Vår idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande

Fokusgrupp 2, 2014-11-26 STHLM Program 10:00-12:00 Backspegel från Fokusgrupp 1 Arbete i EHT - GDQ? Introduktion närvaro 12:00-13:00 Lunch 13:00-15:15 Input närvaro Hemmasittare Fika Eget arbete - Gemensamt främjande arbetssätt? - Planera undervisningen utifrån gruppen? - Stödja tidigt? 15:15-15:45 Reflektion/Feed back tillsammans med partnerskolan 15:45-16:00 Tack å hej!

Dagen i andra ord Input Repetion Ny lag 1/1 Frånvaro GDQ - Målformulering Vittra - nu och framåt Arbetssätt Målformulering Nuläge - analys - handlingar Feed back - Partnerskolor Reflektion Önskad produkt Målformulering Gemensam bild av nuläget på enheten Genomförd analys Handlingar - Nu - Snart - Kanske Sedan

Repe//o est mater studiorum

Vad säger nya lagen? Lagförändring 1/7 Särskilt stöd och extra anpassningar Defini/on av särskilt stöd Enskild undervisning Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång Elevassistent OmfaDande specialpedagogiskt stöd Extra anpassningar Anpassningar i lärmiljön Material Grupperingar inom ramen för den ordinarie undervisningen Anpassade säd ad visa sina kunskaper

Effektiva team - i teori och praktik Effektiva team måste ha tydliga gemensamma mål

Nyanländ Tourette Svårt att planera Depri- merad Dåligt arbetsminne Sociala svårigheter Hög frånvaro Normal ADHD Dyskalkyli Svag motivation Språk- störning ADD Svag begåvning Diabetes Asperger Särskilt begåvad Jobbar långsamt Bråkstake? Autism Dyslexi? Jobbar snabbt Vittra 7 okt -14 Fysiskt handikapp

Stress

När man lär sig mår man bra!

20 15 Sta/s/k från Skolverket våren 2014 ÅP i år 9 21 % av pojkarna och 16 % av flickorna 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Främja - det är fint att stödja tidigt!

Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Var är vi? (Mätning) Hur gör vi? Vi mäter elevernas kunskaper fyra gånger per år. MA SV ENG SO NO MU Bild IDH HKK Slöjd Språk TK 1 2 3 4 5 6

Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Vart ska vi? (Analys) Hur gör vi? Individ - elev Individ - pedagog Grupp - elev Grupp - arbetslag

Hur blev det? Gemensamt arbetssätt inom Vittras elevhälsa - från åtgärdande till främjande Var är vi? Hur gör vi? Vart ska vi? Analysera kunskapsresultaten fyra gånger per år. EHT \llsammans med arbetslagen. Speciellt fokus på läsa, skriva räkna Planera undervisngen u\från gruppens behov. Stöd från EHT Följ upp resultaten och jämför mot föregående perioder

Ny lag 1/1 2015

Förändring i diskrimineringslagen Förändring i 1 kapitlet 1 från 1/1-15 Funk\onshinder Funk\onsnedsäDning

Förändring i diskrimineringslagen Ingen motsvarighet tidigare 1 kap. 4 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse,

Film om tillgänglig undervisning i idrott och hälsa

Tillgänglighet Bristande tillgänglighet i alla skolformer ska klassas som diskriminering. Träder i kraft den 1 januari 2015 Innefattar såväl undervisning som lokaler. http://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/tillganglighet/ Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/ Vittra 15 nov -14

Att arbete med tillgänglighet!

