ett levande dokument som följer studiegrupperna där den studerande får en helhetsbild över sina studier. De studerande har möjlighet att boka lärare för vissa moment och om stöd behövs. Varje 6
studerande har en egen mentor och mentorssamtal sker cirka en gång per månad. Verksamheten bedrivs i samråd med socialtjänsten och landstinget. Samverkan sker även med liknande verksamheter i Lycksele och Skellefteå. Omvårdnadsprogrammet har varit under uppbyggnad några år och utvecklas hela tiden. Vid intervjuer uppger de studerande vid vårdvux att de trivs med sina studier och de tycker att uppläggningen av utbildningen är bra. Vid särvux möts de studerande på sin nivå och alla har en individuell studieplan för studierna. Bild, drama och musik används som inslag i undervisningen. De studerande har sin utbildning utlagd över olika lång tid och kan finnas i verksamheten länge. I intervju med rektorn är detta ett område för översyn och analys för att skapa bättre genomströmning. För att utvärdera och se de studerandes utveckling dokumenteras de studerandes utveckling med foton. Inspektörerna bedömer att verksamheten vid särvux bör utvärderas och analyseras för att skapa förutsättningar för ökad genomströmning. Vid sfi-skolan sker en individanpassning av studierna. Vid elevvårdskonferenser finns förutom skolans personal även arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och flyktingmottagningen med vid behov. Sfi-skolan samverkar kontinuerligt med andra aktörer utanför skolan och i verksamheten genomförs olika projekt. Till exempel samverkar sfi-skolan med studieförbund, PA-linjen och SYVutbildningen vid Umeå universitet, Röda Korset samt Västerbottens museum för att nämna några. Det finns även en väl fungerande samverkansgrupp som består av sfi-skolan, Arbetsmarknadsenheten, Umeå kommun, Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, Flyktingmottagningen, Norrlands universitetssjukhus, psykiatrisk mottagning samt Ersboda vårdcentral. Inspektionen bedömer att samverkan sker på ett positivt sätt som kommer de studerande tillgodo i form av en god utbildning och en bra ingång i den svenska kulturen och samhället. De studerande känner till kursplanernas mål och de har blivit informerade om betygskriterier i de olika kurserna av lärarna. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll i organisationen för att hjälpa de studerande att hitta de kurser och de arbetssätt som fungerar bäst för dem. Det är olika grupper som söker till de olika utbildningsanordnarna. Valet av utbildningsanordnare kan bero på de studerandes olika upplevelser av tidigare skolgång. Intervjuer bekräftar detta och inspektionen visar att lärarna är flexibla för att möta behoven hos de studerande. Alla studerande har individuella studieplaner. Individualisering sker med möjlighet att anpassa studietakten. I en utvärdering för år 2005 redovisas att de studerande till stor del anser att lärarna ger stöd och hjälp. Inspektionen visar att vuxenutbildningen präglas av stor flexibilitet. De olika utbildningsanordnarnas verksamhet ser olika ut vilket möjliggör att de studerandes olika behov kan tillgodoses. Vid Komvux Mimer byggs för närvarande ett Lärcentrum upp som skall erbjuda hjälp med nivåtest, studieteknisk träning eller studier i egen takt med lärarstöd. Hos de externa anordnarna (Thoréngruppen, NTI-skolan och College/Folkuniversitetet), är det en viktig faktor att lärartätheten är hög och tillgången till individuell handledning är god både för de studerande som går distansutbildning och för dem som deltar i klassundervisning. Vid inspektionen bekräftas att flexibiliteten är stor och kontinuerlig kursstart sker varje vecka. 7
