Utvärdering av 24 jämställdhetsprojekt Länsstyrelsen i Västernorrland

Utvärdering av 24 jämställdhetsprojekt 2002-2006 Länsstyrelsen i Västernorrland Konsultrapport av Ingalill Eriksson Forskning & Utveckling www.ingalilleriksson.com December 2007, 2007-12-12 Slutversion, 2008-01-21

1 Innehåll: I Syfte och disposition 3 II Nationella jämställdhetsmål 4 III Västernorrlands län som socialt system 5 IV Metod 7 V Beskrivning och bedömning av de 24 projekten 7 V.1 Jämnt på toppen 8 V.2 Barbros hage en förstudie 9 V.3 Balans på ledande nivå i Västernorrland, kust och inland 10 V.4 Qompetensförsörjning för hållbar tillväxt 11 V.5 Förstudie Qnet Analys Handlingsplan för den hållbara individen i en tid av ständig förändring 13 V.6 Länsarrangemang Internationella Kvinnodagen 2002 i Sollefteå 14 V.7 Internationella kvinnodagen i Ånge 2003 16 V.8 Förstudieprojektet QINORR kvinnor i basindustrin i norr 17 V.9 Norrskogskvinnor, kust och inland 19 V.10 Attraktionskraft och tillväxt i Sollefteå 20 V.11 Med Framtid i fokus 22 V.12 Y-kvinnan 24 V.13 Ojämt, kust och inland 25 V.14 Forum för jämställdhet 27 V.15 Stina Samverkan, Tillväxt, Initiativ, Nätverk, Aktivitet 29 V.16 Jämställdhetsprojektet, kust och inland 30 V.17 Nätverkande, Jämställdhet och Tillväxt 32 V.18 JGL Bas - Jämställdhet, Göra, Lära 34 V.19 Nya tag 36 V.20 RRC-Y, 2002-2005 37 V.21 RRC-Y, 2005-2006 38 V.22 European network of women resource centres W.IN.NET 39 V.23 Utveckling av verksamheten inom Resurscentrum i Sundsvall 41 V.24 Ung NY/RRC-Y 42

2 VI Jämförelser, rangordningar och samband 44 VI.1 Vilka projekt har störst budget? 44 VI.2 Vilka projekt har fått störst ekonomiskt stöd av Länsstyrelsen? 45 VI.3 Har projekten rapporterats och utvärderats? 45 VI.4 I vilken utsträckning har projekten utgått från de jämställdhetspolitiska målen? Om makt- och inflytande, ekonomi, hem- och omsorgsarbete, våld och integritet. 46 VI.5 Har projekten ökat kunskaperna om kvinnors och mäns villkor? 46 VI.6 Har projekten synliggjort erfarenheter spridit resultaten? 47 VI.7 Har projekten främjat integreringen av jämställdhetsperspektivet i länet? 48 VI.8 Upptäckta luckor 49 VII Sammanfattande analys 49 VIII Förslag till fortsatt arbete 51 VIII.1 Åter till målen som riktlinjer 51 VIII.2 Att utgå från hela länet och alla befolkningsgrupper 52 VIII.3 Länsstyrelsens ansvar för satsningar och spridning av information 52 VIII.4 Allas ansvar 53 VIII.5 Slutord 54 Bilagor: 1. Mall för genomgång av projekten 55 2. Populärvetenskaplig version 66

3 I Syfte och disposition Syftet med denna rapport är att utvärdera 24 olika tidigare genomförda jämställdhetsprojekt under tiden 2002-2006 1. I några fall sträcker sig projekttiden in under år 2007. Det är Länsstyrelsen i Västernorrland som sammanställt listan på projekt och givit ett utvärderingsuppdrag. Projekttiden för denna samlande utvärdering är från den 28 september till och med den 15 december 2007 (Dnr 801-12687-07). I uppdraget ingår att besvara vissa frågeställningar. Utvärderingen skall kartlägga följande: a. Har projekten utgått från de jämställdhetspolitiska målen? b. I vilken mån har projekten ökat kunskaperna och insikterna om kvinnors och mäns villkor? c. I vilken mån har projekten synliggjort erfarenheter? d. I vilken mån har projekten främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Utöver detta skall utvärderingen ge förslag till fortsatt arbete. En populärvetenskaplig version skall biläggas utvärderingen. Dispositionen av rapporten följer dessa frågeställningar och besvarandet av dem. Efter en redovisning av de metoder som använts följer kapitlen kring resultatet av utvärderingen och då i termer av en beskrivning och bedömning av de 24 projekten (V). Bedömningen sker efter en mall, som konstruerats utifrån frågeställningarna ovan (se vidare metodkapitlet). Ett viktigt avsnitt i utvärderingen är det därpå följande kapitlet (VI), som innehåller jämförelser, rangordningar och samband. Vilka projekt har bäst motsvarat kriterierna? Hur lyckade projekten har varit kan också sättas i samband med projektens storlek och hur mycket Länsstyrelsen har satsat i termer av medfinansiering. Utvärderingen är alltför liten för att till fullo göra en mätning av effektiviteten, men genom att lyfta fram den ekonomiska dimension vill jag peka på var pengarna har satsats. Vilka projekt har haft de största satsningarna i tid och pengar räknat? Detta hör till den allmänna bilden i en utvärdering av satsningarna på jämställdhet i länet. Vidare ställer jag inledningsvis i detta jämförande kapitel en fråga kring projektens redovisningar. Har projekten rapporterats och utvärderats som det sagts? Denna frågeställning har fått ett eget avsnitt i rapporten (VI.3). Därefter lyfts vissa lyckade projekt fram, utgående från de fyra huvudsakliga frågeställningarna i utvärderingen. I detta jämförande kapitel blir det också möjligt att se vilka luckor som finns. Är det vissa dimensioner som saknas bland de projekt som har att bedömas? Efter detta kapitel med bearbetning av data följer den sammanfattande analysen (kapitel VII), följt av förslag till fortsatt arbete (kapitel VIII). I båda fallen är det viktigt att anknyta till målen för verksamheten och det sammanhang vi befinner oss i. Det är bra att ha dessa utgångspunkter redan från början, varför följande två inledningskapitel skrivits. Det handlar dels om att se på de nationella jämställdhetspolitiska målen, där vi idag befinner oss i skarven mellan en avgående socialdemokratisk regering och den nya alliansregeringens politik (kapitel II). Dels handlar det om att inledningsvis kort beskriva Västernorrlands län som ett socialt system, bestående av kvinnor och män i olika åldrar och sysselsättningar (kapitel III). Behoven är olika i dessa grupper. 1 Från början var det sagt att det var 25 projekt. Men vissa projekt innehåller flera delar, såsom en del för kusten och en del för inlandet, varför det faktiska antalet projekt blivit 24. Året blev också 2002 och inte 2001.

