Genus perspektiv 4 12 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning NIKK flyttar till Sverige Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, flyttar till Sverige. Det beslutade de nordiska jämställdhets ministrarna tidigare i år. Beslutet är ett resultat av det anbudsförfarande som tet för genusforskning, vid Göteborgs universitet. Det känns väldigt glädjande och inspirerande, säger sekretariatets före ståndare Kerstin Alnebratt. SIDAN 2 följde efter att NIKK, i dess tidigare version som självständigt institut, lades ner den 31 december 2011. Ny värd för NIKK är enligt minis terrådets beslut Nationella sekretaria Stärkt Genusperspektiv i ledarskapsprogram Genus ska inte vara en röd tråd utan en röd väv som löper genom hela programmet, säger Kajsa Widén, som är ansvarig för Lunds universitets ledarskapspro gram Akka, ett av de projekt som har finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Sidan 4 grafik: colourbox LInköpingsforskare stöds av universitetsledningen Oslo Efter att genusforskning vid Linköpings universitet blivit an gripen i media gick rektorn ut med ett stöduttalande. Sedan dess har angreppen minskat. Universitetsledningens stöd be tyder naturligtvis mycket, säger forskaren Åsa-Karin Engstrand. Sidan 6 Sexistisk video skrotades i EU:s rekryteringskampanj Göteborg Mellan 1995 och 2011 bedrev NIKK sin verksamhet vid Oslo universitet. 2012 flyttar, efter beslut i Nordiska ministerrådet, en omgjord och nedbantad version av verksamheten in hos Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. EU-kommissionens video till kampanjen Science: It s a girl thing drogs efter kritik tillbaka redan några dagar efter lanse ringen. Nu utlyser Curt Rice, prorektor för Tromsö universi tet, en tävling om vem som kan göra en ny video för kampanjen. Sidan 8
genusperspektiv 4 2012 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Klara, färdiga forskningsfinansiera! Nya NIKK står startklart 2013 Regeringen och oppositionen verkar just nu tävla om vem som satsar mest på forskning. Först ut var regeringen med satsningar som presenterades i budgetpropositionen, och som kommer att följas upp i höstens forskningsproposition. Opp ositionen aviserar sina satsningar, hur mycket det kommer att bli återstår att se. På ett plan är det naturligtvis roligt att arbeta i en sektor som det tävlas om att stödja. Samtidigt blir jag förundrad över den närmast religiösa tilltron till vad forskningen och inte minst de unga elitforskarna, förväntas åstadkomma. Att satsa på forskning verkar ha blivit det sätt varpå partierna vill markera framtidstro och modernitet. Kanske är det naturligt att politiken fokuserar på det storslagna. Men som all annan verksamhet består också forskning och högre utbildning av en vardag och en bredd som, när den håller god kvalitet, möjliggör och frambringar excellens och spets. En vardag i en organisation som likt annan verksamhet dras med problem och brister, likväl som möjligheter. En framgångsrik forskningspolitik måste därför förhålla sig till villkoren för alla dem som jobbar i verksamheten. Tydliga och generella karriärvägar är en sak. Ojämställdhetens konsekvenser en annan vilket inte minst Delegationen för jämställdhet i högskolan visade på. Vilka mått och steg parterna tänker ta inom dessa områden är ännu oklart. Men visst behövs resurser, inte minst form av direkta resurser till universiteten för att kunna upprätthålla en god basorganisation som möjliggör den viktiga kopplingen mellan utbildning och forskning. Ökningen av fakultetsanslagen är därför mer än välkommet. Nordisk information om jämställdhetspolitik och forskning ska framöver samordnas från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs univeristet. Det har Nordiska ministerrådet beslutat. Nordiskt institut för kunskap om kön, NIKK, lades ner 31 december 2011 som självständigt institut efter ett beslut fattat av de nordiska jämställdhetsministrarna. Sedan 1995 har NIKK varit placerat vid Oslo universitet. Nu ska NIKK istället