LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR

Relevanta dokument
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

Tillfällig installation på Värnhemstorget i Malmö Foto: Erika Jonasson. Stapelbäddsparken i Malmö används inte bara av skateboardåkare

Koloniområden och kolonilotter

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Vindkraftprojektet Skyttmon

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

8. Grönområden och fritid

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Västra Ytterby - Landskapsanalys

Miljökonsekvensbeskrivning

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Stora Höga med Spekeröd

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.


Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.

Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Medverkande Följande personer har medverkat till att ta fram getaltningsprogrammet:

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD

Byggnadsnämnden beslutar i ärendet, varefter besked lämnas.

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

Underlag för planuppdrag

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Kommunalt ställningstagande

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Beskrivning biotopskyddade objekt

Översiktlig naturinventering

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Areella näringar 191

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv

PLANOMRÅDET. Placering

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Underlag för planuppdrag

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping

Transkript:

Slutsats Stadsdelarna har starkt skilda karaktärer vilket också gör att man uppfattar stadsdelarna som inåtriktade och isolerade i förhållande till varandra. De olika karaktärerna gör det också lätt att skilja och identifiera de olika områdena åt. Råå är småskaligt och har en struktur och bebyggelse som länge varit den samma. Pålstorp är enhetligt utformat men ligger avsides och har en ensidig bebyggelse och strukturen och bebyggelsen i Ättekulla är storskalig i förhållande till de andra stadsdelarna inom Raus-området men på grund av avstånd och barriärer uppfattas stadsdelarna som enklaver i landskapet. 38 Bebyggelsen är riktad efter olika väderstreck väster och öster om järnvägarna vilket antagligen beror på terrängen och avstånd till kusten. Väster om Råådalsbanan är den dominerande bebyggelseriktningen norr-söder vilken knyter samman denna del av Raus-området med centrala Helsingborg. Öster om Råådalsbanan är bebyggelsen istället vinkelrät mot Öresund där nog utsikten spelat roll. Att bibehålla en skillnad mellan stadsdelarna är viktigt inte bara för identiteten inom respektive stadsdel men även för igenkännande. Idag uppfattas de dock ligga lite för långt ifrån varandra och gränserna mellan dem vara lite för strikta. Då området får en ny station behöver det finnas bättre kopplingar mellan stadsdelarna samtidigt som det fortfarande ska gå att skilja dem åt.

LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR Raus-området ligger i ett naturskönt område med närhet till både Öresund och Rååns dalgång. Dalgången i vilken Råå-ån rinner är ett av de mest värdefulla naturområdena i nordvästra Skåne och skyddas av såväl riksintresse som naturreservat och Natura 2000. Genom Raus-området går även Landborgsryggen som är ett av de karaktäristiska elementen för Helsingborgs stad men nivåskillnaderna är dock inte lika dramatiska som inne i de centrala delarna av Helsingborg. Landskapet och tillgången till vatten är några av förutsättningarna som skapar bra miljöer för både växtoch djurlivet. Landskap och topografi Landskapsformationerna varierar i området med högsta punkt väster om Ättekulla bostadsområde. Mellan Ättekulla och kusten är en höjdskillnad på 44 meter och marken sluttar kraftigt på vissa partier. Mellan de sluttande partierna ligger större platåer. I området strax öster om Österleden förstärks nivåskillnaderna ytterliggare på grund av gravhögar som ligger på toppen av en höjd. Nivåskillnaden uppfattas även vara större mellan Raus och Ättekulla då bebyggelsen i Ättekullas södra del med sina åtta våningar reser sig ytterliggare över landskapet. I höjd med Ättekulla reser sig landborgen i landskapet och söder om Rausvägen ligger Rååns dalgång som är en U-dal. Landborgen sträcker sig från Gravhög i åkerlandskapet mellan Österleden och Ättekulla industriområde som förstärker det redan kuperade landskapet Sett från Ättekulla mot Raus Vång och Öresund Flerbostadshus i Ättekulla Christinelund i norr till Ättekulla i söder och är ett resultat av landhöjningen efter landisens avsmältning och havets erosion av land. På landborgen, som består av rät-lias berggrund och som är unikt för landet, förekommer en hel del sällsynta växter och djur. Landformationen har också fungerat som en naturlig försvarsborg i framförallt de centrala delarna av staden och är av stor kulturhistorisk betydelse (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 109). För fotgängare finns möjligheter att röra sig längs med Landborgen på den så kallade Landborgspromenaden. Promenaden är uppdelad i nordlig och sydlig del längs med vilken många olika besöksmål finns. Den södra sträckan som innefattar Raus-området sträcker sig från Kärnan till Raus kyrka. Från Raus kyrka finns sedan en fortsättning med vandringstigar i Rååns dalgång (Helsingborgs stad, Landborgspromenaden broschyr). Landskapet i dalgången är av skiftande karaktär med betesmarker, lövlundar, våtmarker och åkrar som rymmer ett sällsynt djur- och växtliv. På sträckan mellan Raus och Gantofta finns djupt skurna bäckraviner i vilka sidoflöden till Råå-ån rinner i. I dalgången finns även ädellövskog, bok- och ekskog, betesmarker och ask- alm bestånd, och spår efter stubbskottsbruk från by- och bondesamhället i form av flerstammiga alar (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 150). Längs med kusten vid Råå ligger Råå vallar som är en rest från den gamla försvarsvallen. Vallen har även namnet Råå skanskar och fungerar idag mer som vindskydd. Vallen reser sig några meter över marken på vilken hedvegetation med ljung och krypvide växer (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 143). 39

