PM - Översiktlig miljöteknisk undersökning
Beställare: Stenungsunds kommun Strandvägen 15 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Magnus Stenberg Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Ulf Johansson Lisa Granstam, Frida Lager Uppdragsnr: 103 07 75 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\ndata\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn, 2013-09- 02.doc Ulf Johansson Norconsult AB
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 3 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Uppdrag och syfte... 5 2 Områdesbeskrivning... 5 2.1 Bakgrund och historik... 5 2.2 Tidigare undersökning... 5 3 Rikt- och gränsvärden... 6 3.1 Generella riktvärden... 6 3.2 Bedömning av tillstånd... 7 3.3 Jämförande analyser... 7 4 Potentiella föroreningar... 8 4.1 Potentiella föroreningskällor... 8 4.2 Tributyltenn (TBT)... 8 5 Undersökning... 9 5.1 Allmänt... 9 5.2 Fältundersökning... 9 5.3 Analyser... 9 6 Resultat... 10 6.1 Fältanalyser - Jord... 10 6.2 Laboratorieanalys Jord... 11 6.3 Sammanställt resultat... 11 7 Slutsats och rekommendationer... 12 7.1 Föroreningsstatus... 12 7.2 Översiktlig kostnadsbedömning... 13 Referenser... 14 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4a Bilaga 4b Bilaga 5 Situations- och provtagningsplan Fältprotokoll Sammanställning XRF-resultat Sammanställning analysresultat Sammanställning analysresultat förundersökning Analysrapporter
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 4 (16) Sammanfattning Norconsult AB (Norconsult) har fått i uppdrag av Stenungsunds kommun att utföra en översiktlig miljöteknisk undersökning på Norra Hamnplan i Stenungsund. Till grund för undersökningen ligger en tidigare utförd förundersökning. Stenungsunds kommun avser att upprätta en detaljplan för delar av Norra Hamnplan där området avsätts för verksamhet motsvarande område för lätt industri. Det aktuella området har både tidigare och idag använts som båtuppställningsplats. Den framtida användningen innebär att området utvärderas mot riktvärde för Mindre Känslig Markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Då svenska riktvärden saknas för tennorganiska föreningar (TBT) har utvärdering gjorts mot finska riktvärden (Helsingborg 2007). Syftet med föreliggande undersökning är att få en bild av föreningarnas utbredning och omfattning genom djupare provtagning och genom avgränsande provtagning. I uppdraget ingick även att utföra en kostnadsuppskattning av saneringsåtgärder. Uppläggningsplatser för fritidsbåtar utgör ofta den plats där båtägaren rustar och reparerar sin båt. Aktiviteter såsom t.ex. slipning, målning m.m. kan sprida föroreningar. Förorenande ämnen kan spridas i samband med samtliga aktiviteter. De vanligaste föroreningarna är tungmetaller, cancerogena polycykliska aromatiska kolväten (PAH), poly klorerade bifenyler (PCB) och tennorganiska föreningar. Spill av bränsle och smörjoljor kan också förekomma. Området delades in i ett rutnät med rutor om 15 x 15 m. I tillägg till nio tidigare undersökta punkter valdes ytterligare tolv ut för provtagning, det vill säga totalt 21 provpunkter. Som analyserparametrar valdes nyckelämnen från tidigare undersökning och prov för laboratorieanalys valdes utifrån fältindikationer och fältanalys. Undersökning har påvisat att området är förorenat, främst med tungmetaller, PCB och TBT. Föroreningarna kan inte avgränsas i horisontalled men utförda undersökningar har påvisat att de är koncentrerade till ytliga marklager. Konstaterade halter är av sådan dignitet att det föreligger ett saneringsbehov. Föroreningarna är diffust spridda över det undersökta området. Norconsult rekommenderar att saneringsåtgärder utförs för de ytliga jordlagren. Det rekommenderas att saneringsåtgärd med avschaktning utförs för de delar av undersökningsområdet som ej är hårdgjorda. Saneringskostnaderna för detta arbete har uppskattats till mellan 1,15-1,25 Mkr. Kommunens egna kostnader varierar dock beroende flera olika faktorer och ingår ej i kostnadsbedömningen.
