Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 17 Tyskans uttal. Betoning och intonation SATSACCENT/INTONATION I en sats skiljer vi mellan tryckaccenten och den musikaliska accenten, dvs mellan betoningsförhållanden och satsmelodi. I en eninformationssats finns vanligen endast en betonad stavelse, vilken markeras såväl genom tryckaccent (dvs tonstyrka) som genom tonhöjd. I en flerinformationssats finns det flera tryckstarka stavelser, av vilka den viktigaste vanligen den sista har det starkaste trycket och kallas för satsens tyngdpunkt. När det gäller satsmelodin eller intonationen särskiljer man beroende på satsens slag tre olika intonationstyper: terminal (avslutande), progredient (framåtpekande) och interrogativ (frågande) intonation. Den terminala kallas ibland för informationsintonem, den sista för kontaktintonem, eftersom den har till uppgift att markera att man förväntar sig en respons. Terminal intonation: I en eninformationssats börjar man på en mellan ton (Vorlauf), går upp till den högsta tonen på den betonade stavelsen (Schwerpunkt), varefter tonen sjunker (Nachlauf). Som svensk skall man tänka på att hålla så jämn ton som möjligt både i Vorlauf och i Nachlauf. Detta används i: Påståendesatser (Aussagesätze:) Ich weiß es nicht. Ich kenne ihn. Ich habe es gesehen. Schon der Versuch ist strafbar. Lägg märke till att om satsaccenten ligger på satsens sista stavelse stiger tonhöjden först snabbt till en högsta- för att sedan sjunka till en lägstanivå på en och samma stavelse: Ich habe keine Zeit. Das ist klar. Ja. Tryck på örat för att lyssna! Uppmaningssatser (Aufforderungssätze:) Komm schon! Vergiss deine Bücher nicht! Frågeordsfrågor (W-Fragen; Ergänzungsfragen:) Wen meinst du? Wann kommt er? Wie heißen Sie?
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 18 I (senare ledet av) dubbelfrågor: (Machst du es, )oder machst du es nicht? Lägg märke till att även meningar med flerdelade predikat kan höra till den här gruppen. Ett sammansatt predikat har i tyskan vanligen bara en tryckstark stavelse. Det utgör vad man kallar för en fonetisk grupp, en Sprechtakt : Das hättest du déutlicher sagen können! Ihr hättet besser zúhören sollen! (Betonad stavelse har här markerats med accenttecken.) Interrogativ intonation: Den interrogativa intonationen börjar på mellanton, sjunker på den betonade stavelsen för att sedan stiga mot slutet. Detta kan schematiskt visas så här: Denna intonation används i: JA-/nej-frågor (Entscheidungsfragen: Kennst du ihn? Hast du es gesehen? Könntest du mir helfen? Ist das klar? Hast du es wirklich nicht gewusst? Frågeordsfrågor med betonat frågeord; förvånade frågor : Wann kommt er? Wie heißen Sie? Progredient intonation: Tonen går upp på den betonade stavelsen för att sedan ligga kvar eller stiga något mot slutet. Alternativt kan tonen gå ned på den betonade stavelsen för att sedan stiga; nästan som vid frågeintonation men inte med fullt så kraftig stigning. Detta används i: Icke avslutade yttranden för att markera att fortsättning följer : Er sagte, dass er keine Zeit habe. (Progredient + terminal) Wir haben Butter, Brot, Milch und Wurst gekauft.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 19 Flerinformationssats: Vid en flerinformationssats har vanligtvis den första betonade stavelsen högsta tonen, varefter tonen gradvis sjunker för varje betonad stavelse. Här sammanfaller alltså inte nödvändigtvis satsens Schwerpunkt med det högsta tonläget. Schematiskt ungefär så här: Péter geht heute Abend mit seinem Freund in die Oper. Wír sind gestern Abend alle zusammen in die Stadt gefahren. Die Beratungen fanden unter Aússchluss der Öffentlichkeit statt. Jämförelse av svensk och tysk intonation: Pröva att intonera följande meningslösa stavelser så svenskt respektive så tyskt som möjligt: Ná na na na Na ná na na Na na ná na Na na na ná Ná na na nà na na nà (som i húggen och ohuggen ved )
