Daniel Giglio medicine doktor, ST-läkare i onkologi Sektionen för farmakologi/onkologi 2014



Relevanta dokument
Över nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

TILL DIG MED HUDMELANOM

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Fakta äggstockscancer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Behandling av prostatacancer

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Hur mår min cancerpatient?

Onkologi. Upplägg Grundläggande genetik Mutationer Cancerutveckling Benigna och maligna tumörer Bröstcancer Prostatacancer Coloncancer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Du ska få cytostatika

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

Två behandlingsindikationer. Stadieindelningen Fördelning av cancer i Sverige Behandling av bröstcancer

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

och annat obehag Johan Malmros Sektionen för onkologi och koagulation Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Fakta om spridd bröstcancer

Cytostatika. Mats Jerkeman Onkologiska kliniken

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte

Behandlingsguide för patienter

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ q

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Cytostatika och biverkningar av cytostatika. Karin Orrsveden Utb. ansvarig sjuksköterska Onkologiska kliniken Karolinska universitetssjukhuset

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Du hittar en knöl vad händer sen?

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

Omvårdnad vid lungcancer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

Cancerläkemedel möjligheter och visioner

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone)

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom

Colorektal cancer. Nya fall

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

1970 Lungcancer = DÖD

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Åtgärder vid extravasering av cytostatika. Nationella anvisningar, version 1

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Palliativ vård Professor Peter Strang

När det gör ont innehåll

Riktlinjer för antiemetikaprofylax vid cytostatikabehandling på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

BOFs konsensus för.llämpning av bröstonkologi i den kliniska vardagen

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Medel mot mykobakterier. Medel mot cancer. Antivirala medel. Kap Läkemedel mot mykobakterieinfektioner

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor.

Pancreascancer -onkologisk behandling

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

EN INTRODUKTION TILL LIDDS Monica Wallter, VD. Erik Pensers Bolagsdag Stockholm, 21 maj 2015

Bröstcancer. strålreaktioner på huden

Min hund har osteosarkom

Din vägledning för KEYTRUDA

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröstcancervård

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Patientinformation 1(5)

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.

Transkript:

Daniel Giglio medicine doktor, ST-läkare i onkologi Sektionen för farmakologi/onkologi 2014

Cellens överlevnad och död är normalt hårt reglerat 7 mutationer räcker för att en tumörcell ska bildas Tumörcellen dör inte och växer ohämmat Fler än 200 sjukdomar

Över 50000 nya fall/år i Sverige En av tre drabbas Ca hälften botas Ålderssjukdom

Klinisk undersökning Röntgenundersökning/Ultraljudsundersökning Invasiva undersökningar (endoskopier) Operation Biopsering Blodprover

Hereditet? Ålder? Riskfaktorer? Flera symptom från samma organ? Duration? SYMPTOM Intensitet? Symptom talande för avancerad sjukdom?

Primärtumör eller metastas? Spridning? Patientens ålder? Patientens allmäntillstånd och övriga sjukdomar?

Vanligaste symptom från cancer? Nyuppkommen resistens (knöl) Ändrad fysiologisk funktion Hosta Blödning Feber Viktnedgång En-passant fynd (Smärta)

SYMPTOM Ofarlig tillstånd/sjukdom Remittering Kompletterande prover Ingen förbättring/försämring/ tillkomst av symptom Röntgen/invasiva undersökningar Åtgärd/expektans Frisk/förbättrad

Möjlig risk för allvarlig sjukdom Möjlig risk för allvarlig sjukdom Risk Risk Röntgenundersökningar

Prostatacancer Bröstcancer Kolorektal cancer Lungcancer Malignt melanom Urinblåsecancer

Vanligaste cancerformen Ändrat miktionsmönster/svagare urinstråle Prostataspecifikt antigen (PSA)

Operation Strålbehandling (extern och lokal) Antihormonell behandling Cytostatika

Knöl i bröstet Mammografi

Operation Strålbehandling Antihormonell behandling Cytostatika

Ändrad tarmfunktion Blod i avföringen Viktnedgång

Ofta symptomlös i tidigt skede Hosta (blodhosta) Lunginflammation Dyspné Heshet Viktnedgång

A: assymetry B: border irregularity C: color D: diameter

Blod i urinen Ändrat vattenkastningsmönster Upprepade urinvägsinfektioner

Rökning Alkohol Fetma UV-ljus Heredititet

Syftet med operationen är: 1) Att ta bort all makro- och mikroskopisk tumörbörda 2) Att minska symptom från tumör/minska risk för framtida komplikationer 3) Att förlänga livet 4) Att få diagnos (biopsi)

Strålbehandling Cytostatika Radioisotoper Antihormonell behandling Antikropssbe handling/tyro sinkinashämmare 21

Cytostatika (cellgifter) Många gånger används kombinationer av cytostatika Ibland i kombination med radioterapi Cykler av cytostatika vart 1-4 vecka Biverkningar uppkomna av behandlingen kan leda till regimbyte eller inhibering av behandling Regelbundna utvärderingar av behandlingar

