BARN OCH UTBILDNING Frivilliga skolformer VERKSAMHETSBERÄTTELSE Rapport Systematiskt Kvalitetsarbete Bilaga 1 Rapport Arbetet med Likabehandlingsplanen Bilaga 2 LÄSÅRET 2011-2012 1
Innehållsförteckning: 1. Inledning... sid. 3 2. Uppdraget... sid 3 3. Lagreglering... sid. 4 4. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten... sid. 4 5. Ansvarsområden... sid. 4 6. Verksamhet/Organisation inom Frivilliga skolformer... sid. 4 7. Information, kommunikation och arbetsmiljö... sid. 9 Bilaga 1: Rapport Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 2: Rapport Arbetet med likabehandlingsplanen 2
1. Inledning Verksamhetsberättelsens upprättande Vi har valt att använda verksamhetsberättelsen för beskrivning av det gångna årets verksamhet och organisation inom de två rektorsområden som verkar inom Frivilliga skolformer. Vidare innehåller verksamhetsberättelsen rapporter om det systematiska kvalitetsarbetet i stort och en särskild rapport beträffande likabehandlingsarbetet. Styrdokument Skolverksamheterna styrs av nationella och lokala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen, förordningar samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i Ekonomisk plan mål 2012. Frivilliga skolformer i Filipstad Frivilliga skolformer bedriver, i förhållande till kommunens storlek, en mycket bred verksamhet för att på bästa sätt ge en lokal och regional service beträffande utbildning för unga och vuxna. 2. Uppdraget Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ) 3
3. Lagreglering Med koppling till den direkta verksamheten finns enbart en lag, skollagen, men liksom inom andra områden finns andra lagar som också måste beaktas. Exempel på sådana är kommunallagen, tryckfrihetsförordningen, personuppgiftslagen, sekretesslagen m fl. 4. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten Skolan styrs huvudsakligen genom de statliga styrdokumenten men naturligtvis också av den kommunala skolplanen som kommunfullmäktige beslutar om på förslag från BUN. Skolplanens huvudsakliga syfte är att visa hur kommunen ska arbeta och prioritera för att de nationella målen för skolan ska uppfyllas i kommunens skolor. Förutom den kommunala skolplanen styr också fullmäktige verksamheten genom beslutet om ekonomisk ram till BUN. 5. Ansvarsområden Verksamhetschef/rektors ansvar Verksamhetschefen ansvarar för hela verksamheten gentemot förvaltning och Barn- och utbildningsnämnden. Rektors ansvar Frivilliga skolformer är uppdelat i två rektorsområden R1 och R2. Verksamhetens leds av en Verksamhetschef/rektor R1 och en rektor R2. I beskrivningen av organisation framgår fördelningen av rektorsområdena. Som rektor har man dubbla uppdrag; ett statligt och ett kommunalt. I det statliga uppdraget ingår att ansvara för elevernas måluppfyllelse såsom det uttrycks i lag- och förordningstext. Lokala beslut kan inte rektor det ansvaret. Dessutom rektor elevernas rättsgarant. Förutom det ansvar som följer av det statliga uppdraget är rektor kommunal mellanchef som vilken annan kommunal mellanchef som helst, i annan förvaltning. I detta ingår att hantera och ansvara för ekonomin inom sitt ansvarsområde liksom det fulla personalansvaret för sin personal. 6. Verksamhet/organisation inom Frivilliga skolformer Sammanfattning Frivilliga skolformer har under läsåret bedrivit en bred verksamhet för att erbjuda ungdomar och vuxna bästa möjliga utbud av utbildningar utifrån givna förutsättningar såsom kommunens storlek, näringslivets behov av arbetskraft och de studerandes efterfrågan. Kännetecknande för hela verksamheten har varit en strävan att erbjuda en god kvalité och största möjliga utbud i förhållande till givna resurser. Detta ställer stora krav på flexibilitet i 4