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 20 Uttalskurvor i verkligheten Hittills har vi sett på schematiska tonhöjdskurvor. Om man gör en autentisk tonhöjdskurva av några av exempelmeningarna ovan, så visar det sig att teorin stämmer även i praktiken även om de autentiska kurvorna inte blir fullt så tydliga som de schematiska. 500 Das hättest du deutlicher sagen können. 0 0 3.00027 Time (s) 500 Peter geht heute Abend mit seinem Freund in die Oper. 0 0 3.888 Time (s)
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 21 En svensk intonationskurva över motsvarande mening skulle kunna se ut så här: 500 0 0 Det hade du kunnat säga tydligare. Här ser vi som väntat många men relativt små tonhöjdsförändringar. Varje betoning motsvaras av en liten höjning av stämbandstonen.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 22 Övning Försök att rita ut betoningskurvor och läsa texten med så tysk intonation som möjligt! Abendkurs im Volkshochschulverband. Erika Rothe und Volker Linde lernen Englisch im Abendkurs. Erika Rothe kommt etwas verspätet ins Klassenzimmer. Erika Rothe: Guten Abend, entschuldigen Sie bitte, dass ich zu spät komme, Frau Doktor Hagen. Dr Hagen: Bitte, Fräulein Rothe. Erika Rothe setzt sich auf ihren Platz neben Volker Linde, dem sie freundlich zunickt. Der Unterricht geht weiter. Volker L: (flüstert:) Tag, Erika, was ist denn passiert? Hast du den Bus verpasst? Erika R: (flüstert:) Hm, das auch, später! Die erste Stunde des Unterrichts verläuft ohne weitere Zwischenfälle. Schließlich schlägt Frau Doktor Hagen eine Pause vor. Dr Hagen: Übrigens Herr Linde, haben Sie die Zeitschriften mit, von denen Sie letztes Mal sprachen? Volker L: Ach ja, die habe ich ganz vergessen. Erika R: Volker, deine Vergesslichkeit fängt an chronisch zu werden. Wäre es nicht Volker L: Ich bitte vielmals um Entschuldigung. Es tut mir wirklich leid, Frau Doktor Hagen, das nächste Mal bringe ich sie bestimmt mit. Alle verlassen das Klassenzimmer, nur die Lehrerin und Erika Rothe bleiben zurück.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 23 Erika R: Verzeihung Frau Doktor Hagen, dürfte ich Sie für einen Moment stören? Dr Hagen: Ja, bitte. Erika R: Ich möchte heute etwas früher nach Hause gehen, weil meine Mutter sich nicht wohl fühlt und hohes Fieber hat. Ginge das? Dr Hagen: Aber selbstverständlich Fräulein Rothe. Erika R: Vielen Dank, auf Wiedersehen, Frau Doktor Hagen. Dr Hagen: Auf Wiedersehen. Erika Rothe nimmt ihre Bücher, geht hinaus, und zieht sich an. Volker L: Erika gehst du jetzt schon nach Hause? Was ist denn los? Wir wollten doch ehute abend noch Kaffee trinken gehen. Erika R: Tut mir leid, Volker, heute geht es wirklich nicht, nimm es mir bitte nicht übel. Aber meiner Mutter geht es gar nicht gut, sie ist fürchterlich erkältet. Du musst verstehen, dass ich sofort nach Hause will. Volker L: Schade, aber klar, das sehe ich ein. Bestelle deiner Mutter einen schönen Gruss und gute Besserung, Ich rufe dich morgen an. Erika R: Tschüss, Volker, jetzt ist es aber höchste Zeit, sonst verpasse ich wieder den Bus. Volker L: Tschüss, Erika, bis morgen.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 24 ORDACCENT: För att kunna intonera en sats rätt måste man naturligtvis också känna till betoningsförhållandena i de ord som ingår. Här finns stora likheter med svenskan men också viktiga skillnader som man bör känna till. 1. I normalfallet har tyska ord endast en betonad stavelse. 