Budget 2017 och plan 2018-2020 Norrköpings kommun
Budget 2017 och plan 2018-2020 Utdebitering 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunen 21,03 1 21,03 21,28 2 21,25 3 21,75 4 21,75 Landstinget 10,27 1 10,92 10,67 2 10,70 3 10,70 10,70 Summa kommunalskatt 31,30 31,95 31,95 31,95 32,45 32,45 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 33,12 33,12 33,12 33,62 33,62 1 Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvudmanna skapet för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till lands tinget. 2 Skatteväxling genomfördes med 25 öre på grund av att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttades från landstinget till länets kommuner. 3 Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KS 2014/0353 39) om godkännande av Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. För att kompensera regionen för bortfall av kommunala bidrag framgår det av samverkansavtalet att parterna är överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjde skatten med 0,03 procentenheter och att respektive kommun sänkte sin skattesats i motsvarande omfattning. 4 Skattehöjning med 0,50 procentenheter vilket gav ett tillskott på cirka 134 mnkr för år 2016.
Innehåll Beslut 5 Trygghet och tillväxt 6 Finansiella förutsättningar 8 Sammanställning 10 Sammanställning av driftbudget 2017 och driftplan 2018-2020 10 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 11 Sammanställning av investeringar 12 Investeringar som förutsätter bidrag,finanseras av annan än kommunen eller är självfinansierade 13 Finansieringsplan 2017-2020 14 Krav på god ekonomisk hushållning 15 Finansiella mål 16 Övergripande mål och måluppfyllelse 18 Det attraktiva Norköping 18 Ett växande Norrköping 19 Ett rättvist Norrköping 21 Ett tryggt och hållbart Norrköping 22 Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och internationell samverkan 24 Budgetprocessen 26 Styrning och organisation 27 Budgetanslag 2017-2020 29 Kommunfullmäktiges budgetanslag 2017-2020 29 Kommunrevisionens budgetanslag 2017-2020 29 Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 30 Nämndernas budgetanslag 2017-2020 32 Valnämnden 32 Kommunstyrelsen 33 Utbildningsnämnden 35 Kultur- och fritidsnämnden 37 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 38 Vård- och omsorgsnämnden 40 Socialnämnden 42 Stadsplaneringsnämnden 43 Tekniska nämnden 44 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 46 Överförmyndarnämnden 47 Ofördelat kommunstyrelsen 48 Investeringar 49 Investeringsbudget 2017 nämndvis med objekt 49 Kommunstyrelsen 49 Kommunstyrelsen, lokaler 50 Stadsplaneringsnämnden 51 Tekniska nämnden 52 Kultur- och fritidsnämnden 52 Utbildningsnämnden 53 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 53 Vård- och omsorgsnämnden 53 Socialnämnden 53 Överförmyndarnämnden 53 erade förhyrningar under perioden 2017-2021 54 Investeringsplan 2017-2020 55 Kommunstyrelsen 55 Kommunstyrelsen, lokaler 55 Stadsplaneringsnämnden 58 Tekniska nämnden 58 Kultur- och fritidsnämnden 59 Utbildningsnämnden 59 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 60 Vård- och omsorgsnämnden 60 Socialnämnden 60 Överförmyndarnämnden 60 Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade 61 Kommunstyrelsen 61 Tekniska nämnden 61 Lokaler 61 Bolagskoncernen 62 Bolagsöversikt 62 Norrköping Rådhus AB 66 Hyresbostäder i Norrköping AB 68 Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB 72 Norrköping Norrevo Fastigheter AB 74 Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 76 Norrköping Vatten och Avfall AB 78 Norrköpings Hamn AB 80 Norrköping Airport AB 82 Norrköping Spårvägar AB 84 Norrköping Parkering AB 86 Upplev Norrköping AB 88 Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB 90 Norrköping Visualisering AB 92 Norrköping Science Park AB 94 BILAGOR Bilaga 1. Fördelning av partistöd 2017 96 Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond 97 Bilaga 3. Beräkning av framtida volymer inom barnomsorgen 101 Bilaga 4. Beräkning av framtida volymer inom fritidshem 105 Bilaga 5. Beräkning av framtida volymer inom grundskolan 108 Bilaga 6. Beräkning av framtida volymer inom gymnasiet 111 Bilaga 7. Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun 115 Bilaga 8. Kompensation för löneökningar för kostenhetens personal 118 Bilaga 9. erad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2017 119 Bilaga 10. Förhandlingsprotokoll MBL 121 Bilaga 11. Yrkande Lärarförbundet 123 Bilaga 12. Yrkande Lärarnas Riksförbund 125 Bilaga 13. Yrkande Kommunal 127 Bilaga 14. Sammanställning av budgetramar 2016, härledning av ingående balans 2017 129 Bilaga 15. Exploateringsbudget 2017-2020 130 Bilaga 16. Framtid i Norrköping, Allmänna planeringsförutsättningar 2017 138
