Samordningsförbundet Västra Skaraborg

Samordningsförbundet Västra Skaraborg 222000-2154 ÅRSREDOVISNING 2013 2013-01-01 Dnr TJS 209 /2014 Sida 1 av 14

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG 222000-2154 Inledning Finansiell samordning ger oss som samverkar en unik möjlighet att utveckla välfärdsarbetet. Den finansiella samordningen innebär en gemensam arena där våra samverkande myndigheter kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov. I lagstiftningen om finansiell samordning betonas att syftet med samordningsinsatserna är att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Begreppet arbetsförmåga har även en central betydelse i vårt socialförsäkringssystem. Begränsad arbetsförmåga beror oftast på en blandning av medicinska, psykologiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade faktorer, vilket tydligt pekar på behovet av samordnade insatser. Gränserna för att vara arbetsför och att vara anställningsbar är flytande samt står ofta i relation till individuella egenskaper och arbetets karaktär. Med finansiell samordning inom Västra Skaraborg kommer de offentliga organisationerna närmare varandra i en permanent samarbetsform. Den finansiella samordningen skall ses som ett viktigt steg mot en hållbar välfärd för de enskilda invånarna och för samhället i stort. Den skall inte ersätta nuvarande samarbetsformer, men skall stödja och fördjupa dem. Genom Samordningsförbundet Västra Skaraborg skall det skapas en struktur och en kontinuitet både för individ och för organisation. De lokala behoven och kunskaperna skall styra samordningens inriktning och omfattning. Respektive myndighets mål för individen ligger fast. Den finansiella samordningen skall medverka till en högre grad av samordning av insatserna för de enskilda individerna och därmed erbjuda möjligheter till andra insatser än vad som tidigare kunnat erbjudas. Beredningsgruppen GEVALIS skall utgöra ett forum för gemensamma prioriteringar. Det är av stor betydelse för legitimitet, effektivitet och kontinuitet att gruppens lokala linjechefer samarbetar både i ledningsgrupp och i beredningsgrupp samt är tydliga med till vilka insatser som de vill äska medel från finansiell samordning. Sedan den 1 december 2004 anges i kommunallagen att det i budgeten skall finnas angivet finansiella mål för en god ekonomisk hushållning. Dessutom skall det för verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Vision För att samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en god och effektiv samhällelig resursanvändning uppnås. Samordningsförbundet Västra Skaraborg menar med effektiv resursanvändning att individens behov av samordnat stöd skall sättas i fokus och därmed uppnås samhälleliga vinster både för medborgarna, i form av bättre hälsa och möjligheter till egen försörjning, och för de samverkande organisationerna i form av rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle. Sida 2 av 14

