Delårsrapport per augusti 2014 jämte årsprognos

Delårsrapport per augusti 2014 jämte årsprognos

INNEHÅLL delårsrapport 2014 AUGUSTI jämte årsprognos Finansiell analys 1 Samhällsekonomisk utveckling 5 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2012-2015 8 God ekonomisk hushållning och prioriterade mål 10 Internkontroll 13 Kommunövergripande utvecklingsområden 17 Medarbetare 25 Verksamheten jan-augusti 2014 28 Verksamheten framtiden 40 Driftredovisning 47 Resultaträkning 49 Balansräkning 52 Kassaflödesrapport 57 Investeringsredovisning 58 Sammanställd redovisning 60 Finansiell profil 61 Delårsrapporten gäller för perioden januari till augusti månad 2014 Samt årsprognos för år 2014.

Delårsrapport 2014 1 FINANSIELL ANALYS - KOMMUNEN Hallstahammars kommun redovisar ett positivt prognosresultat för år 2014. Resultatet beräknas fn uppgå till +26,9 Mkr inklusive jämförelsestörande poster exklusive dessa uppgår prognosresultatet till 22,9 Mkr (återbetalning avtalsförsäkringar från AFA). Delårsesultatet är betydligt högre än årsprognosen. Delårsresultatet uppgår till +44,9 Mkr. Skillnaden ligger framförallt i semesterlönehanteringen. Månadsvis påförs intjänad semesterrätt. När den sedan tas ut minskas budgetkontot i motsvarande grad. Under perioden september till december påförs sedan intjänad semester som i flertalet fall redan är uttagen (årets semesterrätt, sparade semesterdagar ökar något mellan åren). Under perioden september till december beräknas resultat sjunka med omkring 18 Mkr. Utöver periodiseringen av intjänad respektive uttagen semester beräknas kostnaderna för utredningsplaceringar inom barn och ungdomsvården öka under de resterande månaderna. I förhållande till föregående år ses liknande mönster. Delårsresultatet ger alltså en något för bra bild över det ekonomiska läget. Budgetramarna utökades inför 2014 med drygt 36 Mkr. Detta bör beaktas när man jämför budgetutfallet mellan åren. Jämför man faktiskt utfall mellan åren framgår att flertalet nämnder har god överensstämmelse mellan budgetram och beräknat utfall. Svårigheter kvarstår dock för socialnämndens verksamhetsområde individ och familjeomsorg. Övriga verksamhetsområden inom socialnämnden uppvisar överskott mot budgetramen. När man analyserar beräknat utfall framträder att relativt stora budgetöverskott finns på intäktssidan, såväl verksamheternas intäkter som gemensamma finansiella intäkter. Detta bör beaktas inför kommande mål och budgetomgångar. Skatteprognos uppvisar mot budgeten relativt stora budgetöverskott, förklaringen ligger dels i ökad befolkning men också i en bättre skattekraftstillväxt i landet. Nedan beskrivs kortfattat befolkningsutvecklingen och den prognos som ingår i planeringsförutsättningarna Folkmängd i Hallstahammars kommun efter åldersklass Ålder / År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0-5 1 022 1 057 1 065 1 074 1 072 1 102 1 109 1 117 1 124 6-9 672 657 670 673 703 708 713 718 714 10-12 457 473 498 520 514 500 503 520 552 13-15 472 497 482 480 496 518 538 533 520 16-18 606 548 510 512 533 519 517 532 551 19-24 1 220 1 214 1 212 1 162 1 111 1 092 1 080 1 069 1 051 25-44 3 228 3 277 3 326 3 382 3 423 3 449 3 503 3 535 3 558 45-64 4 145 4 062 4 036 4 044 4 042 4 044 4 003 4 010 4 032 65-79 2 569 2 668 2 737 2 751 2 766 2 793 2 823 2 799 2 791 80-100 955 969 962 977 992 1 004 1 019 1 057 1 077 Totalt 15 346 15 422 15 498 15 574 15 651 15 729 15 809 15 889 15 970 Faktiskt utfall 15 524 Prognos 15630 15705 15780 15 855 osv Som framgår är befolkningssiffrorna bättre än prognosen. I budgeten för år 2014 är skatteprognosen uträknad utifrån en befolkning om 15 500 invånare. Om befolkningssiffrorna fortsätter att utvecklas i positiv riktning ges ytterligare möjligheter att utöka budgetramarna inför 2015 utöver de tillskott som finns i nuvarande Mål och Budgetdokument. Det finns dock gott om utmaningar framöver så det gällerr att försöka hålla en långsiktig hållbar resultatnivå. Prognosen för årsresultatet ligger på en resultatnivå kring 3,3 procent av skatter o statsbidrag Skatte- och bidragsprognosen pekar mot ett överskott, i förhållande till gällande budgetplan om 7 miljoner kronor. Finansnettot beräknas dessutom bli bättre än budget.