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN 5 Beslut 1 Kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige fastställer 1.1 skattesatsen för år 2017 till 21,75 procent, 1.2 preciseringar för år 2017 och ändrad måluppfyllelse för mål nr 9, 18 och 19, 1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2017, 1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2018-2020 samt investeringsplanen för åren 2018-2020, 1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2017 för respektive nämnd samt plan för respektive nämnd för åren 2018-2020, 1.6 resultatkrav 2017 och ekonomisk plan 2018-2020 med verksamhetsplan för bolagskoncernen, 1.7 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning senast i bokslut 2017 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med 16 400 000 kr, Norrköping Norrevo Fastigheter AB med 3 000 000 kr, Norrköping Vatten och Avfall AB med 4 200 000 kr och från Norrköpings Hamn AB med 12 000 000 kr, efter beslut i respektive styrelse, 1.8 förväntade krav på utdelning till Norrköpings kommun senast i bokslut 2017 från Norrköping Rådhus AB med 20 000 000 kr, 1.9 uppdrag till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden att se över reglerna för försörjningsstöd och insatserna för jobb och utbildning i syfte att få fler att gå från bidrag till egen försörjning, 1.10 uppdrag till kommunstyrelsen att utreda konsekvenserna av att för demografiska fördelningsmodeller för beräkning av volymer inom fritidshem, grundskola inklusive förskoleklass, gymnasiet samt äldreomsorgen, införa en ersättning med 75 procent av det enligt modellerna framräknade beloppet, 1.11 uppdrag till kommunstyrelsen att se över organisationen för Ostlänken i och med att kommunen nu övergår i en mer operativ fas, 1.12 uppdrag till kommunstyrelsen att, i samverkan med berörda nämnder och förvaltningar, utforma den nya utredningsenheten under kommunstyrelsen som ska följa barns och ungas utveckling, 1.13 uppdrag till tekniska nämnden att samordna insatser för att utveckla Norrköping som cykelstad, 1.14 uppdrag till kommunstyrelsen att se över hur kommunens lokaler kan användas effektivare, 1.15 uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram förslag på hur folkhälsoperspektivet ska genomsyra all vår verksamhet och kommunens beslut, 1.16 uppdrag till kommunstyrelsen att samordna arbetet med att åstadkomma en tryggare stad för alla, 1.17 uppdrag till utbildningsnämnden att utreda konsekvenserna av att rätten till förskola för alla barn utvidgas från dagens 15 timmar, 1.18 uppdrag till kommunstyrelsen att kartlägga och se över hur Norrköpings kommun kan utveckla samarbetet med andra kommuner, exempelvis Linköpings kommun, andra kommuner i länet, kommuner i Sörmland och kommuner i Stockholmsområdet, 1.19 uppdrag till kommunstyrelsen att utreda möjligheten och ta fram eventuella kostnader för att alltid ställa miljökrav enligt upphandlingsmyndighetens avancerade hållbarhetskrav vid nämndernas upphandlingar samt ta fram förslag på modell för uppföljning av detta. 2 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 824 832 kr till partistöd 2.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om 84 000 kr, 2.2 fastställa mandatstödet till 33 574 kr per mandat, 2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 5 000 kr, 2.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till 2 000 kr per mandat, 2.5 notera fördelning av partistödet för år 2017 enligt bilaga 1. 3 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 3.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, 3.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. 4 För 2017 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till 2 000 000 000 kr. 5 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst 25 000 000 kr och sälja fastigheter till ett värde av högst 25 000 000 kr vid varje tillfälle. 6 Kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen rätten att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger 10 000 000 kr. 7 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna månatligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. KOMMUNSTYRELSEN Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande Karin Jonsson (C) kommunalråd Eva-Britt Sjöberg (KD) kommunalråd Reidar Svedahl (FP) kommunalråd Martin Andreae kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör 1 Handlingar som hör till budget 2017-2020 har diarienummer KS 2016/0219.