Vår idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande

Senaste resultat: Lilla kvaliteten

90 NKI snitt elever/föräldrar 68 45 VT14 HT1 23 0 Adolfsberg Gerdsken husparken Samset Brotorp akobsberg Lambohov Väsby Lidingö Rösjötorp Sjöstaden Södermalm örnskogen

90 NKI snitt elever/föräldrar 68 45 23 De 8 skolor med lägst resultat VT14 har alla ökad nöjdhet! VT14 var det 9 enheter under 60, nu 5! Vittra totalt: från 62 till 65! VT14 HT1 0 Adolfsberg Gerdsken husparken Samset Brotorp akobsberg Lambohov Väsby Lidingö Rösjötorp Sjöstaden Södermalm örnskogen

Vittra Nu och framåt: Bakgrund

Bygga hygienfaktorer men på Vittras unika sätt För att leva upp till varumärkeslöftet behövs en stabil grund De unika, särskiljande faktorerna för Vittra måste vara styrande för de hygienfaktorer som måste rättas till Genom att ha en tydlig topp och riktning kan åtgärder genomföras som bygger mer fundamentala faktorer som pålitlighet och trygghet men på Vittras unika sätt Hygienfaktorer Vittras koncept och pedagogik Ledarskap Rutiner Nöjda medarbetare Kultur Ordning Arbetsro Kommunikation Särskiljande faktorer

Vittra Nu och framåt: Förflyttning av vittra en sammanfattning av 9 månaders arbete på 9 minuter

Med starkt engagemang och pedagogik i framkant lockar vi fram nyfikenheten hos våra barn och elever. Det skapar trygga individer, goda kunskapsresultat och livslångt lärande. Önskvärda associationer Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar - det är den bästa grunden för ett livslångt lärande Helhet Engagemang Samtida Kundnyttor Bevis Bevis Bevis Varumärkeslöfte

Plattform Varumärkesplattform s%

Plattform blir förståeliga verktyg Internt Varumärkesplattform 26 Vittraverktyg o 12 mätområden s%

Plattform blir förståeliga uttryck Varumärkesplattform Externt PPT och broschyr: Vittra på 30 min s% Intern film: Vittra på 3 min Tagline: Vittra på 3 sek

Plattform i 3 led Internt Varumärkesplattform Externt PPT och broschyr: Vittra på 30 min 26 Vittraverktyg o 12 mätområden s% Intern film: Vittra på 3 min Tagline: Vittra på 3 sek

Plattform försvinner Internt 26 Vittraverktyg o 12 mätområden Varumärkesplattform X s% Externt PPT och broschyr: Vittra på 30 min Intern film: Vittra på 3 min Tagline: Vittra på 3 sek

Verktyg och uttryck Internt Externt PPT och broschyr: Vittra på 30 min 26 Vittraverktyg o 12 mätområden Intern film: Vittra på 3 min Tagline: Vittra på 3 sek

Vår plattform sett på ett annat sätt Skolan/förskolan: våra barn/elever och medarbetare Vittraverktyg Önskvärda associationer Vår pedagogiska utgångspunkt och kultur Styrdokument Vår drivkraft Vår idé Vår vision

De 26 Vittraverktygen aktiviteter som utmärker oss 1. Kommunikationspolicy 13. Vittradag 2. Träningsläger 14. Inkluderande förhållningssätt 3. Förhållningsätt och spelregler 15. Höga förväntningar 4. Professionellt bemötande 16. Lärmiljö utifrån barn/elevers behov 5. Vittrabok 17. Daglig samling 6. Vittraomdöme 18. Hållbarhetsarbete utifrån ekonomi, samhälle och miljö 7. IUP/UP; Personlig utveckling, Lära att lära och Kunskapsutveckling 19. Åldersintegrerade arbetslag 20. Digitala verktyg 8. Daglig reflektion 21. Sammanhållna arbetspass 9. Kvartalsvis uppföljning av kunskapsresultat 22. Kollegialt lärande 10. Lärare är med barnen/eleverna under hela dagen 23. Planera och utvärdera lärandet 11. Samsyn i planering och bedömning utifrån barnen/elevernas behov 12. Beprövad pedagogik, metoder och arbetssätt 24. Aktuella händelser i ett sammanhang 25. Erfarenhetsbaserat lärande 26. Sammanhangsstyrd undervisning

Vår drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar - det är den bästa grunden för ett livslångt lärande

Nu och framåt!