allt från organisation till hur pedagoger jobbar med alternativ till traditionell klassundervisning. Skolan är fördelad på flera olika byggnader. Skolans centralbyggnad är Spångberget och inhyser naturvetenskapsprogrammet NA, samhällsvetenskapsprogrammet SA, vård-och omsorgsprogrammet VO, handels- och administrationsprogrammet HA, introduktionsprogrammen IM inkl. IMN för nyanlända samt Komvux och SFI. I Yrkesskolan på andra sida Fogdevägen har fordons- och transportprogrammet FT och gymnasiesärskolan sina lokaler. Skolans restaurang- och livsmedelsprogram RL har sina lokaler i Bergmästargården som ligger idylliskt vid sjön Daglösen. Bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet EE och industritekniska programmet IN ligger i skolbyggnaden Västerängen på södra industriområdet. Alla elever har sin kärnämnesundervisning på Spångberget. SFI-utbildningen har ökat och samarbetet med socialförvaltningen i introduktionsutbildningen har blivit ett lyft. Omvårdnadsutbildningen inom komvux är en framgång med upplägget av närträffar och distansutbildning. Inom Frivilliga Skolformer bedrivs ett aktivt arbete med kunskapsuppdraget, värdegrundsuppdraget och demokratiuppdraget. Inom kunskapsuppdraget utvecklas kontinuerligt arbetslagens metoder för att möta elevernas behov. Vid årliga utvärderingar av elevernas trivsel och trygghet ges ett kvitto på att Frivilliga skolformer står för trygghet och stabilitet. Samtliga namn och beteckningar som används följer namngivningar från gymnasiereformen GY11. Beträffande betyg används tidigare betygsskala IG MVG eftersom nya betygsskalan F A endast tillämpats på årskurs 1. Verksamheten Spångbergsgymnasiet Bygg- och Anläggningsprogrammet BA El- och Energiprogrammet EE Fordons- och Transportprogrammet FT Handel- och Administrationsprogrammet HA Industritekniska programmet IN Naturvetenskapliga programmet NA Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL Samhällvetenskapliga programmet SA Vård- och Omsorgsprogrammet VO Itroduktionsprogrammen IM Individuella programmet introduktionskurs IVIK (nyanlända invandrarelever med Uppehållstillstånd) Förberedelseklass FBK (undervisning för asylsökande elever) 5
Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRVUX Gymnasial vuxenutbildning GYVUX Svenska för invandrare SFI Särvux Yrkesvux Gymnasiesärskolans individuella program Förkortningar av ämnen i texten. SV=Svenska, EN=engelska, MA=Matematik, PRIV=Programinriktat individuellt program, IG= Icke godkänt Organisation Spångberggymnasiet Ledningsgrupp: Verksamhetschef/rektor R1 heltid och en rektor R2 på deltid. Arbetslag: Sex arbetslag som leds av sex arbetslagsledare. Administration: Som stöd för verksamheten finns 1,0 tjänst på administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, men arbetar också på grundskolan. Resursteam: En skolsköterska 0,8 och en kurator 0,5. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning. Planeringsansvar 0,5 tjänst. Systematiskt kvalitetsarbete 0,4 tjänst. Utbildningar: - 9 av 18 nationella program varav 2 studieförberedande och 7 yrkesprogram - Introduktionsprogram IM med 5 olika inriktningar - Gymnasiesärskola Organisationen är uppdelad i två rektorsområden R1 och R2. I nedanstående tabell anges vilket rektorsområde resp. program tillhör. Utbildningar med elevtal (vid läsårets slut) Bygg- och anläggningsprogrammet BA 57 R2 Inkl. Bergteknik R2 El- och Energiprogrammet EE 29 R2 Fordons- och Transportprogrammet FT 9 R2 GYSÄR 2 R1 Handels- och Administrationsprogrammet HA 17 R2 Introduktionsprogram IM 14 Inkl. x integrerade gysärelever R1 Introduktionsprogram IM med yrkesstudier* 36 R1 IMSPR Introduktionsprogram språk** Endast för nyanlända utan godk R1 45 SVA Industritekniska programmet IN 16 R2 6