4 Utvärderingsuppdraget har gått till två personer, till mig och till Rolf Dalin. Båda har tagit uppdraget från Länsstyrelsen i egenskap av egna företagare och i konsultrollen. Min affärsidé är att genomföra uppdragsforskning, samt syssla med utbildning och innovationer. Bakgrunden är en långvarig erfarenhet av forskning, utbildning och handledning i universitetsvärlden, främst inom sociologi. Som akademiker är jag Fil Dr i Sociologi, Docent i Socialt arbete och som högst Biträdande professor i Sociologi. Sedan något år är jag egen företagare på heltid och företaget har namnet Forskning & Utveckling. Den som blir nyfiken på denna yrkesbakgrund kan gå in på min hemsida för vidare information, www.ingalilleriksson.com. Påpekas bör att jag i det här arbetet med utvärderingen av 24 jämställdhetsprojekt inte haft rollen som handledare åt Rolf Dalin. Vi bär ansvaret för respektive rapport och båda rapporterna kommer att finnas tillgängliga för läsning på www.y.lst.se. De är delvis olika till form och innehåll, men det är svårt att veta om skillnaderna beror på genus eller inte. Rolfs rapport är skriven tidsmässigt efter min. I Bilaga 2 återfinns den populärvetenskapliga versionen av denhär rapporten. Första version presenterades 2007-12-12. Slutversionen från 2008-01-21 innehåller vissa smärre justeringar. Till detta datum färdigställdes också en gemensam populärvetenskaplig produkt, pop.ierd, som inte finns bilagd här. II Nationella jämställdhetsmål Jämställdhet handlar i grunden om djupa existentiella frågor kring människors lika värde. Jämställdhet är också något som återfinns i internationella överenskommelser. Här har jag valt att ta fasta på de nationella svenska målen för statlig politik och verksamhet. Målen för jämställdhetspolitiken finns fastslagna i Regeringens proposition 2005/06:155. Det är alltså under den socialdemokratiska regeringens tid som målen fastslås med följande ordalydelser: Det övergripande målet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Som delmål anges - En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. - Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den nya alliansregeringen har lagt fram sin jämställdhetspolitik. Budgetpropositionen har presenterats för riksdagen den 20 september 2007 och anger vad som skall gälla. Jag har granskat formuleringar som finns på ett faktablad, utsänt till alla sakkunniga för jämställdhet vid landets länsstyrelser. Skrivelsen kom från Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Jämställdhetsenheten. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett bättre samhälle. Målet för regeringens kraftfulla satsningar på jämställdhet handlar om att förändra det som konserverar fördelningen av makt och resurser

5 mellan könen. Den nya regeringens jämställdhetspolitik tycks inte i resurser räknat bli försvagad och orden denna jämställdhetspolitik kläs i är inte kraftigt skiljande från den gamla socialdemokratiska regeringen. Mäns våld mot kvinnor nämns först. Det är en av punkterna i den förra regeringens proposition från 2005/2006. Till samma punkt hör den nya regeringens ambition att presentera en handlingsplan för att motverka prostitution och människohandel. Den förra regeringen talar om ekonomisk jämställdhet, om utbildning och betalt arbete, om ekonomisk självständighet livet ut. Den nya regeringen talar om arbete och företagande. Det handlar om jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Jämställdhetsintegrering inom kommuner och landsting poängteras särskilt, liksom kvinnors hälsa, jämställdhet i kultursektorn och ett nytt bidrag till kvinnors organisering. Den sistnämnda punkten är närmast att räkna till den om makt och inflytande. Regeringen satsar 15 miljoner kronor på riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Slutligen skall nämnas att hem- och omsorgsarbetet betonas även av den nya regeringen. De satsar på en jämställdhetsbonus och på att förskolans pedagogik skall stärkas och en barnomsorgspeng skall införas 2009. Även den nya regeringen talar om ett mer jämställt ansvarstagande för omsorgen om barnen. Allt annat hemarbete kan enligt den nya regeringen lösas på flera sätt än genom en jämställd arbetsfördelning mellan kvinnan och mannen i familjen, även om detta inte står i den aktuella planen för satsningar inom jämställdhetsarbetet (subventionering av hushållsnära tjänster). Vi kan alltså konstatera att det inte blir något större problem forskningsmässigt att relatera de olika jämställdhetsprojekten mot en målbild. Denna nationella målbild skiljer sig inte i de stora dragen åt mellan den gamla socialdemokratiska och den nya alliansregeringen. Båda talar om makt- och inflytande, ekonomi, hem- och omsorgsarbete och om våld och integritet. III Västernorrlands län som socialt system Västernorrlands län är ett socialt system som omfattar människor i olika åldrar, olika kön och olika sysselsättningar. Jag vill här kortfattat redovisa en färsk grundläggande statistik kring dessa tre variabler. Statistiken är av vikt som utgångspunkt för bedömningen av verksamheten inom de 24 jämställdhetsprojekten och möjligheterna till integreringen av jämställdhetsperspektivet i länet. Det skall också poängteras en sociologisk aspekt som har att göra med kommunikationen mellan människor. Ett stort socialt system, såsom Västernorrlands län, består av mindre sociala system, där kommunikationen är det som binder samman varje delsystem. Till jämställdhetsintegreringen hör en väl fungerande kommunikation. Brister i kommunikation hör till det som bestämmer projektens effekter. På Länsstyrelsens hemsida www.y.lst.se finns en rad faktauppgifter om länet. Där kan vi se aktuella siffror på in- och utflyttning, grundläggande uppgifter om geografiska förhållanden och näringslivsstruktur med mera. Befolkningen är över tid relativt stabil. En svag ökning av befolkningen sker i Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik, medan Kramfors, Sollefteå, Ånge och Härnösand står för en viss minskning av antalet invånare. Nedan följer några statistikuppgifter som är relevanta ur jämställdhetssynpunkt. Jag vill betona att mycket mer finns att hämta och som också har beröring med jämställdheten mellan kvinnor och män. Det som valts ut är hur många kvinnor och män det finns i olika åldrar bland hela länets befolkning och inom vilka näringsgrenar de förvärvsarbetande kvinnorna och männen arbetar.

