Ansvar, samverkan, handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Samverkansseminarium 2016-04-20 Anna Johansson anna.johansson@msb.se Emelie Danielsson emelie.danielsson@msb.se Anders Fridborg anders.fridborg@msb.se
Om regeringsuppdraget
Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK att utifrån erfarenheterna från hanteringen av skogsbranden i Västmanlands län 2014 skapa förutsättningar för en stärkt krisberedskap Sammanställa utredningar och utvärderingar Bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder Särskilt beakta klimatförändringen
Uppdraget överlämnades 2016-03-31 Presskonferens på Rosenbad med inrikesminister Anders Ygeman Från MSB deltog: - Helena Lindberg - Jan Wisén - Anna Johansson Se presskonferensen på regeringens webbplats.
Hur har MSB arbetat?
Så har vi arbetat Projekt med extern representation från kommunal räddningstjänst Analys av ett stort skriftligt underlag 26 utredningar och utvärderingar Löpande samråd med ett stort antal aktörer Hearing, webbseminarium, studieresa till Danmark, Finland och Norge, nätverk, möten Information om hur vi har arbetat på www.msb.se/starktkris
26 olika utredningar och utvärderingar
Hearing och webbseminarium Se webbseminariet på www.msb.se/starktkris/webbseminarium
Nordisk utblick studieresa till Danmark, Norge och Finland 2015
Åtgärder för stärkt krisberedskap
26 olika utredningar och utvärderingar
Åtta förslag till regeringen 1. Förändra principerna för samhällets krisberedskap 2. Harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser 3. Förtydliga MSB:s mandat att prioritera resurser 4. Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten 5. Tydliggör vikten av att myndigheter beaktar krisberedskap och totalförsvar vid inköp, utveckling och avveckling av resurser 6. Utred tillgången till geodata och geostöd 7. Pröva frågor om styrning, organisering och huvudmannaskap för den kommunala räddningstjänsten 8. Utred skyndsamt vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser
MSB:s fortsatta arbete Stärka förmågan att samverka, leda och kommunicera Utveckla och använda metoder och verktyg Förtydliga roller, ansvar och regler Öka aktörernas kompetens och kunskap Effektivisera användandet av resurser
Öppna data och geostöds betydelse för krisberedskapen
Skogsbranden belyste problem gällande gedata och geostöd Olika geostöd användes vilket ledde till försening av insats Geodata och geostöd kan ha olika kvalitet Olika referens- och koordinatsystem skapade förvirring Brist på ensade geodata och geostöd försvårade insats Bristande kunskap om olika aktörers resurser
Regeringsförslag 6: Geodata och geostöd En utredning föreslås gällande Öppna geodata Privat geodata Geostöd för blåljusaktörer Aktörsgemensamma referens- och koordinatsystem MSB:s fortsatta arbete Nationell förstärkningsresurs/geocell Öva geodata och geostöd
Varför behövs geodata och geostöd för att förebygga och hantera olyckor och kriser? Förebygga Klimatanpassning Katastrofriskreducering Fysisk planering /Samhällsbyggnad Markanvändning Hantera Navigerings- och positioneringsstöd Ensade geostöd och beslutsunderlag Kartbaserade lägesbilder och analyser Aktörsgemensamma underlag vid kriser och samhällsstörningar
3 1 2 4
Räddningstjänstens styrning Ledning av räddningsinsatser Prioritering av resurser
3.7.1 Räddningstjänstens styrning Regeringen bör tillsätta en utredning för att pröva frågor om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap inom området skydd mot olyckor, med inriktning mot kommunal räddningstjänst Ansvar, samverkan, handling; MSB 2016, s. 40
Varför då? de räddningstjänster som ansvarade för insatserna i brandens inledande skede inte förmått leva upp till ett av de viktigaste nationella målen i LSO (1 kap. 3 LSO). Skogsbrandutredningen, s. 120 Tillsynen över efterlevnaden av LSO utövas, såvitt nu är av intresse, på regional nivå av länsstyrelsen och på nationell nivå av MSB (5 kap. 1 LSO). Skogsbrandutredningen, s. 122
Vägledning, råd, detaljstyrning? I våra dialoger efterfrågades vägledning och råd kring t.ex. förmåga I våra grannländer tillämpas en högre grad av detaljstyrning
Framtiden? Krav på: - systemledningsförmåga, - omvärldsbevakning 24/7 - gränslös räddningstjänst - mer likartade arbetsformer, nomenklatur etc. eller?
Vad säger ministern? Foto: SR P4 Västmanland
3.7.2 Ledning av räddningsinsatser Regeringen bör skyndsamt och i särskild ordning låta utreda vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser, med fokus på att reglerna ska bli mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser. Ansvar, samverkan, handling; MSB 2016, s. 48
Utgångspunkten för LSO En kommun En brandstation En insats???? 101???
Storstockholms räddningscentral larmar och leder 7 organisationer 25 kommuner i fyra län >90 brandstationer (inkl värn) gemensam räddningschef i beredskap 2,1 miljoner invånare 19.000 insatser/år
Frågor att belysa Förvaltningschefens roll Räddningsledare på distans Distribuerade mandat Tillgång och relation till räddningscentral Länsstyrelsens övertagande Vad tas över? Utse räddningschef? Foto: Södertörns brff
3.3 MSB:s mandat att prioritera Medvetna beslut som optimerar på helhet är att föredra framför first come first serve
And on a personal note Ansvar samverkan handling Användbart i många sammanhang MSB:s dolda självkritik De statliga myndigheternas uppdelning!
