KOL. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. En lättillgänglig och översiktlig information om lungsjukdomen KOL för patienter.

KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom En lättillgänglig och översiktlig information om lungsjukdomen KOL för patienter.

RESP-11-76 Innehållet i denna broschyr uttrycker författarnas egna åsikter och behöver inte överensstämma med företagets. Broschyren är framtagen i samarbete med Digital Context AB och läkarna Eva Pilman, Helsingborg och Bo-Anders Paradis, Kristianstad. Boehringer Ingelheim AB Liljeholmsstranden 3 Box 47608 117 94 Stockholm Sverige 08-721 21 00 Digital Context AB 2011 ISBN 978-91-979771-0-4 Design Digital Context AB Tryckt i Malmö Tryckfolket

KOL Kort om sjukdomen Du har en sjukdom som kallas KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Vid KOL har man drabbats av en försämrad lungfunktion. Den vanligaste orsaken till KOL är rökning. I lungorna utvecklas dels en inflammation och dels drar luftrören ihop sig, vilket medför att det blir svårare att andas ut all luft och oftast får man även en ökad slembildning. Dessutom förstörs lungblåsorna, där det viktiga syrgasutbytet sker. Många rökare drabbas av KOL utan att fått diagnos. Den förstörda lungvävnaden går inte att återskapa. Men modern läkemedelsbehandling har i stora studier visat sig ha effekt på såväl lungfunktion, livskvalité, exacerbationer (akuta försämringar) och mortalitet. KOL utvecklas oftast efter många års rökning varför man oftast finner sjukdomen hos personer över 40 år. KOL och fortsatt rökning leder till en successiv försämring av lungfunktionen vilket i sig medför en allt mer ökad andfåddhet och försämrad syresättning. Det första och allra vanligaste symtomet som uppträder är andfåddhet vid ansträngning. Andra symtom som också kommer relativt tidigt är hosta, med eller utan slem, trötthet och upprepade och långvariga luftvägsinfektioner. Så kallad rökhosta kan vara ett tidigt tecken på KOL. De flesta KOL patienter har en lindrig eller medelsvår form av KOL. en spirometriapparat. Denna undersökning utförs på de flesta vårdcentraler i Sverige. Grundbehandling vid KOL är rökavvänjning. Att sluta röka är livsviktigt! Du kommer må bättre och sjukdomsprognosen förbättras. Det är aldrig för sent att sluta röka oavsett hur svår din sjukdom är! En lindrigt sjuk person som slutar att röka, lever ett fysiskt aktivt liv och tar föreskrivna mediciner har många goda år att se fram emot. Det finns två huvudtyper av läkemedel för att förbättra lungfunktionen vid KOL: luftrörsvidgare och inflammationshämmare. Enligt de nationella riktlinjerna är förstahandsvalet vid KOL med symtom långverkande antikolinergika. Läkemedlen som används är i regel inhalationsmediciner. Medicinen gör att luftvägarna vidgas och andningen går lättare, dessutom minskar antalet akuta försämringsepisoder (exacerbationer). Det finns även kombinationspreparat där man kombinerar en luftrörsvidgare med en inflammationsdämpande. Andra viktiga åtgärder är vaccination mot influensa och lunginflammation. Det är också viktigt med regelbunden motion och energirik kost. Ta gärna del av träningsråden som finns längre bak i häftet. Det är viktigt att upptäcka sjukdomen tidigt och att särskilja den från astma. Många som har diagnosen astma har i själva verket KOL. För att upptäcka sjukdomen krävs ett lungfunktionstest med 3

Vad är KOL? Inledning KOL är en vanlig sjukdom och den ökar i hela världen. I Sverige förekommer den hos ca 10 % av befolkningen som är mellan 45 och 65 år men förekomsten ökar med stigande ålder. Den i särklass vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning och man beräknar att 90 % av all KOL i Sverige orsakas av rökning. Sjukdomen har under många år varit vanligast hos män men på grund av förändrade rökvanor har ökningen under senaste år varit större hos kvinnor. KOL utvecklas först efter flera års rökning varför man sällan finner sjukdomen hos personer under 40 år. Rökstopp är utan tvekan den viktigaste behandlingsmetoden vid KOL. Om man fortsätter att röka när man har KOL kommer övriga behandlingsinsatser att ha en tämligen liten betydelse. Det finns även andra orsaker till KOL än rökning, t ex. alfa-1 antitrypsinbrist som är genetiskt betingad och står för 1-2 % av KOL fallen idag. 4