6 Tabell 1: Folkmängd 2006 i Västernorrlands län, fördelad efter kön Ålder Antal kvinnor Antal män Alla 0-15 20 667 21 719 16-24 12 410 13 383 25-34 12 597 13 416 35-44 15 623 16 532 45-54 15 661 16 336 55-64 17 477 18 338 65-74 12 745 12 060 75-15 121 9 893 Totalt 122 301 121 677 243 978 Av hela befolkningen i länet förvärvsarbetade 46 % (2005), vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Andelen heltidsarbetande är högre bland de förvärvsarbetande männen (87 %) i jämförelse med de förvärvsarbetande kvinnorna (61 %). 33 % av de förvärvsarbetande kvinnorna hade en arbetstid mellan 20-34 timmar i veckan. Nedan kan vi se inom vilka näringsgrenar samtliga förvärvsarbetande arbetade 2005. Tabell 2: Antalet förvärvsarbetande män och kvinnor i Västernorrlands län, fördelade efter näringsgren Näringsgren Antal män Antal kvinnor Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2 396 602 Tillverkningsindustri och gruvor 14 475 3 724 Energi, vatten, avfall 977 372 Byggindustri 7 224 457 Handel, transport, magasinering, kommunikation 12 508 6 965 Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 7 185 5 220 Civila myndigheter, försvar m m 3 254 4 480 Forskning och utveckling, utbildning 2 891 9 060 Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt veterinär 3 264 16 915 Personliga och kulturella tjänster 3 247 4 257 Näringsgren okänd 760 1 166 Totalt 58 181 53 218 Som vi ser är kvinnorna något fler än männen i länet, genom att kvinnorna dominerar de äldre åldersgrupperna. Antalet industriarbetare är högre bland de förvärvsarbetande männen än bland kvinnorna. Antalet inom näringsgrenen hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinär är högre bland de förvärvsarbetande kvinnorna än bland de förvärvsarbetande männen. Tabellen är här till för att visa hur bred näringsverksamheten trots allt är, både bland män och kvinnor och följaktligen bland samtliga förvärvsarbetande i länet. De sociala systemen präglas av dessa olika yrkesgrupper, liksom hela länet som ett socialt system.

7 IV Metod Grundmaterialet i utvärdering är de texter som producerats av och inlämnats till Länsstyrelsen, avseende 24 jämställdhetsprojekt under åren 2002-2006. Några av projekten sträcker sig in under år 2007. Akterna som finns bevarade på Länsstyrelsen omfattar såväl projektplaner, beslutsunderlag, rekvisitioner av medel, delrapporter och slutrapporter, liksom utvärderingar i förekommande fall, liksom datum för beslut, start och slutdatum för projektet och när projektet lagts till handlingar och avslutats. Det hade varit av största värde att få ta del av såväl projektansvarigas egna slutrapporter som externa utvärderingsrapporter avseende varje projekt. Denna parallellitet har dock inte funnits i varje projekt, utan mer varit undantag än regel. Rapporteringen av respektive projekt har i sig blivit föremål för utvärdering på grund av detta förhållande. Metodologiskt är det av vikt att inledningsvis poängtera att Länsstyrelsens akter är de data som utgör grunden det empiriska underlaget för utvärderingen. Några intervjuer med projektledare eller andra intressenter har inte företagits. I något fall har extra skriftligt material skickats efter eller laddats ned från nätet. Metoden som använts har såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. För att standardisera bedömningen av projekten har en mall konstruerats (se bilaga 1). De fyra frågeställningarna finns med, men också vissa grundläggande faktauppgifter har registrerats. Det gäller exempelvis datum för beslut, start- och slutdatum, ekonomisk omslutning, Länsstyrelsens bidrag till finansieringen, medfinansiärer, tidsperiod, ansvarig huvudman och om projektet rapporterats i enlighet med beslut om rapportering. I mallen finns också syftet och innehållet i projektet, där också samarbetet med andra jämställdhetsprojekt antecknats. Det finns klara brister i mätningen. Underlaget är inte tillräckligt för att göra en kvantitativ bedömning och skall inte tillmätas ett alltför stort värde. Slutsatserna och den sammanfattande analysen bygger mer på en kvalitativ bedömning. Men siffermaterialet har använts i en jämförelse av poängsättningen oss emellan (IE och RD). Ett test av de tre första projekten visade stor överensstämmelse. Rolf har senare genomgående satt högre poäng och då särskilt på variabeln spridning. Siffermaterialet ger dock en bra bild av vilka projekt som rankas högst och totalt sett visat sig mest lyckade. Likaså belyses luckorna i den matris som bildas av alla projekt och bedömningskriterierna. Detta resultat av utvärderingen har här använts i förslagen till fortsatt arbete. Före resultatredovisningen i nästa kapitel vill jag lyfta fram att det finns en viss logik i mallens konstruktion. Tanken är den att jämställdhetsintegreringen som effekt bygger på att projekten utgått från jämställdhetspolitiska mål, att de ökat kunskaperna om kvinnors och mäns villkor och att erfarenheter och resultat spridits från respektive projekt. Om något fattas i denna kedja blir integreringseffekten negativt påverkad ur länsperspektiv. V Beskrivning och bedömning av de 24 projekten Nedan följer en beskrivning och bedömning projekt för projekt. Tre av projekten som beskrivs allra först har anknytning till varandra. Likaså kommer sist i raden olika projekt som alla rubriceras kring beteckningen RRC, Regionalt resurscentrum. Men i övrigt redovisas projekten utan inbördes ordning. Sambanden kan skönjas redan i beskrivningen och

8 bedömningen av projekt för projekt. Men den mer samlade bilden får vänta till nästa kapitel (VI). I. Projektbeskrivning, projekt 1 Namn: Jämnt på toppen Syfte/innehåll: Att fler kvinnor skall ta plats på ledande befattningar och styrelser inom privata näringslivet. Seminarier har ägt rum på temat, kvinnor och män, makt och ledarskap. Målgrupperna har varit VD och styrelseordförande, män och kvinnor på väg upp i karriären i företag med mer än 200 anställda i Västernorrlands län. Seminarieserien ägde rum 2003. Senare, under våren/försommaren 2004 erbjöds företag med 50-150 anställda en liknande seminarieserie och under hösten 2004 riktades satsningen till statliga myndigheter. Beslutet om satsade medel nedan avser den första delen. Jämt på toppen har varit ett nationellt projekt med knutpunkt Regeringskansliet. Beslutsdatum: 2002-09-25 Startdatum: 2002-10-01 Slutdatum: 2003-09-30 Avslutat: 2004-10-25 Huvudman/ansvariga: Länsstyrelsen i Västernorrland Lst beviljat: 70.000 kr Övriga finansiärer: Regeringskansliet, Näringsdepartementet Totalbudget: 100 000 kr Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter Två forskare från Handelshögskolan skulle följa projektet i Västernorrland och fyra andra län i Sverige. Detta står att läsa i beslutet. Någon rapport från denna forskargrupp finns inte bilagd. Däremot finns en rikhaltig och fyllig bild av seminarieserien med samtliga deltagare. En avrapportering har skett till Regeringskansliet från ansvariga på Länsstyrelsen under rubriken Jämnt på toppen en framtidsfråga för Västernorrland 2003-11-14. II. Utvärdering, projekt 1 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? Syftet med konferenserna har varit ökade kunskaper om jämställdhet, samt erfarenhetsutbyte. Med på seminarierna har varit såväl kvinnor som män, ungefär 50 50. De ämnen som berört är bland annat balansen mellan karriär och föräldraskap. En öppenhet har funnit i programmen att ta upp såväl positiva konsekvenser och negativa konsekvenser av jämställdhet. Ur företagssynpunkt har de positiva konsekvenserna i form av utveckling och ökad lönsamhet tagits upp. Syftet med hela projektet är att få fler kvinnor på ledande befattningar. Jämnt på toppen uttrycks vara en framtidsfråga för Västernorrland. Projektet har inte utgått från samtliga jämställdhetspolitiska mål, men några av dem kan utläsas indirekt som del i arbetet. Makt och inflytande 5 Ekonomisk självständighet 1 Hem- och omsorgsarbete 3 Våld/integritet 0 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 2 Även om projektet inte varit ett uttalat kunskapsprojekt har kunskaperna ökat bland de involverade kvinnorna och männen.