6 BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Trygghet och tillväxt Norrköping fortsätter att utvecklas starkt. Befolkningen fortsätter öka med tal som är historiska och bostadsbyggandet har tagit rejäl fart och ligger nu stabilt på nivåer vi aldrig sett i Norrköping. Även arbetsmarknaden fortsätter utvecklas positivt med rekordmånga nyanmälda lediga jobb hos arbetsförmedlingen och många företag väljer att flytta till och växa i Norrköping. Den vändning vi sett i Norrköping är naturligtvis positiv men innebär inte per automatik att alla får dela av utvecklingen. Därför krävs en medveten fördelningspolitik. Dessutom ser vi att det inom flera områden krävs mer för att åstadkomma en vändning. Skolresultaten är oacceptabelt låga och skillnaderna mellan skolorna har ökat. Nu måste vi även på detta område åstadkomma en vändning. Vi fortsätter naturligtvis att lägga en bra grund för alla elever genom att utveckla tidiga insatser men det räcker inte. För att utjämna skillnader mellan skolor krävs riktade insatser till de med de största utmaningarna. Därför avsätter vi även resurser för att alla skolor ska kunna ge våra elever bästa möjliga start. Med andra ord prioriteras skolan högst och inom skolan prioriterar vi de skolor som har de största utmaningarna. När kommunen växter ställer det stora krav på den offentliga servicen. Vi behöver bygga fler platser i skola och förskola när befolkningen ökar, vi behöver mark för bostadsbyggande och för att möta de företag som vill utveckla och flytta sin verksamhet till Norrköping och vi behöver möta behoven inom vården och omsorgen. Detta samtidigt som vi ska stärka kvaliteten inom verksamheterna. Utmaningen är alltså flerbottnad, dels att utveckla kvaliteten inom skolan och omsorgen och samtidigt möjliggöra den kraftiga expansion vi står inför. Det är en uppgift vi har förberett oss för, bland annat genom att öka kommunens sparande men också genom den skattehöjning vi gjorde under 2016. Sammantaget betyder det att kommunen är väl rustad ekonomiskt för att möta alla de utmaningar vi har. För 2017 innebär det ett reformutrymme på ungefär 100 miljoner kronor. Pengar som vi i huvudsak använder till kvalitetshöjningar, främst inom skolan. För att säkerställa att vi klarar de utmaningar vi har framöver är det dock viktigt att vi även fortsättningsvis förvaltar kommunens ekonomi på ett klokt sätt. Därför avsätter vi en del av reformutrymmet för att möta behovet av investeringar. Vår viktigaste prioritering är som sagt att vända utvecklingen i skolan, därför avsätter vi cirka hälften av reformutrymmet för att resultaten ska öka på både kort och lång sikt. Således finns också två spår som vi arbetar efter. Dels fortsätter vi utveckla tidiga insatser genom att bland annat stärka familjecentralerna, se till att öka närvaron i förskolan och familjedaghemmen och genom att öka personaltätheten i skolan. Vi kommer dessutom rikta stöd till de skolor som har de största utmaningarna för att ge bästa möjliga förutsättningar för dem att vända utvecklingen. Insatserna kommer variera efter de behov som finns, det viktiga är att de berörda skolorna själva har del i utformandet. Målet är dock givet. Resultaten ska öka.
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN 7 Vi stärker också möjligheten för fler barn och ungdomar att delta i olika aktiviteter. Bland annat satsar vi på kulturskolan genom kraftigt sänkta avgifter för att fler ska ha möjlighet att delta. Vi avsätter även medel för att de ska kunna utveckla verksamheten och ta emot fler barn och ungdomar. Vi vill även utveckla ett Kultur och fritidscenter i Hageby tillsammans med de föreningar som finns i området. Syftet är att alla barn som vill ska kunna delta i aktiviteter och få möjlighet att utveckla sina intressen. Även om utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt stark riskerar den att avta om vi inte möter de behov som finns. Med den tillväxttakt vi har idag behöver vi ta fram mer mark för verksamhet i närtid och vi behöver möta de behov av kompetens som finns. Därför avsätter vi resurser för att stärka kommunens arbete med detaljplaner och bygglov. Vi tillskapar även en småplanegrupp som har till uppdrag att stötta de minste företag som vill växa och utvecklas i Norrköping. Vi avsätter också resurser för at stärka vuxenutbildningen i Norrköping, bland annat handlar det om att förstärka arbetet med yrkeshögskoleutbildningar. Många i vår stad är otrygga. Mer måste göras för att bekämpa droger och organiserad kriminalitet och vi behöver skapa trygga miljöer i kommunen. Därför vill vi att samarbetet med polisen ska utvecklas ytterligare. Begår man brott ska man lagföras men vi behöver även fortsätta arbeta förebyggande med våra ungdomar. Dessutom satsar vi resurser på att förbättra tryggheten på gator och torg, bland annat genom förbättrad belysning. Vi gör det i förvissningen om att vi på alla fronter behöver stärka tryggheten. Tryggheten gäller även när man blir äldre. Därför fortsätter vi den utbyggnad av äldreomsorgen vi redan påbörjat. Under 2016 har vi skapar 88 nya platser i Särskilt boende vilket inneburit en halvering av kön och därmed kortare väntetider. Vi är dock inte nöjda, totalt ska det bli en utbyggnad med c:a 175 platser. Dessutom har Hyresbostäder fått i uppdrag att arbeta med trygga boenden. Även inom funktionshindersomsorgen fortsätter vi bygga boenden. Totalt under budgetperioden planerar vi idag för c:a 60 nya platser inom LSS. Sammantaget har Norrköping en stark utveckling, vår uppgift är att se till att alla får del av den. Med den här budgeten tar några ytterligare steg för att utveckla vår kommun i den riktningen. Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Karin Jonsson kommunalråd Centerpartiet Eva-Britt Sjöberg kommunalråd Kristdemokraterna Reidar Svedahl kommunalråd Liberalerna