Delårsrapport 2014 2 Slutavräkning för år 2013 och 2014 Slutavräkningen för år 2013 beräknas bli -0,5 Mkr medan delavräkningen för år 2014 beräknas bli +2,5 Mkr betydligt bättre än vad som antogs i budgetdokumentet, då allt tydde på en negativ avräkning om cirka 3 Mkr. Utöver bättre skattekrafttillväxt i landet påverkas avräkning positivt av vår befolkningstillväxt. Vår kommun får dock inte full effekt i skatteutfallet eftersom vi tillhör gruppen som förlorar på den nya skatteutjämningen. Framförallt inom delmodulen kollektivtrafik där ingen hänsyn tas till egenproducerad trafik. Vår trafikbudget beräknas omsluta nästan 15 Mkr 2014 men mindre än 2 Mkr tas det hänsyn till i utjämningen. Avslutande kommentarer *Betalningsstyrkan på lång och medellång sikt är god. *Betalningsstyrkan på kort sikt har förbättrats mot tidigare år och uppgår till cirka 30 dagar. Delårets nettoinvesteringar är fullt ut finansierade med egna medel. *Pensionsförpliktelserna och borgensåtagandena är omfattande och är i jämförelse med övriga kommuner höga. *De finansiella anläggningstillgångarna, framförallt i form av pensionsplaceringar har ökat väsentligt under de senaste åtta åren och bidrar starkt till att betalningsstyrkan på medellång sikt har förbättrats. Ändrad redovisningsprincip finns från och med 2011 och möjligheten att utifrån syftet med placeringen, nämligen att säkra ett långt pensionsåtagande, stängs nu och alla pensionsplaceringar skall från och med 2011 redovisas som kortfristiga fordringar. För jämförbarheten över tiden ingår även fortsättningsvis dessa placeringar utifrån syftet och inte placeringshorisont. Dessa placeringar skall endast användas för att matcha framtida pensionsutbetalningar och inte som en likviditetsreserv för att jämna ut betalningsströmmar i ett årsperspektiv. I balansräkningen redovisas dessa placeringar under egen rubrik bland omsättningstillgångar. *Kommunens långfristiga upplåning är i jämförelse med övriga kommuner relativt låg och ingen nyupplåning har skett eller är planerade för år 2014. *Kommunen prognostiserar, för trettonde året i rad ett positivt resultat för år 2014. Balanskravet/resultatet överensstämmer med delårsresultatet och prognosresultatet för år 2014. Jämförelsestörande poster finns men inga reavinster eller likande. Balanskravsutredningen redovisas nedan. *Styrelsen och nämnderna uppvisar för år 2014 budgetöverdrag om drygt 6 Mkr motsvarande mindre än 1% av budgetramen. Dock bör beaktas att delar av planeringsreserven inte är utfördelad. Tas hänsyn till detta och övriga verksamhetsposter under finansförvaltningen uppvisar driftredovisningen budgetbalans, till och med överskott mot budget. *Volymutvecklingen i jämförelse med övriga kommuner indikerar en högre ökningstakt i vår kommun. Mätt över en längre period (2013-2016) har vi en likartad volymökning men vår ökning ligger tidigt i perioden medan snittkommunen har sin största ökning de sista åren. Kommunens finansiella ställning förstärks och vi går ytterligare stärkta ur 2014 och förutsättningarna för de kommande åren ser relativt bra ut. Behoven, önskemålen som framförts inför budgetprocessen indikerar att nu liggande budgetplan inte räcker, men förutsättningarna för att få ihop en budgetplan som både ger goda betingelser för våra verksamheter och en tillräcklig totalekonomi har förbättrats i och med det goda prognosresultatet för år 2014. Det finns gott om utmaningar de kommande åren i form att nytt äldreboende och ökande målgrupper inom såväl förskola som skola. Utöver detta gäller också att hantera övriga önskemål och behov.

Delårsrapport 2014 3 Balanskravutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 26,9 Mkr Inga reavinster att räkna av engångsintäkt återbetalning AFA/FORA 04 beräknat till 4,0 Mkr ingår i årsresultatet. Inga regleringar med hänvisning till RUP (finns beslut om rätt att disponera 2 Mkr till jobbcenter, men prognosen är att medel disponeras från och med år 2015) Vissa regleringar kommer att ske inom fritt eget kapital för va-kollektivets skuld angående regresskrav översvämningar. I övrigt sker smärre reglering för övriga poster inom det fria egna kapitalet. Slutlig ställning till regleringarna tas i samband med att årsredovisningen fastställs för år 2014. Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp, inklusive försäljningar och jämförelsestörande poster 2002 1,0 % 5,4 Mkr 2003 1,6 % 8,9 Mkr 2004 1,7 % 9,9 Mkr 2005 1,5 % 8,8 Mkr 2006 1,9 % 11,0 Mkr 2007 1,4 % 8,9 Mkr 2008 0,6 % 4,1 Mkr 2009 3,4 %.24,1 Mkr 2010 2,8 % 20,3 Mkr 2011 2,4 % 18,4 Mkr 2012 4,6 % 35,0 Mkr 2013 3,7 % 29,1 Mkr 2014pr 3,3% 26,9 Mkr Verksamhetsförändringar pga demografiutvecklingen

Delårsrapport 2014 4 Det är nu tydligt att kommunsektorn kommer att behöva hantera kraftiga kostnadsökningar som följer av allt fler yngre och äldre. Det demografiska trycket ökar från 0,5 till 1,0 procent i kommunerna fram till 2015 och ökar sedan ytterligare. Dessutom är många skolor, sjukhus, simhallar och vatten- och avloppsanläggningar i behov av kraftiga renoveringar eller ombyggnationer. Investeringsutgifterna är hittills fördubblade i kommuner och landsting under 2000-talet, något som påverkar både kostnader och skuldsättning. Denna utveckling fortsätter. Kommunens årsklocka/styrmodell I samband med Kommunfullmäktiges sammanträde i juni 2011 fastställdes prioriterade mål och mål för god ekonomisk hushållning samt de ekonomiska ramarna för Hallstahammars kommun för perioden 2012-2015. I samband med att de prioriterade målen antogs också indikatorer under respektive mål för att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen. Därefter har alla kommunens nämnder fått uppdraget att arbeta fram och anta nämndmål som arbetar i den riktning som kommunfullmäktige pekat ut i sin vision om Det goda livet i storstadens närhet och i de prioriterade målen. Alla nämnder förväntades således arbeta fram och anta mål som stödjer och möjliggör visionen samt de prioriterade målen. Beroende av att nämnderna har så vitt skilda uppdrag från kommunfullmäktige så ser också målen lite olika ut men alla mål strävar mot att förverkliga visionen och de prioriterade målen. Detta ger sammantaget kommunen bättre förutsättningar än tidigare att lyckas i sin strävan efter måluppfyllelse och ännu bättre kommunal verksamhet. Nämnderna har vidare fastställt indikatorer för respektive mål. Vision och kommunfullmäktigemålen är vägledande för nämndernas fortsatta arbete. Uppföljning av kommunfullmäktigemålen sker i denna rapport. Styrelsens och nämndernas uppföljning av målarbetet sker i respektive nämndrapport.

Delårsrapport 2014 5 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Starkt skatteunderlag trots måttlig BNP-tillväxt (Sveriges Kommuner o Landstings bedömning) Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att prognosen för årets BNP-tillväxt skrivs ner från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att vi tvingas skruva ner vår tidigare bedömning för i år. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år.