Tack!
Principer för samhällets krisberedskap Dagens tre principer Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under kriser. Ansvaret inbegriper ett ansvar att vid behov samverka med andra aktörer. Närhetsprincipen: den aktör som befinner sig närmast händelsen ska arbeta med att förebygga och hantera den. Högre samhällsnivåer har i huvudsak en stödjande roll. Likhetsprincipen: strukturer för att (förebygga och) hantera kriser ska bygga på och i möjligaste mån likna de strukturer som används i vardagen. Vårt förslag Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. Samverkansprincipen: aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. Handlingsprincipen: aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information.
Länsstyrelsernas geografiska områdesansvar m.m. Harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser Tillfredsställande och likvärdig nivå på förmågan Underlätta samverkan med varandra och med andra Mer enhetligt utövande av geografiskt områdesansvar Förslagsvis regeringsuppdrag till en länsstyrelse I samverkan med övriga länsstyrelser och med stöd av MSB Utgå ifrån gemensamma grunder för samverkan och ledning
MSB:s mandat att prioritera vissa resurser MSB:s uppdrag idag: Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser. (7 ) Förslag till förtydligande: MSB bör få mandat att på nationell nivå prioritera förstärkningsresurser som ställs till förfogande av andra myndigheter eller länder i samband med allvarliga olyckor eller kriser.
Operativt anslag Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten Anslaget bör kunna finansiera vissa merkostnader som uppstår vid olyckor och kriser, exempelvis: kostnader för åtgärder som faller mellan stolarna kostnader för vissa typer av stödinsatser när statliga myndigheter ger stöd till kommunal räddningstjänst
Beakta krisberedskap och totalförsvar Myndigheter bör uppmanas att beakta krisberedskapens och totalförsvarets behov i samband med anskaffning av resurser utveckling av resurser avveckling av resurser
Geodata och geostöd Geodata och geostöd allt viktigare för att förebygga och hantera olyckor och kriser Regeringen bör utreda hur tillgången till geodata och geostöd kan förbättras för aktörerna hur ett aktörsgemensamt sätt att använda geodata och geostöd vid olyckor och kriser kan utvecklas
Räddningstjänstutredning Pröva frågor om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap för kommunal räddningstjänst Målstyrningen i lagen om skydd mot olyckor Kommunernas roll i trygghets- och säkerhetsarbetet Kommunernas olika förutsättningar Förmåga och beredskap Samverkan och samarbetsformer Organisationsform och huvudmannaskap
Stärka förmågan att samverka, leda och kommunicera Vidareutveckla gemensamma grunder för samverkan och ledning, med inriktning mot ett sammanhållet nationellt samverkans- och ledningssystem. Vidareutveckla olika nationella förstärkningsresurser inom områden som stöd till samverkan och ledning, räddningsledning, geostöd och Rakelstöd. Utreda behovet av och förutsättningarna för att skapa en nationell förstärkningsresurs bestående av kommunala räddningstjänstbefäl. Utreda behov av förstärkningsresurs för Rakel och inrätta en funktion för nationell sambandsledning.
Utveckla och använda metoder och verktyg Arbeta för att öka brandsäkerheten vid skogsarbete Utveckla prognos-, analys- och beslutsstöd för skogs- och vegetationsbränder Utveckla begreppsapparaten inom räddningstjänstområdet Arbeta för regionala strategier för storskalig utrymning.
Förtydliga roller, ansvar och regler Utveckla vägledningar inom området skydd mot olyckor Överväga incitament för kommunal tjänsteperson i beredskap vid kommande översyn av kommunöverenskommelsen Utveckla tillsynen enligt LSO Arbeta för att inträffade kriser regelmässigt utreds Arbeta för att fler aktörer deltar aktivt i krisberedskapsarbetet.
Öka aktörernas kompetens och kunskap För att öka aktörernas kompetens och kunskap kommer MSB bl.a. att arbeta inom följande områden: Stärka människors medvetenhet och kunskap om krisberedskap. Vidareutveckla MSB:s utbildningsverksamhet. Öka kunskapen om klimatförändringar och krisberedskap. Vidareutveckla erfarenhetsåterföringen och lärande inom området samhällsskydd och beredskap. Öva mer inom områden med förmågebrister.
Effektivisera användandet av resurser Använd resurserna bättre i arbetet med att utveckla krisberedskapen. Öka aktörernas kunskap om var resurser finns, hur de kan efterfrågas och delas. Utveckla stödet för att aktörerna ska kunna ta emot nationella förstärkningsresurser och internationellt stöd. Utveckla användningen av frivilligresurser. Utreda behovet av och förutsättningarna för en nationell förstärkningsresurs för geostöd.
Nationellt samverkans- och ledningssystem [Gemensamma grunder] ett värdefullt första steg i arbetet med att ta fram en gemensam modell. [Erfarenheterna från skogsbranden] visar dock att det behövs något betydligt mera konkret än gemensamma grunder för att krishanteringen ska kunna ske på ett effektivt sätt. Skogsbrandsutredningen 2015, s. 144-145 Behövs ett nationellt samverkansoch ledningssystem? och om så vad är det för er!?
Vad är viktigast för er att förändra kring styrningen?
Geografisk indelning hos krisaktörer Länsstyrelsen Räddningstjänst Migrationsverket Polisen