L a n d b o r g e n Grönstruktur En av de tre så kallade huvudgrönstråken som sträcker sig utifrån det öppna landskapet in till de centrala delarna av Helsingborg går genom Raus-området. Rååns dalgång sträcker sig från Råå till Tågarp i Svalövs kommun och är av riksintresse för såväl naturvård- som kulturmiljövård och fritidsfiske. Sträckan mellan Råå och Gantofta utgör också naturreservat i vilket Raus kyrka och vadstället också ingår. Vid Raus kyrka börjar även ett Natura 2000-område. Råå-ån som är viktig för reproduktionen av havsöring är av riksintresse för fritidsfiske och rinner djupt ner i dalgången som bitvis har ganska branta sidor (Helsingborgs stad, Rååns 40 Råå vallar R å å n s D a l g å n g LANDBORGEN Raus Rååns dalgång ÖRESUND Topografin inom Raus-området är av skiftande karaktär. Med högsta punkt i Ättekulla sluttar marken mot kusten och även Rååns dalgång med sin U-dals formation har sin påverkan på landskapsbilden. N Rååns dalgång utgör ett av kommunens tre huvudgrönstråk Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

dalgång Naturreservat broschyr). För att minska utsläppen av kväve och föroreningar till havet skapades ett antal våtmarker längs med Råå-ån under 1990-talet som även har haft en gynnsam effekt på växt- och djurlivet i dalgången i form av fåglar, grodor, insekter och vattenväxter (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 149). Ekäng Ättekulla skog Precis som det varierade landskape ser grönområdena lite olika ut inom Raus-området. Varje stadsdel har grönska i form av egna trädgårdar men för många av de boende i flerbostadshusen gäller gemensamma gröna gårdar. Runt Backagården nordväst om Raus Vång brer ett mindre åkerlandskap ut sig som är tydligt avgränsat av bebyggelse och skog. Även öster om Österleden ligger jordbruksmark i ett sluttande landskap och inne i industriområdet mellan Raus och Råå ligger två mindre åkrar. Norr om Backagården ligger ett skogsområde som benämns Ättekulla skog och Raus mark. Inom detta område växer bland annat bok, björk, tall och ek och i den nordligaste delen mot Rusthållsgatan finns en ekäng. Inom detta område ligger även ett lerskifferbrott som nu nästan är igenfyllt och gravfält från bronsoch järnåldern (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 142). Ättekulla skog delas av Ättekulla sommarstad som är ett inhägnat koloniområde. Mellan Ättekullaskolan och Raus bostadsområde växer ek, bok och al i ett mindre skogsparti. Råå vallar Naturreservat Natura 2000 Jordbruksmark Grönområde Raus mark Rååns dalgång 41 Intill Raus kyrka har kommunen planterat ädellövskog i ett större område i Rååns dalgång. Skog/Högre vegetation Ättekulla skog Söder om Råå brer Örby ängar ut Vatten Örby ängar 1:15 000 N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