Förutsättningen för att kunna följa upp om verksamheten är effektiv är att det formuleras mål och riktlinjer, som är adekvata och mätbara, för verksamheten. Verksamhetens mål skall stå i relation till de ekonomiska resurser, som står till samordningsförbundets förfogande. Finansiella mål I verksamhetsmålen finns inga finansiella mål angivna beroende på att förbundet inte har några avkastningskrav, vilket inte heller är lagstiftningens intention. Ett grundläggande finansiellt mål är dock att förbundet driver verksamhet inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en effektiv resursanvändning uppnås. Rätt saker skall göras till så låg kostnad som möjligt. Dessutom skall verksamheten hålla god kvalitet genom att individens behov av samordnat stöd skall sättas i fokus. För att förbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning gällande likviditet bör inte det egna kapitalet understiga 400 tkr och styrelsens ambition är att det egna kapitalet inte bör överstiga tio procent av årets budget Förbundet får inte sätta sig i skuld. Skulle samordningsförbundet sakna tillgångar för att betala en skuld, skall medlemmarna skjuta till medel för att täcka kostnaderna enligt gällande lagstiftning i finansiell samordning. Uppföljning och utvärdering All finansiell samordning där statlig medfinansiering är aktuell följs upp i SUS system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. I SUS registreras varje samverkansaktivitet. För aktiviteter som riktar sig till enskilda registreras även uppgifter om individerna. Beviljade projekt eller insatser skall skriftligt och muntligt redovisas efter varje verksamhetsår. Mål och uppdrag 2013 Samordningsförbundet finansierar eller delfinansierar rehabiliteringsaktiviteter hos huvudmännen eller hos andra rehabiliteringsintressenter, där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen. Samordningsförbundet bedriver inte någon egen rehabiliteringsverksamhet. För att Samordningsförbundet skall kunna uppnå sina mål förutsätts att parternas verksamhetschefer har ett intresse och engagemang för samverkan, vilket är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer att lyckas med att få till stånd stödjande insatser eller aktiviteter som de olika målgrupperna behöver för att nå arbetsmarknaden och egen försörjning. En risk för samverkan är de stora organisations- och omvärldsförändringar som pågår, vilket kan göra att samverkansuppdraget får mindre utrymme. Vad gäller organisationsförändringar är det så att revirgränser och snävare uppdrag minskar utrymmet för att förstå nyttan med samverkan och att sätta individens behov i fokus. Den arbetsmarknad som numera finns att tillgå, kräver alltfler arbeten specialistkompetens vilket kan innebära en risk för vår målgrupp, som kan få det mycket svårt att få ett arbete i konkurrens med andra arbetssökande. Det som kan gynna och säkerställa en viss trygghet för de medborgare som behöver särskilt stöd, är att samordningsförbundet kan erbjuda både struktur och legitimitet för samverkan och som numera skall ses som en permanent verksamhet. Sida 3 av 14

Det verksamhetsmässiga målet för samordningsförbundet är att minst sju av tio deltagare, som deltar i rehabiliteringssamverkan och som finansieras eller delfinansieras av samordningsförbundet, skall ha ökat sin aktivitetsförmåga så att deltagaren kan återgå till de ordinarie myndigheternas rehabiliteringsaktiviteter eller ha ökat sin arbetsförmåga så att deltagaren kan vara i arbete, praktik, stå till arbetsmarknadens förfogande med färska arbetslivskunskaper eller utbildning efter rehabiliteringsinsatsen. I de fall där medborgaren efter en fördjupad utredning inte bedöms ha någon arbetsförmåga, skall det avslutas till en sjuk- eller aktivitetsersättning under förutsättning att villkoren för ersättningsformen uppfylls. Målgrupp Samordningsförbundet skall ge de samverkande myndigheterna ökad möjlighet till att samordna sina insatser utifrån ett helhetsperspektiv för individen. Utgångspunkten för insatsen är följaktligen inte den enskilda organisationens kostnader, eventuella vinster eller besparingar. Samordningsförbundets målgrupp är människor i förvärvsaktiv ålder med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser riktade gentemot att öka deltagarens aktivitetsförmåga eller arbetsförmåga så att det blir möjligt för dem att nå ett arbete/studier och egen försörjning. Styrelsen har prioriterat nedanstående målgrupper för 2013 års verksamhet: Människor mellan 20 till 64 år som är långtidsberoende av samhälleligt stöd för sin försörjning Det finns grupper som blir kvar i ett långvarigt beroende av de olika samhällsstöden. Det gäller människor som uppbär tidsbegränsad sjukersättning, lång frånvaro från arbetsmarknaden och försörjningsstöd. Dessa människor har ett stort behov av att få stöd med att pröva sin aktivitetsoch/eller arbetsförmåga genom särskilda insatser eller få stöd av tvärprofessionella samverkansteam. Unga vuxna mellan 18 till 29 år med funktionsnedsättningar Unga Vuxna mellan 18 till 29 år med psykisk ohälsa, som har eller riskerar att få aktivitetsersättning och som behöver särskilt stöd för att nå arbetsmarknaden eller återuppta sina tidigare studier. Konklusioner av verksamheten 2013 Styrelsens arbete är viktigt och utgör en plattform och en arena så att samverkan mellan parterna lokalt kan anpassas efter de behov som finns. Det är viktigt med en kapacitet för att gemensamt bygga lösningar och reflektera kring allt som görs genom samordningen både i förhållande till samordningsförbunden själva men även i förhållande till ägarna. Detta gäller även riksdag och regering som är ytterst ansvariga för möjligheten med finansiell samordning. Det är viktigt att kunna hantera ofrånkomliga spänningar, som kan och kommer att, uppstå mellan aktörerna i en gemensam process och på en gemensam arena. Årets arbete för styrelsen har varit att stärka och utveckla samverkan, samarbetet och samsyn om deltagarnas behov samt diskutera implementeringsfrågor. Samordningsförbundet har under de senare åren medverkat till att utveckla olika arbetsmetoder för att öka möjligheterna för kommunernas invånare som har behov av samordnat stöd att (åter)få förmåga till att kunna försörja sig själv. Sida 4 av 14