9 Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Synliggörande av erfarenheterna har skett samtidigt med projektets genomförande. Många har deltagit i seminarieserien och det har varit personer, kvinnor och män, på ledande nivå i företagen. De har makt att sätta agendan i företagen. Huruvida detta har skett vet vi inte, men kan anta en viss spridningsaffekt. 3 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Projektet har ökat kunskaperna om kvinnors och mäns villkor i och med att grupperna mötts i könsblandade församlingar. Integreringen gynnas också av en utgångspunkt i flera av de jämställdhetspolitiska målen. 16 av 35 I. Projektbeskrivning, projekt 2 Namn: Barbros hage en förstudie Syfte/innehåll: Öka andelen kvinnor på ledande position i näringslivet det offentliga, ideella och privata näringslivet Beslutsdatum: 2003-06-30 Startdatum: 2003-05-15 Slutdatum: 2004-05-14 Avslutat: 2005-12-30 Huvudman/ansvariga: Länsstyrelsen i Västernorrland En projektledare och en projektanställd (båda kvinnor) Lst beviljat: 60 000 kr Övriga finansiärer: NUTEK, kommuner. Landstinget, Länsarbetsnämnden, privat (SCA och Hägglunds drive), eget arbete. Totalbudget: 991 000 kr Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter Ingen slutrapport eller utvärdering finns bilagd, trots att det utlovas i ansökan. Däremot nämns i följande projekt, Balans på ledande nivå i Västernorrland, vissa basfakta i förundersökningen. I slutrapporten från detta projekt nämns att Barbros hage resulterat i 124 intervjuer, 89 kvinnor med ledningspotential och 35 rekryterare. II. Utvärdering, projekt 2 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? De jämställdhetspolitiska målen nämns inte. Det som betonas är sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. Indirekt kan utläsas att projektet handlat om makt och inflytande och om ekonomisk självständighet för kvinnor. Om fler kvinnor kommer på toppen, öppnar det vägen för fler kvinnor. Det talas inte om ekonomisk självständighet som ett värde i sig, utan snarare att fler kvinnor skall nå toppositioner och därmed få högre lön, även om detta sistnämnda inte sägs klart ut. Konklusionen blir att makt- och inflytandefrågor står i fokus för detta projekt. Ingenting nämns om jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbete eller om våld och kroppslig integritet. Studien skall identifiera kvinnor med potential att leda och personer på olika ledande nivåer/funktioner i det offentliga, ideella och privata näringslivet med makt och vilja att underlätta kvinnors inträde på toppen, enligt beslutsmotiveringen. Trots att den i ansökan utlovade rapporteringen och externa utvärderingen från Mitthögskolan saknas, antar jag att projektet handlat om det ovan sagda.

10 Makt och inflytande 5 Ekonomisk självständighet 1 Hem- och omsorgsarbete 0 Våld/integritet 0 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 0 Ingenting sägs om ambitionen att öka kunskaperna om mäns villkor. Att få fler kvinnor till toppen, förutsätter att kunskaperna ökar om kvinnors villkor. Detta sägs dock inte klart ut. Kunskapsfrågan ingår inte i syftet, men kan naturligtvis ändå ha blivit ett resultat och en effekt, i alla fall kring kvinnor som är potentiella ledare. Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Det är ett stort minus att projektet inte uppfyllt sina planer på avrapportering och utvärdering (enligt dokument vi fått oss tillsända). 0 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Barbros hage har bidragit till integrering av jämställdhetsperspektivet, om än i mycket begränsad mening. Förstudien har handlar om att öka kvinnlig representation i offentliga, ideella och privata organisationer. Tyngdpunkten ligger på ett (1) av de jämställdhetspolitiska målen, det mål som handlar om kvinnors ökade makt och inflytande. Det handlar inte om makt och inflytande i allmänhet, utan om att söka upp kvinnor med ambitionen att nå toppen. Kvinnor skall synliggöras och stärkas. Integreringen försvåras av bristande rapportering. 8 av 35 I. Projektbeskrivning, projekt 3 Namn: Balans på ledande nivå i Västernorrland, kust och inland Syfte/innehåll: Att verka för jämställdhet och balans på ledande nivå i Västernorrlands län. Innehållsligt har projektet bestått av utredningar, utbildningar, seminarier och nätverksbygge. Beslutsdatum: 2004-12-09 Startdatum: maj 2005 Slutdatum: augusti 2007 Huvudman/ansvariga: Länsstyrelsen Medarbetarna har bestått av projektledare, en projektkoordinator, en projektadministratör och en ekonomiadministratör, de tre sistnämnda knutna till Länsstyrelsen (delar av tjänster). Samtliga är kvinnor. En styrgrupp har funnits och en strategigrupp, bestående av tre män och elva kvinnor. Lst beviljat: 752 750 kr (602 200 kust + 150 550 inland) Övriga finansiärer: EU:s sociala fond, Nutek, Landstinget, Länsarbetsnämnden, Kommunförbundet, Polismyndigheten, Vägverket, Timrå kommun, Härnösands kommun, Sollefteå kommun, Sif mellannorrland, Svenska kyrkan, Länsidrottsförbundet, deltagaravgifter Totalbudget: 4 846 966 kr (3 645 050 kust + 1 191 000 inland) Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter Projektet är väldokumenterat. Dels finns en utvärderingsrapport från en extern utvärderare, Ledningskonsulterna i Stockholm AB, 12 juni 2007, dels en slutrapport författad av projektledare Gun From och projektkoordinator Stina Ekbäck, 29 augusti 2007. Namnen på rapporterna är: Ökar balansen på ledande nivå i Västernorrland? Slututvärdering av projektet Balans på ledande nivå i Västernorrland och Balans på ledande nivå i Västernorrland. Ett utvecklingsprojekt som syftar till att fler kvinnor ska ta plats i toppen.

