Växtskyddsstigen. Alnarps trädgårdslaboratorium

Relevanta dokument
Häxringar/Älvringar. Marasmius oreades, vanligen orsakad av nejlikbroskskivling. Alnarps Trädgårdslaboratorium, Växtskyddsstigen Skylt 1

Växtinspektionen informerar

Allvarliga skadegörare i trädgården. Solveig Sidblad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Skylt 41, Gråmögel på jordgubbar, Botrytis cinerera

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Växtskydd plantskola - en fälthandbok ur IPM perspektiv

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Älskade Pelargoner...

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Växtsjukdomar. av växtmaterial. Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Äger du ett gammalt träd?

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Putt GK G 07:

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Problemlösningar - med smarta miljöval!

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Patogena svampar (och närbesläktade)

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Fakta om pollinatörer

Potatiskräfta och rotgallnematod

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

Biologisk bekämpning i skogsplantskolor

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Nyttodjur i odlingen. En kort beskrivning av de viktigaste grupperna av naturliga nyttodjur i Sverige. Rapport 2013:88

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Allt om årstiderna - Vintern

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN. Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Antal behandlingar /år. Dos

Kärlekspelargon (Pelargonium Calliope)

Veckorapport - Linköping vecka 22

Växtinspektionen informerar

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Skadegörare. i jordgubbsodlingar

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Växtskadegörare - i ett förändrat klimat

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Vårvinterstäda. Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars

Insekter i höstraps i ÖSF-området

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

MINERARFLUGOR I VÄXTHUS

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Författare Blomberg C. Utgivningsår 2010

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Jordbruksinformation Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter. samt skadedjur som motverkas genom betning

Östersjön - ett evolutionärt experiment

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Nät till hus och trädgård

Åsnebyns microzoo-slinga

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Strategier mot skadegörare i ärter

Elevblad biologisk mångfald

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

FRUKTTRÄDENS SJUKDOMAR

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

EU-godkända allmänkemikalier i januari Produkt Användningsområde Rekommenderad behandlingstidpunkt. Behandlingsintervall. Antal.

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR

Förslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Transkript:

Växtskyddsstigen Alnarps trädgårdslaboratorium http://trglab.ltjfak.slu.se 1. Hur långt kan en frostfjärilshona flyga? a. 0 meter b. 100 meter c. 1000 meter 2. Häxringar i gräsmattor är en vanlig skada. 2.1. Hur känner man igen en häxring? a. Gräset blir översållat med svampens fruktkroppar b. Gräset gulnar och vissnar i en ringformation c. Gräset gulnar i en ringform omgiven av frodigt mörkgrönt gräs 2.2. Vilken svamp är vanligt förekommande i häxringar? a. Champinioner b. Honungsskivling c. Nejlikbroskskivling 2.3. Hur kan skadan lättast unvikas? (Flera alternativ kan vara rätt.) a. Undvika rot-och stubbrester b. Undvika torvjordar c. Vattna rikligt och regelbundet 3. Hur kan virus spridas? (Flera alternativ kan vara rätt.) a. Med bladlöss b. Med tripsar c. Med vind och regn d. Med infekterat växtmaterial, alltså redan finnas i plantor eller knölar du köper 4. Vad orsakar dessa minor i järnekens blad? a. Skalbaggar b. Fjärilar c. Nematoder d. Flugor Blad av järnek. Foto: E. Kärnestam 5. Vilket påstående om vuxna öronvivlar är korrekt? a. De gör bara skada på underjordiska växtdelar. b. De har hopväxta täckvingar och kan inte flyga. c. De sitter uppe i bladverket när det är varmt och soligt och gnager i bladkanterna.

