Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.

Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Praxisteori Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

Pedagogiska trädet Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den moralistiska undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style)

Den allmänna undervisningsstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Barn/elever praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)

Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Läraren introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas på egen hand Barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

Den moralistiska undervisningsstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen att uppföra sig?

Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme

Undervisningsstilen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) 1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. Generalisation och transfer a) Eftertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?

Systemets uppbyggnad är tydlig otydlig 1. oordning och osäkerhet (moralistisk, låt-gå) 3. lärarauktoritet/ auktoritär lärare (allmän) 2. svag inramning: vissa elever slås ut (elevutforskande, låt-gå) 4. ansvarstagande elever (byggnadsställning) lärarstyrd elevernas självkontroll Kontroll i klassrummet

Diskutera Vilken undervisningsstil är vanligast hos er?

Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på barns/elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer

Basprogrammet Grupputveckling över tid Föreläsningar och diskussioner för att koppla teori och praktik Uppgifter mellan gångerna som presenterades i storgrupp Observationer Pedagogiska planeringar med bedömning Pröva nya metoder Läsa forskningslitteratur och diskutera

Undervisningsstilar förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Allmän Byggnadsställningsbyggande (scaffolding) Starkt kognitivt innehåll

3 starka faktorer http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/ Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med barn/elevgruppen, och som presenteras med kollegor och chef närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog. Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur. Förskolechef/rektor eller biträdande ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt.

Vad behöver läraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta eller aktiviteter kräver Andra metoder än de traditionella Andra sätt att fråga Andra planeringsstrukturer Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till barnet/eleven Läraren som tänkande och utforskande förebild

Forskning visar att återkoppling till lärare Ändrar deras beteende i verksamheten Ökar deras arbetslust och vilja att stanna i yrket Är ett kostnadseffektivt utvecklingsmedium Ger bättre resultat i lärande?

Ämnesansvar Professionell utveckling på vilket sätt ska området utvecklas? Aktivitetsansva r Relationsansvar Resultatansvar Verksamhets- och egenutvecklingsansva r Behov av kompetensutveckling och stöd Hösten Process Ekerö Återkopplingsprocessen Våren Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Förmöte om planeringen samt planering av lärarmatrisen (individuellt eller i grupp) Observation och reflekterande samtal (individuellt eller i grupp) Medarbetarsamtal med reflektion utifrån lärarens portfölj och bedömning i matris (individuellt eller i grupp) Kort lönesamtal utifrån matrisen (individuellt)

Arbetsgång observation Förberedande kontakt: Matrisen presenteras av förskolechef Förskolepersonalen presenterar planering för den aktivitet som ska observeras Efter observationen återkoppling (samma dag helst): Fråga medarbetaren om han/hon tycker att syftet med aktiviteten uppnåddes Återge i dialog dina observationer utifrån matrisen Fråga om medarbetaren uppfattat lektionen och dess utfall på samma sätt Lämna kopia på dina anteckningar i matrisen

Observation hos: Förskolepedagogik Varför? Vad? (Planering, aktiviteter, händelser) Hur? (metoder, arbetsformer, pedagogens förhållningssätt) Kontext? (organisation, val av miljö, material) Normer och värden Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra, behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer Utveckling och lärande Pedagogens ledarskap Miljö för lärande och utforskande Barnen har inflytande i planering, dokumentation, reflektion och aktiviteter Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer hanteras med känsla och respekt Det finns ett tydligt lärandeinnehåll: Språk och kommunikation; Skapande: lek, bild, rörelse, sång och musik, dans, drama; Matematik; Samhälle; Natur Varje barn möts på sin utvecklingsnivå och förs vidare i utvecklingen Varje barn ges möjlighet att utveckla sin identitet, självkänsla, motorik och tillit till sin förmåga Omsorg, lärande och fostran samverkar på ett sätt som stödjer varje barns utveckling Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi Systematisk pedagogisk dokumentation som är synlig och där barnen är delaktiga Synligt ledarskap genom tydliga rutiner och organisation Anpassar självständigt arbetet utifrån barnens behov och nivå och hittar goda lösningar när nya eller oväntade situationer uppstår Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet till lustfyllt lärande, eget utforskande, kreativitet och lek Miljön och planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och uppmuntrar dem till kommunikation och samverkan