8 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella förutsättningar Statens bedömning av den ekonomiska utvecklingen Regeringen presenterade den 20 september budgetpropositionen för år 2017. Svensk ekonomi växte snabbt under 2015, både i en historisk jämförelse och i förhållande till jämförbara länder. BNP-tillväxten väntas bli hög även 2016 men de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt. BNP förväntas växa med 3,2 procent år 2016 och 2,5 procent år 2017. Efter två år med hög tillväxttakt förväntas alltså BNP växa något långsammare under 2017 och en bidragande faktor till detta är att investeringarna ökar i en långsammare takt. Hushållens konsumtion har varit en viktig drivkraft för BNP-tillväxten under se senaste åren, och så var även fallet det första halvåret 2016. Flera faktorer tyder på en fortsatt hög konsumtionstillväxt framöver. Utvecklingen gynnas av låga räntor, en stark ökning av sysselsättningen, en stadigt ökande disponibel inkomst och ett i utgångsläget högt hushållssparande, vilket skapar utrymme för en fortsatt hög tillväxt av konsumtionen. Införandet av kravet på amorteringar på nya bostadslån innebär samtidigt en motverkande kraft när det gäller tillväxten av hushållens konsumtion och väntas därför ha en viss dämpande effekt på utvecklingen. BNP 1 i budgetpropositionen Procentuell årlig förändring, utfall 2015, prognos för 2016-2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 3,9 3,2 2,5 2,0 2,3 2,4 1 Kalenderkorrigerad Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNP-tillväxten har fortsatt att vara måttlig. Tillväxten väntas framöver att vara relativt dämpad i de avancerade ekonomierna. BNP-tillväxten i euroområdet tilltog under inledningen av 2016, men osäkerheten efter den brittiska folkomröstningen bedöms dock dämpa tillväxten något under andra halvåret 2016. Tillväxten 2017 bedöms fortsätta i samma takt som 2016 och arbetslösheten förväntas bli fortsatt hög och inflationen låg. Tillväxten i den amerikanska ekonomin saktade ned under inledningen av 2016, men en del faktorer talar för en starkare utveckling under andra halvåret 2016 och under 2017. Den politiska ledningen i Kina har uttalat mål om en mer hållbar ekonomisk tillväxt som i högre grad ska drivas av konsumtion, från att tidigare ha dominerats av export och investeringar. Osäkerheten om huruvida Kina kommer att lyckas med en sådan omställning, utan en betydande inbromsning i sin ekonomi, utgör en risk för den världsekonomiska utvecklingen. Osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen är stor och den kan bli svagare än i prognosen om exempelvis tillväxten i euroområdet bromsar in. Sverige är en liten öppen ekonomi och två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge och sannolikheten för att tillväxten bromsar in bedöms ha ökat efter att Storbritanniens befolkning röstade för att lämna EU. Den ekonomiska utvecklingen kan även bli starkare än prognosen. Exempelvis är utvecklingen i Kina och många andra framväxande ekonomier svårbedömd. Tillväxttakten i den offentliga konsumtionen uppgick till 2,6 procent 2015, vilket var den högsta tillväxttakten sedan 1998. Den statliga konsumtionen växte starkt, men tillväxttakten var ännu högre i kommunsektorn. Den kommunala konsumtionen bedöms öka starkt även 2016 och 2017. Behovet av kommunala tjänster påverkas i hög grad av den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen, samt av en stadig befolkningsökning och ett stort antal asylsökande. Arbetslösheten minskade 2015 och uppgick till 7,4 procent. Arbetslösheten har fortsatt att minska under det första halvåret 2016 och för helåret 2016 bedöms arbetslösheten bli 6,8 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2008. Kommunsektorn väntas lämna ett stort bidrag till ökningen av antalet sysselsatta 2016 och 2017. Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi Utfall 2015, prognos 2016-2020. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Arbetslöshet, andel (%) av arbets- 7,4 6,8 6,3 6,3 6,3 6,2 kraften 15-74 år Utveckling av timlöner* ** 2,4 2,7 3,1 3,4 3,4 3,4 Utveckling av arbetade timmar* 1,0 1,9 1,5 0,6 0,8 0,8 *årlig procentuell förändring ** Konjunkturlönestatistiken. Siffrorna för utvecklingen av timlöner avser inte nivån på kommande avtal, utan speglar den enligt prognosen genomsnittliga utvecklingen av timlöner i Sverige. Skatteunderlag Kommunens uppräknade skatteunderlag för 2017 uppgår enligt prognos augusti 2016 till 27 635 506 tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 3,44 procent jämfört med budget 2016. Skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 91,9 procent för 2016 och bedöms bli 91,3 procent för 2017.