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 5 (16) 1 Uppdrag och syfte Norconsult AB (Norconsult) har fått i uppdrag av Stenungsunds kommun att utföra en översiktlig miljöteknisk undersökning på Norra Hamnplan i Stenungsund. Till grund för undersökningen ligger en förundersökning med ytlig provtagning, utförd av Norconsult i januari 2013 (Norconsult 2013). Vid denna förundersökning påvisades föroreningar i de ytliga marklagren. Syftet med föreliggande undersökning var att få en bättre bild av föreningarnas utbredning och omfattning i marken inom området dels genom djupare provtagning och dels genom avgränsande provtagning i horisontell led. Undersökningen syftade även till att utgöra underlag för bedömning av kostnader för eventuella saneringsåtgärder. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Bakgrund och historik Norra Hamnplan ligger i den norra delen av centrala Stenungsund, se rapportens framsida. Stenungsunds kommun avser att upprätta en ny detaljplan för delar av Norra Hamnplan där området avsätts för mindre person- och besöksintensiva verksamheter, motsvarande område för lätt industri. Det aktuella området har både tidigare och idag använts som båtuppställningsplats, under delar av året. Denna typ av verksamhet kan potentiellt generera föroreningar, framför allt bestående av tennorganiska föreningar och tillhörande nedbrytningsprodukter samt tungmetaller, olja m.m. Till grund för undersökningen ligger en tidigare utförd ytlig markprovtagning (Norconsult 2013). De föroreningar som påträffats i förundersökningen kan direkt relateras till den båtuppställningsverksamhet som bedrivits på platsen. 2.2 Tidigare undersökning Norconsult genomförde i januari 2013 en förundersökning av området. Undersökningen utfördes med ytlig provtagning (ned till 0.3 m djup), för hand (spade) vid nio provpunkter. Vid utvärdering av analysresultaten användes de generella riktvärden som Naturvårdsverkets tagit fram för Mindre Känslig Markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsveket, 2009a).
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 6 (16) Vid undersökningen konstaterades förhöjda halter av PCB, tungmetaller (framför allt koppar) samt tennorganiska föreningar med föroreningshalter över riktvärden för MKM. Utförda analyser från undersökningen indikerade att påvisade föroreningshalter troligtvis avtar med djupet. Norconsult rekommenderade vidare undersökning av området med ett utökat antal provpunkter samt djupare provtagning för att få fram en bättre bild av föroreningssituationen inom aktuellt område. 3 Rikt- och gränsvärden 3.1 Generella riktvärden Ett områdes markanvändning styr de aktiviteter som förekommer inom området och därmed vilka grupper som kan exponeras och i vilken omfattning. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av markmiljön inom området. De generella riktvärden som Naturvårdsverkets tagit fram anger föroreningshalter i jord under vilka risken för negativa effekter på människor och miljö normalt är acceptabel (Naturvårdsverket 2009a, 2009b). I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden: Känslig Markanvändning (KM) där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för bostadsmark. Mindre Känslig Markanvändning (MKM) där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid MKM. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas. Den framtida användningen innebär att området bedöms kunna klassificeras som MKM enligt Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Utvärdering utförs därför mot riktvärden för MKM men motsvarande riktvärden för KM redovisas vid sammanställning och redovisning av analysdata.