Delårsrapport 2014 6 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Åren 2016 2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Skatteunderlagstillväxten accelererar Under 2013 ökade antalet arbetade timmar i hyfsad takt. Samtidigt växte pensionsinkomsterna ovanligt mycket tack vare indexhöjning, en positiv effekt av balanseringen av det allmänna pensionssystemet och ett ökat antal pensionärer. Det ledde sammantaget till en måttlig skatteunderlagstillväxt, se diagram 1, som stämmer väl med det preliminära taxeringsutfall för inkomståret 2013 Skatteverket presenterade den 7 augusti. Det visade en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 3,5 procent 2013 jämfört med 2012. De senaste åren har förändringarna från augusti månads preliminära utfall till slutlig taxering varit små. Sannolikt kommer den slutliga taxeringen att visa en ökning på 3,5 3,6 procent, varför SKLi inte ser skäl att revidera prognosen för 2013 från april. I år räknas med att det underliggande skatteunderlaget växer i samma takt som genomsnittet för underliggande skatteunderlagstillväxt förra konjunkturcykeln (2001 2007). Det är en effekt av att stark utveckling av att arbetade timmar och lite större löneökningar än 2013 motverkas av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet. Ökningen hålls också tillbaka av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, varför förändringstalet för faktiskt skatteunderlag stannar på samma siffra som 2013.

Delårsrapport 2014 7 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: SKL. Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget accelerera tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till mycket stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten, främst till följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans.

Delårsrapport 2014 8 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 (delår per augusti) Bedömning av måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktige har antagit prioriterade mål samt mål för god ekonomisk hushållning för perioden 2012-2015 och dessa ska från och med innevarande mandatperiod följas upp och utfallet (måluppfyllelsen) bedöms enligt färgskalan röd-gul-grön. Alla nämnder har antagit mål, indikatorer, nyckeltal samt bedömningsgrunder för måluppfyllelsen under 2011/2012. Arbetet med att förverkliga de prioriterade målen har nu pågått under drygt två och ett halvt år av målperiodens fyra. Vissa tydliga förbättringar kan dock skönjas och att den positiva utvecklingen bibehålls i Svensk näringslivsranking utmärker sig särskilt bland de prioriterade målen. Det finns samtidigt stora utmaningar för kommunen vad gäller t.ex. folkhälsan. Kommunfullmäktige har redan tidigare antagit mål för dessa områden bla med målsättningen att certifiera kommunen som en Trygg och säker kommun enligt WHO standard. Målet att ansöka om certifiering 2014 kommer att nås. Befolkningen ökar stadigt och den sista juni uppgick befolkningen till 15550 invånare. Målen för god ekonomisk hushållning uppvisar god nivå. Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelse troligen kommer att nås inom målperioden. Sedan årsredovisingen 2012 har måluppfyllelsen förändrats positivt tom delår 2 2014 med + 27,2 % för kommunfullmäktiges prioriterade mål. Sammantaget kan kommunfullmäktige uppvisa följande utfall per den sista december för kommunfullmäktiges egna prioriterade 11 mål (KF:s 12 st mål för god ekonomisk hushållning redovisas till del längre fram i texten). 2012 2014 delår 2 Förändring Gröna 27,3% (3) 54,5 % (6) + 27,2 % Gula 54,5 % (6) 36,4 % (4) 18,1 % Röda 18,2 % (2) 9,1 % (1) 9,1 %

Delårsrapport 2014 9 Bedömning av måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Sammantaget har kommunfullmäktige antagit 12 mål för god ekonomisk hushållning. Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelse kommer nås inom målperioden. Sedan årsredovinsingen 2012 har måluppfyllelsen förändrats positivt för kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Andelen godkända mål är nästan 70 % efter drygt två och ett halvt år av målperiodens fyra år. 2012 2014 Delår 2 Förändring Gröna 66,6 % (8) 66,6 % (8) +/- 0 % Gula 8,3 % (1) 16,7 % (2) + 8,4 % Röda 25,0 % (3) 16,7 % (2) 8,3 % Resultaten redovisas i särskild bilaga. I denna finns samtliga bedömda mål, indikatorer samt beräkningsgrunder dokumenterade. Bedömning av måluppfyllelsen totalt för kommunfullmäktiges alla 23 mål 2012 2014 Delår 2 Förändring Gröna 47,8 % (11) 60,9 % (14) + 13,1 % Gula 30,4 % (7) 26,1 % () - 4,3 % Röda 21,8 % (5) 13,0 % (3) +/- 0 %

Delårsrapport 2014 10 Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning 2012-2015 Inledning Kommunfullmäktige har antagit mål för god ekonomisk hushållning för perioden 2012-2015 och dessa ska från och med innevarande mandatperiod följas upp och utfallet (måluppfyllelsen) bedöms enligt färgskalan röd-gul-grön. Alla nämnder har antagit nämndspecifika mål, indikatorer, nyckeltal samt bedömningsgrunder för måluppfyllelsen under 2011/2012. Arbetet med att förverkliga kommunfullmäktiges prioriterade mål har därmed nu passerat drygt två och ett halvt av målperiodens fyra. De gemensamma målen bedöms uppnå måluppfyllelse under målperioden. Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Utfall Utveckling Kommentar Finansiella mål för ekonomin Soliditeten ska överstiga 62 %. Soliditeten inklusive totala pensionsåtagandet ska överstiga 18 %. Årets resultat ska överstiga 1,5 % av skatteintäkterna (enl. balanskravet). Verksamhetens nettokostnader får förbruka högst 98 % av skatteintäkterna. Högst 20 % av skattekollektivets investeringar ska vara lånefinansierade. Avgiftskollektivets investeringar (VA+ stadsnät) får fullt ut lånefinansieras. Betalningsberedskapen ska uppgå till minst 14 dagar. Soliditeten uppgår till 71,0 % exkl. och 26,2 % inklusive pensionsåtagandet. Prognos på årsbasis 3,2%. 98,0 % av skatteintäkterna förbrukas. Samtliga investeringar klaras av mha avskrivningar och årsresultatet. Upplåning säkrar betalnings-beredskapen 30 dagar.