omvandlas till ett så kalllat samarbetsorgan, vilket innebär att NIKK placeras i en annan institution. Syftet är att på sätt spara pengar som kan frigöras till andra aktiviteter i det nordiska jämställdhetssamarbetet. Under våren 2012 gick Nordiska ministerrådet ut med ett anbudsförfarande om att vara värd för nya NIKK, som nu heter Nordisk information för kunskap om kön. Ministerrådet har nu beslutat att lägga NIKK på Nationella sekretariatet för genusforskning. Det känns väldigt glädjande och inspirerande, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. Det är en grannlaga uppgift att samla in och förmedla information och forskning från hela Norden, men vi kommer att ha nytta av de nordiska nätverk som Nationella sekretariatet för genusforskning ingår i, säger Kerstin Alnebratt. Halverad budget Budgeten är mindre än hälften av gamla NIKK:s budget och det kommer bara att finnas utrymme för två anställda i den fasta staben. NIKK:s uppdrag kommer att vara att samla in och förmedla nationell forskning, politik och praktik på jämställdhetsområdet i ett nordiskt perspektiv till en bred grupp av intressenter. Komparativ information om aktuell jämställdhets- och genusforskning i hela Norden ska förmedlas. Syftet är att Nya NIKK:s verksamhet har blivit förlagt till Nationella sekretariatet för genusforskning. den kunskap som förmedlas ska kunna fungera som underlag för politiska diskussioner i Norden och internationellt. Informationen ska i huvudsak förmedlas genom en webbplats, men NIKK ska också bidra till att skapa diskussioner i nordiska nätverk för genusforskning och jämställdhetspolitik. Nordiska jämförelser En annan uppgift för NIKK blir att skapa översiktliga sammanställningar på olika områden, där de olika ländernas situation, insatser och forskning kan jämföras. Vi ska ta tillvara på de kompetenser och samarbeten som finns i Norden, både på forsknings- och jämställdhetsområdet, säger Kerstin Alnebratt. NIKK ska också fungera som ett projektsekretariat för genomförande av olika aktiviteter i det nordiska jämställdhetssamarbetet. Vi ser fram emot att kunna engagera fler personer i tillfälliga projekt som tar fram kunskap inom vissa områden och föreslår insatser som politiker och andra aktörer kan använda som underlag, säger Kerstin Alnebratt. Under hösten ska personalen till NIKK rekryteras och ambitionen är att nya NIKK är i funktion i början av 2013. Text: Bosse Parbring
genusperspektiv 4 2012 3 Foto: colourbox Forskningsrådens förslag öppnar för genusforskning Välfärd, arbetsliv, livsstil och hälsa. Det är en av sju riktade forskningssatsningar som föreslås av Vetenskapsrådet, VR, med flera i ett underlag till regeringens forskningsproposition. Det är klart att man kan bedriva genusforskning inom så breda fält, säger Anna Wahl, ordförande i VR:s Expertgrupp för genus. I oktober väntas regeringen lägga fram sin forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren. VR har tillsammans med Vinnova, Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap, Fas, och tre andra forskningsfinansierande myndigheter tagit fram ett gemensamt underlag till propositionen. Där föreslås bland annat sju områden för nya riktade forskningssatsningar (se faktaruta). Anna Wahl, professor vid KTH, är ordförande för Expertgrupp för genus, en instans under VR:s styrelse som ska bidra med kompetens inom genusforskning i myndighetens arbete. Hon anser att det hittills, snarare än regeringens satsningar, varit VR:s egna genusutlysningar som, tillsammans med Vinnovas forskningsprogram, haft betydelse för genusforskningen. Anna Wahl ser ett fortsatt behov av sådana riktade medel. Vi arbetar för att genusforskare ska kunna få pengar i ordinarie utlysningar. Men genusforskare samarbetar ofta över disciplingränser, och det är inte självklart i vilket ämnesråd de hör hemma. Det gör att det finns ett värde i särskilda utlysningar för tvärvetenskapliga eller specifikt genusvetenskapliga områden. En av de större satsningar VR gjort på genusforskning är de