sig som är rikt på både sällsynta växter och djur. Även olika vegetationstyper är representerade inom området så som torräng, fuktäng, kärr, sanddyn, kusthed och ängsskogsvegetation. Hela området hänger samman med Rååns dalgång (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 147). Längs med kustremsan Råå-Örby ligger även populära badstränder. Blåstruktur Väster om Råå brer Öresund ut sig mellan Danmark och Sverige och är väldigt populär att vistas vid under framförallt sommarhalvåret. Genom Råå rinner i nord- sydlig riktning Lussebäcken som tidigare utgjorde gränsen mellan Råå, Raus och Pålstorps marker. Lussebäcken rinner ut i Råå-ån strax öster om Rååvägen där vägen korsar ån. Råå-ån är som tidigare skrivet viktig för reproduktionen av havsöring och är av riksintresse för fritidsfiske. Vid Raus Vång har det vid uppförandet av bostadsområdet även byggts en dagvattendamm och längs med Råå-ån har det i vissa områden även anlagts våtmarker för att reducera kväveutsläppen. Raus sportfiske, norr om Råå-ån, har även dammar i vilka fiske är tillåtet. 42 Backgården Åkermark intill Rausvägen. Vegetationen som reser sig i bildens fonden markerar Rååns dalgång Grusad väg vid Backgården Ättekulla skog Lussebäcken Råå-ån Råå-åns utlopp vid Råå Hage vid Ättekulla skog Mindre grönområde på Råå Rååvägen korsar Råå-ån

Riksintresse natur- och kulturmiljövård Hela Rååns dalgång är utpekat område för riksintresse för natur- och kulturmiljövård. Det är landskapsbilden och odlingslandskapet med naturbetesmarker, vattendraget och geovetenskapen som anses vara värdefull. Dalgången innehåller dessutom ett rikt växt- och djurliv med många sällsynta arter. I dalgången finns dessutom ett stort fornlämningsbestånd med dösar och gånggrifter från stenåldern samt bronsåldershögar som dominerar landskapsbilden. I Råå är det skepparsamhällets kopplingar till den omgivande jordbruksbygden med ett framvuxet gatunät och välbevarad äldre bebyggelse med anknytning till fiske och sjöfart som är av riksintresse för kulturmiljövården. Råå vallar är en lämning av 1700-talets svenska kustförsvarssystem och riksintresse för kulturmiljövården. Skyddsområde vattentäkt Området söder om Pålstorp utgör område för Örbyfältets grundvattentäkt. Örbyfältet är kommunens huvudvattentäkt och det är inte tillåtet att uppföra bebyggelse i detta område. 43 Ekologiskt särskilt känsligt område Syftet med områden som anses ekologiskt särskilt känsliga är att slå vakt om den biologiska mångfalden. Ättekulla skog, Rååns dalgång, Råå vallar samt Örby ängar är utpekade områden som anses ekologiskt särkilt känsliga. I dessa områden finns både sällsynta växter och djur som bör skyddas. I Helsingborgs stad är nedanstående områden utvalda som ekologiskt särskilt känsliga miljöer: (Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002, s. 117) 1. Särskilt infiltrationsbenägna jordar och områden med tunt jordtäcke 2. All skogsmark ( på grund av biologisk mångfald, allmän trädbrist och försuringspåverkan) 3. Sandbindande vegetation vid sandkuster 4. Naturbetesmark, slåtterängsrester 5. Småbiotoper i odlingslandskapet 6. Sötvattensamlingar, våtmarker, kärr etc. 7. Vattendrag 8. Havsmiljö, särskilt grunda bottnar samt Disken, Knähaken och Grollegrund Riksintresse kulturmiljö Riksintresse natur Ekologiskt särksilt känsligt område Yttre zon vattentäkt Inre zon vattentäkt N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