Delårsrapport 2014 11 Gemensamma ekonomiska mål för verksamheten Hallstahammars kommuns verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning Hallstahammars kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Energianvändningen i kommunen ska minska Inköpsverksamheten är effektiv genom hög köptrohet till tecknade avtal Effektiv lokalanvändning som leder till minskad total lokalyta Den externa finansieringen med bidrag ska öka (EU, projektmedel) Långsiktigt underhåll av fasta tillgångar säkerställs Resultatmålet nås, oförändrat antal kvm lokaler, kostnadseffektivare verksamhet och nöjda kunder. Stort antal sökande till annonserade tjänster med vissa undantag, personalenkät genomförd i delar av kommunen. Jämfört med basåret 2011 har energianvändningen i kwh minskat i kommunens verksamheter. De kommunala inköpen sker mot gällande avtal. Lokalutredningen beslutad 2013, slutlig försäljning av lokaler 2014. Jämfört med basåret 2011 har den externa finansieringen med bidrag ökat, takten har dock avstannat lite. För mycket lokaler eller för trång budget det är frågan. Prioriterade mål 2012-2015 Befolkningen ska öka med i genomsnitt 75 personer per år Positiv befolkningsutveckling under 2014. Sista juni 15550 invånare! Hallstahammars kommun ska arbeta för att senast 2014 ansöka om att certifiera kommunen som en Trygg och säker kommun enligt WHO standard Invånarnas delaktighet i samhället ska öka Kommunen ska arbeta för att kontinuerligt öka miljömedvetenheten hos anställda, invånare, företagare och övriga verksamma i kommunen. Oförändrat Arbetet påbörjat och många insatser genomförda. Följer tidsplan snart grönt. Förbättrade värden i NII-mätningen via SCB. Återvunnet material samt fler genomförda aktiviteter

Delårsrapport 2014 12 De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska årligen Minskat utsläpp från kommunens bilpool Andelen miljöanpassade inköp ska öka årligen i Hallstahammars kommun Ökning Alla elever når de nationella kunskapsmålen Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar har behov av barnomsorg kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet på önskat datum. Andelen av kunderna som upplever ett gott bemötande, god information och god tillgänglighet i kontakterna med den kommunala verksamheten ska öka. En mindre andel ska uppbära försörjningsstöd och fler i aktiv sysselsättning. Hallstahammars kommuns företagsklimat ska kontinuerligt förbättras. Senast 2014 ska vi vara bland de 70 bäst placerade kommunerna i riket i Svensk näringslivsranking (enkätdelen). Oförändrat Kunskapsresultaten ned i år 9. 70 % får plats på önskat datum. Bemötande, tillgänglighet, SBA mm ger kommunen goda omdömen. Färre uppbär försörjningsstöd än basåret och fler arbetar. Bland de topprankad i Västmanland och 33:e plats i Sverige.

Delårsrapport 2014 13 UPPFÖLJNING AV INTERNKONTROLLEN I HALLSTAHAMMARS KOMMUN 2014 Bakgrund I februari 2014 fastställde kommunstyrelsen internkontrollplanen för kommunstyrelsen 2014. Alla granskningsområden har en risk- och väsentlighetspoäng som visar på sannolikheten och risken kring ett specifikt tillsynsområde. I kommunstyrelsens kontrollplan för 2014 framgår att följande områden är under särskild kontroll under 2014: Inrapportering i PS Självservice Uppföljning och återrapportering av nämndsbeslut Delegationsbeslut, anmälan och hänvisning Tillgänglighet telefon Uppföljning av avtalstroheten Uppföljning av användande av egen bil istället för bilpool Genomlysning och gallring av aktuella styrdokument Uppföljning av förekomst av betalningspåminnelser Uppföljning 1 Internkontrollplanen 2014 för kommunstyrelsen Tre granskningsområden om varit aktuella i uppföljning 1: Tillgänglighet telefon Uppföljning av avtalstrohet Uppföljning och förekomsten av betalningspåminnelser Granskningsområde 1 -Tillgänglighet telefon Granskningsområde / Rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta? Rapportering till och när? RoV bedömning Tillgänglighet telefon Är kommunens tjänstemän nåbara via telefon Kommunchef tillsammans med förvaltningschefer och adm. chef Extern mätning 1 ggr/år Redovisas i årsredovisningen 5 RoV poäng, möjlig sannolikhet och allvarlig konsekvens.

Delårsrapport 2014 14 Syfte och metod Under maj-juni genomfördes en telefonimätning i i Hallstahammars kommun. Syftet var att ge en bild av kommunens kundmöten per telefon dvs visa vad inringande personer upplevde avseende tillgänglighet, bemötande och servicegrad. Mätningen har skett genom personspecifika samtal till växel och direktnummer samt ärendespecifika samtal via växeln. Källa: Undersökning av externt företag. Helhetsintryck Helhetsintrycket är en samlad bild av alla intryck och händelser i respektive samtal. En lång svarstid eller en negativ attityd kan t e x göra att helhetsintrycket är dåligt trots att allt övrigt fungerade bra. Helhetsintrycket bedöms på en femgradig skala från Mycket bra Bra Acceptabelt Dåligt eller Mycket dåligt. I undersökningen får 66% av samtalen något av de tre första betygen. Många kommuner befinner sig i spannet 60-70%. Förslag till åtgärd Information på Intranätet om telefonimätningen samt vilka förbättringar som ska göras En guide med samtliga sätt att hänvisa sin telefon. Riktlinjer för vad ett personligt meddelande ska innehålla Personlig kontakt med de som inte hänvisar sin telefon Utse kontaktpersoner i verksamheterna som ansvarar för att frågan om kundmötet per telefon hamnar i fokus samt identifiera utbildningsbehov. Göra en tekniköversyn för att fastställa varför spärrtoner och tekniskt fel uppstår. Granskningsområde 2- Uppföljning av avtalstrohet Granskningsområde / rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta? Rapportering till och när? RoV bedömning Uppföljning av avtalstrohet Granskning av att kommunfullmäktiges upphandlingspolicy följs Ek chef och kommunjurist Komplett kontroll och stickprov En gång per år Redovisas i årsredovisningen 5 RoV poäng, möjlig sannolikhet och kännbar konsekvens. Resultat och bedömning Första halvåret 2014 har kommunen handlat varor, tjänster och lokalhyror för totalt cirka 235 miljoner SEK. Av dessa avser cirka 31 miljoner direktupphandlingar, dvs köp av varor och tjänster under direktupphandlingsgränsen 270 000 SEK per år. Inom de köp som avser området över direktupphandlingsgränsen har cirka 96 % av inköpen gjorts hos ramavtalsleverantörer eller inom områden där endast en möjlig leverantör finns.