tre Centers of Gender Excellence under 2007 2011. De tre miljöerna fick goda omdömen av en internationell panel av utvärderare. Vi kan konstatera att det var väl använda pengar, säger Anna Wahl. Satsningen har gynnat svensk genusforskning också utanför de tre miljöerna. Där verkar det skilja sig från andra satsningar på starka miljöer. När det gäller den kommande forskningspropositionen ska expertgruppen bevaka genusforskningens intressen internt inom VR. Dessutom lyssnar expertgruppen av vilka insatser som behövs inom genusforskningsfältet. Text: Jimmy Sand fakta VR, Fas, Formas, Vinnova, Rymdstyrelsen och Energimyndigheten föreslår sju nya riktade forskningssatsningar. Kunskap, kognition, kommunikation samhället och kunskapskraven igår, idag, imorgon Samhällets utveckling och sårbarhet Den digitala explosionen Medicinens teknik Den biologiska variationen Välfärd, arbetsliv, livsstil och hälsa Livets ursprung och förutsättningar
4 genusperspektiv 4 2012 Jämställdhetsprojekt har gjort avtryck Under 2009 och 2010 startades 37 projekt för jämställdhetsinsatser vid svenska lärosäten, med pengar från Delegationen för jämställdhet i högskolan. Snart har hälften av dem gått i mål. Efter årsskiftet ärver den nya myndigheten, Universitets- och högskolerådet, uppdraget att ta emot och sammanställa materialet från projekten. Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ, avslutade sitt arbete 2010, men många av de projekt som delegationen finansierade pågår fortfarande. Sammanlagt 48 miljoner kronor delade DJ ut till 37 jämställdhetsinsatser vid svenska universitet och högskolor. Högskoleverket, HSV, ansvarar för att samla in och ta hand om resultaten från projekten. 15 projekt har hunnit slutredovisa hittills. Det är mycket intressanta forskningsresultat och gediget utförda projekt. Många spännande trådar att fortsätta dra i, säger Andrea Amft, projektledare vid HSV. HSV har regeringens uppdrag att sammanställa, analysera och sprida information om de 37 projekten. Men vid årsskiftet läggs HSV ner, och vad som händer med uppdraget därefter är inte helt klart. Uppdragsbeskrivningen ändras inte, säger Andrea Amft. Någon ska fortfarande slutredovisa till regeringen senast den 1 april 2014, men hur arbetet kommer att bedrivas efter årsskiftet vet jag inte. Det som är klart hittills är vilken Andrea AmfT myndighet som ärver ansvaret: det blir Universitets- och hög skolerådet, UHR. Men fram till årsskiftet är uppdraget Andrea Amfts ansvar, och hon försöker Foto: Jonas andersson ge slutrapporterna och forskningsresultaten spridning. Vi har samlat materialet på vår webb. Om vi får, och det får vi nästan alltid, publicerar vi slutrapporterna där. I ett antal fall har vi också gått vidare och publicerat egna fördjupande intervjuer om projekt som det funnits ett särskilt stort intresse för. Dessutom informerar jag om projekten i det nyhetsbrev, Jämställdhet i högskolan, som jag är redaktör för. Kajsa widén Motstånd vändes till nyfikenhet Vid Lunds universitet har tre projekt bedrivits med pengar från DJ. Ett av dem gäller vidareutveckling av lärosätets genusintegrerade ledarskapsprogram Akka. Efter tre tidigare omgångar av Akka, varav de två första med enbart kvinnor och den tredje med både kvinnor och män, kände kursansvariga att programmet behövde förändras för att passa en könsblandad grupp. I Akka III möttes genusinslaget av en hel del misstänksamhet och motstånd, visserligen bara från ett fåtal, men det satte prägel på diskussionerna, berättar Kajsa Widén, ansvarig för Akka och jämställdhetsansvarig vid universitetet. Det är inte alltid lätt för individen att ta in genus men vi menar att det är en kunskapsfråga och i Akka IV valde vi därför att stärka programmets genus integrering ytterligare. Genus ska inte vara en röd tråd utan en röd väv som löper genom hela programmet. Och resultatet blev en klar förbättring: misstänksamhet och motstånd vändes till nyfikenhet, acceptans och ett aktivt engagemang. Hur kommer ni att använda erfarenheterna från