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 Kommunalskatteintäkter Kommunens skattesats för år 2017 är 21,75 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2017 uppgå till 6 010 723 tkr. En skattekrona motsvarar cirka 276 000 tkr år 2017. Kommunalekonomisk utjämning Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. LSS-utjämning Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2017 är att kommunen får ett bidrag motsvarande 113 000 tkr från utjämningen. Skatteintäkter med mera åren 2017-2020 för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 15 augusti 2016. Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Egna skatteintäkter 6 010,7 6 257,2 6 513,7 6 780,8 Statlig inkomstutjämning 1 486,4 1 551,1 1 603,2 1 658,8 Kostnadsutjämning 108,4 110,3 112,1 113,8 Regleringsbidrag/ avgift -25,7-59,2-96,9-137,6 Kommunal fastighetsavgift 218,9 218,9 218,9 218,9 LSS-utjämning 113,0 115,0 116,9 118,6 Summa 7 911,7 8 193,3 8 467,9 8 753,3 Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbasbeloppets förändring jämfört med 2008. Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2016 är att kommunen får 218 900 tkr i fastighetsavgifter.
10 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2017 och driftplan 2018-2020 Driftbudget (mnkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens nettodriftkostnad -7 095,4-7 471,0-7 701,8-7 918,2-8 139,5 exklusive avskrivningar Avskrivningar -240,0-270,0-300,0-330,0-360,0 Verksamhetens nettodriftkostnad -7 335,4-7 741,0-8 001,8-8 248,2-8 499,5 Skatteintäkter 5 811,0 6 010,7 6 257,2 6 513,7 6 780,8 Kommunalekonomisk utjämning 1 1 659,3 1 901,0 1 936,1 1 954,2 1 972,5 Finansnetto 2, 3 1,0-12,0-22,0-34,0-47,0 Resultat före extraordinära poster 135,9 158,7 169,5 185,7 206,8 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 135,9 158,7 169,5 185,7 206,8 erad användning av överskott Markering pensioner 4-30,0-30,0-30,0-30,0-30,0 Markering (återbetalning) social investeringsfond 4-5,9-8,7-9,5-5,7-1,8 Finansiering av investeringar 4-65,0-75,0-75,0-75,0-75,0 Finansiering av investeringar, Ostlänken 4-35,0-45,0-55,0-75,0-100,0 Summa planerad användning -135,9-158,7-169,5-185,7-206,8 Återstående medel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Specificering av vissa poster (mnkr) 2016 2017 2018 2019 2020 1 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning 1 272,4 1 486,4 1 551,1 1 603,2 1 658,8 Kostnadsutjämning 77,4 108,4 110,3 112,1 113,8 Regleringsbidrag eller regleringsavgift -32,5-25,7-59,2-96,9-137,6 Fastighetsavgift 219,8 218,9 218,9 218,9 218,9 LSS-utjämning 108,1 113,0 115,0 116,9 118,6 Strukturbidrag 14,2 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Finansnetto 1,0-12,0-22,0-34,0-47,0 Finansiella intäkter 296,0 308,4 320,7 337,0 345,0 Intäktsränta 254,0 266,0 278,0 294,0 302,0 Kreditivränta 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB 36,0 36,4 36,7 37,0 37,0 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -295,0-320,4-342,7-371,0-392,0 Räntekostnader lån -289,0-311,0-334,0-362,0-383,0 Räntor pensionsavsättningar -3,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Övriga finansiella kostnader -3,0-6,4-5,7-6,0-6,0 3 Inklusive utdelning till Norrköpings kommun från Norrköping Rådhus AB med 20 000 tkr för åren 2017-2020, se beslutssats 1.8 på sidan 5. 4 Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan 16-17.