2. Ett tyskt ord har normalt betoningen på första stavelsen: Junge, Knabe; haben; wissen; arbeiten; Abenteuer I fonetisk skrift markeras huvudtrycket med / /: [ j ] 3. I sammansättningar förekommer bitryck: Dummheit; Weisheit; Strohhalm I fonetisk skrift kan bitrycket markeras med [ ]: [ d m ha t] Ofta markerar man dock inte bitrycket särskilt. 4. I vissa specialfall förekommer i tyskan mer eller mindre lika starkt tryck på två stavelser i samma ord, särskilt vid sammansatta adjektiv som har substantiv som förled: Riesengroß, stockfinster, steinalt, mútterséelenalléin men även i ytterligare några fall, exempelvis: unerhört; sammansättningar med aller: allerhand, allerdings, allerlei och med irgend: irgendeiner, irgendeinmal, irgendetwas 5. Svårigheter för svenskar: (a) Vid avledningar bibehålls vanligen grundordets accent: eigentlich, öffentlich, wesentlich, malerisch Undantag dock: lebendig (b) Uttalet av främmande ord avviker ibland från motsvarande svenska uttal: i) Ord som följer huvudregeln: Elend, Kleinod; Araber, Bastard, Billard, Dämon, Eskimo, Fakir, Grobian, Hiob,
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 25 Karneval, Kompass, Korridor, Märtyrer, Moped., Okzident, Orient, Ozean, predigen, Rokoko, Statue, Sultan, Syntax, Triangel, Turban ii) Mot huvudregeln: Hermelín, Holúnder, Hornísse, schmarótzen, Wachólder, lebéndig; Asphált (eller Ásphalt), Büró, Chamäleon, Charákter, Humór, Insékt, Instínkt, Kakáo, Komödie, Tragödie, Mahagóni, Paradíes, Salát, spezífisch, Synagóge, Zenít. (c) Ord på ik : i) Dessa har vanligen betoningen på näst sista stavelsen: Grammatik, Arsenik, Botanik, Phonetik, Grammatik, Logik, Lyrik, -Metrik, Pädagogik, Panik, Problematik, Romantik, Symbolik, Statistik, Stilistik, Taktik, Tragik, Technik, Atlantik, Pazifik. ii) Betoning på sista stavelsen har dock: Fabrik, Physik, Katholik, Kritik, Mathematik, Mosaik, Musik, Politik, Republik, Rubrik (d) Vissa sammansatta substantiv har betoningen på senare ledet: Jahrhúndert, Jahrtáusend, Oberlándesgericht, Gründónnerstag, Karfréitag, Generalféldmarschall, Generalléutnant, Vierteljáhr, Schneewíttchen, Muttergóttes, Hohepríester, Altwéibersommer, Dreigróschenoper; (e) Sammansatta geografiska namn har ofta tonvikt på senare ledet. Exempel: Westfalen, Schönbrunn, Heibronn, Paderborn,Osnabrück; Südáfrika, Südamérika m fl. Däremot Nordrhein-Westfalen med betoning på både nord- och fa ( - - - - -) (f) Även sammansatta adjektiv kan ha tonvikt på annan stavelse än den första. Här finns en del kontrastivt viktiga ord som man lätt betonar fel som svensk :
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 26 alljährlich, allmächtig, allwíssend, allmählich, abschéulich, barmhérzig, wahrschéinlich, wahrháftig, willkómmen, vortréfflich, vorzüglich (g) Sammansättningar på un- har vanligen betoningen på förstavelsen: unangenehm, undankbar, unfreundlich, ungewiss, unausstéhlich, unvollendet, unzuverlässig men: unabséhbar, unerbíttlich och bl a: unglaublich; únmenschlich eller unménschlich (h) Bokstavsord har normalt betoningen på sista stavelsen: SPD, CDU, LKW, EU etc (i) I vissa fall kan det finnas ord som ser likadana ut men har olika betoning beroende på betydelse. Mest kända är de sammansatta verben: umfahren umfahren; umgehen umgehen; übersetzen übersetzen; men det finns andra exempel: Ábteilung (avdelningen=avdelandet)/ Abtéilung (avdelningen) Kónsum (konsumentförening)/ Konsúm (konsumtion). 6. Viktigt är också att tänka på att tyskan inte har någon motsvarighet till svenskans grava accent. Jfr svenskans stegen=best form av stege, grav accent; stegen = best form av steg, akut accent. Jfr svenskans Göte med tyskans Goethe; svenskans anden med tyskans Anden (=anderna) sv vissen; ty wissen sv kommen; ty kommen sv bunden; ty gebunden. Tyskan uttalas alltid med samma accent som i svenskans buren av bur; aldrig med samma accent som i svenskans buren som perf particip av bära.