Partiklar i luft generellt och i Oxelösund. Gun Löfblad Profu

Transkript

1 Partiklar i luft generellt och i Oxelösund Gun Löfblad Profu

2 Luftföroreningar är inget nytt På 1950 och 1960 talet var utsläppen stora. Flera katastrofer Inträffade i den industrialiserade världen ex.vis Londonsmogen Partikelhalterna i städer och kring industrier var tidvis höga. Bild från Luft i Väst: Utsläpp i Trollhättan vänersborgsområdet

3 Partikelhalter i Göteborg Exempel på utvecklingen i luftföroreningsnivåer i större städer i Sverige Åtgärder vidtogs på många källor. Bränslebyte, fjärrvärme, rökgasrening mm. Man trodde att man löst de värsta problemen med stoftförorening.

4 Partiklar i luft idag Är det något man funderar över? Normalt kanske inte. Om man inte känner sig berörd av att se rökmoln att känna av partiklarna vid inandning att notera stoftnedfall och nedsmutsning Faktum är att partiklar i luft är ett problem som myndigheter och forskare arbetar mycket med idag.

5 Funderingar över partiklar Varifrån kommer partiklarna? Hur påverkar partiklarna miljön? Hur påverkar de människors hälsa? Vilka källor är viktigast? Vad kan man göra för att minska partiklarna i luft? Ser man några trender?

6 Partiklar i luft - varifrån kommer de? Utsläpp sker från många aktiviteter både mänskliga och naturliga. Naturliga källor till partiklar är markuppvirvlat stoft, vulkaner, skogsbränder, Saharadamm, mm. Dessa källor är inte kontinuerliga i tiden Varierar mycket, beroende på bland annat väder och vind Svårt att bestämma mängderna för att jämföra med utsläppen från de mänskliga aktiviteterna Mindre viktiga i städerna

7 Partiklar från mänskliga aktiviteter Förbränning i stor och liten skala Industriprocesser Trafik Men även inomhus finns partikelkällor.

8 Vad är partiklar i luft? Det man normalt kallar partiklar i luft är korn av olika material (vätskor och fasta ämnen), som är olika stora och med olika former och täthet. Många olika mått förekommer: totalt svävande stoft (TSP), PM10, PM2,5, sot etc. Normalt mäter man partiklar som är kring 10 mikrometer eller mindre

9 Utsläppsuppskattningar Uppskattningar sker årligen för svenska kommuner och län Rapportering sker till EU och internationella konventioner Omfattar: Totalt stoft, PM10, PM2,5 Mer eller mindre kontinuerliga utsläpp I huvudsak partiklar som släpps ut via skorstenar och väldefinierade punkter Omfattar inte : Markuppvirvlat stoft och stoft från andra diffusa utsläpp

10 Olika källor till partiklar Stoftutsläpp (TSP) i Oxelösund 2010

11 Partikelutsläpp enligt olika mått Utsläpp av TSP i Sverige, länet och Oxelösund 2010 (ton/år) Utsläpp av TSP, PM10 och PM2,5 i Oxelösund Data från

12 Trend för partikelutsläpp i Oxelösund Minskade utsläpp sedan 1990

13 Vad innebär de olika partikelmåtten? Partikelstorlek bestäms i relation till luftrörelserna (aerodynamisk storlek) Totalt svävande stoft (TSP) = vikten av alla svävande partiklar i en m 3 luft 0 ca mikrometer (µm) PM10 = vikten av svävande partiklar som är 10 µm eller mindre PM2,5 = vikten av svävande partiklar som är 2,5 µm eller mindre Sot eller Black Carbon = mängden svarta partiklar Nedfall = vikten av de partiklar som fallit ner på en m 2 yta Måtten används för att beskriva olika egenskaper hos partiklarna med tanken på livslängd i atmosfären, hälsopåverkan, klimateffekt, nedsmutsning mm.