Slutsats 44 Närheten till naturen är en stor tillgång inom Raus-området med tre stora rekreationsområden kusten, dalgången och Ättekulla skog. Tillgängligheten och sammanhangen mellan grönområdena är dock dålig och det krävs stora omvägar för rörelser mellan dem. Variationen och mångfalden av grönområden är stor inom Raus-området vilket är positivt för de boende. Inom Råå består exempelvis stora delar av grönskan av privata trädgårdar men här finns även kusten som utgör ett gemensamt grönområde för stadsdelen. Raus och Ättekulla bostadsområde rymmer, till skillnad från de andra stadsdelarna, många mindre gemensamma gröna gårdar som ligger inne bland bebyggelsen. Det stora öppna området mellan Ättekulla och Raus är ett populärt strövområde där Ättekulla skog är en tillgång för de boende. Det är dock ovanligt med jordbruksarealer i ett annars välexploaterat område som Backgården ligger i. Jordbrukslandskapet är trots sin öppenhet mer en fröjd för ögat och begränsar rörelserna i området då det ofta innebär odlad mark eller är inhägnat men då gården är ett spår från skiftesreformen och en del av Raus identitet bör landskapet visa på historien och därför finnas kvar. Stora delar av landskapet inom Raus-området är också skyddat genom naturreservat, Natura 2000-område eller utgör vattenskyddsområde för Örby vattentäkt vilket begränsar en utveckling av Raus-området vad gäller exploatering. Topografin är dramatisk i området och inte en terräng som man annars förknippar med det skånska landskapet. Höjdskillnaderna förstärks ytterliggare av både gravhögar och bebyggelsen som reser sig i landskapet men terrängen bidrar med fina utblickar över landskapet och kusten. Topografin begränsar dock rörelsemöjligheterna vilket är tydligt i Rååns dalgång som endast har två passager, Landskronavägen och Kyrkvägen, inom Raus-området. Den kommande stationen kan nyttjas för att förbinda större grönområden och för att förbättra tillgängligheten till naturen för andra invånare i kommunen.

KEVIN LYNCH Stråk Rååvägen sträcker sig genom Råås centrala delar i nord- sydlig riktning och utgör ett tydligt stråk. Både Landskronavägen, Rausvägen och Österleden fungerar även som stråk för dem som rör sig med bil eller annat motorbundet fordon då trafiklederna binder samman kommunens olika områden. Stråket från Rausvägen knyts även samman med stråket längs Rååvägen genom Lybecksgatan. och växtlighet som reser sig och bildar en långsträckt vägg i landskapet markerar dalgången en tydlig gräns mellan staden och det öppna landskapet. Sett från Backgården markeras gränsen mellan jordbrukslandskapet och bostadsområdet Raus Vång tydligt genom bebyggelsen placering som en rak vägg mot norr. Skogspartierna mellan Raus och Ättekulla markerar även gränserna för respektive stadsdel. 1 2 Rååvägen Gränser & områden Rausvägen i korsningen med Landskronavägen Mellan Raus och Råå finns en tydlig gräns, Landskronavägen, som markerar framförallt Råås gräns österut vilket förstärks ytterliggare på de delar som försetts med bullerplank. Rausvägens, Österledens och Rusthållsgatans breda dimensioner är ytterliggare tre gränser som delar upp landskapet i mindre områden. Rausvägen i sin tur är uppdelad ytterliggare genom att järnvägsbron för Råådalsbanan går över vägen och bildar en port som markerar att industriområdet slutar och Raus tar vid. I Ättekulla går Bärnstensgatan lägre än omgivande bostadsbebyggelse och korsas på två ställen av gång- och cykelbroar. På grund av vägens lägre placering delas Ättekulla i två delar. En tydlig gräns mellan Helsingborgs stads södra delar och övriga kommunen är Råå- ån och dalgången. Genom de få antal passager som finns, topografin 3 1. Västkustbanan skär genom landskapet 2. Bulleplank har satts upp längs Landskronavägen. 3. Bärnstensgatan delar Ättekulla i två delar på grund av dess lägre placering. Ättekulla skog och det agrara landskapet kring Backgården är ett område som tydligt skiljer sig från övriga delar i Raus-området. Området har tydliga gränser till bostadsbebyggelsen och ligger som ett stort öppet område bland industrier och stadsdelarna. Pålstorp villastadsdel ligger också som en ensam enklav söder om Råå- ån och har ingen större samhörighet med övriga stadsdelar förutom genom vägar. Industriområdet som ligger utmed Landskronavägen har även det en egen karaktär med en orienterande funktion. Avstånden eller avbrotten mellan bostadsområdena särskiljer och tydliggör även att det finns olika områden. Råå hänger samman med övriga Helsingborg genom bebyggelse men det är bebyggelsen i sin tur som också markerar områden med mer sammanhängande karaktär och som markerar gränserna mellan olika. 45

