Forskning om sjukfrånvaro

Relevanta dokument
Forskning om sjukfrånvaro

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården

Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Sjukfrånvarons utveckling

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Svar på regeringsuppdrag

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

12. Behov av framtida forskning

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Sjukfrånvarons utveckling

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Barn med psykisk ohälsa

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

HAKuL-modellen för rehabilitering

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

AT-läkare Om socialförsäkringen

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Sjukskrivningsmiljarden 10 år. Anna Östbom, SKL Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Projekt Tidig Samverkan

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Huvudrapport. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Redaktionsgrupp Kristina Alexanderson Staffan Marklund Ellenor Mittendorfer Rutz Pia Svedberg

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Försäkringskassan Sverige

hjältemodig insats eller

Arbetsresor istället för sjukpenning

9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Den svenska sjukfrånvaron

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Unga vuxna med aktivitetsersättning

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin

Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Ändra till startrubrik

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa

Åter i arbete efter stress

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Försäkrad men utan ersättning

I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216

Regeringens skrivelse 2018/19:27

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

Transkript:

Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin

Sjukfrånvaro är en mycket vanlig ordination i svensk sjukvård Ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet Socialstyrelsen 2005

Mycket tyckande - lite vetande

Många åtgärder få studier Dokumentera!!!

http://insuremed.cochrane.org/

Statens kostnader Sjuk - frånvaro Hälso - & sjukvård

Forskning Sjuk- frånvaro < Hälso- & sjukvård

Forskning Sjuk- frånvaro < Hälso - & sjukvård

Forskning om: Riskfaktorer för sjukfrv.

Diagnoser: Rörelseorganen Psykiska

Forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro 2. Konsekvenser av att vara sjukfrånvarande 3. Vad hindrar & främjar återgång i arbete 4. Sjukskrivningspraxis 5. Metod- & teoristudier Generellt & i olika diagnoser, yrken, etc

Struktur för kategorisering av studier om sjukfrånvaro/sjukersättning Vad som studeras 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro 2. Konsekvenser av att vara sjukskriven 3. Vad påverkar återgång i arbete 4. Sjukskrivningspraxis 5. Metoder, teorier -Studiedesign -Data -Analyser Design Fallstudie Tvärsnitt Longitudinell RCT, CT, etc Data Intervjuer Enkäter Register Journaler Akter Intyg Dokument Video Observationer Annat Analyser Kvalitativa Kvantitativa Perspektiv som tas i studien Individens Familjens Arbetsgivarens Professionellas Sjukvårdens Försäkringens Lokalsamhäll. Samhällets Strukturell nivå de studerade faktorerna finns på -Studerade -Individ (fysisk, psykisk, beteende, social) -Familj -Arbetsplats -Lokalsamhälle -Nationell -Internationell Studerade Sjukskrivna Patienter Yrkesverksamma Försäkrade Befolkningen Vetenskaplig disciplin -Antropologi -Ekonomi -Filosofi -Folkhälsa -Historia -Juridik -Management -Medicin -Psykologi -Sociologi Diagnos Alla Musk. Psykiska CVD Cancer MS Hörsel Infektioner Skador Etc, etc

Vilka studeras? Sjukskrivna Patienter Anställda Försäkrade Befolkningen

Be För Anställda Befolkningen Patienter Sjukskrivna

>100 olika mått på sjukfrånvaro

82% Andel nya sjukskrivningsfall under 2007 uppdelat i olika längd; Länspolisen i Stockholm (http://ki.se/sites/default/files/sjukfranvaro_inom_polisen_2010.pdf) 83% 6% 8% 3% 3% 2% 2% 4% 3% 1% 1% 1% 1% 1% 0% 1-7 dagar 8-14 dagar 15-21 dagar 22-28 dagar K Alexanderson, KI Kvinnor 29-90 dagar 91-180 dagar Män 181-365 dagar >365 dagar

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fall 76% 22% 2% Dagar 17% 29% 53% 1-6 dagar 7-89 dagar >= 90 dagar

Andel sjukskrivningsfall som fortfarande pågår efter ett visst antal dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 35 69 103 137 171 205 239 273 307 341 375 409 443 477 511 545 579 613 647 681 715 Kvinnor Män K Alexanderson, KI

Andel sjukskrivningsfall som fortfarande pågår efter ett visst antal dagar. Gäller alla sjukskrivningsfall som påbörjades under 2007 och som var >14 dagar långa 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15 48 81 114 147 180 213 246 279 312 345 378 411 444 477 510 543 576 609 642 675 708 Kvinnor Män

Faktorer på individnivå som har samband med risken att bli sjukskriven Högre ålder Kvinna Utlandsfödd Låg utbildningsnivå/socialgrupp Fysiskt tungt arbete Livsstil Arbetslös Glesbygd Ensamstående mor med små barn Sjukdom/skada? Samsjuklighet?