GDQ - Gemensamma mål?

Från grupp till effektivt team En arbetsgrupp består av medlemmar som strävar efter att skapa gemensamma mål och att utveckla en effektiv och välfungerande organisationsstruktur för att nå dessa mål. Gruppen blir ett team när gemensamma, delade mål har etablerats och det finns effektiva metoder för att nå dessa mål. Susan Wheelan

Mål och högpresterande team (Wheelan) Karaktäristiskt för högpresterande team är att gruppens medlemmar är medvetna och klara över teamets mål Ahven om medlemmarna verkar veta vad som är gruppens mål har de ofta olika tankar vad som behövs för att uppnå dem Ord betyder olika för olika människor Vad innebär det t.ex. att utveckla en mål- och handlingsplan?

Nödvändigt att diskutera gruppens mål och vad dessa innebär för de olika gruppmedlemmarna Det är ingen idé att försöka arbeta för att förverkliga målen innan alla är klara över målen och dess innebörd Karaktäristiskt för högpresterande team är att de är överens om målen - Ohverens att målen är viktiga - Förnuftiga - Uppnåeliga - Gynnar teamet och organisationen

Vissa mål är inte alltid så stimulerande men kan vara viktiga för teamet och organisationen För att teamet skall lyckas bra måste medlemmarna förstå betydelsen av målen

Mål- taxonomi för arbetsgrupper - Gruppens syfte, medlemmar, intressenter och mål A. Syfte med gruppen: Plats Tid Processmål - Nu/hela tiden Framtida resultat - Sedan Vision - Kanske sedan B. Inre fokus/vi själva Vilka är medlemmar och vilken funktion har vi får gruppen? 1. Spelregler 3. Utvecklingsmål 5. Ledstjärnor C. Yttre fokus/våra intressenter: Vilka har intresse i vårt arbete/vilka arbetar vi för? 2. Standard utåt 4. Operativa mål 6. Vision

SMARTA-MÅL - Specifika - Mätbara - Accepterade - Realistiskt - Tidsatta - Attraktivt

Spelregler Mål Nuläge Analys Handlingar

Spelregler Effektiva möten - en deltagare har ett extra ansvar att diskussionerna är kopplade till agendan Prestigelöst - tillsammans blir det bättre, grunden för alla beslut är alltid utifrån elevernas bästa Vi arbetar Medvetet och förankrar det vi gör i teamet Alla äger uppgiften att informera sig själva Främjande kommer först!

Spelregler Mål Nuläge Effektiva möten - en deltagare har ett extra ansvar att diskussionerna är kopplade till agendan Prestigelöst - tillsammans blir det bättre, grunden för alla beslut är alltid utifrån elevernas bästa Analys Handlingar Vi arbetar Medvetet och förankrar det vi gör i teamet Alla äger uppgiften att informera sig själva Främjande kommer först!

MÅL Alla elever som riskerar att inte nå målen har uppmärksammats och har antingen en extra anpassning, särskilt stöd eller en främjande/förebyggande insats som syftar till att eleven ska uppnå kunskapskraven. Elevhälsan är involverad i planeringen av undervisningen minst en gång per termin och undervisningsgrupp. Använda kunskapsresultaten för att fördela resurserna efter varje period efter analys. 100 % av eleverna är behöriga till gymnasiet efter år nio Alla arbetslag ska genomföra SPSM:s självskattningsverktyg

Spelregler Mål Nuläge Effektiva möten - en deltagare har ett extra ansvar att diskussionerna är kopplade till agendan Prestigelöst - tillsammans blir det bättre, grunden för alla beslut är alltid utifrån elevernas bästa Alla elever som riskerar att inte nå målen har uppmärksammats och har antingen en extra anpassning, särskilt stöd eller en främjande/ förebyggande insats som syftar till att eleven ska uppnå kunskapskraven. Elevhälsan är involverad i planeringen av undervisningen minst en gång per termin och undervisningsgrupp. Använda kunskapsresultaten för att fördela resurserna efter varje period efter analys. 100 % av eleverna är behöriga till gymnasiet efter år nio Analys Handlingar Vi arbetar Medvetet och förankrar det vi gör i teamet Alla äger uppgiften att informera sig själva Främjande kommer först!