-Alkylerare och platinaföreningar Komplexbinder med DNA -Antimetaboliter: 5-Fluorouracil (5FU Interfererar med syntes av DNA eller RNA - Topoisomerashämmare: Doxorubicin Stör nukleinsyntesen - Antitumorala antibiotika: Doxorubicin - Mitoshämmare: Vinorelbine Binder till mikrotubulärprotein och stör mitosen

Cisplatin Carboplatin Dacarbazine

Cisplatin Aktiv transport genom cellmembran (koppartransportör) Passiv transport genom cellmembran Komplexbinder 2 guaninbaser i följd på ena DNA-strängen Förlorar då kloridjonen i utbyte med kvävet på guanin Strukturella förändringar av DNA sker och aktivering av protein vilket leder till celldöd

Ex 5-FU Bygger in falska nukleosider i DNA vilket leder till att DNA-kedjan går av och cellen dör

Ex doxorubicin Inhiberar topoisomerase II-> dubbelsträngsbrott Påverkar histoner

Ex irinotecan-hämmar topoisomeras I Ex etoposid-hämmar topoisomeras II

Mitokondrie Cellkärna Platina Folsyra Metotrexat T Platina U Fluorouracil Cyklofosfamid Bleomycin Topoisomeras II Etoposid 29

Ex docetaxel

MITOS Vinorelbine, docetaxel, paclitaxel 31

Benmärgshämning -Leukopeni -Anemi -Trombocytopeni Illamående/kräkningar Biverkningar från magtarmkanalen Trötthet Hårförlust

Antikroppar riktade mot receptorer Ex EGFR, HER2 (Trastuzumab; Herceptin), VEGFR Hämmare av tyrosinkinaser Ex. imatinib (Glivec)

Bröstcancer Aromatasinhibitorer (letrozol; Femar; minskar östrogensyntesen) Antiöstrogener (tamoxifen; Nolvadex) GNRH-analog (Goserelin; Zoladex; försätter den premenopausala kvinnan i menopaus) Trastuzumab (antikropp riktad mot HER2) Prostatacancer GNRH-analog (Goserelin; Zoladex) GNRH-antagonist (Degarelix, Firmagon) Antiandrogen (bikalutamid) Abiraterone: hämmar CYP17 viktigt enzym i testosteronsyntesen Kastration

Riktat mot primärtumör eller metastaser -Botande -Smärtlindrande -Preventiv -Livsförlängande Biverkningar beror på att det i dagsläget inte går att fullt och hållet få stråldosen endast i tumörområdet utan normalvävnad får också del av dosen.

Somatisk smärta Perifert verkande analgetika (paracetamol, NSAID) Centralt verkande analgetika svaga opioider (kodein, tramadol) starka opioider (morfin, morfinanaloger) Opioidpump Strålbehandling Neurogen smärta

Centralt verkande läkemedel (starka opioider) + basmedicinering + ev. medel mot neurogen smärta Perifert + centralt verkande läkemedel (svaga opioider) Perifert verkande läkemedel

Kraftig analgesi Minskad ångest Minskad lufthunger Obstipation (förstoppning) Andningsdepression ( andningshämning ) Illamående och kräkningar Dåsighet

Toleransutveckling Dosering- mycket individuell Beroendeframkallande- oftast av underordnad betydelse Andningsdepression- förekommer sällan i sjukvården

Total smärtfrihet inte alltid möjlig att uppnå Mål i dessa fall: Att smärtan ska vara hanterbar Smärta upplevs olika

2010 by Radiological Society of North America

Frisk Patient Död Tidig palliation Sen palliation

Analgetika Adekvat näringstillförsel Antiemetika Medel mot förstoppning/diarré Ångestdämpande/antidepressiva Sociala insatser Stöd av psykolog/kurator

En tumör hos en individ skiljer sig genetiskt från en annan individs tumör Primärtumör och metastas skiljer sig ofta genetiskt från varandra En metastas skiljer sig ofta genetiskt från en annan metastas genetiskt Tumörcellen hittar nya sätt att överleva Cytostatikaresistens Minskad strålkänslighet

Ångest Ilska (och/eller skuldkänslor): Mot sig själv Jag skulle sökt tidigare, Jag vet att man inte ska röka Mot läkaren: Den läkare som givit beskedet eller den som enligt patienten ej tagit symptomen på allvar Mot övre makter: Varför jag?, Jag har redan varit med om tillräckligt mycket elände i livet, Jag som aldrig Rättvisepatos Försvarsmekanismer Psykiska reaktioner kan variera under sjukdomens förlopp

Ordet cancer är mycket värdeladdat Kurabiliteten är mycket varierande Vad vill patienten veta? Vad vill anhöriga veta? Vad vet läkaren?

Innan Sjukdom Preventivt arbete Förbättra prediktiva verktyg Under Sjukdom Förbättra Palliativ behandling Efter Sjukdom Förbättra detektion och behandling av långtidsbiverkningar av behandling hos kurerade patienter Identifiera riskfaktorer Finna sensitiva och specifika test/undersökningar Förbättrad kurativ behandling

Tack!