Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Relevanta dokument
Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Storvretaskolan i Uppsala kommun

Beslut för grundskola och fritidshem

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Enhetsplan för Nödingeskolan

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Beslut för grundskola

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Beslut för grundskola

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

LÄSÅR 2014/2015. Läsårsplan 2014/2015. Innehållsförteckning. Hammarbacksskolan RO. Vårt rektorsområde... 3

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Beslut för grundskola

Kvalitetsredovisning

Skolbeslut för förskoleklass och grundskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Beslut för grundskola

Tyck till om förskolans kvalitet!

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Beslut för grundskola

LOKAL ARBETSPLAN

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Dnr :567. Beslut. efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola

Vision och målbild förskola och grundskola

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Beslut för grundskola och fritidshem

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Beslut för grundskola

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

Rapport med fokus på. normer och värden elevhälsa undervisning styrning och ledning. Engelbrektsskolan våren stockholm.se

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Beslut för grundskola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Fullersta rektorsområde

Regelbunden tillsyn i Tunboskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Sofiaskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Enhetsplan läsåret Rektor Sture Wängberg

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i TP Förskolor AB

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Beslut för grundskola

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Transkript:

1 Handläggare Datum Annelie Olsson, rektor 2011-10-24 0480 45 21 50 Läroplansplanering 2011/2012 Kopplat till ar i arbetslagen av föregående läsår Skolinspektionens utlåtande Läroplansuppdraget (beslut förvaltningschef) Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag Fritidshem I det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs hur fritidshemmet bidrar till att de nationella målen nås. I kvalitetsarbetet tydliggörs personalens möjligheter att planera och utvärdera verksamheten samt rektors delaktighet i processen. Mål 1.1 Läsåret 2011/2012 har Rinkabyholmsskolans fritidshem ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete där uppdraget mot nationell måluppfyllelse tydliggörs. Arbetslagsmöten 8.00 12.00 5 ggr/läsår. Augusti, oktober, december, febr/mars, maj/juni. Augusti Målformuleringar Oktober, december, febr/mars av målen. Hur långt har vi kommit? Fungerar våra insatser? Behövs fler/andra insatser? en dokumenteras skriftligt. Maj/juni och analys. Förslag på nya mål att arbeta med kommande läsår. Rektor deltar vid möten och ger förutsättningar för fortsatt utveckling av verksamheten. utvärdering Har tid avsatts och använts för kvalitetsarbete? Är innehållet på mötena kopplat till måluppfyllelsen och kvaliteten i fritidshemmet? Har dokumentation förts vid möten? C:\Documents and Settings\bupsn\Lokala inställningar\temporary Internet Files\Content.Outlook\805J0JCL\Läroplansplanering Rinkabyholmsskolan 2011_2012.doc Postadress Besöksadress Telefon E-post Rinkabyholmsvägen 68 0480-45 21 50 rinkabyholmsskolan@kalmar.se

Skola och fritidshem Rinkabyholmsskolan ska under läsåret 2011/2012 öka sin medvetenhet kring könsmönster och könsroller samt arbeta medvetet för att motverka traditionella könsmönster. Mål 1.2 I april 2012 upplever enheten att förändringar i arbetssätt och bemötande av barnen har skett. Rektor och jämställdhetsutvecklare aktualiserar Genuslådan. Jämställdhet är stående punkt på arbetslagsmöten, ansvariga jämställdhetsutvecklarna. av Sara Lund föreläsningen vid tre tillfällen för all personal Aktualisering på arbetslagsträffar av arbete med jämställdhet i vardagen med hjälp av Rinkabyholmsskolans och Falkenbergsskolans examensarbeten. Har jämställdhet varit en stående punkt på arbetslagsmöten? Analys av måluppfyllelsen bl a utefter framtagna områden via BRUK-jämställdhet: Upplever skolan en högre måluppfyllelse inom de genomarbetade områdena? Rinkabyholmsskolan ska under läsåret 2011/2012 bidra till att utveckla elevernas handlingskompetens som leder till hållbar utveckling. Mål 1.3 I juni 2012 har Rinkabyholmsskolans elever ökat sin medvetenhet kring hur den egna konsumtionen påverkar den egna hälsan och miljön. (Nedbrutet övergripande miljömål) BRUK-enkät Grundskolan Måluppfyllelse D 2.5 Konsumentfrågor genomförs vid terminsstart. Kalmar kommuns webplats: www.kalmar.se Invånare Barn och utbildning Grundskola Hållbarutveckling Idébank hållbar utveckling TEMA konsumtion används vid planering av undervisningen. Miljöperspektivet genomsyrar undervisningen och eleverna får möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och att utveckla ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisning om hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas mot en hållbar utveckling. 2