Vad är KOL? Vad händer i lungorna? KOL leder till försämrad lungfunktion. Luftrören är förträngda och inflammerade. Det finns två huvudkomponenter i sjukdomen, kronisk bronkit/bronkiolit och emfysem. Vid den kroniska bronkioliten finns en ständig inflammation i de små luftrören (bronkiolerna) vilket medför hosta och slembildning. Emfysemet innebär att lungvävnaden skadas och de fina lungblåsorna går sönder vilket medför försämrad syretransport från lungsäckarna ut i blodkärlen till de röda blodkropparna. Vid KOL har man en ständigt pågående inflammation i luftrören och man har aldrig en normal lungfunktion. Detta till skillnad från astmasjukdomen där man har besvärsfria episoder och lungfunktionen ofta är normal och uppvisar en större variabilitet. Det är viktigt att skilja astma och KOL åt eftersom behandlingarna och prognosen är olika. Friskt luftrör Sjukt luftrör Friska alveoler Sjuka alveoler 5

Vad är KOL? Lungornas uppbyggnad Lungorna är uppbyggda av lungvävnad, luftrör (bronker) och lungblåsor (alveoler). Luftrörens innerväggar är klädda med slemhinna och i denna slemhinna sitter flimmerhåren (cilierna). Cilierna transporterar upp skräp. Luftstrupen förgrenar sig till huvudbronkerna som går till var sin lunga. Därefter förgrenar sig bronkerna till allt mindre och mindre luftrör ( bronkträdet ). De minsta luftrören kallas bronkioler. Längst ut i bronkträdet sitter lungblåsorna (alveolerna). Det är här utbytet av syre mot koldioxid sker. Vid KOL finns en inflammation i luftrören vilken leder till ökad slembildning och förträngning av lumen i luftrören. Vid emfysem har alveolblåsorna brutits ner och stora hålrum har bildats. Detta medför sämre gasutbyte vilket i sin tur resulterar i andfåddhet vid ansträngning. Lungorna elasticitet och upphängningsstruktur minskar också vilket resulterar i ett ökat andningsläge. Luftstrupe Huvudbronker Bronkträdet Alveoler Bronkioler 6

Hur upptäcks KOL? Utifrån symtom KOL-sjukdomen utvecklas smygande under flera års tid. Man märker därför inte av symtomen förrän sjukdomen har pågått under många år. Man indelar sjukdomen i fyra olika stadier; stadium ett, två, tre och fyra. Andnöd Det vanligaste debutsymtomet är andnöd. Andnöden utvecklas smygande och debuterar vanligtvis vid kraftig ansträngning. Så småningom kommer andfåddheten även vid lättare ansträngning. Patienten anpassar ofta sina ansträngningar i förhållande till andfåddheten, vilket kan göra att det dröjer innan patienten blir medveten om sina symtom. Detta medför att det är svårt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Hosta Ett annat vanligt symtom är hosta. Hostan är oftast värst på morgnarna och kan vara förenad med riklig slembildning. Slemmet i upphostningarna är oftast vitt eller grått. Om slemmet blir grönt eller brunt kan det vara tecken på infektion. KOL-patienterna har ofta långdragna och återkommande försämringsepisoder (akuta exacerbationer). Dessa ger ökad andnöd, hosta och upphostningar med varigt slem. Akuta försämringsepisoder är ett tecken på sämre prognos. Trötthet och pip i luftrören är andra vanliga symtom vid KOL. 7

Hur upptäcks KOL? Utifrån spirometri För att ställa diagnosen KOL krävs ett lungfunktionstest. Ett sådant lungfunktionstest utförs med en spirometer på din vårdcentral. Undersökningen behövs för att sätta diagnosen KOL samt för att bedöma hur svår lungfunktionsnedsättningen är. Spirometriundersökningen utförs oftast av en specialutbildad sjuksköterska och undersökningen tar ca 20 minuter. Du får blåsa upprepade gånger i ett rör som är kopplat till en apparat som mäter dina lungvolymer. Din läkare kan sedan bedöma resultatet och se vilken svårighetsgrad av KOL du har (stadieindelning ett, två, tre eller fyra). 8