6. När kan man se vuxna frostfjärilar? a. Efter midsommar/juli b. I mars-april c. I november 7. Vilken typ av växtskador orsakar bladlöss? (Flera alternativ kan vara rätt.) a. Klibbiga blad b. Fönstergnag c. Bucklighet d. Färgförändringar 8. Viket påstående är mest korrekt? a. Almsjukan orsakas av en svamp och spridningen är oberoende av vektorer. b. Almar dör som en följd av almsplintborrens angrepp i veden. c. Almsjukan orsakas av ett virus som sprids med insekter. d. Almsjuka är en svampsjukdom som förorsakar vissnesymptom och som sprids med hjälp av almsplintborren. 9. Bokbladlössen är täckta av ett vitt ludd. Vad är det? a. Honungsdagg b. Vax c. Silketrådar 10. Många rostsjukdomar är värdväxlande. 10.1. Vilka är päronrostens respektive poppelrostens värdväxter? a. Päron och poppel b. Päron/sävenbom och poppel/lärk c. Päron/en och poppel/backlök 10.2. När på året kan man se gelerost? a. Under våren b. Under försommaren c. Under hösten 10.3. Hur stort är det kritiska avståndet mellan päronrostens båda värdväxter? a. 50 meter b. 100 meter c. 500 meter

11. Vilka av dessa gallbildningar har orsakats av gallkvalster? a. Bok. b. Bok, filtbläggning. c. Lönn. d. Päron. e. Ek 12. Vilket av följande alternativ tycker du är korrekt? a. Svartfläcksjuka övervintra på nedfallna blad. b. Svartfläcksjuka övervintra på grenar och nedfallna blad. c. Svartfläcksjuka bilda vilsporer i jorden som för sjukdomen vidare. 13. Vilket påstående tycker du är mest korrekt. a. Vintergäck angrips av en parasiterande sjukdom som skapar bölder och missbildningar fyllda med svarta sotsporer. b. Vintergäck som angripits av sot blir täckt av en svart beläggning. 14. Vad är sotsporer? a. Sporer som parasitera växter. b. Sporer som vilar i mark och växtrester och som parasitera växter. c. Sporer som gror med basidium och sprider parasiterande basidsporer.

15. Varför är lågvuxna enar känsligare för denna sjukdom än andra enformer? a. Formen stimulerar till spridning av svampsjukdomar med djur. b. Svampens sporer sprids lättare med vattenstänk om växtformen är låg. c. Bladvätan torkar sämre på nedliggande grenar än upprättstående grenar och sporspridningen gynnas av stänk från markytan. 16. Vilka växtskadegörare föreställer nedanstående bilder: Bild A. Foto: E. Kärnestam. Bild B. Foto: E. Kärnestam. Bild C. Foto: E. Kärnestam. Bild D. Foto: S. Kalt, SLU. Bild E. Foto: E. Kärnestam. Bild F. Foto: E. Kärnestam. Välj från följande alternativ: a. Kvalster d. Fjärilslarv (högst 5 par bukfötter) b. Mygga e. Bladloppa c. Stekellarv (fler än 5 par bukfötter) f. Bladlus 17. Vilken typ av växtskador orsakar fjärilar? a. Sugskador b. Gnagskador c. Bladfläckar d. Stickskador

18. Pungsjuka på slån är ganska vanlig sjukdom i Alnarp. 18.1. Hur ser skadan ut och när uppträder den tydligast? a. Slånbären utvecklas till platta kärnfria frukter. b. Bären sväller upp och blir ihåliga. c. Frukterna blir missbildade och saknar pigmentering. 18.2. Vilken skadesvamp ger upphov till pungsjuka? a. Taphrina pruni b. Taphrina deformans c. Taphrina ceraci 18.3.Vilka andra växtslag angrips av pungsjuka? a. Plommon b. Persika c. Hägg 19. Hur sprids gallkvalster till nya träd och buskar? (Flera alternativ kan vara rätt.) a. Passivt med vinden b. Flyger c. Med förökningsmaterial d. Hoppar 20. Denna bild visar ett toppskott av buxbom. Skottet har blivit tillväxthämmat, deformerat och buckligt. Det är dessutom klibbigt. Vilket skadedjur kan ha orsakat denna skada? a. Trips b. Bladloppor c. Fjärilslarver d. Spinnkvalster Skott av buxbom. Foto: E. Kärnestam 21. Vilket alternativ är korrekt beträffande bokgallmyggans galler? a. Gallerna sitter i klungor på bladundersidan. b. Gallerna sitter på bladovansidan och innehåller vardera en larv. c. Gallerna sitter enstaka på bladovansidan och innehåller vardera 3-5 larver. 22. Vilket/Vilka av följande påståenden beträffande kastanjeminerarmalen är riktiga? a. Fjärilen är brunglänsande och 4-5 mm lång. b. Kastanjeminerarmalen har 4-5 generationer per år i Sverige. c. Detta skadedjur har börjat uppträda i Sverige under de senaste åren. d. Larven gör avlånga minor i bladen.