Delårsrapport 2014 15 Från och med halvårsskiftet 2014 har ny direktupphandlingsgräns införts i lagstiftningen (cirka 505 000 mot tidigare ca 270 000 SEK). Kommunen har bland annat med anledning av detta införskaffat ett nytt elektroniskt upphandlingssystem. Systemet innebär att kommunen nu har möjlighet att ta in anbud elektroniskt i alla upphandlingar inklusive i direktupphandlingar. Systemet innehåller även en avtalsdatabas vilket medfört att alla ramavtal nu finns tillgängliga via såväl intranät som via kommunens hemsida. För att kunna genomföra direktupphandling via det nya systemet kommer kommunen att tvingas att se över organisationen vad avser inköpsberättigade. Nuvarande organisation innehåller för stort antal för att detta ska kunna administreras via systemet. Denna översyn avser upphandlingsenheten att påbörja under hösten 2014. Kommunen planerar även en utökad uppföljning av de direktupphandlingar som genomförs. Granskningsområde 3- Uppföljning och förekomsten av betalningspåminnelser Granskningsområde / rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta Rapportering till och när RoV bedömning Uppföljning av förekomsten av betalningspåminnelser Granskning av leverantörsfakturor med avseende på betaldag i förhållande till förfallodag Ekonomichef Komplett kontroll ankomstregistret mot betalregistret Två gånger Redovisas i årsredovisningen 5 RoV poäng, möjlig sannolikhet och kännbar konsekvens. Mätperiod Mätning har skett för perioden januari till augusti 2014. Samtliga betalda fakturor ingår i kontrollen. Alla fakturor oavsett om tvist/samtal har påverkat utfallet. Oftast finns anteckning på fakturan om att undersökning pågår eller att tvist föreligger. Problemet är dock att dessa sk tillfälliga anteckningar tas bort i samband med att fakturan slutbetalas. Här finns anledning att fundera vidare om hur tvistliga fakturor skall hanteras framöver. Resultatet nedan behöver beaktas utifrån detta. Resultat och bedömning Hallstahammars kommun har under perioden januari till augusti 2014 slutbetalat 18852 st leverantörsfakturor. 16586 av dessa, eller 88% har betalats i tid. Nedan visas en tabell över antalet sena fakturor. Inom en vecka har ytterligare 1615 fakturor betalats och inom 14 dagar 369 fakturor. Efter två veckor kvarstår 282 fakturor som inte är betalda, flertalet av dessa är sk tvistliga där orsaken till dröjsmålet inte är dåliga betalningsrutiner utan beror på andra saker. Av betalningshistoriken framgår att av de icke tvistliga fakturorna är nästan 11 procent för sent betalda. Resultatet kan inte anses tillfredställande utan åtgärder behöver vidtagas för att förbättra fakturaflödet.

Delårsrapport 2014 16 För närvarande pågår ett arbete med att få till ett bättre flöde med sk Efakturor. Ett identifierat problemområde är sk samlingsfakturor, där många skall beslutsattestera sin fakturapost. För att försöka korta betalkedjan har ett antal samlingsfakturor ersatts av enskilda fakturor som beslutsattesteras av en person istället för flera. I den andra vågskålen ligger då att antalet leverantörsfakturor ökar.

Delårsrapport 2014 17 KOMMUNÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER PERIODEN 2012-2015 Det finns vissa utvecklingsområden som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare beslutat att satsa särskilda medel på i syfte att uppnå mål och visioner. DET GODA BOENDET BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsläget är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Folkmängden i Hallstahammar var 31 december 2013 15 524 personer, en ökning med 178 personer från föregående årsskifte. Folkmängden per 30 juni 2014 var 15550 en ökning sedan årsskiftet med 26 personer. Vårt kommuninvånarregister indikerar en befolkningssiffra i början av september på 15 630 personer, det vill säga en ökning med 106 personer sedan årsskiftet. Hittills i år har 128 nyfödda tillkommit. För närvarande indikerar ett litet negativt födelsenetto, vilket innebär att hela folkökningen kan hänföras till positivt flyttnetto. I förhållande till vår befolkningsprognos har vi idag en kommunbefolkning som klart överstiger prognosen. Vi har över 100 personer mer än vad vi räknade med i skatte- och statsbidragsprognosen. Detta innebär att förutsättningarna förbättrats utifrån nu gällande mål och budgetplan för det enskilda året 2015 med mer än 5,5 miljoner kronor. BEBYGGELSESTRUKTUR Nya villatomter Ett högt prioriterat område är inflyttning till kommunen. Det gäller att vi kan erbjuda attraktiva boendemiljöer nu och i framtiden. Därför prioriteras anläggandet av infrastruktur för nya bostadsområden högt. Under perioden är följande projekt prioriterade: De kommunala tomter som funnits utmed de nyöppnade gatorna på Duvhällarna är slutsålda. Skanska upplät till Smålandsvillan att marknadsföra 19 nyckelfärdiga hus på området 13 av dessa är avyttrade. Resterande sex tomter försäljer Skanska utan krav på husleverantör, varav en av dessa är såld. Nyproduktion på Sofielundsområdet i Strömsholm. I den fastställda detaljplanen finns förslag på tolv parhus. Parhusen har marknadsförts av PEAB som även uppfört ett visningshus. Efterfrågan på parhusen har varit låg varför PEAB valt att ombilda området till tolv tomter för friliggande småhus. Tomterna försäljs direkt av PEAB. Vidare finns i den angränsande detaljplanen möjlighet att uppföra ett flerbostadshus med upp till fyra våningar (15 lägenheter). Då intresset varit lågt överväger nu Peab på olika lösningar för att sälja tomterna. I Herrskogen, Strömsholm, finns elva nya kommunala tomter. En ny gata, Landåvägen, har färdigställts. En tomt har sålts under år 2012 och en tomt har sålts under 2013. Vid Sjöhaga/Utnäslöt har markägaren Calle Eriksson styckat av sex tomter för hästnära boende. Tomterna är byggklara d.v.s. vatten, el, avlopp och bredband är framdraget och respektive anslutningsavgift ingår i tomtpriset. Fyra tomter är sålda. Det finns en ny detaljplan för småhus på Blåklintsvägen, Östra Nibbleområdet. I den angränsande detaljplanen för Östra Nibble är det planerat för villor och radhus, som blandas