Normer och värden Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra, behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer. Barnen har inflytande i planering, dokumentation, reflektion och aktiviteter. Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer hanteras med känsla och respekt. Utveckling och lärande Det finns ett tydligt lärandeinnehåll i aktiviteterna och det utgår från förskolans läroplan. De vuxne möter varje barn på dess utvecklingsnivå och för genom aktiviteter och dialog barnet vidare i utvecklingen. Varje barn ges möjlighet att genom aktiviteter och dialog utveckla sin identitet, självkänsla, motorik och tillit till sin förmåga. Omsorg, lärande och fostran samverkar på ett sätt som stödjer varje barns utveckling. Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi. Pedagogens ledarskap Verksamheten dokumenterar systematiskt och pedagogiskt och dokumentationen är synlig. Barnen är delaktiga och kan förstå dokumentationen. De vuxna visar ett synligt, vänligt och ansvarstagande ledarskap genom tydliga rutiner och organisation. Pedagogen anpassar självständigt arbetet utifrån barnens behov och nivå och hittar goda lösningar när nya eller oväntade situationer uppstår. Miljö för lärande och utforskande Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet till lustfyllt lärande, eget utforskande, kreativitet och lek. Miljön och planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och uppmuntrar dem till kommunikation och samverkan. Miljö och material är säkert och skapar trygghet. Barnen OCH/ELLER de vuxna brister stundtals i respekt för andra, konflikter och nedsättande uttryck kan förekomma. Barnen har ingen eller ringa del i planeringen och de vuxna styr aktiviteterna. Det är svårt för alla barn att känna igen sig och känna sig respekterad i den kultur som förskolan presenterar. Lärandemålet är oklart eller utgår inte från barnens nivå eller för dem vidare i utvecklingen. Barnen ges litet utrymme att utveckla sin identitet på ett systematiskt sätt. Verksamheten tenderar att överbetona antingen omsorg, fostran eller lärande på de andra områdenas bekostnad. Barngruppen visar litet intresse, liten koncentration eller ovilja inför presenterade aktiviteter. Det syns få tecken på att verksamheten dokumenterar OCH/ELLER barnen görs inte delaktiga eller kan inte förstå dokumentationen. De vuxna tar litet ansvar för ordning, reda och struktur ELLER har alltför rigida regler som hindrar barnen från att vara delaktiga. Vid problem eller oväntade situationer har pedagogen svårt att gå ifrån sin tidigare plan och hitta andra lösningar. Miljön är statisk och oinspirerande. Mycket av materialet är svåråtkomligt för barnen. Barnen uppmuntras inte tillsamarbete och dialog genom de aktiviteter som genomförs. Materialet och miljön är inte säker/trygg ELLER är alltför tillrättalagd och inbjuder därmed inte till utforskande, lärande och lek.

FÖRLOPP: Övriga kommentarer:

Mall till handlingsplan efter medarbetarsamtal Handlingsplanen grundas i observationen och diskussionerna efteråt. Professionell utveckling på vilket sätt ska området utvecklas? Ämnesansvar Aktivitetsansvar Relationsansvar Resultatansvar Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Behov av kompetensutveckling och stöd

Process Sollentuna Målsättningar/aktiviteter Individuella målsättningar Grupputvecklingssamtal Observationer med feedback Individuellt utvärderingssamtal/löneindikator Utvärdering i arbetslag

