Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Relevanta dokument
BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT. Byråkratiteori och svensk förvaltning

Det svenska politiska systemet: Introduktion

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Förvaltningen och demokratin

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning. Charlotta Söderberg Mikael Sevä

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Kommundirektörsföreningen

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Medelklassen och professionerna

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Civilsamhället i samhällsomvandling

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Demokrati medborgardialog och governance

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6

Nära, personlig och tillitsbaserad

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Bilder av Kommundirektörer. Kommundirektören då och nu en diskussion om kommundirektörsrollens förändring i modern tid.

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Laboremus pro collegia Kollegialitet 2.0. SULF:s kongress 2018 Bilaga 14. Förbundsstyrelsens proposition

UTVÄRDERING: TEORI, PRAKTIK OCH INSTITUTIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR. Det svenska politiska systemet Bo Persson

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Fritt val i vård och omsorg LOV

Utvärdering i litik och förvaltning

Lättläst version av Överenskommelsen

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Går det att bekämpa korruption med tillit?

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Bilaga 1 Auktorisation/legitimering av kvalificerade ingenjörer

Överenskommelsen Värmland

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

Ledamot av insynsråd

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Allmännyttan i går, i dag och i morgon

2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN

Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna

1 Sammanfattning och slutsatser

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm

Organisering. Aida Alvinius.

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

En kommunallag för framtiden

Förvaltningspolitik - introduktion


samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni Johan Gärde

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf 1

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

En första utgångspunkt för en ändamålsenlig styrning av offentlig sektor

Kommunerna i det politiska systemet

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Transkript:

Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning

Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning

Byråkrati ett sammansatt begrepp Rationell organisation Organisatorisk ineffektivitet Tjänstemannastyre Offentlig förvaltning Tjänstemannaförvaltning Organisationstyp Det moderna samhället

Weber och byråkratiseringen Weber förknippade byråkrati och byråkratisering med den legal byråkratiska modellen för styrning hierarki, regler, förutsägbarhet till skillnad från karismatiska eller feodala modeller Weber ansåg att byråkratiseringen av samhället var starkt sammankopplad med kapitalismens framväxt ett kapitalistiskt samhälle krävde en stark byråkrati

Max Weber och den legal byråkatiska modellen (Byråkratin) Tjänstemännen tillsätts och utövar sin tjänst enligt följande kriterier Personligen fria och endast underkastade formella ämbetsplikter Organiserade i en klart definierad tjänstehierarki Ämbetsmännen kontraktsanställda Kandidater utsedda baserade på tekniska kvalifikationer Reglerad lön i pengar Ämbetet som huvudsakliga yrke Tjänsten utgör en karriär Tjänstemännen fria från ägandet av produktionsmedel Underkastad strikt, systematisk disciplin ock kontroll under tjänsteövning

Vad är offentlig förvaltning? Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska beslut Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal etc.) Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän (ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av politiska beslut Gränserna mellan de båda definitionerna flytande Icke offentliga organisationer har blivit vanligare

Varför är förvaltningens organisation viktig att studera? Förvaltningens expertis gör dem till starka politiska aktörer som kan påverka politiska beslut Politiker kommer och går men förvaltningen består Politiken utformas ofta i genomförandeledet Förvaltningen utgör ett institutionaliserat intresse Utformningen av förvaltningens organisation och utnämningar av förvaltningschefer viktiga styrinstrument

Förvaltning i ett statsvetenskapligt perspektiv. Skärningspunkten förvaltning politik Relationen politik förvaltning: Vilken makt skall tjänstemän ha i ett politiskt system? Vilka beslut är administrativa, vilka är politiska? Demokrati förvaltning/byråkrati: Expertstyre eller folkstyre? effektivitet eller representativitet? Offentligt privat: Vad skall organiseras av staten, vad skall organiseras privat? Styrning, organisering, reglering och finansering av den offentliga förvaltningen Förvaltningspolitik: Handlar om idédebatten och maktkampen kring hur den offentliga förvaltningen skall utformas Empirisk normativa frågor: Empiriska: vad är förvaltningens roll i det politiska systemet? Normativa: hur bör förvaltningens utformas (utifrån värderingar och empiriska resultat).