Naturvetenskapliga programmet NA 33 R1 Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL 23 R2 Samhällsvetenskapliga programmet SA 47 R1 Vård- och omsorgsprogrammet VO 21 R2 Totalt 351 *Fördelade på samtliga yrkesprogram utom BA ** Vid godk SVA skrivs eleven i i IM alt IM YRK Gymnasiereformen GY11 är gällande i åk 1. För åk 2och åk 3 gäller tidigare form av gymnasieskola. Företrädesvis redovisas här förutsättningarna för GY11eftersom det är gällande framöver och att två olika systembeteckningar riskerar att förvilla. Spångbergsgymnasiet har haft 31 lärartjänster med ett mycket stort spann av kompetenser p.g.a. det breda utbudet. Utöver lärare finns ca.5 tjänster som mentorer, handledare etc. som deltar direkt i det pedagogiska arbetet. Personal (tjänst) Verksamhetschef/rektor 1 Rektor 0,5 Lärare ca. 32 Handledare 7 SYV 0,8 Skolsköterska 0,8 Kurator 0,5 Planerare 0,3 Adm. Ansv. 1 Övr 5 Personalstyrkan har varierat under året p.g.a. skiftande behov. Ovanstående gällde vid läsårets slut. Antalet individer är något fler p.g.a. deltidstjänster, kortare förordnanden etc. Andelen behöriga lärare är mycket hög. Samtliga lärare ingår i arbetslag. Vuxenutbildning Ledningsgrupp: 1 rektor på heltid för Spångbergsgymnasiet är också ansvarig för Vuxenutbildningen. Arbetslag: Lärarna i vuxenutbildningen arbetar i arbetslag. Administration: Som stöd för verksamheten finns en personal heltid på administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, se ovan. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning (se ovan). Lärare: Ca.10 lärartjänster är fördelade på framför allt SFI och vård- och omsorgsutbildning men även på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är hög. Frivilliga skolformer bedriver en stor och bred verksamhet för vuxna, Grundvux, Gymnasial vux, Svenska för invandrare SFI, Särvux och uppdragsutbildning. 7
Gymnasial vuxenutbildning integreras till största delen med gymnasieskolan. Vård- och omsorgsutbildningen har en stor verksamhet med ett gott samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen AF. SFI är en verksamhet som stadigt ökat de senaste åren. Under senaste året har vi ökat möjligheterna till särvuxstudier vilket mottagits väl med ökat antal studerande. Grundvux Gyvux allmänna ämnen Gyvux vård SFI Särvux 10 R2 35 R2 45 R2 70 R2 20 R1 Totalt ca. 210 Personal Verksamheten är mycket personaleffektiv p.g.a. integrering med gymnasieskolan och distansstudier där så är möjligt. Rektor 0,5 Lärare Ca. 7 SYV 0,2 Planerare 0,2 Adm. Ansv. 1 Övr 2 Lokaler Spångbergsgymnasiet Spångbergsgymnasiet förfogar över ändamålsenliga lokaler i en central byggnad Spångberget med delar av intilliggande Yrkesskolan, en industrilokal Västerängen på södra industriområdet och en restaurangdel i Bergmästargården. Bibliotek: Finns inrymt i det s.k. centralkapprummet i direkt anslutning till vår cafeteria. Idrott: Skolan förfogar över väl fungerande lokaler för idrott i intilliggande idrottshall. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen förfogar över ändamålsenliga lokaler i framförallt centralbyggnaden Spångberget. Omvårdnadsutbildningen för vuxna delar nyrenoverade lokaler med skolans omvårdnadsprogram. 8
Ekonomi Under de senaste åren har Frivilliga skolformer erhållit medel för att kunna fullfölja verksamheten med en balanserad budget. Frivilliga skolformers verksamhet är svår att prognostisera. Elevernas gymnasieval påverkar den egna verksamheten såväl som de interkommunala ersättningarna IKE. Konkurrensen från andra kommuner och friskolor har ökat avsevärt de senaste åren. Kostnaderna för verksamheten för asylsökande/nyanlända ökar kontinuerligt bl.a. beroende på höga krav för att fullfölja studier med både grundskole- och gymnasiekompetens. Statliga satsningar inom vuxenutbildningen kommer och går med ibland tvära kast. 7. Information, kommunikation och arbetsmiljö Information och kommunikation För en effektiv styrning och ledning, god samverkan och ett faktiskt inflytande har vi haft en organisation enligt följande: Verksamhetschef/rektor och rektor utgör ledningsgrupp med kontinuerlig dialog. Samverkansgrupp för Frivilliga skolformer 1 möte/månad, 10 totalt under året Arbetsplatsträffar APT arbetslag 1 möte/månad, 6 totalt under året Arbetslag med kärnämneslärare och karaktärslärare 1 möte/månad, 10 totalt under året Ämneslag med ämneslärare 