Partnerskolor Stockholm Sollentuna Vallentuna Södermalm Lidingö Sjöstaden Telefonplan Saltsjö-Boo Törnskogen Mitt Brotorp Röda Stan Jakobsberg Kungshagen Lambohov Frösunda Väsby Östertälje Gerdsken - Rösjötorp Luma Park

Vilka är era spelregler och gemensamma mål?

Närvaro

Närvaro Systematisk kontroll av närvaro Riskfaktorer ELOF Förebygga ELOF-ärenden inkludering och tillgänglighet Jobba tillbaka hemmasittare Vittra 15 nov -14

Systematisk kontroll av närvaro Vilka rutiner har vi? Mottagande i skolan på morgonen Sjukanmälan Daglig uppföljning av frånvaro Vittra 15 nov -14

Rutiner för att hantera hög frånvaro Kartlägga hur gör ni? Analys Varför? Mönster? Följa upp hög frånvaro hur gör vi? Samtal med föräldrarna? Vem? Sjukintyg? Hälsosamtal med ssk? Besök hos skolläkaren? Samtal med SYV? Vittra 15 nov -14

ELOF-ärenden Elever med Lång Ogiltig Frånvaro (Skolverkets definition) Hemmasittare? Sjuk? Skolkare? Vittra 15 nov -14

Olika typer av frånvaro 1. Elever som ofta är hemma hela dagar och längre 2. Elever som har ströfrånvaro 3. Elever som är i skolan, men inte på lektionerna 4. Elever som är tillsammans med andra utanför skolan på skoltid Fungerande skolgång = stark skyddsfaktor! (Socialstyrelsen 2010) Vittra 15 nov -14

Hemmasittare 12100 hade återkommande ogiltig ströfrånvaro 500 elever hade hemundervisning pga säkerhetsskäl Till största delen elever i skolår 7-9 Numera ungefär lika många pojkar och flickor Stora brister i kommunernas skolpliktsbevakning Över 1600 elever helt frånvarande i minst en månad ANTALET ELEVER SOM INTE GÅR I SKOLAN ÖKAR STORT! Vittra 15 nov -14

Riskgrupper Elever som saknar KASAM (Känsla Av SAMmanhang): Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet (Antonovsky) Ungdomar med stress där kraven är för höga eller för låga i förhållanden till elevens förmåga Vittra 15 nov -14

Autismspektrumtillstånd (AST) Ca 4500 elever med AST frånvarande från skolan enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter Vanligaste skälen: Låg autismkompetens hos personalen Bristande stödinsatser Ca 50% av elever med AST når inte målen i åk 9 (Skolinspektionen 2012). Vittra 15 nov -14

Elever med svårigheter Vilka svårigheter sätter vi eleven i? Vittra 15 nov -14

Eleven visar stora brister i läsning och skrivning, hen uppträder störande på lektionerna. Arbetar inte med sina skoluppgifter och saknar arbetsmoral. Skolan har hittills inte lyckats erbjuda en studiemiljö som gjort det möjligt för eleven att utveckla fullgoda färdigheter i läsning och skrivning. Studiemiljön har varit sådan att hen inte kunnat utveckla en god arbetsmoral. Vittra 15 nov -14

Skolan (och samhället) förr och nu Mer info Snabbare info Mer verbal info Krav på bearbetning Svar önskas Vittra 15 nov -14

The Big Five Vittra 15 nov -14

Diagnoskriterierna för AST Svårigheter med Kommunikation Socialt samspel Föreställningsförmåga à Jämför med Läroplanens nya krav/ the big 5 Vittra 15 nov -14