Byråkratin som budgetmaximerare: Principal agentperspektivet Studerar relationen mellan en principal (beställare) och agent (utförare) Centralt problem: informationsassymetri Relationen antas karaktäriseras av kontrolldilemman: Adverse selection Moral hazard Förvaltningens resurser: expertis, institutionell stabilitet, ekonomiska resurser, nätverk Men även beställaren (politiken) har resurser i interaktionen: the power of the purse, demokratisk legitimitet, utnämningsmakt, makt över organisationsförändringar För att undvika ineffektiva utfall krävs institutionell design

Byråkratin i nätverkens garn Beroendet mellan byråkratier och intressegrupper: korporatism och pluralism Förhandling utifrån ömsesidiga intressen och gemensamma idéer och värderingar Sektoriella nätverk Den infångade eller mobiliserande myndigheten

Byråkratin som institution Medlemmar i förvaltningen styrs av en institutionell logik. Lämplighetslogik snarare än konsekvenslogik (roller och plikter snarare än kalkylerad nytta) Legitimitet snarare än effektivitet Vikten av ritualer och symboler Särkopplade verksamheter (hyckleri) Vikten av förvaltningens historiskt framväxta roll Dialektiskt förhållande mellan intressen och institutioner Processer stigberoende. Formativa moment

En legitim förvaltning Förvaltningen är politikens direkta fortsättning, men under andra förutsättningar. Politiken, beslut av förvaltningen, måste därför rättfärdigas (erhålla legitimitet) på andra sätt. den legal byråkratiska den professionella den korporativa den brukarorienterade den politikerorienterade den lotteribaserade

Den legal byråkratiska Den centrala iakttagelsen: bygger på förvaltning genom beslutade enhetliga regler. Förutsägbara regler. Rättssäkerhet den centrala egenskapen och det som skapar legitimitet. Belönad, ej beroende, tjänstemannakår. Oberoende tjänstemän. Ämbetstjänstemän, domare, (Polistjänstemannen. Skall ej lyda chefen utan lagen. Problem: På områden med hög situationsanpassning leder detta till regelrytteri, oflexibelt agerande, etc. På många områden en bra metod. En legitim och viktig princip vid uppbyggandet av den svenska generella välfärdsstaten (exemplet barnbidraget)

Den professionella Implementering sker utifrån någon form av vetenskapligt grundad kunskap. Legitimation. Klara regler för vad som är kunskap och hur denna kan erhållas, mätas finns. Kunskapsgrunden, ej demokratiskt fattade regler utgör grunden för modellen (Läkare, forskningsråd) Bygger på att medborgarna har förtroende för professionens kunskap. Problem (1): semiprofessionella grupper utan legitimation (Socialarbetare) Problem (2): statsmakternas intresse och professionens, liksom medborgarnas, överensstämmer inte alltid. Ett sätt att lösa detta är att ge medborgare viss valfrihet

Den korporativa förvaltningen Implementeringen i genomförandeledet utövas av representanter som företräder de grupper som är direkt berörda av politiken ifråga. Effektiv för att hantera motsträviga intresseorganisationer och konfliktfyllda politikområden Svåra beslut legitimeras genom att intresseorganisationer deltar Korporativa förvaltningsformer har både uppkommit genom att intresseorganisationer kräver att bli representerade men också genom att staten skapar intresseorganisationer för legitimitet. Problem (1): producentintressen starkare än konsumentintressen. Redan organiserade intressen. Problemet med kollektivt handlande/mobilisering. Problem (2): intresseorganisationen kan förlora i förtroende hos sina medlemmar om dess gemenskap med staten blir för tät.

Den brukarorienterade förvaltningen...de medborgare som direkt använder sig av eller kommer i kontakt med en offentlig serviceverksamhet också ges inflytande över verksamhetens utformning framtaget som alternativ till valfrihetsreformer liksom korporativa formen, brukaren blir koopterad i systemet. Stormötesproblem Redan starka grupper tenderar att gynnas

Den politikerorienterade förvaltningen Politiker ges direkt inflytande över implementeringen. Ger en direkt möjlighet att utverka ansvar Exempel: vanligt i USA, men inslag även i svenska kommuner. Problem (1): skapar dålig stabilitet i administrativ kapacitet (kontinuerliga byten) Problem (2): De valda ej representativa för alla medborgare.

Marknadsorienterad modell Marknadifiering av offentlig sektor (flera konkurrerande utförare) Legitimitet ökas genom att införa valfrihet; medborgarna/stat har möjlighet att välja bort alternativ som inte fungerar Problem: har alla medborgare samma möjlighet att välja?