projektet i framtiden? De blir förstås ett viktigt underlag för eventuella kommande omgångar av Akka, säger Kajsa Widén. Idag finns inga sådana beslut, men eftersom efterfrågan är stor hoppas vi att vi får fortsätta med ledarskapsprogrammet. Dessutom ger de enskilda projektarbeten som deltagarna gör inom ramen för programmet värdefull input till universitetet om vad som Genus ska inte vara en röd tråd utan en röd väv som löper genom hela programmet. Och resultatet blev en klar förbättring: misstänksamhet och motstånd vändes till nyfikenhet. behöver förändras i verksamheten. Ett tema i den senaste omgången var hur autonomireformen påverkar jämställdheten vid universitetet. Hämtar data automatiskt Att utveckla jämställdhetsindikatorer för den egna verksamheten är ett av tre DJ-finansierade projekt som drivits vid Uppsala universitet. Indikatorerna mäter skillnader i könsfördelning i till exempel ledning, yrkesgrupper, anställningsförhållanden, föräldraledighet och sjukfrånvaro. Den stora vitsen jämfört med liknande verktyg på marknaden är att alla data hämtas automatiskt från befintliga datasystem, förklarar Annika Lindé, chef för enheten Lika villkor vid universitetet. Ingen inrapportering, som
genusperspektiv 4 2012 5 Illustration: Emma Hanquist ökar arbetsbelastning och minskar tillförlitlighet, krävs. Vi har kunnat få fram den här statistiken manuellt tidigare, men det är ett så omfattande arbete att det är risk att man inte kommer vidare, säger hon. Nu får vi siffrorna på sekunden och kan lägga vår kraft på att analysera och agera. Hur kommer ni att använda resultaten från projektet i framtiden? Webbverktyget som tagits fram används i det dagliga arbetet redan nu, säger Annika Lindé. Det lansera des för ungefär ett år sedan, hösten 2011. I framtiden är det också tänkbart att indikatorerna sprider sig till andra universitet vi Annika Lindé märker att många är intresserade. Även om de använder andra datasystem och därför inte kan använda vår tekniska plattform rakt av, så kan de utgå från vår modell och våra beräkningssätt, vilket är en tung del av arbetet. Annika Lindé hoppas även att på sikt kunna utveckla webbverktyget vidare. Framför allt vore det en fördel att även kunna se åldersfördelning i statistiken, konstaterar hon. Fakultet diskuterar normer Jämställda fakulteter? är namnet på ett av två DJ-finansierade projekt vid Göteborgs universitet. I projektet har arbetsvillkor och normer vid universitetet studerats kvalitativt (naturvetenskaplig fakultet) och jämförts kvantitativt (utbildningsvetenskaplig och naturvetenskaplig fakultet). Den drygt Helena Lindholm Schulz 120-sidiga rapporten vittnar bland annat om hur hierarkier, forskarideal och föreställningar om kön tillsammans resulterar i ojämlika arbetsvillkor för kvinnor och män. Den visar också hur en relativt bra könsbalans i den formella organisationen kan undergrävas av informella maktstrukturer. Hur kommer ni att använda rapporten i framtiden? Avtrycket av den kommer att märkas i universitetets nya Vision 2020 som just håller på att färdigställas, säger prorektor Helena Lindholm Schulz. Den betonar mer än tidigare att attityd och normer kring jämställdhet måste vara en prioriterad fråga för universitetet. Rapporten har även resulterat i att naturvetenskapliga fakulteten snabbt vidtagit åtgärder och dragit igång ett projekt om normer och attityder, där alla prefekterna ingår. Helena Lindholm Schulz önskar också att rapportens slutsatser ska leda till förändringar i universitetets chefsutbildningsprogram. Det finns inga sådana beslut idag, men jag är övertygad om att vi måste jobba genom cheferna och chefsutbildningen för att öka medvetenheten och synligheten för de här frågorna och åstadkomma förändring. Gör man det tror jag att förutsättningarna är mycket goda för en positiv utveckling. Text: Anders Nilsson läs mer. Information om de DJ-finansierade projekten finns på www.hsv.se. Klicka på Den svenska högskolan/jämställdhet/delegationen för jämställdhet i högskolan/projekt.