Samsyns- och samarbetsfrågorna har varit direkt riktade till beredningsgruppen för Samordningsförbundet. För att Samordningsförbundet skall kunna uppnå sina mål förutsätts att parternas verksamhetschefer har ett intresse och engagemang för samverkan, vilket är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer att lyckas med att få till stånd stödjande insatser eller aktiviteter som de olika målgrupperna behöver för att nå arbetsmarknaden och egen försörjning. Europeiska Socialfondens projekt inom programområde 2 för ökat arbetskraftsutbud skall utifrån sitt uppdrag vara en arena för metodutveckling och samverkan för integration av arbetssökande och långtidssjukskrivna personer i arbetslivet. ESF projektet GEVALIS Vuxna(se Verksamhetsberättelse 2013) avslutades under året den 2013-11-30. Ca 400 unika personer har fått tillgång till rehabiliteringsinsatsen mellan åren 2010-2013 som i första hand har riktats till människor som under lång tid har varit sjuka eller har haft psykosociala problem som medfört långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Orsaken till deras utanförskap handlar - till största delen om deras psykiska ohälsa (ca 70 % har haft diagnos med psykiska besvär) och ca 70 procent har varit kvinnor och 30 procent har varit män. Mer än hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning i mer än sex år så många av deltagarna har befäst sitt utanförskap. Den arbetsmodell (ÅKA modellen Återhämtning, Klargöra, Anpassa) som projektetet arbetat med sedan 2012 utgör en sammansatt och hel rehabiliteringsprocess för deltagaren, trots att många olika aktörer från olika myndigheter är involverade i denna process. Ca 41 procent har fått eller kommer att avslutas mot ett partiellt anpassat arbete med stöd av Arbetsförmedlingen. De övriga deltagarna (ca 59 %) har återgått till de ordinarie myndigheterna på grund av försämring av sitt sjukdomstillstånd och ett behov av mer medicinsk rehabilitering. I denna grupp har vi också sett att ca 40 procent av deltagarna har beviljats en varaktig sjukersättning. Styrelsen kan således konstatera att 160 personer har fått eller kommer att få ett anpassat partiellt arbete vilket är oerhört positivt för de mäniskor som befunnits sig i ett utanförskap. Det är också en stor samhällsekonomisk vinst, då en s.k. pay off effekt redan fås efter ett år utifrån de kostnader som erlagts. Styrelsen kan sammanfattningsvis säga att 2013 har varit ett avslutsår där gamla metoder har avslutats till förmån för nya arbetsmodeller av integrerad samverkan. Det finns alltid en risk och en skörhet när nya arbetsmodeller skall införlivas i det ordinarie linjearbetet. En risk för ÅKA modellen är de stora organisations- och omvärldsförändringar som pågår, vilket kan göra att det integrerade samverkansuppdraget får mindre utrymme. Vad gäller organisationsförändringar är det så att revirgränser och snävare uppdrag minskar utrymmet för att förstå nyttan med ÅKA modellen och att sätta individens behov i fokus. Den arbetsmarknad som numera finns att tillgå, kräver alltfler arbeten specialistkompetens vilket kan innebära en risk för vår målgrupp som är funktionsnedsatta - kan få det mycket svårt att få ett anpassat arbete. Det innebär ett särskilt ansvar på linjens chefer att entusiasmera sina medarbetare för att upprätthålla ÅKA modellens metoder. Styrelsen är positiv till och kommer att stödja en implementeringsprocess under 2014 för att förena ÅKA modellen, som en ordinarie rehabiliteringsinsats inom samordningsförbundets parter och som även har beviljats ESF medel för fördjupat implementeringsstöd under 2014. Sida 5 av 14