Beteende: Orsaker: Låg begriplighet hanterbarhet - meningsfullhet Vittra 15 nov -14

Om energiåtgång Försover sig Kommer försent Vikarie Rast Gympa Fel mat Någon stöter till i kapprummet Med kognitiva svårigheter / låg stresströskel Utan kognitiva svårigheter/ hög stresströskel

Förebygga ELOF-ärenden Inkluderande pedagogik och tillgänglighet Vittra 15 nov -14

Framgångsfaktorer i arbetet med elever som inte går till skolan Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan Tidiga insatser Människosyn Tolerans och förståelse i kamratgruppen Gör eleven delaktig Samarbete mellan hem och skola Välfungerande EHT Anpassad lärmiljö Individuell kartläggning! Lågaffektivt bemötande Tydlig information Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier Samverkansinsatser Vittra 15 nov -14

Kartläggning mycket viktigt! Individualisera insatserna Sätta konkreta mål och delmål Skapa strategier och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten för elev och föräldrar Utgå från starka sidor och intressen Vittra 15 nov -14

Kartläggning Elevens behov och förmågor Arbetslagets behov och förmågor Hela verksamhetens behov och tillgångar Lärmiljön Vittra 15 nov -14

Vittra 15 nov -14

Litteraturförslag Ross Greene: http://www.livesinthebalance.org/, Vilse i skolan (2011), Att bemöta explosiva barn (2012) Pedagogiskt perspektiv: http:// media.pedagogisktperspektiv.se/2014/09/ artikel_12_vad_ar_collaborative_and_proactive_solutions.pdf Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Kenth Hedevåg: www.trippelkommunikation.se Skollagen (2010:800) Vittra 15 nov -14

Fler litteraturförslag Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätt till utbildning, Skolfrånvaro och vägen tillbaka, Skolan och Aspergers syndrom Skolinspektionen: inte enligt mallen (rapport 2012:11) ELOF-arbetsplan sök på Stenugnsund ELOF-plan Bo Hejlskov: http://www.hejlskov.se/ Beteendeproblem i skolan (2014) Diana Lorentz: Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och asperger (2012) Vittra 15 nov -14

Nuläge - analys - handlingar

Nuläge 5 elever har en oroväckande frånvaro. 7 rapporterade kränkningar 6 åtgärdsprogram 3 elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i år 3, 5 i år 6 och 7 elever riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet i år 9 Övrigt Fem elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i bild i år 9. Tre elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i samtliga NO-ämnen i år 9. Låga resultat i NO överlag på skolan. Ett par pedagoger i seniorerna baserar hela sin bedömning på inlämnade uppgifter Den pedagogiska miljön i juniorlaget är inte tillräckligt tillgänglig

Spelregler Mål Nuläge Effektiva möten - en deltagare har ett extra ansvar att diskussionerna är kopplade till agendan Prestigelöst - tillsammans blir det bättre, grunden för alla beslut är alltid utifrån elevernas bästa Vi arbetar Medvetet och förankrar det vi gör i teamet Alla äger uppgiften att informera sig själva Främjande kommer först! Alla elever som riskerar att inte nå målen har uppmärksammats och har antingen en extra anpassning, särskilt stöd eller en främjande/ förebyggande insats som syftar till att eleven ska uppnå kunskapskraven. Elevhälsan är involverad i planeringen av undervisningen minst en gång per termin och undervisningsgrupp. Använda kunskapsresultaten för att fördela resurserna efter varje period efter analys. 100 % av eleverna är behöriga till gymnasiet efter år nio Analys Nuläge 5 elever har en oroväckande frånvaro. 7 rapporterade kränkningar 6 åtgärdsprogram 3 elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i år 3, 5 i år 6 och 7 elever riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet i år 9 Övrigt Fem elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i bild i år 9. Tre elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i samtliga NOämnen i år 9. Låga resultat i NO överlag på skolan. Ett par pedagoger i seniorerna baserar hela sin bedömning på inlämnade uppgifter Den pedagogiska miljön i juniorlaget är inte tillräckligt tillgänglig Handlingar

