TMALL 0141 Presentation v 1.0 Presentation av ny Riktlinje för plankorsningar
Plankorsningar-val av skyddsalternativ Riktlinje TDOK2015:0311 Sökbar på www.trafikverket.se 2
Syfte Detta dokument anger riktlinjer för Trafikverkets arbete med plankorsningar mellan väg- och järnvägstrafik, med syftet att åstadkomma en tillfredsställande trafiksäkerhet i korsningarna. Omarbetning av det som har riktlinjekaraktär i TDOK2014:0995 BVH 701 Plankorsningar, bygga nytt, bygga bort, val av skyddsalternativ Ersätter: TDOK2013:0346 Plankorsningar översyn av beslut om plankorsningar Beslut om förhöjd säkerhet vid plankorsningar (dnr 2013/0576). 3
Dokumentet vänder sig till den som: föreslår och beslutar om skyddsanordningar i plankorsningar utreder, planerar, projekterar, bygger och underhåller järnväg, spårväg eller väg med plankorsningar för Trafikverkets räkning yttrar sig i ärenden enligt planoch bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). 4
Kapitel 4. Nya plankorsningar får inte byggas i följande fall: Nybyggd järnväg, inklusive järnväg som ersätter eller kompletterar befintlig järnväg. Banans största tillåtna hastighet överstiger 160 km/h. Järnväg med två eller flera spår där samtidiga tågrörelser är möjliga. Järnväg eller spårväg där det är sannolikt att stillastående tåg/spårvagn kommer att blockera plankorsningen. 5
Nya plankorsningar får byggas i följande fall: En ny plankorsning får byggas om den övertar vägtrafik från en annan plankorsning som slopas. En ny plattformsövergång får byggas över ett spår, om den ersätter en annan plattformsövergång som slopas. En ny separat gång- och cykelbana får byggas invid en befintlig plankorsning. En ny plankorsning för skoterled får byggas om det behövs för att främja det rörliga friluftslivet. En ny plankorsning för gång- och cykeltrafik får byggas om det behövs för att skapa godtagbara passagemöjligheter över järnvägen. 6
Beslut Beslut att bygga plankorsningen, fattas av infrastrukturförvaltaren. Beslutet läggs in i it-systemet Plk-webb (om plankorsningen är registrerad där) och benämns där förvaltningsbeslut. Beslut att sätta upp eller ta bort kryssmärke och säkerhetsanordning fattas av Trafikverket enligt vägmärkesförordningen (2007:90) oavsett vem som är infrastrukturförvaltare eller väghållare. Beslutet läggs in i it-systemet Plk-webb (om plankorsningen finns registrerad där) och benämns där myndighetsbeslut. 7
Varför omfattar riktlinjerna spårväg? Riktlinjerna gäller för anläggning där Trafikverket är infrastrukturförvaltare, inte för järnvägar med en annan infrastrukturförvaltare och inte heller för spårväg. MEN, Trafikverket har genom Vägmärkesförordningen uppdraget att fatta myndighetsbeslut om kryssmärken, ljussignaler, ljudsignaler och bommar vid plankorsningar, oavsett infrastrukturförvaltare/spårinnehavare och väghållare. Det är infrastrukturförvaltaren/spårinnehavaren som initialt fattar beslut om vilket skyddsalternativ som är det lämpligaste (förvaltningsbeslutet). Riktlinjerna behövs därför som stöd i handläggningen av det myndighetsbeslut som Trafikverket ska fatta i den händelse att skyddsalternativet innehåller något av kryssmärken, ljussignaler, ljudsignaler och bommar. 8
Övriga områden kapitel 4 Tillfälliga lösningar Plankorsningens trafikmiljö Övergiven plankorsning Otillåten passage Järnväg som inte trafikeras 9
Krav vid val av skyddsalternativ, kap 5 Tabellerna visar vilket skyddsalternativ som ska användas vid givna hastigheter och övriga förhållanden. Tabellerna ska tillämpas när en befintlig plankorsning ska få ett omprövat skyddsalternativ eller när en ny plankorsning ska byggas 10
Vad är skillnaden? Sträva mot en robust infrastruktur som tål förändringar i samhället runt järnvägen Krav i plankorsning höjs om det är dubbelspår som trafikeras samtidigt Plattformsövergångar, spårvägar, nytt för Riktlinjen Krav i gång- och cykelbana har höjs, (finns redan i reviderad version av TDOK2014:0995 (Fd BVH701) E-signaler är borttaget alternativ till skydd i plankorsning 11
Matris ersätter tidigare flödesschema Start Dubbelspår Nybyggs inte sth > 160 Blockerande vägfordon Långsamma vägfordon AFH AH Farlig cykeltrafik Långsamma vägfordon AF Farlig gångtrafik A HTFP > 1000 E* ja Sth > 80 ja Ägoväg Inget skydd Närsikt > 10 s Långsamma vägfordon Farliga vägfordon Störd trafikmiljö sth > 140 Vägbredd < 4m K Skoterled ja Närsikt > 10 s Vägbredd < 6m BF KS ja Sth > 80 Långsamma vägfordon ja CD ja Fjärrsikt > 10 s B 12
Alternativa val i matrisen Helbommar eller halvbommar Kryssmärke eller kryssmärke med stopplikt Inget skydd, välja kryssmärke eller kryssmärke med stopplikt Välja ett skyddsalternativ som anges för en högre hastighet än banans planerade hastighet (sth) Välja ett skyddsalternativ för närsikt mindre än 10 s även där villkoret närsikt 10 s är uppfyllt. 13
Kontroll av plankorsningar och skyddsalternativ, kapitel 6 Planerad förändring av markanvändning Ökad hastighet på aktuell bansträckning Ökad hastighet på väg Åtgärder som leder till ökad tåglängd på en bansträckning Kapacitetshöjning eller väsentlig förändring av banans infrastruktur Vägen får en ändrad bredd Vägen blir kompletterad med gångbanor och/eller cykelbanor Ombyggnader där spårsystemet ändras i plankorsningens närhet 14
Kontroll av plankorsningar och skyddsalternativ, forts. När Trafikverket yttrar sig vid samråd, ska Trafikverket bevaka att trafiksäkerhetskraven tillgodoses Trafikverket ska verka för att plankorsningar byggs bort Vid hastighetshöjande åtgärder får sth på bana höjas först när berörda plankorsningar har godtagbara skyddsanordningar för den högre hastigheten Infrastrukturförvaltaren ska regelbundet och systematiskt följa upp och bedöma olyckor, tillbud och tekniska fel som kan påverka säkerheten. Informationen ska lagras i ett system som medger analys av individuella plankorsningar Infrastrukturförvaltaren ska regelbundet kontrollera och systematiskt följa upp siktkraven och övriga trafiksäkerhetspåverkande faktorer (t ex korsningsvinkel, vägprofil och längd på fordonsmagasin) 15
Resultat och dokumentation Utredningar och åtgärder ska vara dokumenterade och spårbara Planerade och genomförda förändringar ska registreras i Plk-webb Beslut enligt Vägmärkesförordningen ska vara skriftligt, diariefört och registrerat i Plk-webb 16
Utmaningar Skyddsalternativ, tillgängliga idag och på sikt? 17