11 II. Utvärdering, projekt 3 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? De jämställdhetspolitiska målen nämns inte. Det står dock klart att detta projekt, liksom de tidigare nämnda (Jämnt på toppen och Barbros hage) har en gemensam inriktning på att ändra på makt och inflytandefrågor i toppen. De tre projekten skall ses i ett gemensamt sammanhang och med många gemensamma ambitioner. Det talas inte i projekten om ekonomisk självständighet (kan eventuellt tolkas indirekt), hem- och omsorgsarbete eller våld och integritet. Makt och inflytande 5 Ekonomisk självständighet 1 Hem- och omsorgsarbete 0 Våld/integritet 0 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 0 Kvinnors villkor har lyfts i grupperna som deltagit, varav ökade kunskaper levererats där. Men det handlar om kunskaper kring en begränsad grupp kvinnor, sett ur länets perspektiv. Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Projektet har satsat stort på kunskaps- och informationsspridning. Professionell hjälp har inhandlats, annonskampanjer bedrivits och aktiva medvetna insatser gjorts för att sprida information i media, via nätverk och elektroniska sändlistor. Till spridningen av resultat kan också räknas den katalog som projektet sammanställt över 42 kvinnor som är intresserade av styrelseuppdrag i förenings- och bolagsstyrelser. 4 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Spridningen har varit god av budskapen som projektledning och ansvariga velat förmedla. Resurser har funnits och resurser har satsats medvetet på detta. Integreringen är dock beroende även av vad budskapet innehåller. Eftersom en relativt begränsad del av de jämställdhetspolitiska målen varit i fokus och då kunskapsförmedlingen anknutit till denna begränsade del, blir integreringens främjande begränsad som effekt. 12 av 35 I. Projektbeskrivning, projekt 4 Namn: Qompetensförsörjning för hållbar tillväxt Syfte/innehåll: Projektet är en fortsättning på Qnet Y, ett nätverk med cirka 200 akademiska kvinnor kvinnor med akademisk examen. Q-net Y Kvinnliga akademiker en regional tillväxtfaktor för framtidens vinnarlän pågick 2001-09-01 2003-12-30. Det var ett samarbete med Jämtlands län och ett parallellt projekt där. Projektet Qompetensförsörjning för hållbar tillväxt är en fortsättning och syftar till att stödja nätverksbygget och synliggöra, nyttja och bidra till kompetensförsörjningen i länet (Västernorrlands län). De välutbildade kvinnorna skall inom ramen för projektet vidareutvecklas och skapa en kompetensbank för att lyfta kvinnor med hög kompetens i länet.

12 Beslutsdatum: 2004-04-13 Startdatum: 2004-03-01 Slutdatum: 2006-02-28. I slutrapporten anges från projektets sida 2006-09-30 som slutdatum. Detta följer ett beslut från Länsstyrelsen om förlängning av tidsplanen. Avslutat: 2006-10-17 Huvudman/ansvariga: Mitthögskolan 4 projektledare, deltid, alla kvinnor Lst beviljat 450 000 kr Övriga finansiärer: Nutek, Sundsvalls kommun, Härnösands kommun, Örnsköldsviks kommun, Mitthögskolan, EU, privat Totalbudget: 3 309 352 kr. Beslut fattades under projektets gång om nedskärning av budgeten med 207 152 från Strukturfondssekretariatets sida 2005-06-23. Länsstyrelsen kvarstod med sitt fulla belopp. Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter I beslutet framgår att en utvärdering skall göras inom ramen för budgeterade medel. En rapportering skall ske två gånger per år från projektets sida. Aktiviteter och erfarenheter skall dokumenteras och redovisas vid dessa tidpunkter, sammanfallande med rekvisitionstillfällen. Lägesrapporter har inlämnats från projektets sida 2005-03-29, 2004-09- 17, 2005-10-25 och 2006-03-21. Slutrapport inlämnades från projektets sida 2006-09-15. Någon utvärdering utöver detta gjordes inte(enligt de dokument vi fått oss tillsända) II. Utvärdering, projekt 4 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? Projektet använder själva ord som att öka kvinnors delaktighet i samhällsutvecklingen och att projektet är till för att öka tillväxten i länet och verka för jämställdhet. De jämställdhetspolitiska målen nämns inte, men indirekt kan vi utläsa att projektet lagt tonvikt på makt- och inflytandefrågor, liksom i någon mån på ekonomi. Det nämns inte, detta med ekonomisk självständighet för kvinnor som ett mål i sig. Satsningen på utbildning och synliggörande av kvinnor med kompetens kopplas mer samman med maktoch inflytandefrågor. Ingenting sägs om jämnare ansvar för hem- och omsorgsuppgifter eller våld och integritetsfrågor. Makt och inflytande 4 Ekonomisk självständighet 1 Hem- och omsorgsarbete 0 Våld/integritet 0 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 0 Inom ramen för utbildningar, seminarier, mentorprogram och nätverksbygge har de kvinnliga erfarenheterna tagits fram. Kunskaperna har ökat inom gruppen. Men det är en begränsad grupp kvinnor det handlar om, med relativt lika erfarenheter av den samhälleliga positionen. Projektet har inte haft som uttalat mål att öka kunskaperna om kvinnors livsvillkor i allmänhet och inte heller om männens livsvillkor. Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Projektet har en informationsplan med satsningar på egen hemsida, broschyrer, deltagande i mässor, spridning av kompetenssammanställning på de medverkande kvinnorna. En intern e-postlista har upprättats och använts flitigt. En koppling har skett till andra kvinnliga nätverk, såsom LRC, RRC-Y och Balansprojektet.

