Patientcentrerad konsultation

Relevanta dokument
En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

Patientcentrerad konsultation

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Den Prismatiska modellen

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Kort Introduktion till patientcentrering

Patientcentrering och Motiverande samtal

Läkarstudent i vårdverksamhet

Konsultationsprocessen

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Samtal med den döende människan

Handledning för kliniska handledare

Telefonrådgivning en viktig del av vården

Medsittning Innehållsförteckning

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Foto: Sophie Eriksson

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv

SAMTALSMETODIK HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT -13. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Optimera, inte eliminera, den mänskliga hjärnan genom AI. Anna-Karin Edstedt Bonamy, MD, PhD Chief Medical Officer, Doctrin AB

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi

Barn som är närstående

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Digitala vårdtjänster

Hur kan MI, KBT och andra metoder underlätta förändring?

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Stockholm Socialstyrelsen STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

Samtalsmetodik med MI som grund

BAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Yttrande över förslag till Patientlag

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Strategisk plan

Att samtala om levnadsvanor

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Psykiatriska specialiteter

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Patient-Centered Medicine

Patientcentrerad konsultation tillämpning bland termin 8-studenter på Karolinska institutet en enkätundersökning

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård?

Foto: Sophie Eriksson

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Synpunkter till patientnämnden som rör kommunikation inom primärvårds- och rehabcentrum samt de privata vårdcentralerna i vårdvalet

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg.

Transkript:

1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och läkarens autonomi. Termen konsultation kommer från latinets consulere, att rådfråga. I patientcentrering poängteras att patienten rådfrågar läkaren. Patientcentrering är i överensstämmelse med Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens riktlinjer om delaktighet; vård skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Denna översikt beskriver: vad patientcentrering är en enkel metod för patientcentrerade konsultationer exempel på hur patientcentrerad konsultation kan tränas Varför behövs patientcentrering? Trots all tid och engagemang läkare lägger på patientsamtal är problem i patientläkarkommunikationen vanliga. Lång klinisk erfarenhet leder tyvärr inte automatiskt till god konsultationsförmåga. Patienter upplever ofta att läkaren inte förstått deras egentliga problem, att de inte blivit tagna på allvar eller fått svar på sina frågor. Samtidigt frustreras läkare av att inte nå fram med information och förslag. Forskning visade redan på 70-talet att läkare och patient i det traditionella läkarsamtalet ofta talar förbi varandra och rapporten från Vårdanalys 2012 pekar på att problemen kvarstår. Patientcentrering erbjuder verktyg som kan minska dessa problem. Metoden passar alla typer av kommunikation, från enkel rådgivning till "det svåra samtalet" och utgör även basen för det s.k. "motiverande samtalet". Det är effektivt både i akuta situationer och i mottagningsarbete eftersom patientens egentliga problem identifieras lättare och risken för onödiga utredningar minskar. Patientcentrerad samtalsmetodik och ett patientcentrerat förhållningssätt hör ihop då läkarens inlevelseförmåga, empati och respekt för patienten underlättas av själva metodiken och risken för misstag i kommunikationen minskar. Vad är en patientcentrerad konsultation? I ett traditionellt patient-läkarsamtal görs en noggrann genomgång av aktuella symtom, tidigare sjukdomar, sociala förhållanden etc. Det är ofta läkarens agenda som styr. Centralt i en patientcentrerad konsultation är att tidigt ta reda på patientens agenda. Denna är inte alltid uppenbar och i många fall är sökorsaken en annan än det första som tas upp.

2 Konsultationen har startat redan innan patienten och läkaren möts, patienten har förberett sig och har här ett försprång. Ett effektivt sätt att på kort tid få mycket information är att börja med att låta patienten tala till punkt och med egna ord beskriva sina problem. Genom att därefter aktivt utforska patientens oro och tankar kring problemet kan vi snabbt få en bild av patientens agenda. Ofta används de 3 F:en (engelska ICE: ideas, concerns and expectations) som stödord: Föreställningar Förväntningar Farhågor Förutom det självklara, att läkaren gör en välgrundad medicinsk bedömning inom en given tidsram, är målet med konsultationen att läkaren och patienten uppnår en gemensam förståelse. Vidare att fortsatt handläggning planeras i samråd så att patienten får den kunskap som behövs för att fullfölja planeringen. Resultatet av ett patientcentrerat arbetssätt avläses utifrån patientens perspektiv. Har patienten fått utrymme att ställa sina frågor med sin agenda och 3F, och i möjligaste mån fått svar? Har patienten involverats i underlaget för läkarens bedömning och på så vis fått mer kunskap om sitt tillstånd? Har patienten fått vara delaktig i utredning, planering och uppföljning? Evidens Det finns omfattande forskning kring kommunikation i vården som stöder ett patientcentrerat förhållningssätt. Avsaknaden av klara begreppsdefinitioner försvårar dock metaanalyser och evidensbedömningar. Förutom att uppfylla värdegrundade mål, beskrivna i HSL och SoS riktlinjer kan patientcentrering påverka utfallet av konsultationen och associeras med: Effektivare konsultationer - patientens problem identifieras mer träffsäkert Förbättrade hälsoparametrar, såsom psykisk hälsa och fysisk funktionsförmåga Färre läkarbesök och minskad receptförskrivning Förbättrad följsamhet och ökad patienttillfredsställelse Minskat behov av diagnostiska utredningar och remisser Minskad anmälningsrisk EN PATIENTCENTRERAD METOD En pedagogisk modell Konsultationsprocessen - med tydlig kronologi och tre delar av konsultationen har visat sig underlätta ett patientcentrerat arbetssätt. Kronologin lärs ut vid de flesta medicinska utbildningar i Danmark och Sverige. Konsultationen delas upp i tre delar. Konsultationen startar i Patientens del och resultatet ses i Gemensam del. Konsultationsprocessen: Patientens del Läkarens del Gemensam del