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 11 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar Budgetramar (tkr) 2016 1 2017 2018 2019 2020 Kommunfullmäktige 13 141 13 922 14 175 14 449 14 728 Kommunrevisionen 4 970 5 066 5 183 5 315 5 458 Valnämnden 386 392 3 699 3 707 415 Överförmyndarnämnden 15 814 17 946 19 340 20 433 21 474 Kommunstyrelsen 421 882 434 348 437 399 431 121 435 634 Utbildningsnämnden 2 861 469 3 051 790 3 128 727 3 208 375 3 288 887 Kultur- och fritidsnämnden 225 925 242 946 261 373 279 225 290 738 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 483 779 501 445 497 024 498 670 499 088 Vård- och omsorgsnämnden 2 222 864 2 340 362 2 395 479 2 463 794 2 519 472 Socialnämnden 484 597 509 374 515 296 511 677 522 642 Stadsplaneringsnämnden 41 602 26 762 27 466 28 316 29 261 Tekniska nämnden 370 328 354 437 375 500 407 692 449 264 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 43 083 44 969 46 201 47 671 49 328 Ofördelat kommunstyrelsen 7 500 7 000 7 000 7 000 7 000 Pensionsskuldens förändring 148 000 153 000 158 000 158 000 158 000 Medel för löneavtal, kommunstyrelsen 2 90 000 100 200 210 800 340 800 487 600 Extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen 2 15 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Socialt utfallskontrakt, avsättning 3 0 0 360 6 602 1 038 Ökade statsbidrag alternativt generell reducering 0 0-36 266-117 656-211 509 Summa budgetramar 4 7 450 340 7 823 959 8 086 756 8 335 191 8 588 518 1 För att se härledning av nämndernas ingående ramar utifrån tilläggsbudget under 2016, se bilaga 14. 2 För mer information se sidan 31. 3 Se bilaga 2 för mer information. 4 I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Summa budgetramar 7 450,3 7 824,0 8 086,8 8 335,2 8 588,5 Avgår avskrivningar -240,0-270,0-300,0-330,0-360,0 Avgår internränta -114,9-82,9-85,0-87,0-89,0 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 7 095,4 7 471,0 7 701,8 7 918,2 8 139,5 Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna 32-48.
12 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Sammanställning av investeringar Nämndernas investeringsbudget 2017 och investeringsplan 2018-2020 Nämnd (tkr) 2017 2018 2019 2020 Kommunstyrelsen 184 730 164 300 252 240 352 470 Lokaler 798 500 1 189 500 1 002 000 516 500 Varav: Lokaler, utbildning 457 500 704 000 603 000 236 000 Lokaler, vård och omsorg 203 000 348 500 307 500 190 000 Lokaler, kultur och fritid 14 500 1 500 1 000 0 Lokaler, socialnämnden 26 000 45 000 0 0 Lokaler - övrigt 97 500 90 500 90 500 90 500 Tekniska nämnden 264 300 437 500 305 250 165 400 Stadsplaneringsnämnden -5 850-5 850-5 350-5 850 Kultur- och fritidsnämnden 18 200 8 800 5 050 9 550 Utbildningsnämnden 36 000 50 000 30 500 23 500 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1 950 0 0 0 Vård- och omsorgsnämnden 28 600 36 900 30 400 17 800 Socialnämnden 1 000 500 0 0 Överförmyndarnämnden 250 0 0 0 Summa 1 327 680 1 881 650 1 620 090 1 079 370 Investeringarna vad gäller verksamhetslokaler i investeringsbudget 2017 och investeringsplan 2018-2020 sker i dagsläget i kommunen. En förändring vad gäller ägandet av verksamhetslokaler kan dock komma att ske, då det ska utredas om Norrköping Norrevo fastigheter AB istället ska äga de verksamhetslokaler som ligger i investeringsbudget 2017 och investeringsplan 2018-2020. Innan detta sker måste budget- och finansieringskonsekvenser utredas. Investeringsbudget för år 2017 redovisas på sidorna 49-53. erade nya förhyrningar redovisas på sidan 54. Investerings plan för åren 2017-2020 redovisas på sidorna 55-60.
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING 13 Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade Dessa ingår inte i investeringsplanen 2017-2020 Nämndanslag (tkr, netto) 2017 2018 2019 2020 Kommunstyrelsen 37 500 8 500 4 000 9 000 Tekniska nämnden 8 000 42 500 144 000 218 000 Lokaler 18 000 13 000 8 000 8 000 Summa 63 500 64 000 156 000 235 000 Utöver investeringplanen 2017-2020 redovisas här en samman ställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun samt självfinansierade investeringar. Ovanstående investeringar redovisas på sidan 61.