Hur upptäcks KOL? Spirometriresultat FEV1 är ett mått som anger graden av lungfunktionsnedsättning. FEV1 anger hur mycket luft (i liter) som kan utandas på 1 sekund under en kraftig utandning. Det finns normalvärdestabeller beroende på kön, ålder, längd och etnicitet. FEV1 värdet anges i % av det förväntade normalvärdet. Pulsoximetri mäter syrgasmättnaden i blodet, vilket är viktig att mäta vid KOL. Ju svårare KOL patienten har, desto större är risken för dålig syresättning, framför allt vid infektioner och förämringsepisoder. Om syremättnaden är mindre än 90 % i vila, bör patienten remitteras för arteriell blodgasanalys. En KOL-patient i stabilt skede bör ligga på syremättnad över 92 %. Flöde (l/s) Volym (l) FEV1 > 80% FEV1 60 79% FEV1 40 59% FEV1 < 40% Lungfunktion normal Lindrig KOL Medelsvår KOL Svår KOL 9

Behandling Rökstopp I Sverige röker dagligen 13 % av den kvinnliga befolkningen och 12 % av den manliga. WHOs krav är att man ska nå under 20 % vilket vi i Sverige således har uppnått. Ändå är det många unga kvinnor och män som röker idag och att förebygga rökning tidigt samt erbjuda rådgivning och stöd vid rökstopp kommer att vara de viktigaste åtgärderna för att minska förekomsten av KOL i samhället. Har du rökhosta blir du frisk med rökstopp! Har du KOL mår du bättre och blir inte sämre med rökstopp! Det lönar sig alltid att sluta röka! Rökstopp är också den viktigaste behandlingen vid KOL. När Du slutar röka, så mår Du bättre och sjukdomsprognosen förbättras. Lungfunktion (%) Icke rökare Invaliditet Död Slutat vid 45 års ålder Rökare Ålder(år) 10

Behandling Hjälpmedel Hjälpmedel finns både som recept och receptfria. Nikotinersättningsmedel förbättrar rökstoppresultatet. Ett aktivt stöd från t ex. en sjuksköterska, under rökstoppsperioden är av stor vikt och ökar chanserna ytterligare till ett lyckat resultat. Rökavvänjningsmottagningar finns på vissa vårdcentraler och många sjukhus har rökavvänjningskliniker. Nikotinersättningsmedel, t.ex. tuggummi, plåster, nässpray underlättar rökstopperioden. Upp till 15 % förblir rökfria efter 12 månader. Samtalsterapi/Beteendemodifierandeterapi har visat sig kunna förbättra resultatet av den farmakologiska behandlingen. Hälften av de som slutar röka återfaller inom ett år. De som slutar röka har oftast gjort 3 4 allvarliga försök att sluta röka, innan de lyckas. Ju fler försök till rökstopp man gör, desto större chans att lyckas. Det är ju slutresultatet att vara rökfri som räknas! Andra metoder som hypnos och akupunktur fungerar i vissa fall. Det finns receptbelagda mediciner som verkar genom olika mekanismer i hjärnan för att minska suget efter nikotin. 11

Behandling Läkemedel De flesta läkemedel som används vid KOL är inhalationsmediciner i pulverform. Alla läkemedel används för att lindra symtomen och då framför allt andnöden. Läkemedlen kan indelas i två grupper, luftrörsvidgare och inflammationshämmare. Luftrörsvidgare Luftrörsvidgande behandling är den mest betydelsefulla behandling vid KOL. Luftrörsvidgare lindrar andnöd. Det finns kortverkande och långverkande. Dessutom finns det luftrörsvidgare med två olika verkningsmekanismer beta-2- agonister respektive antikolinergika. Läkemedelsverkets rekommendationer anger att de kortverkande är lämpliga att använda som behovsmedicin. De långverkande är lämpliga att använda för regelbunden användning och då rekommenderas i första hand långverkande antikolinergikum. Ytterligare luftrörsvidgande effekt kan fås genom att kombinera långverkande antikolinergikum med ett långverkande beta-2-agonist. Inflammationshämmare Inflammationshämmare utgörs framförallt av inhalationssteroider dvs. kortisonpulver som andas in. Inhalationssteroider är mycket effektiva vid astma och kan vara av värde för vissa KOL patienter framför allt de med svår KOL ( < 50 % av förväntat värde) och upprepade försämringsepisoder. Vissa studier med inhalationssteroider har påvisat en ökad livskvalitet samt minskat antal försämringsepisoder. Inhalationssteroider ingår även i kombinationspreparaten, vilka kan användas enligt samma riktlinjer som för inhalationssteroiderna dvs. till patienter med svår KOL och till de som har upprepade försämringstillfällen. Kombinationspreparaten innehåller förutom inhalationssteroider också luftrörsvidagre. 12