14 Partiklar i luft är olika stora PM 10 Massfördelningen som funktion av partikelstorleken Typisk förekomst

15 Grova partiklar i luft PM 10 Grova partiklar bidrar till nedsmutsning. I områden med damning är denna andel betydande. Rel kort uppehållstid.

16 Fina partiklar i luft PM 10 Fina partiklar kan tränga ner i nedre luftvägarna. PM 10 mått på inandningsbara partiklar. Beskriver främst hälsopåverkan och endast i viss utsträckning uppvirvling av partiklar genom damning

17 Miljökvalitetsnormer och miljömål PM 10 Årsmedelv. får inte överskrida 40 µg/m 3 Dygnsmedelv. Får överskrida 50 µg/m 3 som mest 35 gånger per år PM 2,5 Årsmedelvärdet bör inte överskrida 25 µg/m 3 Från 2015 får inte värdet överskridas Om MKN överskrids i ett område gäller stränga regler för verksamheter där. Åtgärdsprogram upprättas.

18 Mätning av partikelhalter i luft Mätningar görs för att jämföra med MKN Mätningar görs i många kommuner. Kommunerna har skyldighet att övervaka halter i relation till normerna. I Oxelösund sker mätningar i Gästhamnen. Numera en mätstation tidigare två.

19 Mätpunkter för PM10

20 PM10 mätningar i Oxelösund 2010 Gästhamnen Kommunhuset Halt i µg/m 3 Årsmedelvärde percentil dygn 2010 Gästhamnen 13,0 21,9 Kommunhuset 15,2 28,4

21 Mätningar i Oxelösund 2012 Mätningar görs nu på en station Gästhamnen

22 När är det höga halter i Gästhamnen? Vanligt mönster är höga halter på våren. I Gästhamnen ser man förhöjda halter vid vindar från ost och nordost.

23 Hur är halterna i relation till MKN Uppmätta halter kan jämföras med miljökvalitetsnormerna Halt i µg/m 3 Årsmedelvärde 2012 Årsmedelvärde percentil dygn 2010 Gästhamnen 8,9 13,0 21,9 Kommunhuset - 15,2 28,4 Miljökvalitetsnorm Bakgrund 7,3 13 Halterna är låga <50% jämfört med normerna Halterna ungefär dubbelt så höga som i bakgrundsmiljö

24 Hur ser det ut på andra ställen? Oxelösund Gästhamnen Data från IVL B2066 jämförda med Gästhamnen. Högst halter i gaturum

25 Stoftnedfall i Oxelösund Vid hantering av stora mängder dammande material uppkommer risker för damning vid tillfällen med omfattande verksamheter och ogynnsamma väderförhållanden. Problem med damning förekommer i Oxelösund, även om det nu är betydligt bättre än tidigare. Diffusa damning var allmänt besvärande före nedläggningen av sinterverket. Investeringar bl.a. för intransport av järnpellets. SSAB i samarbete med hamnen och kommunen har drivit ett åtgärdsprojekt. Samtidigt startades mätningar av stoftnedfall.

26 Åtgärder mot damning Generellt: damning i huvudsak vid blåsigt väder och torra förhållanden. (PM10 Uppvirvling av vägdamm sker under våren) Ju högre aktivitet i lager och hamnar, desto större risk för damning Åtgärdsprogrammet i Oxelösund har innefattat Installationer av olika dammreducerande utrustningar Hårdgörning av ytor och rengöringsrutiner Saltning och bevattning Trädridåer och gräsytor Inbyggnad Dessutom: Mätare för PM 10 halt i Gästhamnen larmar vid höga stofthalter. Lastning och lossning avbryts då för dammbekämpande insatser, såsom vattenbegjutning

27 Partikelnedfall Partikelnedfall mäts på ett tiotal platser sedan 2010 Resultaten hittills tyder på avsevärda förbättringar..