Prognos av fortsatt sjukfrånvaro bland personer sjukskrivna >50 dagar i depressiv episod (F32) i ett nytt fall Hinas m.fl. KI (SRS) 2015

Resultat SS depression 50 dagar, antal dagar med SS/SA per månad Nettodagar per månad (30-dagars intervall) 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 K Alexanderson, KI Månader (30-dagars intervall) efter sjukfallets första ersatta dag Konstant hög (14 %) Sjunkande, sedan stigande (4 %) Långsamt sjunkande (11 %) Sjunkande, sedan konstant (12 %) Sjunkande (noll vid 8 mån) (19 %) Snabbt sjunkande (noll vid 5 mån) (39 %)

Sjukskrivning SA Sjukdom Socioekonomi Död

Konsekvenser av att vara sjukskriven Positiva och/eller negativa http://ki.se/sites/default/files/hela_huvudrapport_rev_maj_0.pdf K Alexanderson, KI

Konsekvenser av att vara sjukskriven för Hälsa Sjuklighet Ekonomi Karriär Sociala kontakter Livsstil Självförtroende Funktionsförmåga Arbetsförmåga Sjukfrånvaro Aktivitets- eller sjukersättning (SA) Förtida död K Alexanderson, KI

Sjukskrivning och risk för förtida död http://ki.se/sites/default/files/hela_huvudrapport_rev_maj_0.pdf

Sjukskrivning Sociodemogra fi Sjukdom Död K Alexanderson, KI

Sjukpenningdagar 1995 och relativ risk för död 1996-2006 RR 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 4,6 4,4 1 15 dgr 16 75 3,5 76 165 166 365 2,8 2,7 2,3 2 2,1 1,8 1,8 1,6 1,4 1,4 1,2 1,1 1,2 Kvinnor Män Kvinnor Män RR RR, justerat Ref.grupp: Kvinnor resp. män med 0 dagar Justerat för sociodemografiska faktorer och vårdtid K Alexanderson, KI

Risk för död i cancer 2005-2008 Nytt sjukskrivningsfall 2005 Kvinnor Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) 0 1 1 Ej psykisk diagnos 6,81 (6,42 7,23) 3,14 (2,94 3,34) Psykisk diagnos 1,77 (1,47 2,13) 1,55 (1,28 1,88) Män 0 1 1 Ej psykisk diagnos 9,29 (8,78 9,83) 3,13 (2,94 3,33) Psykisk diagnos 1,74 (1,36 2,27) 1,34 (1,04 1,74)

Suicid

Risk för suicid 2005-2008 Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor 0 1 1 Ej psykisk diagnos 1,54 (1,15 2,05) 1,34 (0,99 1,80) Psykisk diagnos 8,05 (6,26 10,4) 3,15 (2,39 4,16) Män 0 1 1 Ej psykisk diagnos 2,16 (1,83 2,56) 1,57 (1,32 1,87) Psykisk diagnos 9,88 (8,21 11,9) 3,49 (2,85 4,28)

Risk för suicid 2005-8 sjukskrivning psyk diagnoser, Män Män Sjukskrivning 2005 Modell 0 HR (KI 95%) Modell 1 HR (KI 95%) Ingen 1 1 Ej psyk diagnos 2,16 (1,83 2,56) 1,57 (1,32 1,87) Psykiska diagnoser totalt 9,88 (8,21 11,90) 3,49 (2,85 4,28) Organ./utvecklingsstörningar (F00-09, F70-89) Störningar pga. psykoaktiva substanser (F10- F19) 19,48 (11,5 32,98) 2,06 (1,2 3,5) Schizofreni (F20-F29) 32,89 (14,7 73,3) 3,25 (1,4 7,3) Förstämningssyndrom (F30-F39) 12,07 (9,2 15,8) 4,06 (3,1 5,4) Neurotiska/somatoforma syndrom (F40-F42, F44-F49) 10,46 (6,3 17,4) 3,53 (2,1 5,9) Stressrelaterade syndrom (F43) 5,48 (3,7 8,0) 3,67 (2,5 5,4) Beteendestörningar (F50-F59, F90-99) 11,61 (4,4 30,9) 5,20 (1,9 13,9) Personlighetsstörningar (F60-F69)