De externa anordnarna möter de studerandes behov och studietakten kan anpassas till individen, vilket också bekräftades vid besök i verksamheten. Vid Thoréngruppen sker ofta kommunikationen mellan lärare och studerande via e- mail och kommunikationsplattform. Vid Collegeutbildningen finns Lärstugan dit de studerande kan gå när det behöver hjälp och extra stöd. Hos de övriga utbildningsanordnarna finns liknande form, där de studerande ges möjlighet till stöd till exempel i särskilda grupper hos NTI-skolan. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Inspektionen visar att bedömning och betygssättning diskuteras hos de enskilda utbildningsanordnarna var för sig. De olika anordnarna möts inte under strukturerade former för att diskutera bedömning och betygsättning även om samma kurser finna hos olika utbildningsanordnare, vilket kan försvåra likvärdigheten i betygsättning. Inspektörerna bedömer att en gemensam betygsanalys för hela den samlade vuxenutbildningen bör förbättras och att arbetet med validering bör utvecklas. Under inledningen av år 2006 påbörjades ett gemensamt arbete om betyg och bedömning där lärare från de olika utbildningsanordnarna deltog i en gemensam konferens. Nationella prov genomförs. De sker oftast vid ordinarie provtillfälle. När det gäller kurser med flexibel kursstart kan äldre prov användas av lärarna där det passar bäst in i kursen, men även här sker de flesta prov vid ordinarie provtillfälle. De studerande känner till utbildningsmålen för kurserna och blir informerade om dem vid kursstart av lärarna. De blir även informerade om de betygkriterier som gäller för kurserna. Det gäller alla utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen i Umeå kommun. Utvärderingar förkommer hos alla utbildningsanordnare. De ser ut på olika sätt och i vissa kurser sker även uppföljningar under pågående kurs. Komvux Mimer genomför kontinuerligt uppföljningar och utvärderingar av kurser. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete För Utbildningscentrum och Komvux Mimer skrivs verksamhetsplaner och sfiskolan har en skolutvecklingsplan där mål tas fram för den egna verksamheten. Varje extern anordnare har en egen verksamhetsplan. Planerna utgår mer eller mindre från de övergripande målen, som finns angivna i verksamhetsplan för gymnasieförvaltningen. Målen, som är beslutade i kommunfullmäktige, är att alla skolor ska vara lugna och trygga platser, elevinflytandet ska öka, nolltolerans gäller mot mobbning och kränkande behandling och alla skolor ska ha en plan mot kränkande behandling och trakasserier. Utbildningscentrum samt utbildningsanordnarna kvalitetsredovisar den egna verksamheten årligen. Kvalitetsredovisningarna har olika utseende och struktur. Varje kvalitetsredovisning utgår från uppsatta mål för den egna verksamheten. Inspektörerna bedömer att det råder otydlighet vilka gemensamma mål som styr den samlade vuxenutbildningen, då även varje utbildningsanordnare tar fram egna mål mot vilka de kvalitetsredovisar. Kvalitetsarbetet måste förbättras och en gemensam kvalitetsredovisning där den samlade vuxenutbildningen ingår bör tas fram. 8
Skolledning och intern kommunikation Inom vuxenutbildningen finns två enhetschefer en för Utbildningscentrum samt en för Komvux Mimer. Enhetschefen för Komvux Mimer har även ett rektorsuppdrag och där finns ytterligare en rektor. En annan rektor ansvarar för de externa utbildningsanordnarna och en ytterligare en rektor ansvarar för sfiskolan. Skoldirektören vid gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är ansvarig för de enhetschefer som finns inom vuxenutbildningen. Skoldirektören är också ansvarig för chefen för Arbetsmarknadsfrågor, där sfi-skolans verksamhet ingår. I intervjuer framkommer att det råder otydlighet i organisationen och osäkerhet om vem som har det övergripande ansvaret. Rektorerna är ofta synliga i verksamheterna. De pedagogiska diskussionerna stöds av varje ansvarig rektor i respektive verksamhet och inspektörerna bedömer att rektorerna leder sina respektive verksamheter på ett bra sätt. Vid inspektionen framkommer att de rektorer och enhetschefer som finns i vuxenutbildningen inte har något gemensamt forum för erfarenhetsutbyte kring den verksamhet som ingår i den samlade vuxenutbildningen. Sammanfattning En gemensam dialog kring värdegrundsfrågor