28 Stoftnedfall - nedsmutsning Att koppla stoftnedfall och nedsmutsning är dock inte helt enkelt Mätmetoden baseras på månadsprovtagning Damningsepisoder sker under någon till några timmar Månadsvisa mätningar ger dock en indikation på risken för störande nedfall Mätdata finns i industriområden runt om i Sverige, men inte i vanliga områden

29 Hälsopåverkan av partiklar Hälsopåverkan bestäms av storleken Partiklar större än 10 μm fastnar normalt i flimmerhåren i näsan och kommer inte in i lungorna. Partiklar mellan 2,5 och 10 μm sätter sig mestadels i de övre luftvägarna där de kan orsaka eller förvärra astma, lunginflammation och kronisk luftrörsinflammation (bronkit). Partiklar mindre än 2,5 μm kan tränga in i lungblåsorna (alveolerna) i lungorna där de kan orsaka problem, i värsta fall lungcancer. Partiklar under 0,1 μm misstänks kunna tränga in i kärlen och orsaka eller förvärra hjärt och kärlsjukdomar.

30 Så här

31 Partiklarnas övriga egenskaper påverkar också Formen: Inandade fibrer kan vara särskilt besvärliga; asbest är det värsta exemplet Innehåll av giftiga ämnen Gränsvärdestänkandet förefaller bli mindre intressant WHO ger ut guidelines för bedömning av hälsopåverkan. Dessa ligger till grund för EU/MKN. I senaste uppdatering ser man påverkan vid lägre haltnivåer, PM 10 halter kanske inte borde vara >20 µg/m 3. Kanske är PM 2,5 mer intressant än PM 10? Detta kommer sannolikt att medföra justeringar i MKN framöver. Sannolikt är de finare partiklarna viktigare än de grövre för hälsopåverkan.

32 Läkartidningens Tema Hälsa o Miljö 2007»Det förefaller med dagens kunskap som att avgaspartiklar har större betydelse för dödlighet och hjärtsjukdom än andra föroreningar.«

33 Vad gör man i Europa? Att minska partikelhalterna i luft har varit och är en viktig miljöfråga inom EU. Sixth Environment Action Programme (EAP), "Environment 2010: Our future, Our choice KUNSKAPSUPPBYGGANDE Stora forskningsprojekt om samband mellan partikelhalter i luft och sjuklighet, överdödlighet, astma mm. KRAV PÅ LUFTKVALITET Införande av luftkvalitetsdirektivet och kompletteringar av detta med nya parametrar (PM 2,5 ). Kontroll av medlemsstaternas luftkvalitet. 17 länder riskerar att ställas inför EU domstolen. UTSLÄPPSBEGRÄNSNINGAR Införande av direktiv om krav på utsläppen från stora förbränningsanläggningar och krav på industriutsläpp. Nytt direktiv om industriutsläpp IED Krav på fordonsutsläpp och fordonsbränslen

34 Tematisk strategi för att minska luftförorening inom EU Man kunde inte fastställa en haltnivå av partiklar som inte innebar hot mot hälsan. Men en rejäl minskning bedömdes kunna medföra förbättringar även för ekosystem. EU har därför satt upp mål inför 2020 i relation till år Strategin innebär för partiklar i luft att man ska minska hälsopåverkan. Till 2020 reducera utsläppen av PM 2,5 (direkt ut I luften) med 59 % jämfört med år Fördelen man räknar med att uppnå är att den statistiska förkortningen av förväntad livslängd tfa partikelexponering kommer att minska med 47%.

35 Vad gör man i Sverige? I Sverige följer strategierna i stort sett EU arbetet. Direktiven från EU måste följas upp och efterlevas. Företagen specialgranskas vid tillståndsansökningar och åläggs att vidta olika åtgärder. PM mäts och modellberäknas i kommuner 3 årmedelvärdet av PM 2,5 följs upp vid tre nationella stationer Vid överskridanden av MKN i kommuner upprättas åtgärdsprogram En rad generella åtgärder mot främst trafik; dubbdäcksanvändning, trängselskatter, parkeringsavgifter etc.