Råå och Raus uppfattas som två olika områden både på grund av de olika karaktärerna och av gränser som delar upp lanskapet. 46 Entrén till Råå markeras av bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Knutpunkter På Råå och i Ättekulla finns samlas och möts invånarna vid Rååvägen och Ättekulla Hallen dit många tar sig för att bland annat nyttja utbudet av service. För yngre finns även Ättekulla fritidsgård som ligger intill Ättekulla skola. På Råå ligger även småbåtshamnen dit många med gemensamma intressen möts. Den nya stationen vid Raus kan komma att bli en ny knutpunkt för hela Raus-området beroende på utformning och innehåll. Ättekullas stadsdelscentrum Småbåtshamnen på Råå Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Industriområdet mellan Råå och Raus har en orienterande funktion.

Hela Raus-området är uppdelat i olika områden som skiljs åt genom många gränser. Gränserna kan i många fall även uppfattas som barriärer mellan de olika stadsdelarna. Vägarna uppfattas bland annat som barriärer trots att de förbinder stadsdelarna med varandra. 47 Stråk Gräns Knutpunkt Område Landmärke 1:15 000 N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

48 Landmärken På högsta punkt i Raus-området ligger Ättekulla med flerbostadshus som reser sig på platån. Flerbostadshusen fungerar framförallt som landmärken för dem som kommer väster och söder ifrån. Söder om Råå står Råå vattentorn och vid Landskronavägen ligger Allers med sin nio våningar höga kontorsbyggnad som tydliga landmärken i landskapet. Från Raus och Ättekulla är skorstenarna från industrierna mot centrala Helsingborg tydliga landmärken som även visar på avståndet in till de mer centrala delarna av Helsingborg. Alla landmärkena fungerar som orienteringspunkter inom Raus-området. Ättekulla Ättekulla flerbostadshus och Råå vattentorn reser sig i landskapet. Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Råå vattentorn Slutsats Landskapet inom Raus-området är uppdelat i olika områden mellan vilka tydliga gränser går. En del av gränserna uppfattas dock som barriärer på grund av dimensioner, hastigheter och begränsade möjligheter att korsa. Exempel på barriärer är järnvägarna, Landskronavägen, Österleden och Rausvägen men även industriområdet mellan Råå och Raus. Landskronavägen fungerar som en gräns mot Råå men uppfattas framförallt från Raus håll som en barriär. Gränsen mot Råå förstärks ytterliggare genom att en del av vägen avskärmats med bullerplank. Rausvägen och Österleden uppfattas också som barriärer mot Rååns dalgång. Barriärerna är många och starka vilket leder till att stadsdelarna uppfattas som separerade från varandra. Då området får en station blir kommunikationerna till och från den viktig för användandet varför det är viktigt att bryta ner barriärerna och hitta passager och stråk. De flesta stråk inom Raus-området är knutna till dem som färdas i bil. Rååvägen är en stark knutpunkt då verksamheter och service till största del finns här inom Raus-området. Vägen fungerar även som orienteringspunkt inom Råå och knyts samman med Rausvägen samt Landskronavägen genom Lybecksgatan. Den planerade stationen kan komma att bli en ny knutpunkt som även förbinder stadsdelarna trots att det finns många barriärer mellan dem. För identifiering och orientering i Raus-området finns tre viktiga landmärken, Allers, Ättekulla flerbostadshus och Råå vattentorn. Flerbostadshus i Ättekulla Allers