Hållbar utveckling TEMA konsumtion genomsyrar i största möjliga mån den lokala pedagogiska planeringen. BRUK-enkät Grundskolan Måluppfyllelse D 2.5 Konsumentfrågor genomförs vid läsårsslut. Upplever skolan en högre måluppfyllelse inom de genomarbetade områdena bla utifrån BRUK-Konsumentfrågor? Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Skola och fritidshem Rinkabyholmsskolans båda verksamheter grundskola och fritidshem följer fr o m läsåret 2011/2012 författningarnas krav på tydliggjorda planer mot kränkande behandling för varje verksamhet. I planerna mot kränkande behandling ska framgå vilka åtgärder som vidtas om kränkningar sker mellan vuxen och elev samt hur de planerade åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Det ska även framgå hur eleverna varit delaktiga i framtagandet. Mål 2.1.1 I september 2011 har Rinkabyholmsskolan planer mot diskriminering och kränkande behandling som följer författningarnas krav gällande för fritidshem och grundskola läsåret 2011/2012. Genomlysning av föregående läsårs plan. Framskrivning av särskild plan för fritidshemmet. Användning av diskrimineringsombudsmannens web-verktyg; www.planforskolan.se. Elevkartläggning utifrån enkät genomförd vt 2011 Ansvar Trygghetsteamet Elever Vårdnadshavare (brukarråd) Personal 3

Har Rinkabyholmsskolan planer mot diskriminering och kränkande behandling för både grundskola och fritidshem samt följer de författningarnas krav? 2.2 Kunskaper Rinkabyholmsskolans målsättning är 100% måluppfyllelse för eleverna i samtliga ämnen. Mål 2.2.1 Vid slutet av läsåret 2011/2012 har samtliga elever i år 3 uppnått godtagbara kunskapskrav i samtliga ämnen. Mål 2.2.2 Vid slutet av 2011/2012 har samtliga elever i år 6 minst uppnått godtagbara kunskapskrav motsvarande betygssteget E i samtliga ämnen. Kontinuerliga elevuppföljningar på EHT-möten. Tydliga åtgärdsprogram med kortsiktiga och långsiktiga mål. Intensivperioder för elever med stöd av speciallärare. Satsning på tidig läs- och skrivinlärning samt tidig matematikinlärning. God läsutveckling används för kartläggning och analys av insatser och fortsatt arbete. Kompetensutvecklingsinsats kring God skrivutveckling med handledning av skolans mentor i svenska, studiecirkel för 1-3 År 1 Att skriva sig till läsning enligt Tragetornmodellen. Utveckling av skolans arbete med praktisk matematik. Samverka med kommunens matematikutvecklare. Förankring av den fortbildning som förekommit. Screeningmaterial för matematiken. Utveckla skolgårdspedagogiken. /Analys Har eleverna i år 3 samt år 6 nått 100% måluppfyllelse? Om inte Analys av vad det kan bero på? Har insatserna varit otillräckliga? 4