13 4 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Projektet har ur länsperspektiv riktats till och faktiskt omfattat ett relativt litet antal kvinnor. Detta beror på målgruppen för projektet. Trots att informationsspridningen varit god, har inte integrationen av jämställdhetsperspektivet varit lika hög ur länsperspektiv. Tyngdpunkten har legat på en av dimensionerna på jämställdhet, den om makt och inflytande, och då med avseende på akademiskt utbildade kvinnor. 11 av 35 I. Projektbeskrivning, projekt 5 Namn: Förstudie Qnet Analys Handlingsplan för den hållbara individen i en tid av ständig förändring Syfte/innehåll: Projektet är en utveckling av projektet Qnet Kvinnliga akademiker en regional tillväxtfaktor för framtidens vinnarlän. Projektet syftar till att med förstudien planera genomförandet av och skapa förankring av projektet Qnet Analys. Syftet är också att ordna finansieringen av ett sådant större projekt. Förstudien skall bidra till regionens utveckling via en god livs- och utvecklingsmiljö för kvinnor med akademisk utbildning. Målet har varit att samla och använda kompetens från flera olika organisationer och företag genom att utarbeta handlingsplaner för individer. Projektet utvecklas i samarbete med RRC-Y. Beslutsdatum: 2005-01-04 Startdatum: 2002-09-01 Slutdatum: 2005-01-31 Avslutat: 2005-04-06 (Det är något förvirrande med dessa datum.) Huvudman/ansvariga: Mitthögskolan Två projektledare, båda kvinnor Lst beviljat: 50 000 kr Övriga finansiärer: Mitthögskolan, Nutek, direktfinansiering, eget arbete Totalbudget: 255 400 kr Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter Lägesrapport och slutrapport utlovas i ansökan och bildar villkor för beslut. Resultat skall spridas genom pågående Qnet-projekt, samt genom deltagande företag och organisationer. Slutrapport skrevs 2003-11-04 från de två projektledarna (datum förvirrande). Dessutom redovisas en rapport från en intervjuundersökning genomförd av Mitthögskolan kring medarbetarsamtal (Lund, Anna och Eriksson, Ingalill (maj 2003), Medarbetarsamtal och rehabilitering en del av arbetsmiljöarbetet. Undersökning av goda exempel, Institutionen för Vård- och Hälsovetenskap, ISBN 91-97908 73-5). II. Utvärdering, projekt 5 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? Om vi ser till hur projektet kom att utveckla sig, så kan det konstateras att någon större ansökan och fortsatt finansiering aldrig blev till såsom utlovat. Förstudien fullföljdes aldrig och Qnet Analys kom inte till stånd. Fokus kom att hamna på medarbetarsamtal och rehabiliteringsarbete i samband med sjukskrivningar. Hur skall individen kunna bli hållbar? 8 chefer och 14 medarbetare intervjuades bland de ingående organisationerna. Här handlar det om människor på basplanet. Men någon fortsättning på denna frågeställning blev det inte. Vi ser dock att projektet gör en ansats till att handla om maktoch inflytande på en lägre nivå i organisationerna, eller snarare på samtliga nivåer, inte bara chefsnivån. Att kunna utvecklas på jobbet gäller alla och medarbetarsamtal kan gynna detta, liksom ett aktivt rehabiliteringsarbete när detta behövs. Här kommer även

14 ekonomiska dimensioner in, varför vi kan säga att båda dessa faktorer berörs. Hem- och omsorgsuppgifter kommer in i rehabiliteringsarbetet, liksom i medarbetarsamtal i någon mån. Det förtjänar att påpekas att några jämställdhetspolitiska mål aldrig nämns och specificeras i projektet, utan att följande poängsättning, liksom för övriga sådana projekt, bygger på indirekta tolkningar kring vad projektet faktiskt ägnat sig åt. Makt och inflytande 3 Ekonomisk självständighet 2 Hem- och omsorgsarbete 1 Våld/integritet 0 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 1 Mäns villkor 1 Medarbetare i allmänhet och sjukskrivna med behov av rehabilitering, liksom deras chefer som har att genomföra individuella handlingsplaner är av båda könen. Projektet har dock inte haft som syfte att öka kunskaperna om män och/eller kvinnors villkor. Projektet, som det faktiskt utvecklade sig, blev till ett kunskapsprojekt om medarbetarsamtal och rehabiliteringsarbete. Projektet är dock mycket litet i tid och pengar räknat. Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Rapporter har spridits. Men projektet har haft ett mer internt syfte och inte fullföljt idén med att gå vidare med ett större projekt och projektansökan. Frågan om medarbetarsamtal generellt sett, sjukskrivningar och rehabiliteringsarbete på arbetsplatser blev hängande i luften. Slutprodukten blev en rapport i Mitthögskolans rapportserie, vilket ökar tillgängligheten av resultaten. Delvis hänvisas till andra projekt, såsom Attraktiva Arbetsplatser. Frågan om individuella handlingsplaner, medarbetarsamtal och rehabiliteringsarbete övergick senare, efter projektet, mer till att handla om karriärplanering i andra termer, exempelvis Balans på ledande nivå och en satsning på andra än sjukskrivna och människor i allmänhet i behov av medarbetarsamtal och individuella handlingsplaner. 2 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Frågeställningarna är klart intressanta ur jämställdhetssynpunkt. Projektet handlar dessutom om kvinnor och män i allmänhet och deras individuella handlingsplaner. Projektet är en förstudie, där vissa centrala frågor kring jämställdheten lyfts. Budgeten var liten och fortsättningen förhindrades genom att ett av projektets syften aldrig fullföljden, den att skriva en ansökan för fortsatt projektarbete kring hållbarhet på individnivå. 10 av 35 I. Projektbeskrivning, projekt 6 Namn: Länsarrangemang Internationella Kvinnodagen 2002 i Sollefteå Syfte/innehåll: Syftet var att genomföra firandet av den internationella kvinnodagen år 2002 vid Hullsta gård i Sollefteå under temat Inspirerande mångfald i inland.ett vidare syfte är att lyfta fram och visa kvinnors engagemang och arbete för ett gott liv och leverne i Västernorrlands län och att skapa nätverk för den fortsatta utvecklingen. En budkavle går kommande år till Ånge för arrangemang vid den internationella kvinnodagen 2003. Som del i nätverket och som delvis ansvarig för projektets genomförande nämns RRC-Y. Under dagen,