1 möte/månad, 10 totalt under året Elevhälsateam med skolsköterska, kurator, mentor 1 möte/mån, 10 totalt under året Skolledning och SYV 1 möte/månad, 10 totalt under året Skolkonferens med elevrepresentanter 2 ggr/termin, 4 totalt under året Arbetsmiljö Frivilliga skolformer har en plan för Systematiskt Arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträffar APT, arbetsmiljörond och ett aktivt arbete från skyddsombud och elevskyddsombud verkar för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljörond och brandövning har utförts under läsåret. Per-Arne Söderstedt Verksamhetschef/rektor 9
Bilaga 1 BARN OCH UTBILDNING Frivilliga skolformer Rapport Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2011/2012 1. Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Arbetsmetoden för ökad kvalitet har under många år varit att ta fram en arbetsplan för skolan där många nivåer, från arbetslag till nämnd, har försökt sätta sina mål i fokus. Det har funnits en uppenbar risk att de väsentliga frågorna om elevens mål och resultat skymts av övergripande mål med verksamheten. Utifrån en ny styrning av kvalitetsarbetet, främst genom en ny skollag, har skolledningen tagit fram en ny strategi för att jobba med Systematiskt Kvalitetsarbete. Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till två lärare. Uppdraget är att, i samverkan med och styrt av skolledningen, utveckla skolan mot ökad måluppfyllelse för våra elever. Tanken är att skapa en tydlig systematik i kvalitetsarbetet utifrån skolans målsättningar. Uppdraget som kvalitetsutvecklare gäller bägge rektorsområdena inom Frivilliga Skolformer d.v.s. samtliga utbildningar inom gymnasial nivå, vuxenutbildning och utbildning av nyanlända. Eftersom Frivilliga skolformers verksamheter är integrerade i hög grad ser vi fler fördelar än nackdelar att så långt det är möjligt bedriva gemensamt kvalitetsarbete. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är arbetslagens/ämneslagens egen kvalitetscykel. Det är inte avhängigt vilket rektorsområde man tillhör vilka mål man sätter för högre måluppfyllelse. Verkligheten avgör! 2 Kvalitetsutvecklarna rapporterar Inledningsvis har vi producerat ett årshjul (bilaga). Det är fysiskt utformat som en måltavla där eleven står i centrum. Runt eleven kretsar personer som i olika led har ansvar för elevens måluppfyllelse. Närmast eleven ligger läraren. Här finns inplanerat aktiviteter för den enskilde lärarens uppföljning och arbete med eleven. Det handlar om planering, omdömen, 10
utvecklingssamtal med elev, utvecklande medarbetarsamtal med ansvarig skolledare samt utvärdering. Nästa cirkel i måltavlan placerar eleven i ett sammanhang där en grupp lärare finns som ansvariga. Här ryms planeringen för de olika lärarlagens arbete i programinriktade arbetslag och ämnesinriktade arbetslag. Dessa grupper har ett mer övergripande ansvar för elevens måluppfyllelse genom pedagogisk utveckling inom ämnesområde eller programområde. I den yttre cirkeln återfinns skolledningen som griper över hela verksamheten, men fortfarande med eleven i fokus. Här finns de aktiviteter inplanerade som syftar till hela verksamhetens kvalitetsförbättring som till exempel verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. Utvärderingar med rapport till BUN. Uppföljning av enskilda lärares och arbetslags arbete kring elevens ökade måluppfyllelse. Genom årshjulets utseende hoppas vi synliggöra skolans fokus på eleven och att alla våra insatser, stora som små, hela tiden syftar till att öka elevens måluppfyllelse. På detta sätt förtydligas också ansvarsområden kring eleven samt att den betonar den enskilde lärarens avgörande roll för elevens resultat. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Var är vi? Våren 2012 tillträdde två lärare på Spångbergsgymnasiet ett uppdrag som kvalitetsutvecklare. Vi jobbar med två parallella spår. För det första har vi utarbetat en plan för det systematiska kvalitetsarbetet utifrån de problemområden på skolan som vi upplever. För det andra finns en övergripande riktning i det systematiska kvalitetsarbetet att skapa en lärande organisation. Detta tankesätt genomsyrar vår planering mer långsiktigt och vi arbetar kompetenshöjande med detta. Utifrån inriktningen på vårt arbete så utarbetades ett årshjul. Här är tydligt att eleven är vårt allra viktigaste fokus. Det blir också väldigt tydligt att läraren är den som ligger närmast eleven och sitter inne med den kompetens som behövs för att öka elevens måluppfyllelse. När vi kunde konstatera denna sanning planerade vi för vissa organisationsförändringar för att skapa förutsättningar för lärare att utnyttja sin kompetens. Arbetslagen konstruerades delvis om och gavs i viss mån nya syften. Samarbete kring elevernas måluppfyllelse tror vi är vägen till framgång. På detta sätt kan vi lära av varandra och utnyttja allas kompetens, inte bara den egna. 11
Arbetslagen har av tradition kretsat kring det program som eleven valt och fortsätter vara så. Men idag består arbetslagen av lärare i både karaktärsämneskurser och kärnämneskurser. Detta för att skapa en helhet för eleven i den utbildning som han/hon valt. Programarbetslaget har fått i uppdrag att ansvara för elevens ökade måluppfyllelse utifrån övergripande mål som examensmål och läroplansmål. Här sker också ett kontinuerligt arbete med och lärande kring betyg och bedömning, programutveckling, elevinflytande och marknadsföring. Programarbetslaget ansvarar också för att följa upp elevens behov av stöd. Vår rekommendation har också varit att fördela ansvaret för de olika arbetsuppgifterna och mentorskapet så att alla känner sig delaktiga. Programarbetslaget har möten var eller varannan vecka. Ämneslag arbetar mer fokuserat kring eleven i ett visst ämne eller ämnesområde. Arbetet kretsar kring pedagogiska frågor inom ämnesområdet. Här finns samlad kompetens kring innehåll, betyg och bedömning och det är också här de primära stödinsatserna bör föreslås. Även här har vi rekommenderat att arbetslagen fördelar ansvaret för utvecklingsarbetet. Ämnesarbetslaget träffas varje vecka. Utökade mötestider ger de olika arbetslagen tid för sitt utvecklingsarbete som ska mynna ut i en utvecklingsplan. Den utgår också från ovanstående fyra frågeställningar och ska sammanfattas i en mall med rubrikerna: Lagets målsättningar för läsåret Planerade insatser och tidsramar Uppföljning I takt med att de olika arbetslagen presenterar sina utvecklingsplaner blir det tydligt att det finns mängder av konstruktiva idéer för att höja måluppfyllelsen för eleven. Vart ska vi? Arbetslagens utvecklingsplaner är underlag för information kring våra utvecklingsområden. Gemensamt för de som hittills publicerats är ett rejält fokus på elevens måluppfyllelse. Vi ska: Öka elevernas måluppfyllelse utifrån deras individuella förutsättningar med målet minst G/E. Utveckla samarbetet mellan lärare och mellan lärare och elev. Utreda och utvärdera material så att det är relevant för uppdraget. Få en tydligare struktur för uppföljning av eleverna och eventuella stödinsatser. Arbeta förebyggande och med sammanhang. 12
Hur gör vi? Målsättningarna är generella och i varje arbetslag finns flera förslag på hur man kan realisera ovanstående mål. Metoder som lyfts fram är att arbeta förebyggande och motiverande. Detta tror vi att man gör genom att skapa struktur och sammanhang kring eleverna. Våra elever ska ha stor medvetenhet kring kursernas mål och programmets syfte och mål. Varför är jag här, vad ingår i min studieplan och vad ingår i de enskilda kurserna. Genom att vara medveten om vad som förväntas skapas en trygg struktur. I detta behöver vi stötta eleven genom kontinuerliga uppföljningar, utvärderingar och omdömen. En elev i behov av stöd ska identifieras tidigt. Vi ska ha en tydlig struktur för elevuppföljning för att snabbt kunna sätta in relevanta stödåtgärder. Detta är vad