SAMORDNINGSFÖRBUNDETS SEKRETARIAT Ordförande och vice ordförande har utsetts utifrån tidigare bestämt rotationsschema. Under perioden 2013-01-01 till har Claes-Göran Borg, Västra Götalandsregionen, varit ordförande. Ulla-Karin Gunnarsson, Arbetsförmedlingen, har varit vice ordförande från 2013-01-01 Ordinarie ledamöter från den 1 januari 2013 är följande: Claes-Göran Borg, (V), Västra Louise Ahlgren, Försäkringskassan Skaraborg Götalandsregionen, ordförande. Ulla-Karin Gunnarsson, Arbetsförmedlingen Stefan Westergren, (S), Vara kommun Lidköping, vice ordförande. Ersättare: Elsy Lundberg Östrand (Fp), Essunga kommun Jan-Erik Bengtsson (S), Lidköpings kommun Erik Kvarndal, (C), Skara kommun Åsa Karlsson (S), Götene kommun Git Axnemon, Arbetsförmedlingen Skara Torgny Andersson, Försäkringskassan Skaraborg Elisabeth Stålarm (M)Västra Götalandsregionen Revisorer 2013-01-01- Pernilla Rehnberg, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Barbro Berg, Skara kommun Ulla Göthager, Västra Götalandsregionen Personal Styrelsen stöds i det administrativa arbetet av en förbundschef och en ekonom. Utöver den administrativa personalen finns det två handledare för ESF Projekt GEVALIS Vuxna. Styrelsen har ett arbetsgivaransvar för de angivna tjänsterna. Tjänsterna fördelas enligt följande: Befattning % andel av heltid Förbundschef 100 Ekonom GEVALIS Vuxna 60 Handledare GEVALIS Vuxna 50 Sida 6 av 14

Samordningsförbundets styrelsemöten, presidiemöten, beredningsgruppsmöten samt övrig representation under perioden är följande: Styrelsemöten och presidiemöten Samordningsförbundets styrelse har haft fem sammanträden och åtta presidiemöten under perioden. Beredningsgruppsmöten Beredningsgrupp GEVALIS, har haft fem sammanträden. Styrgruppsmöten Projekt GEVALIS Vuxna har haft sju styrgruppsmöten. Regionalt nätverk Finsam Förbundschefen är samordningsförbundets representant i nätverket, som omfattar samordningsförbunden i Västra Götaland. Nätverket har haft tre möten under perioden. Förbundschefen är även representerad i arbetsutskottet, revisionsutskottet och ESF-gruppen. Nationellt Nätverk för Samordningsförbund(NNS) Erik Kvarndal valdes in som ordinarie ledamot i styrelsen för två år på årsmötet den 18 april 2012. Förbundschefen deltar och leder en arbetsgrupp för frågor inom juridik och ekonomi. Konferensdeltagande Brunsbo Gästgiveri - Styrelsen hade gemensamt med beredningsgruppens ledamöter en planeringskonferens den 4 mars på temat Inför 2014. Konferensen var mycket uppskattad av både politiker och tjänstemän. Lumber & Karle Kvänum Lärandekonferens för GEVALIS Vuxna. Den 7-8 mars hölls en lärandekonferens för GEVALIS Vuxna. Förutom medarbetare och chefer från linjeorganisationerna deltog från styrelsen Erik Kvarndal, Jan-Erik Bengtsson, Stefan Westergren och Åsa Karlsson. FINSAM konferens i Skövde Årets FINSAM konferens hölls i Skövde den 10-11 april. Samordningsförbunden i Skaraborg var värdar gemensamt med Nationella Rådet. Samordningsförbundet företräddes av Claes-Göran Borg, Erik Kvarndal, Jan-Erik Bengtsson, Stefan Westergren, Åsa Karlsson och förbundschefen. NNS konferens, Stockholm, 15-16 augusti Erik Kvarndal och förbundschef deltog. NNS höstkonferens på Arlanda 14-15 oktober Förbundschefen företrädde förbundet. Sida 7 av 14