23. Hur övervinterar kastanjeminerarmalen? a. Som ägg i barksprickor och på grenar. b. Som larver i jorden. c. Som puppor i nedfallna, vissna blad. d. Som fullvuxna inomhus. 24. Para ihop rätt bild med rätt text: Bild A. Foto: E. Kärnestam. Bild B. Foto: E. Kärnestam. Bild C. Foto: E. Kärnestam. Välj från följande alternativ: a. Angrepp av minerande malfjärilslarver b. Sugskador orsakade av stritar c. Gnagskador orsakade av stekellarv 25. Hur övervintrar rosenstriten? a. Som ägg på grenar b. Som puppa i jorden c. Som fullbildad i jordens övre skikt 26. Vilket påstående är korrekt? Olvonbaggen är växtskadegörare a. Som larv b. Som vuxen c. Både som larv och som vuxen 27. Vilket påstående är korrekt? a. Vinbärsbladlusen övervintrar som ägg på vinbär b. Vinbärsbladlusen lever på vinbär hela året c. Vinbär är sommarvärd för vinbärsbladlusen

Frågor om rosor som angrips av svampsjukdomarna; mjöldagg, svartfläcksjuka och rosrost. 28. Vilken av dessa sjukdomar ger upphov till deformering av blomknoppar och skott? a. Mjöldagg b. Svartfläcksjuka c. Rosrost 29. Vilken av dessa tre sjukdomar får bladen att gulna, falla av alltför tidigt och orsakar att grenverket att tvinar bort. a. Mjöldagg b. Svartfläcksjuka c. Rosrost 30. Hur kan man bekämpar sjukdomen svartfläcksjuka på rosor, välj ett alternativ. a. Upprepade svavelbesprutningar vid knoppsprickningen och insamla och bränn nedfallna blad. b. Undvik övergödning med kväve och plantera rosor i kalkrik jord. 31. Para ihop rätt bild med rätt växtskadegörare: Bild A. Bild C. Bild B. Välj från följande alternativ: a. Stritnymf med yttre vinganlag b. Bladlus c. Fjärilslarv, mätare

32. Bladfläckar på hästkastanj och rhododendron skadar inte enbart bladens utseende utan kan leda till för tidigt bladfall. 32.1. Hur ser bladskada ut orsakad av bladbränna? a. Bladen får bruna oregelbundna bladfläckar b. Bladen runda mörka fläckar som kan falla ut c. Bladen vissnar ned med gula kloroser som täcker bladytan 32.2. Hur ser skada ut orsakad av septoria på rhododendronblad? a. Bladen blir brun fläckiga och vissnar i förtid b. Bladen bildar oregelbundna bruna fläckar omgivna av färgad bård c. Bladen runda mörka fläckar som kan falla ut 32.3. Varför är det så viktigt att samla upp nedfallna blad innan vintern? a. Bladen kan sprida smitta till marken b. Svampen i bladen övervintra och kan smitta nya blad på våren c. Svampen sprids vintertid till omgivande blad med konidier 33. Somliga pilar kan få ett förfulat utseende beroende på angrepp av pilskorv. 33.1. Hur känns skadan igen? a. Avdödade svartnande skott b. Gula blad med svarta fläckar c. Grenar och blad med svarta fläckar 33.2. I plantskola kan skadan förebyggas, hur? a. Uppsamling av nedfallna blad b. Beskärning av angripna skott och grenar c. Uppsamling av nedfallna blad och grenar 33.3. På samma pilgrenar uppträder en grenfläcksjuka, vilken skadesvamp orsakar denna? a. Pollaccia saliciperda b. Marssonina salicicola 33.4. Hur ser grenfläckjukan ut? a. Svarta fläckar på barken b. Torra bruna kräftlika sår c. Ljusa torra grenpartier