vi menar med förebyggande arbete. Vi behöver arbeta aktivt med elever med frånvaroproblematik. Arbetsmaterial finns framtaget och eftersom det verkar vara unisont så att närvaro i skolan ökar chansen till måluppfyllelse är detta av stor vikt. Frånvaro måste hanteras tidigt som en del i det förebyggande arbetet. I kalendariet för terminen finns utöver tidigare nämnd mötestid också tid för tvärgruppsmöten. Här finns möjlighet för undervisande lärare i en viss klass eller ett visst program att mötas alla samtidigt. Detta tror vi är avgörande för att skapa den helhet kring eleverna som kan bidra till ökad måluppfyllelse. Logik, samsyn och samarbete ska genomsyra vår verksamhet. Möten ska användas till att arbeta framåtsyftande. Alla som deltar i mötet ska ha en anledning att vara där. Här har arbetslagen förslag på metoder för att öka elevernas måluppfyllelse. Det handlar om att göra gemensamma prov, samplanera ämnes-/temaområden, arbeta med studieteknik och loggbok. Att samla elever och lärare i programråd är viktigt för att stärka elevinflytandet. Programarbetslagen för våra yrkesprogram vill också införa ett Västerängsråd för att skapa en större helhetssyn kring yrkesprogrammen med dess styrkor och svårigheter. Hur blev det? Kvalitetshjulet börjar rulla läsåret 2012/2013. I nästkommande rapport hösten 2013 kommer resultat från första året med vårt aktiva hjul att redovisas. 3. Frivilliga skolformers resultat avseende kunskapsuppdraget Viss statistik redovisas nedan. Övrig redovisning av statistik i form av ex. betyg, organisation, ekonomi etc. finns att hämta på Skolverkets och SCB:s hemsidor (www.skolverket.se). Variabler Filipstad Riket 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 Betygspoäng, totalt i genomsnitt 12,7 11,8 12,5 12,8 12,3 14 14,1 14 14,1 Fullföljt linje/pgm inom 4 år, exkl. IV andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 82 80 89 88 * 82 83 83 83 Fullföljt linje/pgm inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 74 69 79 76 * 76 76 76 76 Grundlägg behörighet t univ o högsk, andel (%) av elever i huvudmannens skolor 88 78 74 82 * 89 90 87 87 Statistik ej tillgänglig* 13
Ett arbete har startat under våren 2012 med kunskapsmålen i fokus. Analys av måluppfyllese har gjorts ner på kursnivå. Arbetslag/ämneslag har i sina utvecklingsplanerna för läsåret 2012/2013 satt upp mål för ökad måluppfyllelse. De kurser som visar svagast resultat är det första att ta tag i. Per-Arne Söderstedt Verksamhetschef/rektor R1 Thomas Larsson Rektor R2 14
Bilaga 2 BARN OCH UTBILDNING Rapport Arbetet med Likabehandlingsplanen Ingen ska kränkas eller på annat sätt behöva känna sig utsatt eller utanför. Trygghet och trivsel är allas ansvar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med Likabehandlingsplanen som ett vardagsverktyg ska vi alltid verka för en nollvision. Uppföljning och utvärdering av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet sker och redovisas i systematiskt kvalitetsarbete samt i likabehandlingsplanen. 1. Det främjande arbetet Eleverna får utbildning i demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, etik och moral inom ramen för kurserna i svenska, samhällskunskap och religion samt karaktärsämnen inom vård- och omsorgsprogrammet. Ansvarig: Berörd pedagog. Utv: Följa kursplanen. Analys: Frågan har tagits upp i samtliga nämnda kurser. Hälsosamtal med skolsköterskan. Ansvarig: Skolsköterskan. Utv: Skolsköterskan presenterar resultatet i undersökningen ELSA. Analys: Eleverna trivs och känner sig trygga på SPG. Ordningsreglerna, likabehandlingsplanen uppmärksammas vid utvecklingssamtal m.m. Ansvarig: Berörd mentor Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om uppdraget genomförts. Analys: Samtliga mentorer har tagit upp ordningsreglerna vid t.ex. introduktionen, utvecklingssamtalen. Likabehandlingsplanen överlämnas till skolans praktikplatser. Ansvarig: Berörd mentor. Utv: Mentor meddelar vid förfrågan, om utskicket gjorts. Analys: Praktikplatserna har inte fått del av foldern, då den tog tid att utforma. En enkätundersökning genomförs varje år som kartlägger situationen gällande trygghet, kränkningar, trakasserier och diskriminering. Ansvarig: Rektor. Utv: Sammanställning presenteras i planen. Analys: Enkäten är genomförd. Sammanställning finns i Likabehandlingsplanen. Eleverna deltar aktivt i arbetet med främjande insatser. 15