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 27 VOKALKVANTITET: En annan viktig aspekt är vokalernas längd. Detta brukar inte bereda svenskar så stora problem, eftersom vi även i svenskan skiljer mellan kort och lång vokal. Det finns dock några saker att särskilt lägga märke till. Korrelationen stavning / uttal är inte alltid entydig. Se nedan. Skillnaden mellan kort och lång vokal är större i tyskan. Gör alltså en kort vokal riktigt kort. I svenskan är en betonad stavelse alltid lång. Efter en kort vokal förlänger vi alltså i stället konsonanten. I tyskan sker inte detta, utan en stavelse som innehåller en kort vokal blir kortare än motsvarande stavelse med lång vokal. Pröva att säga på svenska: damer / dammar rapa / rappa Det skall ta ungefär samma tid att säga dessa ord. På tyska tar det däremot längre tid att säga Hasen än att säga hassen; mutig är längre än Mutter osv. Lång vokal: I skriften kan en lång vokal kännetecknas genom: Dubbeltecknad vokal: Aal Meer Seele Leere Vokal följd av h: mehr sehr Lehre fahren Ohr i följt av e Liebe viel Dieb Sieb
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 28 vokal i öppen stavelse Hase lesen hören schlafen raten vokal i enstavigt ord framför enkel konsonant om stavelsen blir öppen i böjda former: Schlaf Brot Lob Kur Bad Tür grob Wut Rat Steg Weg Pflug Kort vokal: En kort vokal kan i skriften ofta kännas igen på att den står: före dubbeltecknad konsonant: hassen wissen Ratten ritten (av reiten) i sluten stavelse: denken wollen müssen man Härte zuletzt vanligen före konsonantförbindelse Rast Last Fracht fasten rasten Speciella svårigheter Vid (1) vokal + ch eller sch och (2) vokal + r + d eller t samt vissa andra konsonantkombinationer ger skriften inget fullständigt besked om uttalet, utan man måste lära in det ord för ord. Exempel (försök markera kort (.) eller lång (_) vokal): Bach Buch Start Arzt waschen wusch
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 29 Koch Kuchen Küche Dach brach Bart Art Latsche zart rasch roch Geruch Jagd Magd Papst Lotse Mond Hochzeit Ostern Prost Trost Fluss Fuß Gruß
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 30 Enskilda ljud Så har vi då kommit till den enskilda ljuden. Även här är likheterna mellan språken stora. Det finns dock en del att tänka på. VOKALER Allmänna synpunkter: De tyska vokalerna uttalas allmänt mera distinkt i betonad ställning. De tyska vokalerna får inte som i svenskan diftongeras eller ges ett konsonantiskt efterslag. På svenska tenderar vi till exempel att förse ett i och y med ett kort j-efterslag (vi vij). Vid långt o och u förekommer också ofta en konsonantisk komponent efter vokalen, vilket inte får ske i tyskan. De rundade vokalerna skall ha kraftigare rundning än de svenska. Man skulle kunna säga att en svensk läpprunding ser ut ungefär så här: Vid en tysk är läpparna rörformigt framskjutna (mungiporna närmas kraftigt och spänt till varandra). Man kan öva genom att försöka uttala de rundade ljuden med en så rund mun som möjligt: Rundande vokaler i tyskan drar också med sig rundning av angränsande konsonanter. Man påbörjar rundningen innan man börjar uttala stavelsen. I ordet Kuh uttalas alltså redan k- ljudet med läpprundning. I det svenska ordet ko rundar man läpparna efter det man uttalat k.