mellan de olika utbildningsanordnarna bör utvecklas i syfte att uppnå helhetssyn och likvärdighet. Den pedagogiska verksamheten håller överlag en god kvalitet. Vid sfi-skolan sker mycket bra samverkan mellan olika myndigheter i syfte att underlätta för de studerande. Samverkan mellan de olika utbildningsanordnarna och arbetet med betyg och bedömning behöver dock utvecklas och förstärkas, för att uppnå likvärdig betygssättning. Mötesplatser för enhetschefer och rektorer behöver skapas för att utveckla och säkerställa likvärdigheten i verksamheten. Kvalitetsarbetet för hela vuxenutbildningen bör samordnas och en gemensam kvalitetsredovisning bör utarbetas. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning Vuxenutbildningen i Umeå visar upp ett stort urval av kurser och utbildningsupplägg. Genom Utbildningscentrum vägleds de studerande genom samtal vidare till kurser som svarar upp mot deras önskemål och behov. Utbildningscentrum fungerar som en neutral arena där utbudet i vuxenutbildningen presenteras. De studerande kan när de studerar vid vuxenutbildningen kombinera arbete och studier. Vid Komvux Mimer genomförs undervisning både på dag- och kvällstid. Studie- och yrkesvägledare hjälper de studerande vid Utbildningscentrum att hitta kurser och utbildningsvägar som svarar mot deras önskemål. 9
Sfi-utbildningen är flexibel och består av tre studievägar som är anpassade för att möta studeranden med olika förutsättningar. Antalet studerande vid sfiskolan har ökat. Det får till följd att grupperna blir stora. Vid inspektionen framkommer att det finns avsatta resurser för uppsökande verksamhet. Det pågår inte någon rekrytering och uppsökande verksamhet i större omfattning vid inspektionstillfället. Uppsökande verksamheten kan ske i form av informationsbesök för arbetslösa och långtidssjukskrivna samt besök på arbetsplatser och i olika organisationer. Uppsökande verksamheten sker främst under mars och april. Inspektörerna bedömer att den uppsökande verksamheten och rekryteringen av de prioriterade målgrupperna bör förbättras. Personal Inspektionen visar att lärarna har utbildning för det uppdrag de skall utföra. Kompetensen är hög, vilket även bekräftas i intervjuer med de studerande. Personalen får komma med individuella önskemål om kompetensutveckling och vid intervjuer med personalen framkommer att dessa behov kan tillgodoses i hög grad. Vid Komvux Mimers verksamhet finns en kurator. Hos de övriga aktörerna finns inte denna resurs, utan de studerande hänvisas vidare och får söka hjälp utanför vuxenutbildningens organisation om behov uppstår. De externa anordnarna erbjuder hög lärartäthet och mycket individuellt stöd. Läromedel, pedagogiska material och utrustning Inspektionen visar att Vuxenutbildningen i Umeå har lokaler som är anpassade för de studerande. Det gäller även studerande med funktionshinder. Mimeroch Vasaskolans lokaler, som är byggda i början av 1900 talet medför dock en begränsning när det gäller små grupprum. Vid vuxenutbildningen är tillgången på datorer med hög standard god. Inom särvux används datorerna i den dagliga undervisningen för de studerande och här är även dataprogrammen tydligt riktade till studerande med specifika behov och förutsättningar. Biblioteket ligger nära Komvux Mimer och Vasaskolan och är lätt att nå för de studerande i centrala Umeå. Sfi-skolan kan ha svårt att nyttja biblioteket eftersom den ligger utanför centrala staden, men kan i stället nyttja universitetets bibliotek som ligger på nära håll. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att Vuxenutbildningen i Umeå har goda förutsättningar att bedriva utbildning. Personalen har hög kompetens och utbildning för den undervisning de bedriver. De studerande har god tillgång till utbildning med ett varierat kursutbud och flera anordnare möter individers olika behov. Den uppsökande verksamheten och rekryteringen av de prioriterade målgrupperna bör dock överlag förbättras. 10
Datum Ort 2006-06-12 Umeå Gunilla Asplund Marita Björkman 11