EKONOMI Sekretariat ekonomiskt utfall Sekretariat 2013 Budget i kronor Utfall i kronor Overheadkostnader lokaler, telefon etc. -326 000-315 877 Personal m personalomkostnader för styrelse och personal -745 714-555 229 Arvode styrelse -160 000-158 726 Revision -40 000-38 000 Konferenser och utbildning(styrelse, beredningsgrupp, personal) -75 000-53 299 Totalt Sekretariat* 2013-1 346 714-1 121 131 *De administrativa kostnaderna för Samordningsförbundet uppgick till 17 procent av budgeterade medel. RESAM-teamen/Kartläggning Unga Vuxna ekonomiskt utfall RESAM teamen/kartläggning Unga Vuxna 2013 Budget i kronor 2013 Utfall i kronor 13-12-31 Processtödjare/samordnare -370 000-102 869 Kartläggning Unga Vuxna -325 000-387 209 Övrigt -5000-312 Total summa 2013-700 000-490 390 Projekt GEVALIS Vuxna ekonomiskt utfall Projekt GEVALIS Vuxna 2013 Budget i kronor Utfall i kronor Rehabiliteringsinsatser -6 126 710-6 824 854 Egna personalkostnader -1 715 999-1 163 522 Konferenser/utbildning -225 000-24 212 Övrigt -0-28 059 Summa kostnader 8 067 709-8 040 647 Finansiering ESF medel 3 740 147 3 740 147 Kommunmedel 163 000 163 000 Egen insats Arbetsförmedlingen 0 226 903 Egen Insats SoF Västra Skaraborg 4 164 562 3 910 597 Summa finansiering 8 067 709 8 040 647 Sida 8 av 14

Utvärdering/Uppföljning ekonomiskt utfall Utvärdering/Uppföljning 2013 Budget i kronor Utfall i kronor Regional SUS och Info -resurs -50 000-27 974 Utvärdering -50 000 0 Totalt för 2013-100 000-27 974 Budget och Bidrag Budget och Bidrag i tkr för år 2013 Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen 2 890 Kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara 1 445 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 445 Överskott föregående år (2012) 931 Totalt 6 711 Avvikelse Styrelsen kan också konstatera att det egna kapitalet har ökat från 931 277 kronor till 1 175 798 kronor. Emellertid skall sägas att för att förbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning gällande likviditet bör inte det egna kapitalet understiga 400 tkr och styrelsens ambition är att det egna kapitalet inte bör överstiga tio procent av årets budget. Nationella Rådet har gett under 2013 en nationell rekommendation för samordningsförbund om att det egna kapitalet inte bör överstiga 20 procent av årets budget. Samordningsförbundet uppfyller detta ekonomiska mål. Resultatdisposition Förslag till disposition av Samordningsförbundets Västra Skaraborg överskott: Ingående eget kapital Årets resultat Totalt Styrelsen föreslår att till ny räkning överförs: Summa 931 277 kr 244 521 kr 1 175 798 kr 1 175 798 kr Sida 9 av 14