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 7 (16) 3.2 Bedömning av tillstånd Tillståndsbedömning av föroreningshalter utgår från jämförelser med riktvärden, dvs. nivåer som inte kan överskridas utan risk för hälso- eller miljöskador. Ju mer en uppmätt halt överstiger riktvärdet desto allvarligare bedöms tillståndet vara. Tillståndsbedömning utförs enligt Tabell 1 nedan och finns beskrivet i Naturvårdsverkets rapport 4918 (Naturvårdsverket 1999). Delar av Naturvårdsverket 1999 har ersatts av senare rapporter men t.ex. generella råd kring analyser gäller fortfarande. Specifikt för indelning av tillstånd och indelning av avvikelse från jämförvärde gäller att Naturvårdsverket 1999 utgår ifrån data som delvis blivit inaktuella. För de ämnen eller ämnesgrupper där reviderade data finns att tillgå, och där indelningen i olika klasser är gjord efter ett tydligt och transparent system (till exempel multiplar av ett utgångsvärde), kan indelningen uppdateras med nya data (Naturvårdsverket 2009a). Detta gäller t.ex. indelning av tillstånd för förorening i jord. Dessa principer har använts i föreliggande rapport för att bedöma föroreningssituationen i aktuellt undersökningsområde. Tabell 1 Principer för bedömning av tillstånd. Tillstånd Halt i förhållande till riktvärde eller motsvarande Mindre allvarligt < riktvärdet Måttligt allvarligt 1-3 ggr riktvärdet Allvarligt 3-10 ggr riktvärdet Mycket allvarligt > 10 ggr riktvärdet 3.3 Jämförande analyser En av de föroreningar som påträffats vid tidigare undersökningar och som även analyseras i föreliggande undersökning är tennorganiska föreningar (främst TBT), se Kap 4. TBT är en förorening som är extremt toxisk i vatten men som är betydligt mindre skadlig i jord. Det finns tyvärr inga svenska riktvärden framtagna för TBT, vare sig för sediment eller för jord. I föreliggande undersökning har i jämförande syfte halterna utvärderats mot finska riktvärden (Helsingborg 2007). Dels är dessa riktvärden framtagna för liknande förutsättningar, skandinaviska förhållanden, och dels har man en motsvarande beräkningsmodell med KM och MKM.
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 8 (16) 4 Potentiella föroreningar 4.1 Potentiella föroreningskällor Vinteruppläggningsplatser för fritidsbåtar utgör ofta den plats där båtägaren rustar och reparerar sin båt. Slipning, målning, plastreparationer, byte av batterier och oljor m.m. är exempel på aktiviteter som kan sprida föroreningar eller ge upphov till avfall vid en sådan verksamhet. Renspolning av båtbotten, efter upptagning kan ibland också ske på denna plats (Miljösamverkan Västra Götaland 2005). Förorenande ämnen från båtbottenfärg kan spridas i samband med samtliga aktiviteter som bedrivs på en båtuppläggningsplats. Vid målning av båtar används vanligen en grundfärg för att skydda skrovet mot vattenupptagning och korrosion samt en båtbottenfärg, s.k. antifoulingfärg, för att förhindra påväxt av olika organismer. Den vanligaste föroreningen från dessa färger är tungmetaller som koppar och zink, vilka fungerar som biocider. Metaller som koppar, zink, krom och nickel är i jonform giftiga eller mycket giftiga för vattenlevande organismer, som alger, djurplankton och fisk. I äldre färger förekommer tennorganiska föreningar som biocider. Huvudsakligen pratar man i småbåtsammanhang om TBT och dess nedbrytningsprodukter, se stycke 4.2. Förekomst av cancerogena polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) och polyklorerade bifenyler (PCB) är vanliga där arbete med mindre båtar förekommer såsom t.ex. uppställningsplatser. Spill av bränsle och smörjoljor kan också förekomma. 4.2 Tributyltenn (TBT) TBT är en organisk tennförening som under 1960-talet började användas som en aktiv substans i båtbottenfärg för att förhindra påväxt av bland annat alger och havstulpaner. TBT har också använts som ett stabiliseringsmedel i mjukplast samt som konserveringsmedel inom skogs- och pappersindustrin. Under slutet av 1970- talet och början av 1980-talet påvisades det att TBT hade en mycket negativ inverkan på den marina miljön (Länsstyrelsen Västra Götaland 2011). TBT är ett ämne som är långlivat i naturen men i en syrerik miljö bryts ämnet långsamt ned i flera steg. Först till dibutyltenn (DBT), något mindre giftigt, och sedan till monobutyltenn (MBT) samt till slut till en fri tennjon Sn4+ (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2011). TBT har sedan 1989 varit förbjudet att använda på fritidsbåtar (< 25 m) och sedan 2003 har TBT även varit totalförbjudet inom EU.