Ansvarig: Elevrådet. Utv: En beskrivning görs över vilket arbete eleverna deltagit vid. Analys: Elevrådet har inte fungerat tillfredställande. Elevrepresentanter till nästa år blir elevskyddsombuden, elevrådets ordförande samt andra intresserade. Kommunal vuxenutbildning skall delta vid nästa enkätundersökning. Ansvarig: Rektor. Utv: Enkätundersökningen finns upptagen i LBH planen. Analys: KomVux har deltagit. Synpunkter och frågor, om hur eleverna uppfattar arbetet kring likabehandlingsplanen, läggs in i enkäten. Ansvarig: Rektor. Utv: Frågorna finns med i enkätundersökningen. Analys: Hela enkäten görs om till nästa år och där ska frågor gällande Likabehandlingsplanen tas med. En elevenkät genomförs för att undersöka behovet av elevstöd vid Spångbergsgymnasiet och Västerängen. Ansvarig: ASU Utv: Enkäten finns presenterad som ett elevarbete. Analys: Enkäten genomförd och den visade att eleverna inte efterfrågade elevstöd. Om det beror på att man inte vet vad elevstöd är, eller om man inte känner behov av den typen av insats, framkommer inte i undersökningen. Informationen om Likabehandlingsplanen förstärks under året genom att ASU träffar alla åk 2 elever och presenterar likabehandlingsplanen och om hur dess intentioner skall förverkligas och förtydligas. Ansvarig: ASU. Utv: ASU meddelar när uppdraget är genomfört. Analys: ASU informerade samtliga klasser i åk 1 och 2 om Likabehandlingsplanen. Information har förmedlats till personalen om bl.a. lagtext skolverkets allmänna råd, vad som fungerar samt LBH frivilliga skolformer. 2. Det förebyggande arbetet Identifiera riskområden i enkäten, därefter föreslås åtgärder. Ansvarig: Rektor, ASU Utv: Riskområden rapporteras och plan upprättas för åtgärd. Analys: Riskområden diskuteras i början av höstterminen. Schemabrytande aktiviteter har tagits upp som ett riskområde och insatser har satts in och skall utvärderas. En arbetsgrupp bestående av personal och elever bildas som arbetar för att Likabehandlingsplanens intentioner tillvaratas och att arbetet omsätts i verksamheten. Ansvarig: Rektor, ASU Utv: Antalet möten rapporteras om vilka som deltagit. Analys: Arbetsgrupper har bildats. En grupp finns på Spångbergsgymnasiet och en grupp på Västerängen. Elever har deltagit i gruppen på Spångbergsgymnasiet Inför nästa läsår bjuds andra elever också in. Elevrepresentanter bjuds in från bl.a. elevskyddsombuden. 3. Det åtgärdande arbetet Strukturerad utredning, samtalsserie, samt uppföljning som metod redovisas i likabehandlingsplanen samt för personalgruppen. Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor Utv: Antalet genomförda samtal rapporteras. Analys: Antalet genomförda samtalsserier under läsåret är 5. Metoden redovisas i kap 3.3. 16
Skyldigheten att reagera och utreda, om någon har utsatts för trakasserier, träder in så snart någon fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Ansvarig: Samtlig personal, berörd mentor. Utv: Se nedan. Redovisning sker av antal åtgärder gällande kränkande behandling/mobbning som genomförts och dokumenterats under året. Det redovisas i likabehandlingsplanen och för personalgruppen i slutet av läsåret. Ansvarig: Resursteamet, berörd mentor. Analys: Antalet dokumenterade åtgärder under läsåret är 8 enskilda elevärenden. 