6 genusperspektiv 4 2012 Ledningen satte ner foten efter angrepp mot genus Efter att genusforskare vid Linköpings universitet blivit angripna i medier gick universitetsledningen ut med ett uttalande till stöd för forskningen. Sedan dess har angreppen minskat. Åsa-Karin Engstrand är föreståndare för Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet. Efter att genusforskningen ett flertal gånger blivit kritiserad som ovetenskaplig av lokaltidningens Östgöta Correspondenten ledarsida skrev hon tillsammans med Nina Lykke, avdelningschef och professor vid Tema genus, rektor Helen Dannetun och dekanus Bo Hellgren, en debattartikel med rubriken Genusforskning vid LiU håller världsklass. Efter att ha fått universitetsledningens stöd har kritiken mot genusforskare minskat. Universitetsledningens stöd betyder naturligtvis mycket och signalerar att frågorna är viktiga för Linköpings universitet, säger Åsa-Karin Engstrand, som själv är lektor i företagsekonomi. Genusforskningen har en bra ställning på Linköpings universitet. Tema genus har ett internationellt gott rykte samtidigt som det finns forskning vid alla fakulteter. Genusforskningen är både specialiserad och har en bredd. Undervisningen i genusvetenskap bedrivs vid Tema genus, som i höst startar en ny internationell masterutbildning. Forskningen bedrivs inom sex olika områden. Sex professorer, ett flertal andra forskare och 17 doktorander är knutna till Tema genus. Forskningsmiljön är internationell och var fram till 2011 ett så kallat Centre of Gender Excellence (GEXcel) tillsammans med Örebro universitet. Mötesplats för forskare Men det finns också en hel del genusforskare vid Linköpings universitet som inte hör till Tema genus. Forum för genusvetenskap och jämställdhet är en mötesplats för alla dessa forskare och arrangerar föreläsningar, seminarier och Östgöta Correspondenten 3 maj 2012 konferenser. Under hösten har Forum dessutom startat upp Genusakademin under ledning av Anna Wahl, som är gästprofessor vid Tema genus. Genusakademin ska bland annat genom ett högre seminarium stärka genusforskningsmiljön på Linköpings universitet. Det kan finnas ett behov på Linköpings universitet att profilera sig som miljö, säger Åsa-Karin Engstrand. Det kan vara bra att när man söker forskningsmedel kunna hänvisa till en miljö. Samverkan med omvärlden är också en viktig del av Forums verksamhet. I april nästa år arrangerar de en konferens om genus, etnicitet och klimat med utgångspunkt i ett temanummer av Tidskrift för genusvetenskap, TGV. I våras arrangerades en konferens om jämställdhet, också den med utgångspunkt i ett nummer av TGV. Stöd från genuslektorer Forum koordinerar också de så kallade genuslektorernas arbete. Alla fakulteter har genuslektorer som på 25 procent av sina tjänster är ett stöd för övrig personal när det gäller att integrera genusperspektiv i undervisningen. Vi får en bredd i spridningen av genusperspektiv när vi jobbar med olika aktörer, säger Åsa-Karin Engstrand. En av genuslektorerna är Katarina Swahnberg på medicinsk fakultet. Hon är ämnesföreträdare och docent i genus och medicin. Ämnet startades 1998 av professor Barbro Wijma. Hon är nu pensionerad och fakulteten har ännu inte tagit ställning till om professuren ska utlysas. Katarina Swahnberg menar att genus inom medicinen har etablerats som ett ämnesområde vid Linköpings universitet, men att det inte har varit enkelt. Det är ibland ett steg framåt och två tillbaka. Det ser olika ut på olika program på fakulteten. Driver forskarutbildningskurs Katarina Swahnberg stöder sina kollegor med kunskap, arrangerar temadagar och erbjuder hjälp att ta fram undervisningsmaterial. För att förbättra tillgången till undervisningslitteratur sammanställdes antologin Genus och kön inom medicin och vårdutbildningar. Med stöd av den tidigare delegationen för jämställdhet i högskolan driver också genus och medicin en forskarutbildningskurs i tre delar. I kursen deltar från olika universitet och högskolor läkare, sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och studierektorer som är intresserade av att integrera genus i utbildningen, säger Katarina Swahnberg. Text: Bosse Parbring