14 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansieringsplan 2017-2020 (mnkr) Tillförda medel 2016 2017 2018 2019 2020 Justerat resultat före extraordinära poster 375,9 428,7 469,5 515,7 566,8 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 723,4 911,2 1 424,7 1 162,9 610,6 Summa 1 119,3 1 359,9 1 914,2 1 698,6 1 197,4 Använda medel Investeringar 1 1 119,3 1 359,9 1 914,2 1 698,6 1 197,4 Summa 1 119,3 1 359,9 1 914,2 1 698,6 1 197,4 1 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 1 359,9 mnkr för år 2017, till 1 914,2 mnkr för år 2018, till 1 698,6 mnkr för år 2019 samt till 1 197,4 mnkr år 2020. Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. Justerat resultat före extraordinära poster 2016 2017 2018 2019 2020 Resultat före extraordinära poster 135,9 158,7 169,5 185,7 206,8 Avskrivningar 240,0 270,0 300,0 330,0 360,0 Justerat resultat 375,9 428,7 469,5 515,7 566,8 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 15 Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. en ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet
16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Finansiella mål (mnkr) 400 350 300 396 Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatteunderlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. För närvarande finns en markering på 270 miljoner kronor under eget kapital ( konjunkturfond ). Kommunens konjunkturfond ska som lägst uppgå till 1 procent av skatter och bidrag, vilket för år 2017 skulle innebära cirka 79,1 miljoner kronor, och som högst uppgå till 5 procent av skatter och bidrag, vilket för år 2017 skulle innebära cirka 395,6 miljoner kronor. För närvarande uppgår konjunkturfonden till cirka 3,4 procent av skatter och bidrag i 2017 års nivå. I och med att nivåerna på konjunkturfonden är kopplade till utvecklingen av skatter och bidrag säkras nivån i takt med utvecklingen av tillväxten i samhället och kommunen står väl rustad för att klara av tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget. 250 200 150 100 50 0 79 Lägsta nivå (1 procent) 270 Nuvarande nivå (3,4 procent) Social investeringsfond I december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar (se bilaga 2). Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköpings kommun - finansiella mål Finansiering av investeringar Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå ökad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som bidrar till att skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen minskar. Norrköping står inför stora förändringar och stora investeringar i samband med att snabbjärnvägen Ostlänken kommer att dras genom Norrköping. För att klara investeringarna kommer nivån på detta finansiella mål att öka. Det belopp som ska avsättas kommer successivt att öka fram till 2020 då planen är att 100 miljoner kronor ska avsättas utöver det finansiella målet avseende finansiering av investeringar som tidigare legat i plan. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften. Högsta nivå (5 procent)
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 Finansiering av investeringar 2017 (mnkr) 2018 2019 2020 Totalt belopp 120,0 130,0 150,0 175,0 Varav finansiering av framtida investeringar i 45,0 55,0 75,0 100,0 Ostlänken De extra medel som sätts av för framtida finansiering av Ostlänksprojektet kommer att placeras i sparande. Kommunen har placerat 713 miljoner kronor i en långsiktig medelsförvaltning. Marknadsvärdet uppgick sista augusti 2016 till 1 418 miljoner kronor. Enligt ekonomikommissionens förslag ska 500 miljoner kronor från den långsiktiga medelsförvaltningen användas för delfinansiering av Ostlänkenrelaterade investeringar. I och med detta har 500 miljoner kronor överförts i en placeringsportfölj med kortare placeringshorisont och med mindre risk. Det är till denna placeringsportfölj som det finansiella målet Finansiering av investeringar, Ostlänken, ska föras om det uppnås (45 miljoner kronor för 2017). Markering pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar. För att även resultatmässigt matcha den likvid mässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften. Markering pensioner (mnkr) 2017 2018 2019 2020 30,0 30,0 30,0 30,0 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Markering (återbetalning) social investeringsfond Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan placeras åter i den sociala investeringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För mer information se bilaga 2. Markering (återbetalning) social investeringsfond (mnkr) 2017 2018 2019 2020 8,7 9,5 5,7 1,8 Årets reslutat och balanskravsutredning Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för finansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet. Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas. Användning av historiska överskott som tidigare har markerats under eget kapital för särskilda ändamål. Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning göras enligt följande: Årets resultat Avgår: Realisationsvinster Orealiserade vinster på värdepapper Intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip Realiserat resultat långsiktig medelsförvaltning Tillkommer: Orealiserade förluster på långsiktig medelsförvaltning Kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip Kostnader för omstruktureringsåtgärder Årets resultat mot balanskravet enligt 4 kap 3 a KRL Årets resultat mot balanskravet enligt 4 kap 3 a KRL Tillkommer: Disposition av markeringar, exempelvis medel inom eget kapital markerade för pensioner, sociala investeringar med mera Årets justerade resultat mot balanskravet Vid underskott: Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider ( konjunkturfond ). Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagen 8 kap 5 a. Vid överskott: Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för finansiering av investeringar avräknas. Övriga medel går in i eget kapital eller markeras för särskilda framtida ändamål.
18 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN Övergripande mål och måluppfyllelse 2015-2018 Det attraktiva Norrköping Utgångspunkten för kommunfullmäktiges mål är att förena rättvisa och jämlikhet med ökad frihet för den enskilde. Genom att fördela resurser så att hela kommunen och alla Norrköpingsbor har förutsättningar att utvecklas tar vi tillvara Norrköpings förutsättningar på bästa sätt. För att göra det krävs att vi dels har en aktiv näringslivspolitik och att det skapas fler jobb. Dessutom behövs satsningar på att höja utbildningsnivån och på kultur och fritid. På det sättet skapar vi förutsättningar för en stark välfärd och trygga invånare.
BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 Målområde Ett växande Norrköping MÅL 1 MÅL 2 MÅL 3 Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gymnasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2013. Andelen vuxenstuderande som fullföljer påbörjad utbildning har ökat jämfört med år 2014. Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning 20-64 år) har ökat sedan år 2013. För andelen arbetslösa 16-64 år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2014. Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla och etablera företag. Insikt är en enkätundersökning där frågor ställs till företag som har ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året. Resultatet redovisas som ett nöjd-kund-index totalt och uppdelat på myndighetsområdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Ett pilotprojekt pågår för att göra månadsvisa Insiktsmätningar. Måluppfyllelse: Nöjd-kundindex utifrån företagens svar på enkätundersökningen Insikt har ökat jämfört med år 2014. Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i Norrköping har ökat jämfört med år 2014. Antalet nystartade sociala företag har ökat varje år. Minst 300 företag har besökts av näringslivskontoret varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i kommunens förbättringsarbete. Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. Alla som söker kontakt får en första återkoppling inom 24 timmar, räknat under vardagar. En första återkoppling innebär ett personligt svar. Det kan antingen bestå av ett slutligt besked eller så kan det bestå av information om hur den fortsatta hanteringen av frågan kommer att ske och vem som är kontaktperson i ärendet. Uppföljning görs genom årliga servicemätningar via e-tjänster på webben, telefon och e-post. Måluppfyllelse: Andelen som enligt servicemätningen får en första återkoppling inom 24 timmar ökar mellan åren och närmar sig 100 procent. Minst tre nya ärendeprocesser som helt eller till stor del är digitala har utvecklats varje år. Undersökning på norrkoping.se genomförs varje år för att mäta om personer som använder webbplatsen tycker att det är lätt att hitta den information de söker. Andelen som tycker att det är lätt eller ganska lätt har ökat mellan åren. Under perioden inrätta ett servicekontor för företag, kommuninvånare och besökare.
20 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BUDGET 2017 NORRKÖPINGS KOMMUN MÅL 4 Kommunikationerna med Stockholm och inom regionen ska utvecklas. Måluppfyllelse: Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att Trafikverkets tidplan för projekt Ostlänken kan hållas. Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att de regionala kommunikationerna utvecklas. MÅL 5 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark i varierande och attraktiva miljöer i hela kommunen och stimulera byggande av bostäder så att Norrköping kan fortsätta växa. Måluppfyllelse: Antalet färdigställda lägenheter är minst 600 per år, räknat som ett genomsnitt över mandatperioden. Antalet personer i hemlöshetssituation har minskat jämfört med år 2014. Årlig redogörelse för: hur många bostäder som kan byggas och i vilka sorters miljöer, enligt lagakraftvunna detaljplaner samt vilka av dessa som har tillkommit under året. antalet planerade, pågående och färdigställda bostäder per bostadstyp och områdestyp uppdelat på Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygd. MÅL 6 Vi ska stärka Norrköping som boende- och besöksort genom ett utvecklat samarbete i regionen och med övriga grannkommuner samt med andra aktörer. Måluppfyllelse: Den skattade sysselsättningen i besöksnäringen har ökat jämfört med år 2014. Årlig redovisning av vilket samarbete som har skett för att stärka Norrköping som boendeoch besöksort och vilka effekter det kan väntas ge. MÅL 7 Kommunens kultur- och fritidsaktiviteter ska ge våra invånare, turister och andra besökare upplevelser av högsta kvalitet. Därför ska Norrköping vara regionens kulturhuvudstad och Sveriges musikhuvudstad. Måluppfyllelse: Årlig redogörelse med exempel på upplevelser av hög kvalitet inom kultur och fritid för invånare, turister och andra besökare. MÅL 8 Norrköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Norrköpings kommun genomför en medarbetarundersökning vartannat år. En del av resultatet består av ett ambassadörsindex. Det baseras bland annat på frågor om medarbetaren talar om kommunen som en bra arbetsgivare och rekommenderar kommunen som arbetsgivare. Måluppfyllelse: Ambassadörsindex i medarbetarenkäten har ökat jämfört med år 2013. Den totala sjukfrånvaron i Norrköpings kommun ska vara lika som eller lägre än genomsnittet bland jämförbara kommuner. Årlig redogörelse av kommunövergripande insatser för att utveckla arbetsgivarvarumärket och stärka attraktionskraften. Årlig lönekartläggning som synliggör osakliga löneskillnader baserade på kön i syfte att utjämna dessa.