Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Sörgården Lena Löwbäck Förskolechef 1
Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 5 Barns inflytande sidan 7 Förskola och hem sidan 9 Helhetsbild av året sidan 10 2
Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Verksamhetens mål: För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Berika våra kunskaper inom ämnet Normer & värden. Erbjuda aktiviteter och möten i den dagliga verksamheten, där vi lyfter frågor tillsammans med barnen som berör: Allas lika värde och Hur är man en bra kompis. Resultat och genomförande: Under höstterminen uppstod flera konflikter mellan barnen som har svenska som modersmål och barn med annat modersmål. Flera av de nyanlända barnen ville inte gärna använda de svenska ord och fraser de lärt sig och närmade sig de andra barnens lek genom att bara stå nära eller kliva rakt in i leken utan att ta kontakt först. Detta hade de svensktalande barnen svårt att tolka och acceptera. De drog sig undan, valde att byta aktivitet och barngruppen delades i två grupper som inte hade någon positiv kontakt. När pedagogerna observerat barngruppen hade man utgått ifrån om barnen fann aktivitet under inne och ute lek samt om man kunde se lärprocesser. När man därefter fokuserade på relationer och integrering upptäcktes att den var i stort sett obefintlig mellan de svensktalande barnen och de med annat modersmål Stor del av andra halvan på hösten gick åt till att försöka få barnen att titta på varandra, prata med varandra, sitta bredvid och leka tillsammans = respektera varandra! Pedagogernas arbetssätt blev att försöka lyfta positivt beteende under hela dagen i verksamheten. Under måltiderna blandades barnen medvetet med olika nationaliteter vid varje bord och man pratade mycket om olikheter och likheter. Man pratade i personalgruppen om vikten av att vara goda förebilder och vad viktigt pedagogernas förhållningssätt är för klimatet i barngruppen. Likabehandlingsplanen har funnits med när man kartlagt vilka riskområden som finns på förskolan, där konflikter och kränkningar kan uppstå och där man inte har överblick. Litteratur köptes in som tar upp relevanta ämnen men pedagogerna har inte hunnit läsa då mycket av tiden upptagits av att lösa konflikter och finnas i barngruppen. Man har gjort relationsschemat mellan vuxna/barn och i diskussioner kartlagt barngruppen när det gäller relationer barn/barn. 3
Analys och lärdomar: Under hösten var 16 barn inskrivna varav halva gruppen (8 barn) hade annat modersmål. På förskolan finns en större grupp svenska barn som började när förskolan öppnade jan- 2013. De har nu blivit fyra år och har utvecklat ett nyanserat talspråk. Pedagogernas analys om splittringarna i gruppen var att de svenska barnen, som varit en solid grupp sen start, hade svårt att knyta an till barnen med annat modersmål då dessa ofta flyttat och det kommit nya barn. Det visade sig svårt att kommunicera då de svensktalande barnen inte fick de svar de förväntat sig, det fanns en rädsla att om de kommer för nära kan man bli brun mm. Pedagogerna upplevde att språkutvecklingen hos barnen med annat modersmål gick mycket sakta Man funderade över orsaken till detta och kom fram till att en del kunde bero på det stora antalet barn med svenska som andraspråk i förhållande till barngruppens storlek och att de valde att leka och prata sitt hemspråk med varandra samt att de vuxnas tid gick åt till konfliktlösning och inte till utveckling och lärande. Pedagogerna hade tidigare analyserat miljö och material inne och ute och haft fokus på om barn hade sysselsättning. Att denna problematik blev uttalad och kom upp till ytan var i så fall bra, men det var svårt att veta hur man ska jobba vidare. Det är lätt att lägga in vuxna värderingar i detta och fundera över om det är rasism? Man har aldrig tidigare varit med om en sådan splittring, men man har heller inte haft så stor del av barngruppen med annat modersmål. Barnen har tidigare inte reflekterat över hudfärg, kön eller ålder. När splittringen i barngruppen blev uttalad fick pedagogerna något att arbeta utifrån. Nu vet man att detta kan hända om man inte introducerar nya barn på ett bra sätt och följer upp. Pedagogerna har insett att man måste vara tydliga i att kommunikation kan ske på fler sätt än genom talat språk (svenska) och att bjuda in alla barn i samtalet. Diskussioner i barngruppen om olikheter och allas lika värde samt att lyfta det positiva hos varje barn är viktigt för att skapa en VI-känsla. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Barn med annat modersmål måste integreras i alla barngrupper och att fördelningen inte kan vara 50/50. En hänsyn som måste tas vid placering av barn i kö. Idén med någon form av förberedelseförskola är mycket bra där kan man anpassa innehållet i verksamheten så att fokus ligger på språkutveckling. Gå igenom den litteratur som köpts in på förskolan inom ämnet och använda den för att få mer kunskap. Förbereda barngruppen och presentera ny barn på ett bättre sätt innan inskolningen. Göra barnen intressanta Dela barngruppen på ett sätt som gör att verksamheten blir meningsfullt för både yngre och äldre barn samtidigt som barn med annat modersmål ska integreras och känna tillhörighet. Kontinuerligt följa upp klimatet i barngruppen för att förebygga segregering. 4
Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Verksamhetens mål: För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Erbjuda inspirerande upplevelser och aktiviteter under HELA dagen. Bli bättre på att dokumentera och analysera lärprocesser. Resultat och genomförande: Pedagogerna planerade in aktiviteter och upplevelser samt förberedde material att erbjuda efter vilan för de barn som inte fann egen aktivitet och som var kvar under eftermiddagen. Detta medförde att tiden fram till mellanmålet inte kändes så rörig med bl.a. personal som skull ha rast, personal som slutade för dagen och barn som hade svårt att finna aktivitet då några barn sov. Miljön i de olika rummen har varit föränderlig vilket varit bra då nytt material och nya vrår inspirerat barnen till ny eller utvecklad lek/aktivitet. Under hösten 2015 inreddes ett personalrum till Legorum allt för att barnen skulle få mer lekyta. En projektor blev inköpt och som man använde till upplevelse appar och musik. Att kunna se t.ex. foton från verksamheten på en hel vägg gjorde upplevelsen mer positiv för gruppen och man kunde reflektera tillsammans. Pedagogerna såg över materialet och köpte nytt till ett bra grundförråd. Inne har man skapat en lekmiljö med olika vrår där barnen får möjlighet till konstruktion, drama, musik, språkutveckling, matematik och teknik/naturkunskap. Arbetet med att utveckla dokumentationen och fortlöpande utvärderingsmaterial hanns inte med under hösten. Man använde Lotus till en början men tillräcklig tid och kunskap fanns inte. Efter jul blev inte dokumentationen gjord på ett tillfredsställande sätt. Pedagogerna provade att sätta en dataskärm i hallen där veckans foton rullade under dagen. Barnen kunde visa sina föräldrar och berätta vad de varit med om. Under våren fick förskolan ett testkonto på PLUTTRA som är ett digitalt dokumentationsverktyg som fungerar både på dator, Ipad och mobil. Malin använde Pluttra under utvecklingssamtalen och det fungerade mycket bra. 5
Analys och lärdomar: Genom att observera barnens görande såg pedagogerna vilka miljöer som användes och vilka som gjort sitt. Man ville jobba med föränderliga miljöer utifrån barnens intressen just nu, men låg hela tiden lite efter när det gällde att byta material. Man upplevde att vid utelek hittade de flesta barnen aktiviteter eller lekar de ville göra men ofta blev det samma varje dag Man behöver tid till diskussion hur man ska utveckla lekarna/aktiviteterna och tillföra nytt/mer material. Då pedagogerna inte hittade en dokumentationsform som alla i arbetslaget kände sig bekväma med blir det ingen kontinuitet. Man tror att Pluttra kommer att lösa många problem! Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Pedagogerna har insett att de behöver ligga ett steg före och först kartlägga vilka vrår förskolan har samt hur man kan förändra dem när det behövs. Skapa vrår efter ämnen t.ex. matematik, svenska vrån är då statisk men materialet byts ut. På så sätt har man större möjlighet att erbjuda fler delar av läroplanen samtidigt/fortlöpande. Starta upp PLUTTRA som dokumentationsverktyg utvecklingsprojekt - där man kan följa lärprocesser och barns inflytande samt delge föräldrarna vad som händer i verksamheten. Dokumentation och fortlöpande arbete med Pluttra ska finnas som punkter på egen tid och kvällsplanering. 6
Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Vi ska utveckla arbete med att synliggöra och dokumentera barnens reflektioner och visa för barnen (och föräldrarna) vart de haft inflytande i verksamheten. Resultat och genomförande: Man startade hösten 2015 med att pedagogerna medvetet spred sig i rummen och fanns nära barnen i leken. Man kunde då observera vad barnen var intresserade av, vad de höll på att utveckla och vad de ville ha för aktiviteter under sin dag på Sörgården. Under senare delen av hösten och våren fick man lägga största fokus på värdegrundsfrågor så detta område prioriterades inte. Under våren 2016 har pedagogerna under de tillfällen man dokumenterat i hallen, till föräldrarna, ändå försökt få med barnens reflektion och under utvecklingssamtalen visades ögonblick i Pluttra och där fanns barnens egna ord med. Vid kontakten med föräldrar i hallen försökte man uppmana barnen att berätta vad de gjort under dagen och vad de varit delaktiga i. Analys och lärdomar: På grund av arbetet som lades ner på att skapa en samhörighet i gruppen under hösten och att man inte kunnat genomföra den gemensamma reflektionstid som man önskat, har detta område inte kunnat utvecklas i den utsträckning man ville. När man slutade med de mindre samlingsgrupperna hade tillfällen för kontinuerlig dokumentation av barnens reflektioner inte fallit sig lika naturligt. När en idé fångades upp och projekt startades ville alla barn vara med samtidigt och det blev rörigt. Pedagogerna har sett ett behov av mötesplatser med ett litet antal barn (fruktstund/samling) för att barnen ska få möjlighet att göra sin röst hörd och att man ska kunna dokumentera deras reflektioner och kunna planera vidare. När man hela tiden ha behövt medla mellan barnen och provat olika sätt att samla barnen blev detta inte genomförbart. Tidigare när barnen samlades, hade man flera väl fungerande mötesplatser där barnens inflytande i högsta grad genomsyrade verksamheten. Man kunde jobba utifrån en röd tråd och med projekt som sträckte sig under längre perioder efter de olika barnens behov. I och med att man fått fler barn med annat modersmål, i olika åldrar med varierade språkkunskaper och arbetssättet i början av hösten ledde till segregering, fallerade detta. Man kände att verksamheten i nov/dec inte utgick från varje enskilt barns behov, intressen eller inflytande. 7
De svenska barnen fick inte stimulans för sin utveckling och sitt lärande och barn med annat modersmål utvecklade inte språket i den takt man egentligen tror är möjlig. Det var svårt att jobba i projekt utefter barns inflytande när man inte hade barnen uppdelade i mindre grupper. Alla ville vara med samtidigt eller komma och gå. Det blev ingen naturlig tid för uppföljning så den röda tråden fattades. Under hösten 2016 kommer man att dela barngruppen i två delar där en gruppen kommer att vara ute när den andra är inne. Man tror att detta kommer att ge förutsättningar för det fortsätta projektarbetet utifrån barns inflytande! Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Dela barngruppen i yngre och äldre barn under fm hälften är ute och hälften inne. Använda projektorn och dokumentationsverktyget Pluttra för att synliggöra dokumentationen och på så sätt få med barnens reflektioner och ge dem insikt i vad de varit delaktiga i. 8
Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Planera föräldramöten/träffar så att de blir meningsfulla för alla föräldrar. Hitta en form för att synliggöra verksamheten tydligare för föräldrarna. Resultat och genomförande: På höstens föräldramöte bjöd man in alla föräldrar och skrev på inbjudan att mötet skulle vara på svenska då man kände att en av föräldrarna i varje familj behärskade svenska så pass bra att det var möjligt. Pedagogerna presenterade en powerpoint om vårt uppdrag och studiebesöket till Förskolan Syrenen i Töreboda. Samt gav föräldrarna ett varsitt foto på en lärsituation och utmanade dem att fundera vilka läroplansmål som erbjöds i ögonblicket. Man upplevde att de flesta föräldrarna är intresserade av vad deras barn gör och får uppleva i verksamheten mer än vilka läroplansmål som förskolan erbjuder. Man flyttade ut den stationära datorn till hallen och kunde där visa bildspel från veckan i verksamheten där kunde man även lägga in text och koppla till LpFö. Alla pedagoger deltog i förskoleträffarna om Föräldrasamverkan och man har haft tillgång till en testversion av IT-verktyget Pluttra som används under utvecklingssamtalen. Vårfesten var vid denna utvärdering inte genomförd ännu men planen är att man träffas på gården mellan kl. 17.00-18.30. Man erbjuder en tipspromenad om Babblarna, visar dokumentation från varje månad under våren på Sörgården, man bjuder på grillad kycklingkorv och tårta samt avslutar med gemensam rörelsesångstund. Analys och lärdomar: Alla svenska familjer var representerade på föräldramötet. Pedagogerna märkte att det var svårt utländska föräldrar att hänga med i diskussionerna då förkunskaperna om verksamheten i svensk förskola inte fanns - även om de kunde svenska ganska bra. Innehållet kändes relevant men inför höstens föräldramöte kommer man återigen fundera över om man ska dela upp det på två och planera innehållet efter föräldrarnas behov. Man upplever dock att föräldrarna med annat modersmål inte tycker att detta är viktigt och deltar inte. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Inför hösten ska man gå igenom vilket innehåll/rutiner man ska ha för föräldramöte, lucia, födelsedagar, jullunch, påsk, vårfest, förskolans dag. Pedagogerna upplever att man ännu inte skapat några traditioner på Sörgården. 9
Helhetsbild av verksamhetsåret Positivt och negativt i ARBETSLAGET Ansvarsfördelningen Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter har fungera bra. Arbetstider/barnfri tid/planeringstid/reflektionstid Schemat för heltiderna har fungerat bra och man har täckt frukost och mellanmål bra. Barnfri enskild tid har man fått ut varje vecka men lite på bekostnad av fm verksamhet ev. lägga på e.m. till hösten? Gemensam tid på torsdagar har inte fungerat då man inte haft tillgång till vikarie. Tillgången på vikarier Man har inte använt någon extern vikarie utan fyllt upp tider för personal som går deltid, vid behov. Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen Tack vare förstärkning i personalgruppen har behovet täckts relativt bra. Med utökad tid vid behov har man oftast fått ut reflektionstid/planeringstid. Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen Förskolechefen har gjort ett verksamhetsbesök och närvarat vid arbetsplatsträffar. Under hösten var ev. byte av chef ett orosmoment då man inte visste när i tid det skulle bli. Klimatet i arbetslaget har varit bra. Man har haft ständiga diskussioner omkring förhållningssätt som lett till samsyn. Kompetensutveckling Flerspråkighet i fokus (en pedagog) gav större inblick i arbetssättet och gav många bra tips. Småbarnspedagogik(en pedagog) genom föreläsningar och lärgrupper kom många bra tankar och tips som sedan gav avtryck i verksamheten. Förskoleträffar (hela personalgruppen) en klar fördel när alla får samma information. Positivt och negativt i BARNGRUPPEN Det har varit stor utmaning att arbeta med en barngrupp med barn från 1-5år samtidigt som hälften hade annat modersmål. Annat AV BETYDELSE, positivt och negativt Positivt att i tid få veta vilken personal som ska jobba nästkommande termin. Positivt att det har varit en stabilare barngrupp med färre inskolningar Sammanfattningsvis anser man fortfarande att det är bra att vara ett mindre arbetslag där alla kan komma till tals och beslutsvägen är kort. Att vara en enavdelningsförskola ger den fördelen att man har samma barngrupp när man är ute på gården. Det har lett till arbetsro, trygghet och kontinuitet. Man önskar fortsättningsvis få vara sin egen förskola. 10