2.4 Skola hem Mål 2.4.1 Bakgrund Från och med vårterminen 2011 utformas de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen enligt författningarnas krav. Se mål 2.7.1 2.7 Bedömning och betyg Lärarnas bedömning och utvärdering Skolan bedriver för de lägre åren en ämnesövergripande undervisning och redovisar därför kunskapsutvecklingen i SO och NO för år 1-3 i block. Rexnet används som redskap. För år 1-3 redovisas NO och SO i block och för år 4-6 i varje ämne för sig. Pedagogen redovisar ett omdöme och anger en redogörelse för om eleven når målen eller om åtgärdsprogram upprättas. Rektor ansvarar för att sammanställning av måluppfyllelsen görs för vidare bedömning och analys. Mål 2.7.1 Skolan ska fr o m vt 2011 beskriva elevens kunskapsutveckling i varje ämne som eleven fått undervisning i. De individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen utformas enligt författningarnas krav. Rinkabyholmsskolan fördjupar och kompetensutvecklar sig under kommande läsår i Lokal pedagogisk planering Att skriva skriftliga omdömen Att göra formativa bedömningar Att upprätta individuella utvecklingsplaner som är relaterade till det skriftliga omdömet och som är ett levande verktyg för elev och pedagog vid planering och arbetsinsatser. Att upprätta åtgärdsprogram Uppföjlning Har de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen utformats enligt författningarnas krav? 5

FRITIDSHEMMET 2.1 Normer och värden/ 2.2 Kunskaper Mål 2.1.1 I juni 2012 har fritidshemmet utvecklat den pedagogiska miljön. Skapa tydliga miljöer för lärande Barnen skall få möjlighet att delta i utvecklandet av de pedagogiska miljöerna Personalen skall få tid och resurser för att genomföra detta utvecklingsarbete / Har vi tydliga pedagogiska miljöer? Har personalen fått tid och resurser för att utveckla den pedagogiska miljön? Mål 2.1.2 I juni 2012 kan samtliga fritidshem redovisa ett användande av SET-metoderna på fritidshemmet. Använda oss av de konfliktlösningsmetoder som finns utarbetade i SET. / Har vi använt oss av de konfliktlösningsmetoder som finns utarbetade i SET. 2.2 Kunskaper Mål 2.2.1 I juni 2012 har fritidshemmet utvecklat arbetet med entreprenörskap. Skapa miljöer där kreativitet och skapande tillåts och uppmuntras. Gemensam aktivitet, entreprenörsvecka, under vårterminen 2012. / Har vi skapat pedagogiska miljöer som främjat entreprenörskap? Har vi haft en entreprenörsvecka? 6

2.4 Skola och hem Mål 2.4.1 I juni 2012 har fritidshemmet utvecklat metoderna för att synliggöra verksamheten. Blogg Planering med målformuleringar finns uppsatta i kapprummen Digitala fotoramar i kapprummen Barnen är delaktiga i dokumentationen av verksamheten /utvärdering Har fritidshemmet utvecklat metoderna för att synliggöra verksamheten? Har barnen varit delaktiga i dokumentationen? 2.6 Skolan och omvärlden Mål 2.6.1 I juni 2012 har fritidshemmet skapat kontakter med andra fritidshem i Kalmar kommun för att möjliggöra nya relationer inför högstadiet och samt relationer med barn från andra kulturella bakgrunder. Syfte: Att skapa positiva möten inför högstadiet bl a med elever från annan kulturell bakgrund. Mål 2.6.2 I juni 2012 har fritidshemmet medverkat till att bredda barnens möjligheter till fritidsaktiviteter. Träffa andra fritidshem Ta kontakt med olika föreningar Besöka olika kulturella och idrottsliga arrangemang Göra utflykter / Vilka fritidshem har vi träffat och haft gemensamma aktiviteter med? Vilka kulturella arrangemang och platser har vi besökt? Har vi lockat barnen till att börja med nya fritidsaktiviteter? 7