FUNKTIONER Raus-området innehåller både bostads- och industriområden. I Ättekulla och på Råå finns ett mindre respektive ett större stadsdelscentrum. Råå är den del av Raus-området som rymmer flest servicefunktioner. I nord-sydlig riktning, mellan Landskronavägen och Rausvägen sträcker sig ett större industriområde som har sin början från Knutpunkten i centrala Helsingborg ner till Rausvägen. Centrum På Råå längs med Råågatan finns ett mindre utbud handel och olika servicefunktioner som tandläkare, bank, frisör och blomsteraffär. I Ättekulla utgör Ättekulla Hallen, som ligger mitt i stadsdelen, ett mindre stadsdelscentrum. Där finns bland annat en tobaksaffär, mataffär och pizzeria. Både Raus och Pålstorp saknar centrum och servicefunktioner. Skolor och fritidsgårdar I Raus-området finns skolor och förskolor med skolgång som sträcker sig fram till årskurs nio. Efter nian får man söka sig in till de centrala delarna av Helsingborg. Vid Ättekulla sommarstad, koloniområdet, ligger Waldorfförskolan Blåklockan vars pedagogik bygger på naturen och barnens fantasi (Waldorfförskolan Blåklockans hemsida 2006). Övriga skolor i området är Högastensskolan, Råå Södra skola och Ättekulla skolan. De förskolor som finns förutom Waldorfförskolan är Råå förskola, Ättekulla förskola, Rimfaxe förskola, Fyrklöverns montessoriförskola och Montessori Kärnhuset. Montessoriskolor bygger sin pedagogik på att barnen själva väljer sin sysselsättning (Fyrklöverns montessoriförskolans hemsida 2006). Industri- och verksamhetsområde Mellan Raus och Råå sträcker sig ett industriområde/verksamhetsområde som har sin början inne i centrala Helsingborg vid Knutpunkten och sträcker sig fram till Rausvägen. I industriområdet finns bland annat Svenska Allers AB som är ett av de mer kända företagen. Andra företag som också finns i området är Eco Lean AB som framställer förpackningssystem för livsmedelsindustrin, Elektrokoppar AB som bland annat tillverkar koppartråd och linor i koppar. AB Järnkonstruktioner är ytterliggare ett företag som ligger ut med Landskronavägen och där tillverkning av svetsade plåtkonstruktioner och maskinkonstruktioner sker. I industriområdets sydligaste del i korsningen Landskronavägen-Rausvägen ligger ICA Frukt och Grönt som ska omvandlas till ICA Maxi matbutik. Industriområdet mellan Raus och Råå rymmer även mindre verksamheter, kontor och handel. På västra sidan av Landskronavägen ligger mindre och mer småskaliga företag som även bedriver handel som tillexempel Dennis Kakel AB, Köks Centrum och Bergåse Färg Vägg Golv AB med flera. Öster om Österleden ligger ytterliggare ett stort industriområde, Ättekulla industriområde, som sträcker sig fram till E6:an. Mellan Råådalsbanan och Västkustbanan ligger även Raus stenkärlsfabrik där bränning och tillverkning av stengods fortfarande sker enligt ursprungs metoder. Raus stenkärlsfabrik Mellan Råådalsbanan och Västkustbanan ligger Raus stenkärlsfabrik som tillverkar stengods efter gamla metoder. Två gånger per år sker bränning av stengods i fabriken som är en av de få verksamheter i Raus som överlevt utveckling. 49 Det finns två fritidsgårdar i området, en vid Högastensskolan som heter Hedens fritidsgård och Ättekulla fritidsgård vid Ättekulla skolan. Fritidsgårdarna öppnar vid 13 tiden och har öppet fram till klockan 21 eller 23 på kvällen beroende på vilken dag i veckan det är (Helsingborgs stads hemsida 2006). Söder om Raus-området ligger även Sundsgårdens folkhögskola. Vid Raus stenkärlsfabrik tilverkas saltglaserat stengods.