2 av de enskilda eleväreden föranledde arbete med hela klassen. Elevernas enkätsvar ska lyftas till diskussion i personalgruppen för att aktualisera frågan om likabehandling. Ansvarig: Arbetslagledarna. Utv: Åtgärder redovisas. Analys: Lärarkollegiet kommer att diskutera enkätsvaren i början av höstterminen. Presenteras i nästa plan med tillhörande förslag till insatser. Eleverna skall kunna ta en informell och anonym kontakt med personal vid skolan, i frågor gällande kränkning och trakasserier. Metoder för hur det skall kunna ske, utarbetas under året. Ansvarig: Arbetsgruppen elever/lärare för likabehandlingsplanen. Utv: Metod redovisas. Analys: I foldern som delats ut vid utvecklingssamtalen informeras eleverna och föräldrarna om att man kan anmäla kränkningar och trakasserier anonymt, till namngivna personer med tillhörande telefonnummer. 4. Kartläggning av trygghet och trivsel Varje läsår genomförs en enkätundersökning gällande trivsel och trygghet inom frivilliga skolformer i Filipstads kommun. I undersökning ingår även frågor som rör elevers upplevelse av kränkning och diskriminering. Enkäten besvaras med hjälp av en skala mellan 1-6. Vid frågor om ex. hur trygg man känner sig på skolan, finns svarsalternativen 1-6. Beteckningen 1 betyder helt trygg och 6 motsvarar inte alls trygg. Ett lågt värde i redovisningen, indikerar på en hög grad av trygghet. Resultatet redovisas nedan. 5. Resultat enkät För eleverna vid ungdomsgymnasiets nationella program blev resultatet följande: 2011 2012 Hur trygg känner du dig på skolan? 1,6 1,5 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 2,7 2,2 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 2,5 2,1 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,9 1,95 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,4 1,7 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,8 1,8 17
Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? 1,6 1,45 Medel 1,9 1,8 För eleverna i FBK FöreBeredelseKlassen, blev resultatet följande: *=Resultatet gällande om någon elev mobbat lärare har inte samma svaralternativ som ovan nämnda enkät. Framgår att 15 elever svarar att de aldrig upplevt att elever mobbar lärare. 3 har upplevt det ske och 2 svarar vet ej på frågan. Hur trygg känner du dig på skolan? 2,3 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 1,5 2012 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 1,65 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,3 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,05 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,05 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? * Medel 1,48 För elevgruppen på SFI vuxengruppen, genomförs en enkät gällande upplevelse av trygghet med samma frågor som ovan. Tolk fanns med för de olika språkgrupperna som deltog i undersökningen. *=Framgår att 29 elever svarar att de aldrig upplevt att elever mobbar lärare. 7 har upplevt det ske och 14 svarar vet ej på frågan. För elevgruppen vid SFI vuxengruppen blev resultatet följande: 2012 Hur trygg känner du dig på skolan? 1,3 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 1,3 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 1,4 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,04 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,3 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,5 18
Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? * Medel 1,3 Analys enkät Ett lägre medelvärde indikerar på en högre grad av trygghet. Lägst medelvärde -gällande frågor om trygghet, har vuxengruppen(1,3) strax följt av FBK (1,48) grupp. Ungdomsgymnasiets nationella program fick 1,8 i medelvärde gällande frågor om trygghet. Ungdomsgymnasiets resultat visar en högre grad av upplevelse av kränkning både från andra elever och lärare, jämfört med SFI och Komvux. Däremot känner ungdomsgymnasiets elever en högre grad av trygghet på skolan, i jämförelse FBK eleverna. Tryggast på skolan är de vuxenstuderande vid SFI. FBK och vuxenstuderande upplever en lägre grad av kränkning både från personal och från elever, än jämfört med ungdomsgymnasiets elever. Per-Arne Söderstedt Verksamhetschef/rektor 19