Behandling Övrig behandling Vaccination KOL patienter bör vaccineras årligen mot influensa samt vart 5:e år mot lunginflammation (penumokockvaccination). Motion och träning Motion och fysisk träning gör att KOL patienterna orkar mer och får bättre livskvalitet. Sjukgymnasterna kan hjälpa till med enkla träningsråd (se mer under träningstips). Stavgång är bra! Sjukgymnasterna kan också hjälpa patienterna med att få en bra andningsteknik. Kost Många patienter med svår KOL blir undernärda. En dietist kan hjälpa till med kostråd samt skriva ut näringsdrycker. Syrgas Syrgasbehandling kan bli aktuellt för patienter med svår KOL och dålig syresättning. Kirurgi Kirurgi kan eventuellt bli aktuellt för patienter med svår KOL och emfysemförändringar, som i vissa fall kan opereras bort. Arbetsterapeuterna kan hjälpa till med att prova ut olika hjälpmedel t ex. strumppå-dragare. De kan också anpassa bostaden så att KOL-patienten kan röra sig optimalt och mer energisnålt t.ex. genom handtag till badkaret och ta bort trösklar. 13

Behandling Träningstips För att få en lugnare, djupare och effektivare andning kan man använda sig av motståndsandning, s.k. sluten läppandning. Andas in lugnt genom näsan och pys ut luften genom halvslutna läppar, nästan som om du visslar. Upprepa några andetag i följd till du känner att andningen lugnar sig. Det är bra om du gör detta inte enbart i vila, utan även när du är i rörelse. Att huffa är ett sätt att lättare få upp slem. Efter att du har andats in, stöter du fram en snabb utandning med öppen mun. Ungefär som när man immar glasögonen. Du kan också ljuda Mmmmm. Det ger en fin vibration i luftvägarna, och slemmet kan lättare hostas upp. En bra hållning är viktig för din andning. Räta upp ryggraden och håll armarna bakom ryggen. Andas lätt och töj strama muskler på bröstkorgen. I den här ställningen kan du känna att andningen blir lättare. Rörelseträning av överkroppen ger avspänning till musklerna och du blir då mer medveten om skillnaden mellan spända och avspända muskler. Stå i balans. Gör lätta vridningar av överkroppen. Det ska kännas att man arbetar i diagonaler eller vrider runt ett rör. Armarna hänger helt avslappnade och pendlar bara med hjälp av centrifugalkraften. När du är avspänd blir andningen lättare för dig och energiåtgången blir mindre. Vila armarna mot ett stöd, fönsterkarm eller räcke. Försök att inte dra upp axlarna, utan låt axlar och armar vara så avspända som möjligt. Använd sluten läppandning, dvs. pysövningen. Sätt fingrarna på axlarna. Rita cirklar med armbågarna mjukt. Pys under tiden. Lägg dig på rygg och ha böjda knän. Fötterna mot underlaget. Sträck sedan fram händerna mot knäna. Pressa ner svanken mot underlaget och håll in hakan mot bröstet. Pys ut när du sträcker fram händerna och andas in när du sänker ner mot underlaget. Lägg dig på rygg och ha böjda knän. Fötterna mot underlaget. Sträck sedan fram händerna mot knäna. Pressa ner svanken mot underlaget och håll in hakan mot bröstet. Pys ut när du sträcker fram händerna och andas in när du sänker ner mot underlaget. För att förbättra din kondition finns det flera aktiviteter du kan göra. Exempel på detta är stavgång, simning och cykling. Att promenera förbättrar också din kondition. 14