Delårsrapport 2014 18 med de hyreshus som sparats och som kommer att rustas upp. Under 2008 öppnades Blåklintsvägen, etapp 1, vilket medförde att 16 tomter kunde lämnas ut till försäljning. Av dessa är tolv tomter sålda. Ingen tomt har sålts under 2012 eller 2013. Blåklintsvägen, etapp 2, färdigställdes under sommaren 2012, och där är en tomt såld under 2014. Av totalt 28 tomter på Vallmoområdet i Kolbäck finns nio tomter kvar till försäljning; tre tomter etapp 1 och sex tomter etapp 2. En tomt på etapp 2 har sålts under 2014. I Gröndal nära Skantzsjön finns en detaljplan för 15 villor. Tomterna är uppköpta av Thomas Svensson och Magnus Wenna, som kommer inleda planering och projektering av området. De planerar att inleda försäljning av fyra tomter inom kort på etapp A. I centrala Trollebo planerades tidigare uppförande av parhus, men då intresset för parhus har varit lågt har istället åtta småhustomter bildats. En ny gata har färdigställts under 2013. Av åtta tomter är sex klara för försäljning. Under mandatperioden har kommunen beslutat att lägga ner två skolor, Tunaskolan och Vallmoskolan, till följd av elevminskning. Båda skolorna är sålda till privata entreprenörer som byggt om skolorna till marknära lägenheter. Försäljning av tomträtter Kommunfullmäktige beslutade 2008 att erbjuda tomträttsinnehavare med småhus att friköpa sina tomter till äganderätt för ett förmånligt pris (70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005). Hittills har 285 tomträtter sålts till ett värde av 34 239 400 kr (ca 34 Mkr). Under 2013 såldes sex tomträtter och under 2014 har tre tomträtter sålts. Industritomter Under 2013 har flera industritomter sålts på Eriksberg. A Betong köpte 24 000 kvm, Palltjänst AB 15 000 kvm, Bestos 5 000 kvm. På Södra Nibble köpte Karl Hedin AB 7 000 kvm och FWC Flight-Wood Consulting 4 457 kvm. Under 2014 har ingen industritomt sålts. Priset på industrimark har höjts fr.o.m. 1 juli 2013 till 80 kronor per kvm. PLANER M.M. Stråk i centrum Stadsmiljöprogram Resecentrum En översiktlig utredning hur stråken i Hallstahammars centrum kan se ut har genomförts under första halvåret 2012. Syftet är att få hela centrum att hänga samman på ett bättre sätt. Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i augusti. Ytterligare steg togs under hösten 2012 då arbetet med centrumutveckling fortsatte. Arbetet genomfördes i bred dialog med företagare och fastighetsägare i centrum samt politiker och tjänstemän genom samarbete med ESF-projektet; Handelsplats Hallstahammar. Resultatet är presenterat som ett Stadsmiljöprogram. Under våren 2013 har programmet varit ute på samråd. Resultatet ska sammanställas under 2014. Stadsmiljöprogrammet kommer att fortsätta under året i bred samverkan med handlare, tjänstemän och fastighetsägare. Stadsmiljöprogrammet behöver ev. kompletteras och revideras innan man går vidare i planprocessen. Det arbetet pågår nu. Det fortsatta arbetet sker i bred förankring med politiker, tjänstemän, fastighetsägare och handlare i Vi i Hallsta. Arbetet med Stadsmiljöprogrammet beräknas pågå under hela 2015. Stråk i centrum Hälsans stig Hälsans stig är en 4,5 km lång tillgänglighetsanpassad promenadstråk i centrala Hallstahammar. Tanken med hälsans stig är att inspirera till motion för folkhälsans skull. Hälsans stig invigdes den 24 april 2014.

Delårsrapport 2014 19 Resecentrum I samband med att översiktplanen arbetades fram fanns ett starkt önskemål om ett nytt resecentrum. Arbetet har pågått sedan något år men det är en lång process innan ett nytt resecentrum kan förverkligas. Inledande kontakter har tagits med Trafikverket och Länsstyrelsen beträffande utredning om nytt Resecentrum i Hallstahammar. Fler träffar är inplanerade under hösten. Syftet är att diskutera förutsättningarna för att tillsammans göra en s.k. Åtgärdsvalsstudie för ett nytt resecentrum i Hallstahammar Hallstahems nybyggnation Under våren 2013 har Hallstahem ansökt om planbesked i syfte att uppföra flerfamiljshus mellan 16 och 32 lägenheter som är fördelade i två huskroppar. Det är angeläget att kommunen kan erbjuda fler hyreslägenheter eftersom Hallstahems nuvarande bestånd i princip är fullt. Hallstahems ansökan var från början att uppföra byggnaderna i del av Centrumparken. Planarbetet inleddes under våren 2013. Under hösten 2013 styrdes dock planarbetet om till att istället omfatta del av Eldsboda-fastigheten. Detaljplan Eldsboda så kommer att behandlas av KF den 29 september för ev antagande. Därefter vinner den laga kraft i slutet av oktober om ingen överklagar. Därefter är det möjligt för Hallstahem att gå vidare och ansöka om bygglov före årsskiftet Nytt särskilt äldreboende I samband med kommunfullmäktige i juni 2014 fattades beslut om att ett nytt äldreboende för 100 platser ska byggas i Hallstahammar. Socialnämnden och tekniska nämnden samt kommunstyrelsen fick utifrån sitt samordningsansvar i uppdrag att presentera en detaljplan för det nya äldreboendet samt att inleda projekteringsarbetet inför en kommande konkurrensutsättning. Arbetet har pågått intensivt under våren och sommaren 2014. Enligt den preliminära tidsplanen så ska detaljplanen antas under första kvartalet 2015 om processen löper enligt plan. Därefter sker konkurrensutsättningen/upphandlingen av byggnationen. Under hösten 2014 sker således hela projekteringen. Byggtiden beräknas till två år. Byggstart för det tänkta särskilda boendet för äldre är därmed preliminärt andra delen av 2017. Ev. utbyggnad av ridskolan Ridskolan i Hallstahammar önskar bygga ut med ett 20-tal stallplatser, ev. ridvägar och cykelvägar till anläggningen. Under hösten 2013 har förutsättningar för det utretts. Bland annat krävs en ny detaljplan för de aktuella åtgärderna. Innan ny detaljplan kan tas fram behöver vissa förutsättningar utredas som ev. markföroreningar från tidigare verkstäder m.m. Miljöutredningen kommer att fortsätta under 2014. Infart Brånstaleden Ett gestaltningskoncept beträffande idéer kring gestaltning och möjlig utformning av Brånstaleden från E18 in mot centrum har tagits fram av plangruppen hösten 2013. Konceptet spänner över ny belysning, skyltning av nya och befintliga industriområden till ev. en informationstavla längs vägen. Gestaltning av dagvattendammen Vattenparken ingår i konceptet och kommer att tas fram under 2014. Länsplan - Regional utvecklingsplan RUP Under 2011 och 2012 arbetade Länsstyrelsen med en s.k. länsplan där Hallstahammars kommun medverkar. I länsplanen fokuseras tre områden: arbetsmarknad, kommunikationer och fysisk planering. Länsplanen var planerad att fastställas under första delen av 2013. Länets kommuner har dock ansett att den inte speglar hela länet varför VKL gått in och biträtt Länsstyrelsen arbetet att få fram en länsplan. Avsikten var att den skulle fastställas under 2014.