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 9 (16) 5 Undersökning 5.1 Allmänt Området delades in i ett rutnät med rutor om 15 x 15 m. I tillägg till de tidigare ytligt undersökta nio punkter som utfördes i förundersökningen valdes ytterligare tolv punkter ut för provtagning, det vill säga totalt 21 provpunkter. Dessa provpunkter placerades slumpmässigt ut i rutnätet. Provtagning utfördes dels på djupet i tidigare utförda provpunkter (1-9) och dels i de nya provpunkterna (10-21). För lokalisering, se situations- och provtagningsplan i Bilaga 1. 5.2 Fältundersökning Fältundersökning utfördes 2013-06-25 samt 2013-07-04. Undersökningen omfattade: Provtagning med skruvborr i 21 provpunkter ned till 2 m djup. Jordprov togs ut på sju nivåer: 0-0.03, 0.03-0.1, 0.2-0.3, 0.4-0.5, 0.5-1, 1-1.5 samt 1.5-2 m under markytan (med mindre avvikelser för punkter 4, 5, 9 och 12, se Bilaga 2). Borren rengjordes både mellan varje provtagning och mellan varje provpunkt för att undvika korskontaminering. Bedömning av jordart, lukt och eventuella avvikelser protokollfördes, se Bilaga 2. Jordprover förpackades i diffusionstäta plastpåsar och glasburkar avsedda för analys. Inmätning av provtagningspunkter genomfördes utifrån befintliga byggnader och fasta föremål (staket, stolpar etc.). 5.3 Analyser Följande analyser utfördes i fält och i laboratorium: Analys av halten flyktiga organiska föreningar (VOC) utfördes med PIDinstrument (fotojonisationsdetektor) i fält. Metoden är en relativanalys som indikerar summan av lättflyktiga organiska föreningar i porluften i uttagna jordprover. Analys av tungmetaller utfördes med XRF-mätning i fält. Mätresultatet redovisas i Bilaga 3 och resultatet har använts som beslutsunderlag för att avgöra vilka jordprover som skulle skickas in för laboratorieanalys. Laboratorieanalyser utfördes på totalt 18 jordprov (varav tre utgjordes av samlingsprov). Analyserna omfattade metaller, PAH:er, PCB, alifater och aromater, tennorganiska föreningar samt flyktiga organiska ämnen (VOC).
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 10 (16) 6 Resultat 6.1 Fältanalyser - Jord Mätning av VOC-halt med PID-instrumentet gav resultat mellan 1-12 ppm, för fullständiga resultat se Bilaga 2. Mot bakgrund av fältanalyserna utfördes endast en laboratorieanalys med avseende på flyktiga organiska föreningar för det prov med högst uppmätt halt (prov 12:6: 12,3 ppm). Övriga värden bedömdes som låga. Mätning med XRF indikerade att flera jordprover innehöll höga metallhalter, framför allt av kobolt, koppar, krom och zink. Fältmätningen visade att indikationer på höga metallhalter förekom i såväl ytliga som djupare jordlager. Arton jordprov valdes ut för laboratorieanalys, samtliga analyserades m.a.p. på tungmetaller. Två av proven (18:6 och 15:5) analyserades med avseende på PCB och PAH. Vidare valdes två prov (10:1 och 20:1) ut för analys med avseende på tennorganiska föreningar och ytterligare två prov (21:6 och 2:6) analyserades med avseende på PAH, BTEX, alifater och aromater i jord, se Tabell 2, nedan. Tabell 