Resultaträkning 2013-01-01 - Belopp i kr Noter Perioden 2013-01-01 Perioden Verksamhetens intäkter Bidrag från huvudmännen 5 780 000 5 780 000 Summa intäkter 5 780 000 5 780 000 Verksamhetens kostnader Rehabiliteringsinsatser -3 187 497-2 987 762 Övriga externa kostnader -402 799-373 246 Personalkostnader -1 959 796-2 090 549 Summa verksamhetens kostnader -5 550 092-5 451 557 Verksamhetsresultat 229 908 328 443 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 1 14 613 31 065 Resultat efter finansiella poster 244 521 359 508 Årets resultat 244 521 359 508 Sida 10 av 14

Balansräkning 2013-01-01 - TILLGÅNGAR Belopp i kr Noter Ingående balans 2013-01-01 Utgående balans Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 2 2 397 731 991 167 Övriga fordringar 3 39 981 155 740 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4-27 974 Kassa Bank 5 1 049 410 2 107 431 Summa omsättningstillgångar 3 486 122 3 282 312 SUMMA TILLGÅNGAR 3 486 122 3 282 312 EGET KAPITAL OCH SKULDER Belopp i kr Noter Ingående balans 2013-01-01 Utgående balans Eget kapital Fritt eget kapital 571 769 931 277 Periodens resultat 359 508 244 521 Summa eget kapital 931 277 1 175 798 Leverantörsskulder 6 2 358 012 1 897 489 Övriga skulder 7 79 036 124 482 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 117 797 84 543 Summa kortfristiga skulder 2 554 845 2 106 514 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 486 122 3 282 312 Sida 11 av 14

Kassaflödesanalys 2013-01-01 - Belopp i kr Perioden 2013-01-01 Perioden Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 244 521 359 508 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 244 521 359 508 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) Minskning (+) av rörelsefordringar 1 261 831 952 117 Ökning (+) Minskning (-) av rörelseskulder -448 331-557 419 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 058 021 754 206 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 1 058 021 1 049 410 754 206 295 203 Likvida medel vid årets slut 2 107 431 1 049 409 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Bokslutet och årsredovisningen är upprättade enligt den kommunala redovisningslagen i tillämpliga delar och god redovisningssed. Om avvikelse förekommer framgår det av notanteckningarna nedan. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om inget annat anges nedan. Fordringarna har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Sida 12 av 14

Noter Not 1 Ränteintäkter 2013-01-01 Ränteintäkter 14 613 31 065 Summa ränteintäkter 14 613 31 065 Not 2 Kortfristiga fordringar 2013-01-01 ESF medel GEVALIS Vuxna 991 277 2 397 731 Summa kortfristiga fordringar 991 277 2 397 731 Not 3 Övriga Fordringar 2013-01-01 Skattekonto (löneskatt 2012) -13 230 - Mervärdesskatt kommunkonto 168 970-38 981 Summa Övriga fordringar 155 740 38 981 Not 4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2013-01-01 Hyra kv 1 2014 Malmgatan 27 974 - Summa kortfristiga fordringar 27 974 - Not 5 Kassa och bank 2013-01-01 Kassa 108 108 Bank 2 107 323 1 049 302 Summa Kassa och Bank 2 107 431 1 049 410 Not 6 Leverantörskulder 2013-01-01 Leverantörskulder 290 666 201 787 ESF GEVALIS Vuxna kv 4 1 606 823 2 146 295 Enter Card - 9 930 Summa Leverantörskulder 1 897 489 2 358 012 Not 7 Övriga skulder 2013-01-01 Personalens källskatt 26 455 33 595 Sociala avgifter 26 360 33 845 Särskild löneskatt 10 806 11 596 Moms redovisningskonto 60 861 - Summa Övriga skulder 124 482 79 036 Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2013-01-01 Pensionskostnader 44 543 47 798 Revision 40 000 40 000 SUS - 30 000 Summa Upplupna kostnader 84 543 117 798 Sida 13 av 14

IJnderskrifter Skara den lt t/) to 20L4 Olh-Karin Gunnarsson, vice trrdforande Försdkringskassan Skaraborg rgö Sida 14 av 14