3 Att låta patienten berätta om de problem hen söker för, utan att bli avbruten, kan uppfattas som en självklarhet. Studier visar att detta sällan lyckas. Läkaren har svårt att hålla tillbaka egna hypoteser och tankar. Lusten att utforska och snabbt försöka lösa problemet tar över, liksom ivern att trösta och lugna. Konsultationens uppdelning i 3 delar motverkar detta. Både läkare och patient kan lugnt koncentrera sig i var sin del av konsultationen som sedan knyts ihop i Gemensam del. Konsultationen steg för steg: Patientens del För att se, höra och visa att du tror på patientens upplevelse av sina problem börjar du med ett välkomnande och ger ögonkontakt. Du upprättar ett förhållande till din patient. Du inleder med en öppen fråga och lyssnar lugnt av patienten (tar ca 1-3 minuter). - Berätta vad du vill ha hjälp med idag (akutbesök) - Vad vill du att vi ska ta upp idag? (återbesök) Bekräftar patientens upplevelse eller känsla av hur problemet påverkar livet. Sammanfattar patientens beskrivning. Detta är klargörande och lugnande för både patient och läkare och ger patienten möjlighet till korrektioner och tillägg. - Om jag förstått dig rätt så För att förstå patientens hela besöksorsak behöver du också klargöra patientens agenda med tankar, oro och önskningar - patientens 3F: Föreställningar - Vad har du själv tänkt? - Du har säkert några frågor du vill ha svar på? Förväntningar - Är det något särskilt du tänkt vi skulle göra idag? - Vad tänkte du att resultatet av dagens besök skulle bli? Farhågor - Är det något speciellt du oroat dig över och du vill ha svar på? Läkaren sammanfattar patientens del och avslutar. - "Har jag förstått dig rätt?"

4 Patienten görs medansvarig för vad som tas upp under besöket. -"Var det något annat du ville ta upp idag?" Vid återbesök eller om patienten har flera olika problem och något problem kanske får vänta: - "Vad är viktigt för dig att vi tar upp idag?" - "Vad vill du att vi koncentrerar oss på idag?" Läkarens del Komplettering av anamnesen utifrån differentialdiagnoser, läkaren förklarar i möjligaste mån meningen med sina riktade frågor. Klinisk undersökning och eventuella utredningar. Bedömning. Gemensam del - dialog Patienten får svar på sina frågor utifrån sin ursprungliga agenda. Läkaren ger sin sammanfattande bedömning och patienten ges i möjlig mån underlaget till denna. Den på så vis åstadkomna gemensamma förståelsen ligger till grund för vidare planering i samråd med patienten. - Var det något mer? - Något du undrar över? innan ni tar farväl KONSULTATIONSTRÄNING Förmågan att uppnå effektiva konsultationer är en inlärd färdighet. Alla läkare behöver träna på konsultationer, precis som vi tränar andra kliniska färdigheter. Återkoppling Oavsett träningsmetod är det viktigt med specifik och strukturerad återkoppling. God återkoppling är beskrivande, konkret och icke värderande. Video ger den bästa möjligheten till konkret återkoppling. Den som får återkoppling tränas i att själv se vad som fungerar bra och först därefter be om hjälp med återkoppling på det som kunde ha gjorts annorlunda.

5 Exempel på praktisk konsultationsträning Medsittning av kollega i verkligt patientsamtal. - Fördel: Oftast lätt att organisera. - Förutsättning: Kräver återkoppling av medsittare enligt god pedagogisk sed, se ovan. Videoanalys av konsultation med verklig eller spelad patient. -Fördelar: Effektivt. Läkaren kan själv se och träna på att beskriva vad som händer i samtalet. Konsultationen kan analyseras på egen hand eller i grupp. - Förutsättning för gruppdialog: Kräver handledarkompetens, trygg grupp och beaktande av sekretess (se bilaga patientmedgivande) Rollspel med kollegor. En kollega spelar ett patientspel och gestaltar en riktig patient som hen mött. - Fördelar: Effektivt. Valda delar av konsultationen kan tränas flera gånger. Upplevelsebaserat lärande. Kan med fördel kombineras med videoinspelning. Träning i att leva sig in i patienters problem. - Förutsättning: Handledarkompetens på gruppnivå. Trygg grupp. Träning i att leva sig in i patienters problem.