När kan det vara effektivare att styra i konsumtionsledet? Magnus Hennlock

Relevanta dokument
Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

F 5 Elasticiteter mm.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Udvikling af fremtidens styringsmidler på affaldsområdet

Möjliga styrmedel för ökad materialåtervinning av plast

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

Marknadsekonomins grunder

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Hållbara livsstilar och H+ EN FORSKNINGSÖVERSIKT

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA

Mål i sikte så styr vi mot miljömålen Omställning hållbar konsumtion

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

MICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander &

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Lösningsförslag Tenta I

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Information om och individers beteenden kring källsortering

Yttrande över Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror (promemoria)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Konsumtionens klimatpåverkan

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

döden i datorn SPN-uppdrag

En- och tvåperiodsmodeller

Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet Kopia:

VEM STÄDAR I NATUREN?

Avfallsplan

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin och Thomas Tangerås

Att skapa klimatsmarta beteenden

Yttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke

Place where you are 1

Lösningsförslag Tenta I

Stockholm den 26 juni Ert dnr: M2017/00779/Ke. Vårt dnr: 2017/0031. Miljö- och energidepartementet. Stockholm

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

2 U (symmetri) pp 1. b) Sätt in efterfrågefunktionerna ovan I budgetrestriktionen, sätt YY = EE, och lös för EE: pp 2 p 1. p 1

Samhällsekonomiska begrepp.

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Vad händer i Gävleborg?

Nya företags utveckling

Återvinningsmarknader: lärdomar för styrmedelsval. Patrik Söderholm (med stöd av Tomas Ekvall) Luleå tekniska universitet och IVL

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Asymmetrisk produktinformation

Övningar i Handelsteori

Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike?

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

TEXTIL - INITIATIV OCH UPPDRAG Stockholm

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall , NV

DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR augusti Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR

KAN ÅTERVINNAS OM OCH OM IGEN

Hur och vad konsumerar vi?

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Föreläsning 4- Konsumentteori

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

Klimatkommunernas svar pa utredningen Fra n va rdekedja till va rdecykel Diarienummer: M2017/00779/Ke

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

STEG FÖR STEG VID TILLSYN AV ÅTERVINNINGSPROCESSER

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

På gång nationellt och inom EU

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Presentation av. Utredningen cirkulär ekonomi. Jenny von Bahr, huvudsekreterare. Malmö, 29 mars Utredningen cirkulär ekonomi

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

732G71 Statistik B. Föreläsning 6. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 15

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

Förpackningslogistik och Retursystem Förpackningslogistik och Retursystem

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Transkript:

När kan det vara effektivare att styra i konsumtionsledet? Magnus Hennlock magnus.hennlock@ivl.se

Konsumtionens processer 1. Införskaffande av varor och tjänster Beslutsprocess inför köp av varor och tjänster. Införskaffande (köp, hyra, lån etc.) av varor och tjänster 2. Användning av varor och tjänster Användning av varor och tjänster inkl. service, underhåll och reparation, drivmedel, energiförbrukning 3. Återanvändning och kvittblivning av avfall Återanvändning av uttjänta varor, kvittblivning av avfall

Konsumtionens processer 1. Införskaffande av varor och tjänster Beslutsprocess inför köp av varor och tjänster. Införskaffande (köp, hyra, lån etc.) av varor och tjänster

Elasticiteter och styrmedel Pris Producenters utbud Konsumenters efterfrågan K Konsumerad volym

Elasticiteter och styrmedel Pris En skatt eller reglering av produktion Utbud Efterfrågan K1 K Konsumerad volym

Elasticiteter och styrmedel Pris Utbud Efterfrågan Reglering av konsumtion, beteendeförändring eller bidrag för substitut K1 K Konsumerad volym

Elasticiteter och effekter Elastiskt utbud Inelastiskt utbud Elastisk efterfrågan Reglering produktion eller konsumtion Administrativa, ekonomiska, informativa Inelastisk efterfrågan