genusperspektiv 4 2012 7 12 miljoner till forskning om genus och medicin Fyra forskningsprojekt får dela på sammanlagt tolv miljoner kronor. Det är Vetenskapsrådet som delar ut medel till genusforskning inom medicinens teknik. Medicinens teknik innebär högteknologiska processer, ingrepp eller instrument likaväl som mer vardagliga tekniska apparater eller hjälpmedel inom hälso- och sjukvård. Utlysningen riktar sig till genusforskningsprojekt om teknikens konsekvenser, tillgänglighet, innebörd eller betydelse för olika målgrupper. Totalt fördelas tolv miljoner kronor under perioden 2013 2015. 15 projekt ansökte om medel och dessa fyra blev beviljade: Könsskillnad vid behandling med djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom olika behov eller bias? Genusstudier av attityder, överväganden och erfarenheter hos patienter och personal. Huvudsökande är Katarina Hamberg vid Umeå universitet och projektet tilldelas 3 792 000 kronor under tre år. Frysta tillgångar: En intersektionell studie av genus, äggbanker och reproduktivt åldrande. Huvudsökande är Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola och projektet tilldelas 2 873 000 kronor under tre år. Genusvetenskap får höga betyg Landets genusvetenskapliga utbildningar håller hög kvalitet. Tre av utbildningarna håller till och med mycket hög kvalitet. Det visar Högskoleverkets granskning. I en ny kvalitetsgranskning av 62 utbildningar på 20 universitet får de genusvetenskapliga utbildningarna bra betyg. Elva genusvetenskapliga utbildningar bedöms vara av hög kvalitet, medan tre utbildningar är av mycket Foto: colourbox Genus och medicinska simulatorer: urologisk praktik i en simulator för prostatakirurgi ur genus-, kunskaps- och organisationsperspektiv. Huvudsökande är Ericka Johnson vid Linköpings universitet och projektet tilldelas 2700000 kronor under två år. Globala mödrar. Om den svenska mediebilden av internationellt surrogatmödraskap och internationell adoption. Huvudsökande är Johanna Gondouin vid Stockholms universitet och projektet tilldelas 2 635 000 kronor under tre år. Text: Bosse Parbring hög kvalitet. Inga utbildningar får anmärkningar för bristande kvalitet. Det högsta betyget går till kandidatprogrammet vid Göteborgs universitet, magisterprogrammet vid Södertörns högskola och masterprogrammet vid Uppsala universitet. Det är ett bra resultat för ett ämne, säger Susanna Sjödin Lindenskoug som har ansvarat för utvärderingen vid Högskoleverket. läs mer. Utvärderingarna i sin helhet finns att läsa på http://kvalitet.hsv.se/. Foto: colourbox HALLÅ DÄR... Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har blivit utsedd av regeringen till ledamot i Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Delegationen ska ge en kunskapsöversikt, stimulera till debatt och lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet. Vad ser du som delegationens viktigaste uppgift? Den viktigaste uppgiften är nog att lyfta in arbetslivet mer konkret och framtids- och förändringsinriktat i diskussionerna om jämställdhet och att kombinera kritiska analyser med innovativa förändringsförsök. Vad är den största utmaningen för att skapa ett jämställt arbetsliv? Könsuppdelningen i utbildningssystemet, på arbetsmarknaden och inne på arbetsplatserna är en stor utmaning. Men den största utmaningen är nog att ojämställdhet i arbetslivet är ett komplext fenomen som ser olika ut, har olika konsekvenser och har olika orsaker i olika sammanhang och för olika grupper. Vi behöver därför många olika typer av jämställdhetsåtgärder och på många nivåer. Vi behöver en kombination av individinriktade, strukturförändrande och kulturförändrande åtgärder. Både på företagsnivå och på samhällsnivå. Vad kan du bidra med i delegationen? Jag kan bidra med teoretiska kunskaper och erfarenheter från tidigare forskning om genus, organisation och arbete, men också med perspektivet att jämställdhet kan användas som ett redskap för företag och organisationer att skapa effektiva och utvecklande arbetsmiljöer och arbetsorganisationer. Nästa nummer av tidningen Genus kommer att ha arbetsliv som tema. Nationella sekretariatet för genusforskning kommer också att genomföra aktiviteter på området under 2013. Text: Bosse Parbring
Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, 400 32 Göteborg Utfallet av filmsatsningen i samband med EU:s rekryteringskampanj Science: It s a girl thing, blev inte riktigt vad EU-kommissionen tänkt sig. Omfattande kritik mot att videon gav en sexistisk bild av kvinnor i forskningen tvingade EU-kommissionen att dra in videon. Nu lanserar Curt Rice, prorektor vid Tromsö universitet, en tävling för att ge Science: It s a girl thing en ny kampanjvideo. Remake för #ScienceGirlThing EU-kommissionen strävar efter att öka andelen kvinnor i forskningen. Nyligen lanserade de en kampanj för att övertyga tonårstjejer om att en forskarkarriär är spännande, intressant och allra viktigast möjlig för kvinnor. Kampanjen genomförs i flera länder och ett av de viktigaste bidragen är kampanjens webbplats, Science: It s a girl thing! Webbplatsen är full av kvinnliga forskarprofiler, information om forskarkarriärer och goda berättelser om varför forskningen behöver oss alla. När kampanjen lanserades, släppte kommissionen också en video utformad för att generera trafik till webbplatsen och för att delas och det gjorde den! Den var framgångsrik i att skapa diskussion och engagemang. Reaktionerna på videon visade upp en mängd skilda uppfattningar i samhället om vad det innebär att vara en forskare. Några gillade videon och andra gjorde det inte. krönika Curt Rice prorektor för forskning och utveckling vid Tromsö universitet. Efter att ha tagit till sig kritiken, drog EU-kommissionen tillbaka videon och fokuserade på den andra fantastiska delen av kampanjen. Webbplatsen är fortfarande uppe, fortfarande fantastisk och dynamisk. Kolla in den! Att ha en video för att skapa uppmärksamhet till webbplatsen är en bra idé. Och eftersom den ursprungliga inte längre används, utlyser vi en tävling för att skapa en ny. Låt oss se om crowdsourcing kan skapa något lysande som skapar ännu mer uppmärksamhet till denna viktiga kampanj. Tävlingen ger chansen att uppmärksamma den mångfald som finns inom forskningen och att ge ytterligare uppmuntran på vägen mot en forskarkarriär. Denna tävling är ett samarbete med Europeiska socialfonden. Den är marknadsförd av ett antal vetenskapsbloggare och twittrare. Och Nobelprisvinnare Brian Schmidt (Fysik, 2011) har gjort en donation så att vi kan erbjuda en summa pengar som pris. Denna tävling är till för dig! Det finns pengar att vinna! Häng på och vinn! Den vinnande videon kommer att visas på konferensen European Gender Summit 2012, 29 30 november i Europaparlamentet i Bryssel. Delta i tävlingen på http://curt-rice. com/sciencegirlthing/ Vill du svara på inlägget ovan eller skriva ett nytt om genusforskningens villkor? Mejla bosse.parbring@genus.se. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, 405 30 Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, E-post: kerstin.alnebratt@genus.se, Vik. redaktör: Bosse Parbring. E-post: bosse.parbring@genus.se, Telefon: 031-786 92 30, Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: 1652-3768. PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på www.genus.se. Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se. Genus.se lanserar nyhetsbrev Vill du hålla dig uppdaterad om aktuell forskning som publiceras på genus.se? Nationella sekretariatet för genusforskning har startat ett nyhetsbrev för genus.se som kommer per e-post. Anmäl dig på www.genus.se.