Analys Elever med högfrånvaro måste redas ut - vi vet i nuläget inte orsakerna till frånvaron. Kränkningarna på skolan är främst kopplade till två grupper på juniorerna. Det är ett oönskat språkbruk bland seniorerna som kan uppfattas kränkande. 3 av åtgärdsprogrammen är i samma grupp på seniorerna. Skolans närvaro rutiner behöver ses över. Pedagogen i NO gör sin bedömning utifrån icke inlämnade uppgifter. Eleverna har missat mycket bild och därför inte hunnit slutföra sina uppgifter. Eleverna som riskerar att inte nå målen i svenska i år tre är nyanlända. Pedagogerna i junorlaget behöver stöd för att utveckla den pedagogsika miljön.

Spelregler Mål Nuläge Effektiva möten - en deltagare har ett extra ansvar att diskussionerna är kopplade till agendan Prestigelöst - tillsammans blir det bättre, grunden för alla beslut är alltid utifrån elevernas bästa Vi arbetar Medvetet och förankrar det vi gör i teamet Alla äger uppgiften att informera sig själva Främjande kommer först! Alla elever som riskerar att inte nå målen har uppmärksammats och har antingen en extra anpassning, särskilt stöd eller en främjande/ förebyggande insats som syftar till att eleven ska uppnå kunskapskraven. Elevhälsan är involverad i planeringen av undervisningen minst en gång per termin och undervisningsgrupp. Använda kunskapsresultaten för att fördela resurserna efter varje period efter analys. 100 % av eleverna är behöriga till gymnasiet efter år nio Analys Elever med högfrånvaro måste redas ut - vi vet i nuläget inte orsakerna till frånvaron. Kränkningarna på skolan är främst kopplade till två grupper på juniorerna. Det är ett oönskat språkbruk bland seniorerna som kan uppfattas kränkande. 3 av åtgärdsprogrammen är i samma grupp på seniorerna. Skolans närvaro rutiner behöver ses över. Pedagogen i NO gör sin bedömning utifrån icke inlämnade uppgifter. Eleverna har missat mycket bild och därför inte hunnit slutföra sina uppgifter. Eleverna som riskerar att inte nå målen i svenska i år tre är nyanlända. Pedagogerna i junorlaget behöver stöd för att utveckla den pedagogsika miljön. Nuläge 5 elever har en oroväckande frånvaro. 7 rapporterade kränkningar 6 åtgärdsprogram 3 elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i år 3, 5 i år 6 och 7 elever riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet i år 9 Övrigt Fem elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i bild i år 9. Tre elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i samtliga NOämnen i år 9. Låga resultat i NO överlag på skolan. Ett par pedagoger i seniorerna baserar hela sin bedömning på inlämnade uppgifter Den pedagogiska miljön i juniorlaget är inte tillräckligt tillgänglig Handlingar

Handlingar Kort sikt - innan jul Hela EHT möter upp senior-laget och reder ut vad eleverna som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i år 9 saknar. Kurator påbörjar en utredning kring de elever som har hög frånvaro Socialpedagog och SSK bokar in sig på nästa juniormöte för att diskutera orsakerna till att det förekommer kränkningar Socialpedagog initierar ett arbete kring språkbruket i seniorlaget via ledningsgruppen. Specialpedagog möter upp ansvarspedagogen där tre av åtgärdsprogrammen Rektor ser över skolans rutiner för närvaro. Rektor tar upp bildundervisningen i ledningsgruppen Specialpedagog gör en pedagogisk utredning på de nyanlända eleverna. Specialpedagogen söker samverkan med försteläraren i NO för att utveckla pedagogiken. Lång sikt - Läsåret 14/15 Handleda NO-pedagogen i sin bedömning. Skapa rutiner för nyanlända elever. Skapa ett projekt kring att arbeta med en tillgänglig pedaogisk miljö. Delta i planeringen av undervisningen under nästa termin Genomföra självskattiningen kring tillgänglighet från DO