2 Prov-punkt Förteckning över analyserade prover Djup (m u my) Analys 2:6 1-1,5 Metaller, PAH, BTEX, alifater och aromater, VOC 7:2 0,03-0,1 Metaller 10:1 0-0,03 Metaller, tennorganiska föreningar 10:1+10:3 0-0,03 + 0,2-0,3 Metaller 11:1 0-0,03 Metaller 11:2 0,03-0,1 Metaller 11:7 1,5-2 Metaller 12:1-3 0-0,1, 0,2-0,3 Metaller 13:1 0-0,03 Metaller 15:1+152 0-0,1 Metaller 15:5 0,5-1 Metaller, PAH, PCB 16:2 0,03-0,1 Metaller 17:1 0-0,03 Metaller 18:6 1-1,5 Metaller, PAH, PCB 20:1 0-0,03 Metaller, tennorganiska föreningar 20:2 0,03-0,1 Metaller 21:5 0,5-1 Metaller 21:6 1-1,5 Metaller, PAH, BTEX, alifater och aromater
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 11 (16) 6.2 Laboratorieanalys Jord En förteckning över de jordprover som skickades till analys redovisades i Tabell 2. Analysresultaten har sammanställts i tabell med tillämpliga riktvärden och redovisas i Bilaga 4a. Laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 5. I totalt fyra av de arton analyserade proven påvisade metallhalter överstigande riktvärden för MKM. Samtliga av dess prov var uttagna i det övre jordlagret (0-0,03 m u my). I all dessa jordprov påvisades en kopparhalt över riktvärdet. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bedöms halten koppar i jorden från provpunkt 11, 13 och 20 som allvarlig samt i provpunkt 10 som måttlig allvarlig. I provpunkt 11 och 20 var halterna av zink över riktvärdet för MKM men halten bedöms som måttligt allvarlig. I provpunkt 13 påvisade en kvicksilverhalt motsvarande gränsvärdet för MKM. Båda de ytprover som analyserats med avseende på tennorganiska föreningar påvisar en förekomst över det finska riktvärdet som bedöms till allvarlig halt. Analysresultaten påvisade inga halter av varken PAH, PCB eller flyktiga organiska ämnen över de generella riktvärdena för MKM. Provresultaten påvisar att föroreningshalten avtar med djupet. I de analyser som utförts påvisades halter över riktvärden för MKM endast i det ytligaste jordlagret (0.03-0.10 m u my). Ingen av de analyserade proverna från djupare provtagning påvisade metallhalter i närheten av gränsvärdena för MKM. 6.3 Sammanställt resultat Vid sammaställning av analysresultaten från förundersökning och föreliggande undersökning konstateras att resultaten huvudsakligen överensstämmer. I Tabell 3 redovisas en översiktlig sammanställning av analysresultaten. För en mer detaljerad redovisning se Bilaga 4a respektive Bilaga 4b. I totalt nio analyserade provpunkter påvisades i ytliga jordlager måttligt allvarliga respektive allvarliga halter av koppar. I enstaka av dessa prover påvisades även halter av zink och kvicksilver över aktuella riktvärden. Samtliga prov (provpunkter 6, 9, 10 och 20) som analyserats med avseende på tennorganiska föreningar har innehållit allvarliga halter. Dessa föreningar har i jord liknande spridningsegenskaper som tungmetaller och föroreningarna bedöms vara koncentrerade till de övre jordlagren. Analys av andelen nedbrytningsprodukter påvisar en variation från opåverkad sammansättning till långt gången nedbrytning.
