Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010
Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15
Dubbdäcks miljö- och hälsopåverkan Sämre luftkvalitet genom partikelbildning Mer buller + motverkar bullreducerande beläggningar Mer koldioxidutsläpp genom större rullmotstånd Större resursförbrukning genom ökat vägunderhåll Effekter av vinterdäck. VTI Rapport 543, 2006. 3 2010-10-15
Nationellt miljökvalitetsmål Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Tidsatta delmål för: Svaveldioxid, Kvävedioxid, Marknära ozon, Partiklar (PM10 + PM2,5), Flyktiga organiska ämnen Bens(a)pyren. Långsiktiga haltmål för t ex: Bensen och Sot 4 2010-10-15
EU-direktiv och miljökvalitetsnorm Halten av inandningsbara partiklar (PM 10 ) i utomhusluft får fr.o.m. 1 januari 2005 ej överstiga: 50 µg m -3 (dygnsnorm), 90-percentil -> max 35 överträdelser per år 40 µg m -3 (årsnorm) Rättsliga krav från EU 5 2010-10-15
10 Utsläpp av PM 10 och PM 2.5 från transportsektorn i Sverige 2007 (kton) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tunga fordon avgaser Lätta fordon avgaser Broms- och däckslitage Vägslitage Inrikes Utrikes Inrikes LTO Utrikes LTO Inrikes Cruise Utrikes Cruise Vägtrafik Sjöfart Flyg Järnväg 6 2010-10-15 PM10 varav PM2.5
Vad påverkar PM10-utsläppen? Dubbdäcksandel Stenmaterialets slitstyrka Fordonshastigheten Vägbanans fuktighet Vintersandningens kvalitet, mängd Avgaser 8% Bromsar 3% Däck 2% Slitage av vägbana, uppvirvling 87% 7 2010-10-15
Nybildning av PM 10, inverkan av däcktyp 6000 30 km/h 50 km/h 70 km/h 4000 PM 10 [µg/m 3 ] 2000 Friction tyre Dubbfria däck Summer tyre 0 8 2010-10-15 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 Sommardäck Källa: NanoWear WearEm
Nybildning av PM 10, inverkan av däcktyp 6000 30 km/h 50 km/h 70 km/h Studded tyre 4000 PM 10 [µg/m 3 ] Dubbdäck 2000 Friction tyre Dubbfria däck Summer tyre 0 9 2010-10-15 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 Sommardäck Källa: NanoWear WearEm
Partikelhalten i tunnlar följer dubbdäcksandelen 10 2010-10-15
2.5 2 1.5 1 0.5 0 Partiklar från vägslitage kan deponeras i andningsorganen ABT granit och dubbdäck, 70 km/h ABS kvartsit och dubbdäck, 70 km/h ABS kvartsit och friktionsdäck, 70 km/h 0.1 1 10 100 Geometrisk diameter [µm] Massfördelning för slitagebildad PM10 från två olika beläggningar och dubbdäck vid 70 km/h (Gustafsson, M. et al). 11 2010-10-15 dm/dlogdp [mg/m³]
Inflammatorisk respons i lungceller 8 7 6 * IL-6 pg/ml x 10 4 cells 5 4 3 2 1 * * * * 0 Kontroll P 1 P 2 P 3 P 4 P 5 P 6 P 1= Dubbdäck ABT asfalt, P 2= Dubbdäck ABS asfalt, P 3= Gatupartiklar (Hornsgatan), P 4= Tunnelbanepartiklar (Mariatorget), P 5= Dieselpartiklar vattenextraherade, P 6= Dieselpartiklar metanolextraherade, WearTox, VTI, 2005 12 2010-10-15 12
Hälsoeffekter av partiklar i luft Partiklar i omgivningsluften orsakar sjuklighet och för tidig död vid de halter som vanligen förekommer i tätorter (WHO): Luftvägseffekter Hjärt och kärleffekter Ökad risk för död i akut lungsjukdom Ökad risk för förtida dödlighet Ökat antal sjukbesök pga luftvägssjukdom Ökat antal sjukvårdsbesök pga hjärt /kärlsjukdom Halten av vägdammspartiklar har signifikant effekt på antalet Ökad risk för påverkan på hjärtrytm inläggningar på sjukhus för sjukdom i andningsorganen (EMFO 2008). Ökad risk för försämring av tillståndet för astmatiker Ökad risk för lunginflammation Ökad risk för hjärtattack Risk för försämrat tillstånd vid hosta och bronkit Ökad risk för lungcancer 13 2010-10-15
Ökning av antalet akutbesök för astma vid10 µg/m 3 förändring av PM10 Med och utan justering för O 3 Asthma 10% 5% 0% -5% -10% dust no-dust All year VÄGDAMM Vägverket publ. 2004:136, Bertil Forsberg, Umeå Universitet 14 2010-10-15
Grova partiklar (PM10-PM2,5) är starkare kopplade till KOL Brunekreef, B. and B. Forsberg, 2005: Epidemiological evidence of effects of coarse airborne particles on health. Eur Respir J, 26, 309-18. 15 2010-10-15
Både fina och grova partiklar är kopplade till ökad dödlighet Brunekreef, B. and B. Forsberg, 2005: Epidemiological evidence of effects of coarse airborne particles on health. Eur Respir J, 26, 309-18. 16 2010-10-15
Buller ett stort samhällsproblem Många är utsatta för buller: Nära 3 miljoner över någon av riktvärdena för bostäder Andel döda av hjärtsjukdomar av stress av buller: 300 800 personer/år Samhällsekonomisk direkt kostnad för bullerstörningar: 5-10 miljarder kr/år 17 2010-10-15 17
Möjlig bullerutveckling - åtgärdsmöjligheterna 2000 antal utsatta över riktvärdena i 1000-tal 1500 1000 500 0 2005 2010 2015 2020 Nybyggnad Beläggningar Fordon o däck Bullerråd Kvar 18 2010-10-15 18
Slutsatser: Vägverket Dubbdäck skapar många gånger mer partiklar än dubbfria vinterdäck. Slitagepartiklar från dubbdäcksanvändning ger ett betydande bidrag till partikelhalterna i stora mellansvenska tätorter när halterna är som högst. För att långsiktigt klara EU:s gränsvärde för partiklar behöver dubbdäcksanvändningen i många tätorter minska. Hälsoeffekter konstateras av både fina avgaspartiklar och grövre dubbdäcksgenererade partiklar begränsningar av utsläppen av båda typer behövs. Det går inte att nå viktiga samhällsmål för luftkvalitet och buller utan åtgärder inriktade mot däck - vägbaneinteraktionen. 19 2010-10-15
Tack för uppmärksamheten! 20 2010-10-15