Elasticiteter och styrmedel Pris Utbud Inelastisk efterfrågan K Konsumerad volym

Beteende och efterfrågeelasticitet Inelastisk efterfrågan Varan har få substitut (ex bilägande, diesel) Kostnader för varan liten andel av inkomst (ex en dricka på väg hem) Nödvändiga varor o tjänster (ex tappvatten, insulin) Företaget betalar jag beslutar (ex tjänstebil, mobil, bostad, lunch) Lån betalar stor andel av kostnaden (ex bostäder, bilar) Kort tidsperiod Elastisk efterfrågan Varan har många substitut (ex shampoo av märket X) Kostnader för varan stor andel av inkomst (ex bergvärmepump) Icke-nödvändiga varor och tjänster (ex dvd filmer med okända titlar) Jag betalar och beslutar Egna likvida medel betalar (ex livsmedelsprodukter, resor) Lång tidsperiod

Elasticiteter och styrmedel Pris Utbud En skatt eller reglering av produktion Inelastisk efterfrågan K Konsumerad volym

Elasticiteter och styrmedel Pris Utbud Reglering av konsumtion, beteendeförändring eller bidrag för substitut Efterfrågan K1 K Konsumerad volym

Elasticiteter och effekter Elastiskt utbud Inelastiskt utbud Elastisk efterfrågan Inelastisk efterfrågan Reglering produktion eller konsumtion Administrativa, ekonomiska, informativa Reglering konsumtion Administrativa, informativa, beteendeförändring

Elasticiteter och styrmedel Pris Inelastiskt utbud Efterfrågan K Konsumerad volym

Beteende och utbudselasticitet Inelastiskt utbud Begränsad tillgång på råvaror för varan (ex jordartsmetaller i mobiler) Längd, kunskapskrav, komplexitet hos produktionsprocessen (ex bilar) Kapacitetstak i produktionen (ex brist på teknisk kunskap) Liten lagerhållning Litet antal producenter Kort tidsperiod Elastisk utbud Stor tillgång på råvaror för varan (ex tappvatten i Sverige) Enkel produktionsprocess Inga kapacitetstak Stor lagerhållning Stort antal producenter Lång tidsperiod

Elasticiteter och effekter Elastiskt utbud Inelastiskt utbud Elastisk efterfrågan Inelastisk efterfrågan Reglering produktion eller konsumtion Administrativa, ekonomiska, informativa Reglering konsumtion Administrativa, informativa för beteendeförändring Reglering produktion Administrativa, informativa

Elasticiteter och effekter Elastiskt utbud Inelastiskt utbud Elastisk efterfrågan Inelastisk efterfrågan Reglering produktion eller konsumtion Administrativa, ekonomiska, informativa Reglering konsumtion Administrativa, informativa för beteendeförändring Reglering produktion Administrativa, informativa Kombinerad reglering produktion och konsumtion Administrativa, informativa för beteendeförändring

Obs! 1. Kort- och långsiktig elasticitet 2. Styrmedel kan påverka även elasticiteter 3. Ny teknik och teknologi kan påverka elasticiteter (beteenden) 4. Ekonomiska styrmedel kan påverka via inkomstelasticitet 5. Beakta korspriselasticiter 6. Allmänna jämviktseffekter

När kan det vara effektivt att styra i konsumtionsledet? 1. Införskaffande av varor och tjänster Inelastisk efterfrågan i förhållande elasticitet hos utbud Inelastisk efterfrågan och utbud (kombinerad reglering av konsumtion och produktion) Vanebeteende - transaktionskostnader (inkl. psykologiska) för vanebrytning och informationssökning Konsumenter beteendemässigt inlåsta i ohållbar konsumtion utanför sin kontroll (t ex. sociala normer, social status, identitetssökande funktioner hos varor/tjänster) Myopiskt beslutsfattande och beteende hos konsumenter vid köp

När kan det vara effektivt att styra i konsumtionsledet? 1. Införskaffande av varor och tjänster Ofullständig information om befintliga och alternativa varor/tjänster och deras konsekvenser När det inte är möjligt att reglera import (pga t ex. frihandelsavtal) Miljöeffekter av import är väsentligt större än inhemsk produktion Governance failures reglering av (inhemsk) konsumtion kan ge mindre konkurrensnackdelar, om också importskatt kan införas, jämfört reglering av (inhemsk) produktion

När kan det vara effektivt att styra i konsumtionsledet? 2. Användning av varor och tjänster Marknader för användning av varor och tjänster (service, underhåll, reparation, drivmedel, infrastruktur etc.) producenter - konsumenter Split incentives mellan producent och konsument (bränsle- och energiförbrukning under användningsfasen) 3. Återanvändning och kvittblivning av avfall Marknader för insamling och återvinning av uttjänta produkter Konsumenter är producenter återvinnare är konsumenter

Tack!