Sjukskrivning och framtida risk för SA http://ki.se/sites/default/files/hela_huvu drapport_rev_maj_0.pdf

Sjukskrivning SA Sjukdom K Alexanderson, KI

Antal sjukpenningdagar 1995 och risk för SA 1996-2008 Sjukpenningdagar 1995 Ojusterad HR (KI 95%) Justerad för ålder HR (KI 95%) Justerad för ålder, vårdtid, utbildning, boende- och födelseregion HR (KI 95%) Kvinnor 0 dagar 1 1 1 1 15 2,19 (2,16 2,22) 2,24 (2,22 2,27) 2,09 (2,06 2,11) 16 75 3,25 (3,22 3,29) 3,18 (3,14 3,21) 2,8 (2,77 2,83) 76 165 6,12 (6,03 6,21) 6,1 (6,01 6,19) 5,21 (5,14 5,29) 166 365 17,19 (17 17,39) 16,61 (16,43 16,8) 13,71 (13,55 13,88) Män 0 dagar 1 1 1 1 15 2,49 (2,45 2,53) 2,39 (2,35 2,43) 2,02 (1,99 2,05) 16 75 3,87 (3,82 3,93) 3,55 (3,5 3,6) 2,72 (2,68 2,75) 76 165 7,37 (7,24 7,5) 6,64 (6,52 6,76) 4,65 (4,56 4,73) 166 365 20,69 (20,43 20,96) 19,29 (19,04 19,54) 12,83 (12,65 13,01)

Risk för SA 2005-2008 Kvinnor, HR (95% KI) Män, HR (95% KI) Sjukskrivning 2005 Ojusterade Justerade Ojusterade Justerade 0 1 1 1 1 Ej psykisk diagnos 5,98 (5,84-6,11) 4,88 (4,77-5,00) 7,25 (7,08-7,43) 4,62 (4,50-4,74) Psykisk diagnos 9,3 (9,1-9,6) 6,7 (6,5-6,9) 12,7 (12,2-13,2) 5,94 (5,7-6,2) Organ./utvecklingsstörningar 58,44 (43,7-78,0) 28,19 (21,1-37,7) 111,19 (88,5-139,7) 32,44 (25,8-40,8) Störn. pga. psykoaktiva substanser 10,26 (7,86-13,41) 2,20 (1,68-2,88) 11,63 (9,89-13,69) 1,71 (1,45-2,02) Schizofreni 40,81 (33,86-49,17) 8,00 (6,61-9,67) 47,77 (40,21-56,76) 9,35 (7,85-11,15) Förstämningssyndrom 12,2 (11,7-12,8) 7,4 (7,1-7,7) 16,0 (15,2-16,9) 6,90 (6,5-7,3) Neurot./somatofo. syndrom 12,94 (11,99-13,96) 8,62 (7,97-9,31) 16,79 (15,23-18,51) 7,27 (6,58-8,03) Stressrel. syndrom 6,2 (5,9-6,5) 5,7 (5,5-6,0) 6,7 (6,2-7,3) 5,49 (5,1-5,9) Beteendestörn. 8,91 (7,60-10,44) 6,48 (5,52-7,59) 11,05 (8,68-14,07) 6,48 (5,08-8,25) Personlighetsstörn. 45,16 (32,85-62,08) 12,74 (9,2-17,5) 45,88 (30,49-69,06) 7,85 (5,20-11,83)

Enkät till 17.500 personer sjukskrivna i 4-8 månader 2013. http://ki.se/sites/default/files/bemotande_rapporten_juni_201 4.pdf http://ki.se/sites/default/files/socialforsakringsrapport-2014-19.pdf

Sjukskrivningsdiagnos och att ha upplevet positivt resp. negativt bemötande från Försäkringskassan (FK) och hälso- & sjukvården (HS) % 100 90 80 70 60 50 40 Cancer (n=574) Hjärtkärl (n=398) Musk (n=2734) Psyk (n=2826) Skada (n=734) Övrigt (n=1751) 30 20 10 0 Positivt FK Positivt HS Negativt FK Negativt HS