Aktivitetsansvar Förskolläraren väljer aktiviteter som gör att barnet kan utforska, förstå och bidra med sina inlägg och insikter. Tempot är medvetet varierat och tiden utnyttjas effektivt. FSK identifierar bästa angreppssätt och metod för att föra varje barns erfarenheter och utveckling vidare. Digitalisering är integrerad i lärande och utveckling. FSK använder många olika metoder, verktyg och konstellationer och inspirerar till olika aktiviteter. Barngruppen får aktivt medverka i beslut, i eget lärande och i samlärande. Rutinerna är tydliga för alla och FSK har byggt system som möjliggör och stödjer barnens självkontroll och egenansvar. FSK agerar som barnen bör göra, rör sig bland barnen och visar nyfikenhet inför deras tankar, intressen och arbete hela arbetsdagen. Förskolläraren har olika angreppssätt och metoder och tar ofta hänsyn till gruppens nivå men kan inte alltid anpassa metoder för enskilda individer OCH/ELLER kan inte alltid förklara sitt metodval. Digitalisering används som ett komplement till andra aktiviteter. FSK har ordning och struktur i arbetet men få rutiner kan tas över av barnen ELLER FSK överlåter vissa rutiner och visst bestämmande till barnen men arbetar inte systematiskt med att träna alla till ansvarstagande. FSK visar oftast önskvärt beteende genom att exempelvis komma i tid, vara systematisk och visa intresse. Förskolläraren berättar och ställer frågor till barnen, men dessa ges ringa utrymme att själva utforska, bidra eller öva sig i beslutsfattande ELLER FSK ger barnen stort utrymme med liten vägledning. Digitalisering används sporadiskt OCH/ELLER tekniken dominerar över lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning genom likartade aktiviteter med ett fåtal metoder och val ELLER växlar ständigt aktiviteter, metoder och rutiner med risk för oordning och osäkerhet. FSK visar barnen på vad som är önskvärt beteende men följer inte alltid upp eller slutför OCH/ELLER brister själv i förebildlighet genom att inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina förväntningar.

Barnskötare Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Barnskötaren utvecklar ständigt sitt ledarskap och sina metoder utifrån reflektioner från barn, kollegor, föräldrar och ledning samt genom att förkovra och fortbilda sig och dela idéer och material och ta del av andras. BSK förbättrar barns och kollegors lärande genom att samverka, reflektera och analysera med laget och genom att lyssna på och tillvarata andras idéer. BSK skiljer på sak och person, kan ta och ge konstruktiv kritik samt bidrar aktivt till att stämningen i arbetslaget stödjer och uppmuntrar lagmedlemmarna. BSK uttrycker insikt om och uppskattning av sitt uppdrag. BSK agerar som förebild/coach för andra i personalen och driver aktivt förändring och nytänkande tillsammans med kollegor för verksamhetens bästa. Barnskötaren prövar och utvecklar sin ledarroll genom att fortbilda sig och pröva nya arbetssätt, ta del av andras, och ibland dela egna idéer och material. BSK samarbetar med arbetslaget om barn och rutiner, och stundtals verksamhetsutveckling. BSK vill bidra till ett gott arbetsklimat, lyssnar på andra, visar andra uppskattning och kan ompröva sin uppfattning i diskussioner. BSK är medveten om sina egna styrkor och svagheter och är beredd att satsa tid och engagemang för egen utveckling. BSK är lyhörd för verksamhetens behov och tar egna initiativ. Barnskötaren reflekterar över verksamheten men kopplar ännu inte till förändringar i arbetssätt OCH/ELLER oroar sig för konsekvenserna av förändring OCH/ELLER utrycker uppgivenhet. BSK diskuterar uppgifter och arbetstid men analyserar sällan sina pedagogiska mål, metoder och resultat. BSK deltar i arbetslaget men bidrar inte alltid OCH/ELLER hävdar sina åsikter utan vilja att kompromissa eller lyssna in andra. BSK behöver stöd från kollegor och ledning för att prova nya arbetssätt och söker sällan egen kompetensutveckling eller tar sällan del av andras eller delar egna idéer.

Pedagogisk profession http://igniteresearch.org/sv/svenskapedagogisk-profession-ettutvecklingsmaterial-for-rektors-ochforskolechefs-observationermedarbetarsamtal-och-lonesamtal-medlarare-forskollarare-fritidslararepedagogeroch-barnskotare/

Boken: Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Forskningsartiklar: Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Tillgänglig på: http://igniteresearch.org/english-planning-for-thinking-and-cognitive-development-of-students-2/ Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs www.igniteresearch.org Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Tillgänglig på: http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/ ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org