Spelregler Mål Nuläge Effektiva möten - en deltagare har ett extra ansvar att diskussionerna är kopplade till agendan Prestigelöst - tillsammans blir det bättre, grunden för alla beslut är alltid utifrån elevernas bästa Vi arbetar Medvetet och förankrar det vi gör i teamet Alla äger uppgiften att informera sig själva Främjande kommer först! Alla elever som riskerar att inte nå målen har uppmärksammats och har antingen en extra anpassning, särskilt stöd eller en främjande/ förebyggande insats som syftar till att eleven ska uppnå kunskapskraven. Elevhälsan är involverad i planeringen av undervisningen minst en gång per termin och undervisningsgrupp. Använda kunskapsresultaten för att fördela resurserna efter varje period efter analys. 100 % av eleverna är behöriga till gymnasiet efter år nio Analys Elever med högfrånvaro måste redas ut - vi vet i nuläget inte orsakerna till frånvaron. Kränkningarna på skolan är främst kopplade till två grupper på juniorerna. Det är ett oönskat språkbruk bland seniorerna som kan uppfattas kränkande. 3 av åtgärdsprogrammen är i samma grupp på seniorerna. Skolans närvaro rutiner behöver ses över. Pedagogen i NO gör sin bedömning utifrån icke inlämnade uppgifter. Eleverna har missat mycket bild och därför inte hunnit slutföra sina uppgifter. Eleverna som riskerar att inte nå målen i svenska i år tre är nyanlända. Pedagogerna i junorlaget behöver stöd för att utveckla den pedagogsika miljön. Nuläge 5 elever har en oroväckande frånvaro. 7 rapporterade kränkningar 6 åtgärdsprogram 3 elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i år 3, 5 i år 6 och 7 elever riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet i år 9 Övrigt Fem elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i bild i år 9. Tre elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven i samtliga NOämnen i år 9. Låga resultat i NO överlag på skolan. Ett par pedagoger i seniorerna baserar hela sin bedömning på inlämnade uppgifter Den pedagogiska miljön i juniorlaget är inte tillräckligt tillgänglig Kort sikt - innan jul Handlingar Hela EHT möter upp senior-laget och reder ut vad eleverna som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i år 9 saknar. Kurator påbörjar en utredning kring de elever som har hög frånvaro Socialpedagog och SSK bokar in sig på nästa juniormöte för att diskutera orsakerna till att det förekommer kränkningar Socialpedagog initierar ett arbete kring språkbruket i seniorlaget via ledningsgruppen. Specialpedagog möter upp ansvarspedagogen där tre av åtgärdsprogrammen Rektor ser över skolans rutiner för närvaro. Rektor tar upp bildundervisningen i ledningsgruppen Specialpedagog gör en pedagogisk utredning på de nyanlända eleverna. Specialpedagogen söker samverkan med försteläraren i NO för att utveckla pedagogiken. Lång sikt - Läsåret 14/15 Handleda NO-pedagogen i sin bedömning. Skapa rutiner för nyanlända elever. Skapa ett projekt kring att arbeta med en tillgänglig pedaogisk miljö. Delta i planeringen av undervisningen under nästa termin

Partnerskolor Stockholm Sollentuna Vallentuna Södermalm Lidingö Sjöstaden Telefonplan Saltsjö-Boo Törnskogen Mitt Brotorp Röda Stan Jakobsberg Kungshagen Lambohov Frösunda Väsby Östertälje Gerdsken - Rösjötorp Luma Park

Dagen i andra ord Input Repetion Ny lag 1/1 Frånvaro GDQ - Målformulering Förändringsarbete Vittra nu och framåt Arbetssätt Målformulering Nuläge - analys - handlingar Feed back - Partnerskolor Reflektion Önskad produkt Målformulering Gemensam bild av nuläget på enheten Genomförd analys Handlingar - Nu - Snart - Kanske Sedan