15 den 8 mars 2002, genomfördes föreläsningar, workshops och 15 olika pröva-på-aktiviteter. Till arrangemanget kom cirka 500 personer på dagen och 400 på kvällen. Beslutsdatum: 2002-01-15 Startdatum: 2001-06-01 Slutdatum: 2002-05-01 (senare förlängt till 2002-06-30) Avslutat: 2002-08-26 Huvudman/ansvariga: Sollefteå kommun Lst beviljat 62 000 kr Övriga finansiärer: Landstinget Västernorrland, Sollefteå kommun, Sollefteå Näringslivs AB, intäkter från deltagare. Totalbudget: 258 000 kr Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter I beslutet står: Uppföljning och utvärdering sker inom ramen för tilldelade medel och ger information om vunna erfarenheter samt uppnådda resultat. Dessutom ställs krav på slutrapport från projektet. Ingen slutrapport lämnades in från projektets ansvariga, utöver en ekonomisk redovisning. En 1-sidig slutrapport författades av ansvarig vid Länsstyrelsen 2002-08-26. Ingen utvärdering finns redovisad. Dock skriver ansvarig på Länsstyrelsen, som författat den korta slutrapporten att En utvärdering visar att medverkande företag var nöjda med arrangemanget och såg det som ett tillfälle att marknadsföra sig.. II. Utvärdering, projekt 6 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? Ingenting sägs i ansökan eller slutrapporten om de jämställdhetspolitiska målen. Vi kan anta att det handlar om alla fyra dimensionerna, men det finns inget material att utgå från, varför poängsättningen blir i det närmaste omöjlig att göra under denna punkt. Makt och inflytande 0-1 Ekonomisk självständighet 0-1 Hem- och omsorgsarbete 0-1 Våld/integritet 0-1 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 0 Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Enligt den kortfattade slutrapporteringen från Länsstyrelsen var det bra gensvar från lokala media, även om de lokala TV-stationerna uteblev. Uppmärksamhet från olika arrangemang under internationella kvinnodagen är av vikt och lokalt i länet har det en stor betydelse för synliggörande av kvinnors erfarenheter. Engagemanget och arbetet visas upp och deltagarna tar och ger av varandras erfarenheter. Nätverken förstärks 3 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? 5-9 av 35

16 I. Projektbeskrivning, projekt 7 Namn: Internationella kvinnodagen i Ånge 2003 Syfte/innehåll: Syftet var att arrangera den internationella kvinnodagen i Ånge. Temat var Upplevelse och äventyr och arrangemanget ägde rum vid Ålsta folkhögskola. Ett mer övergripande syfte handlar om att visa kvinnors kraft, att kontakter mellan kvinnliga företagare knyts över kommungränserna, att lyfta fram kvinnor i Västernorrlands län och deras betydelse för den lokala utvecklingen. Ånge kommuns goda renomé skulle också förstärkas. Beslutsdatum: 2003-03-21 Startdatum: 2002-06-01 Slutdatum: 2004-06-30 (se nedan om Timrå kommuns medverkan). Slutdatum för Ånge inträffade 2003-06-30, då slutrapportering skulle ske. Avslutat: 2005-01-01 Huvudman/ansvariga: Ånge Företagsamma kvinnor LRC Lst beviljat 70 000 kr till Ånge kommun. Beslutet innehåller även en summa på ytterligare 70 000 kr för år 2004 till Timrå kommun, under förutsättning att en finansieringsplan inlämnas från Timrå kommun kring ett arrangemang 2004. Någon sådan plan inkom aldrig från Timrå. Men ett arrangemang kom till stånd ändå, varför en rad förvecklingar uppstod kring bidrag, finansiering och rekvisitioner. Dessa förvecklingar hade också andra orsaker. Här sker en redovisning enbart kring anordnandet av internationella kvinnodagen i Ånge 2003. Inte heller där var det klart kring penningströmmarna från Länsstyrelsen till Ånge kommun respektive Ånge LRC vid projektets slutskede. Övriga finansiärer: Ålsta folkhögskola, Ånge kommun, Ånge LRC (via Länsstyrelsen) Totalbudget: 210 000 kr Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter Av beslutet framgår att rapporteringar skall ske vid rekvisitionstillfälle med redovisning av aktiviteter som genomförts och erfarenheter som vunnits. Ekonomiska redovisningar avkrävs och en rapportering av vunna erfarenheter. Uppföljning och utvärdering sker genom normal rapportering samt inom ramen för beviljade medel. Vid granskningen framgår att rekvisition och slutrapportering är på tillsammans en sida. I mycket kortfattade ordalag får vi veta att internationella kvinnodagen kommit till stånd i Ånge 2003, att antalet besökare varit 160, varav 60 deltog i avgiftsbelagd aktivitet. Deltagarna kom från samtliga kommuner i länet, samt från Jämtland. Reflektioner kring erfarenheter handlar om att skolpersonalen haft svårigheter att närvara, eftersom det varit sportlov och att en större budget skulle ha behövts för marknadsföring. Husmor vid Ålsta folkhögskola får en eloge. Kostnaderna har blivit något lägre än budgeterat. II. Utvärdering, projekt 7 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? Ingenting nämns i ansökan eller i slutrapporteringen om de jämställdhetspolitiska målen. Då utvärdering saknas och då rapporteringen i övrigt är mycket knapphändig är poängsättningen i det närmaste omöjlig att genomföra. Ett antagande kan göras om att de olika frågorna berörts på något sätt, om än temat varit Upplevelse och äventyr. Men vi sätter ett stort frågetecken.

17 Makt och inflytande 0-1 Ekonomisk självständighet 0-1 Hem- och omsorgsarbete 0-1 Våld/integritet 0-1 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 0 Det finns skäl att anta att kunskaperna ökat om kvinnors villkor. Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Av slutrapporteringen framgår att arrangemanget år 2003 fått goda recensioner i pressen och av besökarna som intressant och välplanerat. 2 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? I och med att redovisningen är dålig, de jämställdhetspolitiska målen inte alls nämns, då kunskapsökningen endast kan anas, blir slutomdömet kvantitativt sett lågt. Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv har i liten omfattning främjats. En information har spridit kring internationella kvinnodagen och att det är viktigt att satsa på arrangemang även i små glesbygdskommuner. Alternativt, om ingenting anordnats, hade varit sämre. 4-8 av 35 I. Projektbeskrivning, projekt 8 Namn: Förstudieprojektet QINORR kvinnor i basindustrin i norr Syfte/innehåll: Syftet är att öppna norrländsk basindustri, skogs-, gruv- och verkstadsindustri, för fler kvinnor. Kvinnor skall synliggöras som en viktig resurs i länets utveckling. I den traditionellt manliga basindustrin skall kvinnor kunna se möjligheten att få kvalificerade uppgifter. Förändrade attityder och kvinnliga förebilder ses som viktiga i detta sammanhang. Länet skall göras attraktivt för både män och kvinnor, för att förhindra utflyttning och i stället få länet att blomstra via rekrytering av kvalificerad arbetskraft. I företagen kan kvinnors kompetens bättre tillvaratas och därmed öka produktivitet och lönsamhet. Förstudien skall leda till en projektplan. Beslutsdatum: 2002-10-07 Startdatum: 2002-09-01 Slutdatum: 2003-08-31 Avslutat: 2003-11-03 Huvudman/ansvariga: Länstekniskt centrum i Kramfors Lst beviljat 75 000 kr Övriga finansiärer: Nutek, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsarbetsnämnden, företag och stiftelser, eget arbete företag Totalbudget: 996 886 kr Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter En utvärdering skall enligt beslutet vara genomförd senast den 30 november 2003. Delrapport skall lämnas 2003-03-03. En slutrapport avkrävs likaså enligt beslutet, omfattande ekonomisk redovisning och information om vad som uppnåtts, samlade erfarenheter och en redovisning av effekterna av projektet. En mycket ambitiöst upplagd rapport redovisas i projektets slutskede (september 2003), författad av projektledare Carin Sellgren från Örnsköldsvik. Den innehåller såväl data och forskning om jämställdhet, projektets innehåll och resultat, liksom en summering inför planerna på en kommande fortsättning på projektet QINORR.