Delårsrapport 2014 20 Parallellt har länsstyrelsen i Västmanland påbörjat ett nytt arbete om länets utveckling genom en s.k. RUP (regional utvecklingsplan).den fastställdes av länsstyrelsen i juni 2014. Därmed är arbetet avslutat. LOKALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR UNDER 2014 Hallstahammar stadsnät Syftet med ett stadsnät är att stärka förutsättningarna för ett attraktivt boende och företagande inom kommunen. Här förväntas tillgången till Internetbaserade mediatjänster som TV, telefoni och datakommunikation vara en faktor av stor betydelse. Kommunen investerar och äger nätet. Ett nytt bolag bildades vid årsskiftet 2013-2014, Stadsnät i Svealand AB, där Västerås, Eskilstuna, Hallstahammar och Arboga är delägare. Stadsnät i Svealand utgör kommunikationsoperatör för Hallstahammar stadsnät. De viktigaste händelserna under första halvåret har varit att man genomfört ett nytt fiberstomnät mellan Hallstahammar och Kolbäck vilket medför att man får en robust och redundant förbindelse mellan orterna. Därigenom minskar man sårbarheten i den digitala kommunikationen mellan kommunens anläggningar. Efter sträckan har 62 villor samt 2 företag anslutit sig till stadsnät. Ytterligare 30 villor har tecknat avtal om anslutning och kommer att bli anslutna under 2014. I samband med utbyggnaden av stomnätet har man dessutom förberett för anslutning av ytterligare ca 180 villor/företag. Detta är också ett led i den digitala agendan, där kommunen tillsammans med ett flertal kommuner i länet deltar. Medel har erhållits från Tillväxtverket. I den digitala agendan ingår bl.a. att ta fram en Bredbandsstrategi för kommunen under perioden 2013-2020, innefattande bl.a. planer på en utbyggnad av bredband på landsbygden. Även exempel på samhällstjänster och integrering av energilösningar är en del av den digitala agendan. Projektet har nu gått in i etapp 2, där bl a undersökning av den mobila täckningen har genomförts genom att förse sopbilar med telefoner som läser av den verkliga täckningen av operatörerna TDC (Tele2) Telia, Telenor och Tre. Man kan också separera mobiltäckningen i 2G, 3G samt 4G. I etapp 2 skall även alla sk vita fläckar identifieras, dvs där man inte kan få bredband, vare sig via fiber, ADSL eller mobila nätet. Per den 30/8 finns det 182 direktanslutna villor (+77) och 105 anslutningar via privata fastighetsägare. Hallstahem har alla sina lägenheter anslutna vilket motsvarar 2 435 st. Hallstahem har också anslutit ett antal s.k. telemetritjänster som exempelvis övervakning och styrning av undercentraler. Antalet företag ökar i allt snabbare takt. Antalet aktiverade kunder har i Hallstahem ökat med drygt 200 under året och aktiveringsgraden uppgår till 43% och ökar för varje månad. Bland övriga anslutna (villor, bostadsrätter m.m.) är aktiveringsgraden näst intill 100 % och totalt sett nyttjar 49 % av alla anslutna någon tjänst i stadsnätet. Kommunikationer Enligt Länsstyrelsens prognoser är Hallstahammar en av de kommuner i Västmanland som förväntas nettoinflyttning och tillväxt. Enligt Länsstyrelsen är de avgörande faktorerna för tillväxt närheten till större städer, bra kommunikationer samt satsningar på boende. Både bra kommunikationer och särskilda satsningar på boende har prioriterats högt i kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges visioner och mål.