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 12 (16) I en provpunkt (9) har halter av PCB över MKM konstaterats. Under fältarbetet har det erhållits indikationer på förekomst av flyktiga kolväten och petroleumkolväten men vid kontrollerande laboratorieanalys har inga halter över aktuella riktvärden påvisats. Tabell 3 Sammanställning av påvisade föroreningar förorening tillståndsbedömning mot MKM provpunkt Koppar (Cu) måttligt allvarlig halt 1, 2, 7 och 10 allvarlig halt 6, 9, 11, 13 och 20 Zink (Zn) måttligt allvarlig halt 9, 11 och 20 allvarlig halt - Kvicksilver (Hg) TBT PCB måttligt allvarlig halt 13 allvarlig halt - måttligt allvarlig halt - allvarlig halt 6, 9, 10 och 20 måttligt allvarlig halt 9 allvarlig halt - 7 Slutsats och rekommendationer 7.1 Föroreningsstatus Undersökningen med analys av nyckelparametrar har påvisat att området är förorenat av tidigare verksamhet, främst med tungmetaller (koppar, zink och kvicksilver), PCB och TBT. Andra föroreningar relaterade till tidigare verksamhet kan dock förekomma men de bedöms då vara lokaliserades på motsvarande plats. Konstaterade halter är av sådan dignitet att det föreligger ett saneringsbehov. Föroreningarna kan inte med någon större säkerhet avgränsas i horisontalled men utförda undersökningar har påvisat att föroreningarna definitivt är koncentrerade till de ytliga marklagren. Föroreningsstatusen för underliggande fyllning bedöms mot bakgrund av hittills utförda undersökningar vara tillräckligt god för exploatering enligt detaljplan. Föroreningarna är diffust spridda över det undersökta området. Inför exploatering enligt föreslagen detaljplan rekommenderar Norconsult att saneringsåtgärder utförs för de ytliga jordlagren. Det rekommenderas att saneringsåtgärd med avschaktning utförs för de delar av undersökningsområdet som ej är hårdgjorda.
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 13 (16) 7.2 Översiktlig kostnadsbedömning Då förekomsten av föroreningar i området är begränsade till det övre markskiktet föreslås avtagning det översta markskiktet som saneringsåtgärd. De icke hårdgjorda delarna av undersökningsområdet motsvarar ca 9 000 m². Med hänsyn till praktiska förutsättningar för avschaktning med grävskopa bedöms att ett minsta skikt om ca 0,1 m tas av inom aktuellt område. Kommunens kostnader för upphandling av entreprenör och miljökontroll samt projektledning varierar beroende flera olika faktorer, upphandling eller ramavtal osv. Omfattning och kostnader är avhängiga kommunens val och ingår därför ej i nedanstående kostnadsbedömning. Saneringskostnaderna har uppskattats enligt: Volymen förorenade massor uppskattas enligt ovan till ca 900 m³. Kostnader för schaktarbete och upplastning av förorenade massor uppskattas till ca 100 kr/m³. Detta ger en kostnad på ca 90 000 kr Förorenade massor körs till Renovas anläggning i Heljestorp, Vänersborg. Kostnaden för transport och mottagning på deponin uppskattas till ca 300-350 kr/ton. Med en antagen densitet i 1,8 ton/ m³ ger detta en kostnad på 486 000 567 000 kr Återställning med obundet bärlager för ca 60 kr/m² ger en uppskattad kostnad av 540 000 kr Miljökontroll med dokumenterande provtagning efter avschaktning samt upprättande av slutrapport till tillsynsmyndighet bedöms till 40-50 000 kr. Mot bakgrund av ovanstående bedömningar och antagande uppskattas kostnaden för saneringsåtgärder exklusive kommunens egna kostnader till mellan 1,15-1,25 Mkr. Norconsult AB Mark och Vatten Ulf Johansson ulf.johansson@norconsult.com Lisa Granstam lisa.granstam@norconsult.com Frida Lager frida.lager@norconsult.com
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 14 (16) Referenser Helsingfors 2007: Stadsrådets förordning om bedömning av markens föroreningsgrad och saneringsbehovet för känslig markanvändning. Länsstyrelsen Västra Götaland 2011: TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010 - En studie av belastning och trender Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade område, Rapport 4918. Naturvårdsverket, 2009a: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976. Naturvårdsverket, 2009b: Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning, Rapport 5977. Norconsult 2013: PM-Markmiljöteknisk förundersökning, Norra hamnplan, Stenungsunds kommun, Norconsult AB 2013 01-18
\\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\103\07\1030775\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\pm\pm - översiktlig miljötekn undersökn,.doc 15 (16)
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se