Behandlingseffekter Det är viktigt att utvärdera behandlingseffekten efter 2 3 månader. Läkemedlen kan förväntas lindra symtomen. Framför allt minskar andnöden, men även hostan minskar. Läkemedlen kan också medföra att patienten upplever en förbättrad livskvalitet. Man orkar med vissa sysslor som man inte orkat med tidigare. Ansträngningsförmågan kan förbättras med vissa läkemedel och det blir då lättare ett t.ex. gå i trappor eller att dammsuga. Man känner sig piggare och starkare helt enkelt. Antalet försämrings tillfällen kan också minska, och ibland ser man dessutom en förbättrad lungfunktion vid spirometriundersökning. 15

Din egen behandlingsplan Stadium 1 Du har per definition en s.k. preklinisk KOL och det viktigaste du kan göra om du röker är att sluta. Fråga din doktor om det finns hjälp och stöd med detta. Du kan också ringa sluta-rökalinjen 020-84 00 00. Mer information kan du också hitta på www.kol.se. Det kan dessutom vara av värde att ta förebyggande vaccinationer mot influensa och lunginflammation. Du kanske dessutom kan ha nytta av luftrörsvidgande medicin, att användas vid behov. Denna medicin kan göra det lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Det är också viktigt att du försöker träna upp din kondition, då det annars är lätt att anpassa sig till ett mindre aktivt liv. Eventuellt kan inhalation av luftrörsvidgande medicin innan du startar en ansträngning hjälpa dig. Anteckningar... Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Rökstopp, vaccination och fysisk aktivitet.

Din egen behandlingsplan Stadium 2 Du har per definition en s.k. lindrig KOL och det viktigaste du kan göra om du röker är att sluta. Fråga din doktor om det finns hjälp och stöd med detta. Du kan också ringa sluta-rökalinjen 020-84 00 00. Mer information kan du också hitta på www.kol.se. Det kan dessutom vara av värde att ta förebyggande vaccinationer mot influensa och lunginflammation. Du kommer dessutom att få luftrörsvidgande medicin, som kan göra det lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Det finns även andra typer av luftrörsvidgande mediciner som kan ges om bronkdilatationen behöver optimeras ytterligare. Denna medicin heter... och ska tas...om dagen. Du kanske dessutom kan ha nytta av en luftrörsvidgande medicin att användas vid behov, vilken kan göra det ytterligare lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Det är också viktigt att du försöker träna upp din kondition, då det annars är lätt att anpassa sig till ett mindre aktivt liv. Behandling med luftrörsvidgande mediciner kan också öka ansträngningsförmågan. Anteckningar... Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Rökstopp, vaccination och fysisk aktivitet. Vid tillfällig behandling används kortverkande bronkdilaterare. Vid regelbunden behandling används en eller flera långverkande bronkdilaterare i kombination (antikolinergika och ß²-stimulerare).

Din egen behandlingsplan Stadium 3 Du har per definition en s.k. medelsvår KOL och det viktigaste du kan göra om du röker är att sluta. Fråga din doktor om det finns hjälp och stöd med detta. Du kan också ringa sluta-rökalinjen 020-84 00 00. Mer information kan du också hitta på www.kol.se. Det kan dessutom vara av värde att ta förebyggande vaccinationer mot influensa och lunginflammation. Du kommer dessutom att få luftrörsvidgande medicin, som kan göra det lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Det finns även andra typer av luftrörsvidgande mediciner som kan ges om bronkdilatationen behöver optimeras ytterligare. Denna medicin heter... och ska tas...om dagen. Du kanske dessutom kan ha nytta av en luftrörsvidgande medicin att användas vid behov, vilken kan göra det ytterligare lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Det är också viktigt att du försöker träna upp din kondition, då det annars är lätt att anpassa sig till ett mindre aktivt liv. Behandling med luftrörsvidgande mediciner kan också öka ansträngningsförmågan. Anteckningar... Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Rökstopp, vaccination och fysisk aktivitet. Vid tillfällig behandling används kortverkande bronkdilaterare. Vid regelbunden behandling används en eller flera långverkande bronkdilaterare i kombination (antikolinergika och ß²-stimulerare). Inhalationssteroider vid upprepade försämringsepisoder (akuta exacerbationer).