Delårsrapport 2014 21 Utökning av kollektivtrafiken Kollektivtrafikmyndigheten har utökat busstrafiken väsentligt för Hallstahammars kommun. Både på busstrafiken mellan Hallstahammar och Västerås samt på sträckan Köping-Kolbäck-Västerås finns framöver många fler turer såväl på dagtid som på kvällar och helger. Under hösten 2013 beslutades om utökning även av Brukslinjen bl.a. som matartrafik till den utökade regionala kollektivtrafiken. Den utökade trafiken har uppskattats mycket av kommuninvånarna. Upphandling av Brukslinjen Under första halvåret har kommunen förberett ny upphandling av Brukslinjen. Det är Kollektivtrafikmyndigheten som kommer att genomföra den på kommunens uppdrag. Samgåendet mellan Västmanlands Samtrafikförbund och Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Under våren 2013 kom medlemmarna i Västmanlands Samtrafikförbund; Landstinget Västmanland, kommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar och Västerås, överens om att utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång och avveckling av kommunalförbundet. Utredningen utmynnade i ett gemensamt förslag. Under våren 2014 har samtliga berörda parter fattat likalydande beslut. Samgåendet mellan Västmanlands Samtrafikförbund och Regionala Kollektivtrafikmyndigheten är nu enhälligt beslutad och sker den första januari 2015. Bergslagspendeln Bergslagspendelns tidigaste morgonavgång tidigarelades för att passa till Mälarbanans tidigaste tåg. Helger utökades utbudet med direkttåg till Stockholm, utan byte i Västerås. REGIONALA OCH NATIONELLA INFRASTRUKTURSATSNINGAR Sedan ett antal år tillbaka kan konstateras att staten inte ger sina verk tillräckligt med resurser för utbyggnaden av infrastruktur. Det innebär att kommunerna själva måste agera för att få en hållbar utbyggnad av det nationella tåg- och vägnätet. Insatser som har varit aktuella är allt från att kommunerna agerar bank, d.v.s. lånar ut pengar, till ren medfinansiering av projekten. Även Hallstahammars kommun måste de närmaste åren avsätta medel i investeringsbudgeten för att bidra till den nationella infrastrukturens utbyggnad. Det finns ett antal projekt som de närmaste åren kan vara aktuella. Citybanan i Stockholm Hallstahammars kommun utgår från att projektet Citybanan förverkligas i enlighet med den överenskommelse som träffades mellan företrädare för staten och regionen den 17 december 2007. För Hallstahammars kommun innebär projektet att drygt 25 Mkr kommer att behöva avsättas de närmaste åren som medfinansiering i Citybanan. Avsättningen kostnadsförs enligt beslut i kommunfullmäktige under en femårsperiod (2010-2014). Utbetalningarna för vårt åttagande sker under perioden 2012-2016. Utöver grundbeloppet 21 Mkr tillkommer sedan index vilket gör att det sammantagna beloppet som vi skall erlägga uppgår till nästan 27 Mkr. Bergslagspendeln Bergslagspendeln, mellan Västerås och Ludvika, behöver ett förlängt mötesspår i Ramnäs från nuvarande ca 1 km till ca 3 km. Syftet är att kunna korta körtiden på sträckan och på det sättet skapa en s.k. styv tidtabell. Detta dubbelspår innebär även att 30-minuterstrafik kan införas på den mycket

Delårsrapport 2014 22 trafikintensiva delen Surahammar-Hallstahammar-Västerås. Projektet är analyserat och har en mycket hög samhällsnyttokvot, vilket borde medföra att investeringen bör ske i närtid. En järnvägsutredning har tagits fram av Vectura i Borlänge som visar att en byggnation är fullt möjlig till en kostnad om ca 82 Mkr. Mot bakgrund av den planerade gruvindustrin i Bergslagen (bl.a. Ludvikaområdet) är denna investering av största vikt, eftersom mycket tyder på att trafik kommer att alstras på Bergslagspendeln med koppling till gruvnäringen. Tåg i Bergslagen aviserar att man under april 2014 kommer att kunna sätta in större tåg på Bergslagspendeln måndag-fredag, med 250 sittplatser, nästan 100 sittplatser fler än hittills. De sk pågatågen rullar nu längs bergslagsbanan Mälarbanan, tågstopp i Kolbäck Kolbäck har sedan lång tid tillbaka fungerat som en järnvägsknut mellan öst-västliga och nord-sydliga förbindelser. Hallstahammar anser att denna knutfunktion åter behövs genom att såväl Mälarbanan, UVEN-sträckning som busspunkten i Brukslinjekonceptet möts i Kolbäck. Kommunen anser därför att trafikutövaren på Mälarbanan bör återinföra ett tågstopp i Kolbäck. Västerås - Kolbäck Eskilstuna Kapaciteten på järnvägen mellan Västerås, Kolbäck och Eskilstuna är idag undermålig. Restiden är oacceptabel för en järnvägslinje som binder samman de två högskoleorterna Västerås och Eskilstuna med den gemensamma högskolan Mälardalens Högskola. Hallstahammar planerar även för en strategisk utveckling av Strömsholmsområdet med ny bostadsbyggnation i attraktiva lägen, utvecklat nationellt ridsportcenter, Sveriges största djursjukhus, konferensanläggningar och stora kultur- och naturvärden bland annat kring Strömsholms Slott. Allt detta medför ett stort behov av goda kommunikationer, framförallt på järnväg. Vi föreslår därför att staten påskyndar upprustningen av järnvägen enligt genomförd förstudie, alternativet via Kolbäck, Strömsholm, Kvicksund. Övriga pågående projekt 252:an Kommunen har beslutat om medfinansiering med 6 Mkr under förutsättning att 252:an byggs 2014. Under hösten 2012 har Surahammars kommun meddelat att man avser att gå ur det ingångna avtalet om medfinansiering för sin del vilket motsvarade 4 Mkr. Trafikverket har översänt nytt avtal som endast rör Trafikverket och Hallstahammars kommun. Nytt avtal träffades senhösten 2013. Under 2014 har arbetet med den nya 252 inletts. E 18 Trafikverket har tagit fram en förstudie för E18 mellan Köping och Västjädra, en sträcka på cirka 25 km. Syftet med projektet är att förbättra förutsättningarna för regional utveckling och ökad framkomlighet på vägen. Hallstahammars kommun har dessutom anfört att projektet är ytterst angeläget då trafiken ofta leds om via Kolbäck centrum vid stopp på E 18 vilket medför en kaotisk och trafikfarlig situation inne i Kolbäck. Åtgärderna ska vidare möjliggöra en framtida utbyggnad till motorväg. Om vägen byggs ut ska det samtidigt innebära förbättringar för miljön, såsom bättre hantering av dagvatten, ökat skydd vid vattentäkter samt passager för smådjur. Projektet finns inte med i den nationella planen för transportsystemet år 2010 2021. Det innebär att en utbyggnad till motorväg för närvarande inte kan finansieras i närtid om inget görs. Planen revideras dock var fjärde till sjätte år.