18 II. Utvärdering, projekt 8 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? I detta projekt finns en stor medvetenhet om de jämställdhetspolitiska målen. Författaren till slutrapporten, tillika projektledare, har satsat på att lyfta fram den politiska organisationen kring jämställdhet på central nationell, regional och lokal nivå. Målen nämns och källan är här de mål som anges av regeringen (Näringsdepartementet). Det är intressant att se skillnaderna mellan dessa mål såsom de formulerades vid tiden för detta projekt 2003 och de idag specificerade. Hänvisningen från QINORR-projektet specificeras till en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbetet, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn och frihet från könsrelaterat våld. Höga betyg ges åt projektet på denna dimension, allra högst för den del som handlar om ekonomi. Makt och inflytande 4 Ekonomisk självständighet 5 Hem- och omsorgsarbete 4 Våld/integritet 4 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 4 Mäns villkor 3 Projektet är ett praktiskt inriktat projekt, byggande på konferenser, nätverk, anordnande av mässor för ungdomar etc. Men det är också ett kunskapsprojekt med undersökningar kring hinder och möjligheter till att öka andelen kvinnor i basindustrin. De villkor som kartläggs handlar främst om utbildningsval och yrkesval, men också om vad som skall menas med basindustri och arbetsgivarsynpunkter, liksom synpunkter från fackliga och andra organisationer. Undersökningarna, liksom dialoger m m, vänder sig till både män och kvinnor som aktörer. Men fokus ligger på unga flickor och deras valsituationer. Har projektet synliggjort erfarenheter spridit resultatet? Redovisningen är ambitiös och slutrapporten innehållsrik. Det har förekommit 35 olika seminarier, möten och presentationer. Nätverket, med sändlista, består av 125 personer (finns namngivna) liksom 43 engagerade företag. Resultaten har på detta sätt spridits. Massmediekontakter har tagits, vilket resulterat i tre olika artiklar om QINORR:s idéer i lokala tidningar. 4 Har projektet främjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i länet? Projektet är ambitiöst och brett, trots att ingången är att öka antalet och andelen kvinnor till basindustrin. Till basindustrin räknas även kemiindustri och transportsektor, enligt resultatet av projektet. Syftet var att få till en fortsättning via denna förstudie och hoppet stod här till Mitthögskolan som ägare till ett sådant projekt. Förankringen var i Örnsköldsvik, men av olika anledningar blev det ingen fortsättning. Förstudien har ett värde i sig och visar på hur en bredd och ett djup, ett start i de jämställdhetspolitiska målsättningarna, deltagare bland såväl kvinnor som män och en högkvalitativ rapportering bidrar till en jämställdhetsintegrering i länet. 28 av 35

19 I. Projektbeskrivning, projekt 9 Namn: Norrskogskvinnor, kust och inland Syfte/innehåll: Projektet avser att öka dynamiken i länets näringsliv. Däri ingår arbetsmarknadsutveckling och kompetensuppbyggnad. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är något som måste förändras i detta perspektiv. Mångfalden är ett mervärde. Konkurrenskraften ökar om fördelningen blir annorlunda och till det krävs ändrade attityder. Målgruppen är kvinnliga medlemmar i Norrskog och andra intresserade. Aktiviteterna handlar om mobilisering, information, nätverksträffar, personlig utveckling och kompetenshöjande skogliga aktiviteter. Målet är att få fler kvinnliga aktörer på ledande nivå och i styrelsen för Norrskog. En sidoeffekt som nämns är att kvinnor har en vidare syn på natur och skogsbruk, varför satsningen på kvinnor kan få effekter för miljön. Beslutsdatum: 2005-02-03 Startdatum: 2004-01-01 Slutdatum: 2005-12-31 (projekttiden förlängdes till 2006-06-30 enligt beslut vid Länsstyrelsen 2005-12-21) Avslutat: 2006-10-18 Huvudman/ansvariga: Skogsägarna Norrskog, Kramfors Projektledaren är en kvinna. Lst beviljat 463 414 kr (309 605 kust + 153 809 inland) Övriga finansiärer: Norrskog, LRF, EG strukturfond, offentlig direktfinansiering Totalbudget: 1 148 700 kr (771 234 kust + 377 466 inland) Rapportering: Egna redovisningar + eventuella utvärderingsrapporter Projektledaren förbinder sig att genomföra fortgående uppföljningar av handlingsplanen. I en slutrapport skall projektets resultat redovisas. Lägesrapporter levereras under projekttiden och slutrapporten presenteras enligt uppgjorda planer den 30 juni 2006. II. Utvärdering, projekt 9 Har projektet utgått från de jämställdhetspolitiska målen enligt regeringspropositionen 2005/06? Nätverksträffar har ägt rum. Personlig utveckling har skett via Språnget. 19 kvinnor i länet har genomgått denna utbildning. Skogliga aktiviteter har ägt rum, vilka höjt kvinnornas kompetens och deras självförtroende. Projektet har satsat på kvinnor som redan har ett skogligt intresse och i slutrapporten finns slutsatser om att projektet lyckats, men att det finns mer att göra. Förhoppningen står till att nätverken fortlever och att effekterna vidareplanteras. De nationella jämställdhetsmålen nämns inte. En tolkning bakvägen ger vid handen att den ekonomiska dimensionen av jämställdhet ligger som grund i projektet. Kvinnor med stärkt självförtroende kan i ökad utsträckning ha skogen som inkomstkälla och som grund för företagande. Makt- och inflytande kan därmed öka inom skogligt inriktade familjeföretag och i samhället i stort via ett ökat ansvarstagande för skogen. Detta uttrycks inte tydligt inom projektet, som mer tar fasta på makt- och inflytandefrågor inom organisationen. Man går inte in på eventuella effekter på fördelningen och ansvaret för hem- och omsorgsuppgifter. Det är synd att projektet inte explicit vidgat sin syn på dessa dimensioner av jämställdhet. Makt och inflytande 2 Ekonomisk självständighet 3 Hem- och omsorgsarbete 0 Våld/integritet 0 Har projektet ökat kunskaperna om Kvinnors villkor 2 Mäns villkor 1