Din egen behandlingsplan Stadium 4 Du har per definition en s.k. svår KOL och det viktigaste du kan göra om du röker är att sluta. Fråga din doktor om det finns hjälp och stöd med detta. Du kan också ringa sluta-röka-linjen 020-84 00 00. Mer information kan du också hitta på www.kol.se. Det kan dessutom vara av värde att ta förebyggande vaccinationer mot influensa och lunginflammation. Du kommer dessutom att få olika typer av luftrörsvidgande mediciner, vilka ska göra det lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Dessutom kan det bli aktuellt med inflammationshämmande medicin om du lider av upprepade försämringar trots dina luftrörsvidgande mediciner. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Du kanske dessutom kan ha nytta av en luftrörsvidgande medicin att användas vid behov, vilken kan göra det ytterligare lättare att andas och anstränga sig. Din medicin heter... och ska tas...om dagen. Det är också viktigt att du försöker träna upp din kondition, då det annars är lätt att anpassa sig till ett mindre aktivt liv. Behandling med luftrörsvidgande mediciner kan också öka ansträngningsförmågan. Anteckningar... Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Rökstopp, vaccination och fysisk aktivitet. Vid tillfällig behandling används kortverkande bronkdilaterare. Vid regelbunden behandling används en eller flera långverkande bronkdilaterare i kombination (antikolinergika och ß²-stimulerare). Inhalationssteroider vid upprepade försämringsepisoder (akuta exacerbationer). Syrgas vid kroniska andningsbesvär

Fysisk aktivitet vid KOL Namn... Datum... Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Vid sjukdomen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) försämras lungfunktionen med tiden, vilket får till följd att det blir tungt att andas. Vid tilltagande andfåddhet kan man lätt bli fysiskt inaktiv med följden att kondition och muskelstyrka försämras. Lungfunktionen kan man inte träna upp, men din kondition och muskelstyrka kan förbättras med fysisk aktivitet. Andfåddheten kommer inte att vara lika besvärande när du ökat din kondition. Du kommer också att må bättre. Var fysiskt aktiv 30 min varje dag. Komplettera gärna konditionsövningar med styrkeövningar se nedan. Under aktiviteten kan du andas ut mot lätt slutna läppar. Ta en paus när du blir för andfådd. Ta dina mediciner regelbundet, så får du större effekt av träningen. Min målsättning är att kunna: Konditionsövningar Promenader Cykling Dans Golf Simning Styrkeövningar Trappgång Resa sig och sätta sig på stol Tåhävningar Tips! Hitta en aktivitet som du tycker om. Dela upp träningen i 10 min pass. Promenera i inomhuscentrum vid dåligt väder. Använd hjälpmedel: Stavar, käpp, rollator eller kundvagn. Gå med i Hjärt- och Lungsjukas förening. Har du frågor kring din träning kontakta vårdcentralens sjukgymnast. På www.kol.se kan du också lära dig mer om KOL. Träningsråden är utarbetade av universitetslektor/sjukgymnast Margareta Emtner, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Boehringer Ingelheim AB, Box 47608, 117 94 Stockholm, Tel: 08-721 21 00, Fax: 08-710 98 84 www.boehringer-ingelheim.se www.kol.se

Kom ihåg Namn på min doktor:... Namn på min sköterska:... Telefon:... Mina mediciner:... Frågor till min doktor:...

Anteckningar

Det är viktigt att framhålla att de flesta personer med KOL har en lindrig eller medelsvår sjukdom som, rätt behandlad, innebär att de kan leva ett normalt eller i det närmaste normalt liv. En lindrigt sjuk person som slutar att röka, lever ett fysiskt aktivt liv och tar föreskrivna mediciner har många goda år att se fram emot. Föreliggande häfte är framtaget i samarbete med Eva Pilman, Distriktsläkare, Helsingborg och Bo-Anders Paradis, läkare och verksamhetschef, Näsby Vårdcentral, Kristianstad. Syftet är att ge lättillgänglig och översiktlig information om lungsjukdomen KOL. Boehringer Ingelheim AB, Box 47608, 117 94 Stockholm, Tel: 08-721 21 00, Fax: 08-710 98 84 www.boehringer-ingelheim.se www.kol.se