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 31 Gör den tyska långa vokalen riktigt lång, efterföljande konsonant kort. Skillnaden mellan långa och korta vokaler är större än i svenskan. Likaså är skillnaden betonad/obetonad betydligt större än i svenskan. En kort vokal i betonad stavelse medför i svenskan förlängning av efterföljande konsonant. Detta är inte fallet i tyskan. Som svensk skall man därför tänka på att exempelvis svenskt mamma uttalas med kort a och långt m, pappa med kort a och långt p, medan i tyskans motsvarigheter Papa och Mama såväl vokal som konsonant är kort. I rikssvenskan är alla betonade stavelser långa, så att det i princip tar lika lång tid att säga visa som att säga vissa, damer/dammar, ramar/rammar etc. I tyskan kan även en betonad stavelse vara kort, och det går således fortare att säga wissen än att säga Wiesen; jämför hassen/hasen; Flüsse/Füße osv. Pröva genom att säga dessa ord för dig själv! Främmande ord kan ha ett annat uttal på tyska: Enzyklopädie, Enthusiasmus m fl. Den tyska vokalfyrsidingen Placerar vi in de tyska vokalerna i en vokalfyrsiding ser det ut så här:
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 32 De tyska vokalerna Främre vokaler Mellantungsvokaler Bakre vokaler i y u e ø o Halvslutna œ Halvöppna a, a: Öppna 2. Diftonger [ ] [a ] [a ] 3. Nasala vokaler [ o o ] = orundade vokaler = rundade vokaler [ ] [œ œ [a a ]
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 33 Svårigheter med enskilda vokalljud (sidhänvisning till Korlén/Malmberg): 42 tyskt [y] och [ø] är mera rundade och (mungiporna närmas kraftigt och spänt till varandra). 42 svenskt långt u [ ] som i hus och kort u [P] som i hund saknas i tyskan. 56 Svenskan har ett främre kort a [a] och ett bakre långt [A ], medan tyskt standarduttal har ett enda a-ljud med en kvalitet mellan de svenska a-ljuden. 59 Långt i [i:] får ej som på svenska uttalas med ett j-efterslag, ej heller som s.k. Viby-i (vilket närmar sig ett tonande s [z]). 60 Långt e [e:] får ej diftongeras. (Varken som [ei ] eller som [e ] eller [e ]) 65 Det tyska ä-ljudet [ :] är inte fullt så öppet som det svenska. Det har också samma klang före r som i andra ställningar (samma ä-ljud i Bär som i Bäder) 66 Kort ä-ljud [ ] får ej bli så öppet som på sina håll i Sverige, dvs ej [æ] (jfr sv hjärta, färg med tyska Herz) 68 Läpprundningen för tyskt y [y], [Y] är en annan än för det svenska. Inte heller här får något j-efterslag förekomma. 69 Kort tyskt y [Y] är öppnare än det svenska, men med samma starka rundning (labialisering) som det långa. 71 tyskt långt ö-ljud [ø] har en starkare runding än svenskt ö, jfr y.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 34 72 Det halvöppna tyska korta ö-et [œ]får inte bli för mörkt (som i vissa svenskars uttal av tröst som trust) och inte heller så öppet och mörkt framför r som i svenskt dörr. 74 Tyskt kort u-ljud [ ] påminner om svenskt kort o i bonde, hosta men tyskt dumm, hundert har även om det är slappare än [u:] en mera energisk käppartikulation (rundning) än det svenska. Dessutom är det något öppnare. 76 [o:] liknar rikssvenskt å i gå måla men den tyska vokalen är mera sluten och spänd; tyskt [o ] har högre tungställning och mera energiskt läpprundning; får ej bli [ ] Det får inte diftongeras till gåe [ o ], måela; eller geå, meåla [ o ]etc. 78 Ty kort o [ ] är klart öppnare än [o ]. Det får inte ha samma kvalitet som långt o. 79-81 Kort och långt a har i tyskan i stort sett samma klang. På svenska skiljer sig långt a ([ ]) i hata mycket från kort a i hattar. Det första ljudet är för mörkt för att användas på tyska medan det senare är något för ljust. Tyskt a, långt som kort, ligger däremellan. 85 Diftonger: sista diftongkomponenten får inte bli konsonantisk. Jämför det svenska "aj" med det fonetiskt snarlika tyska ordet Ei! I det svenska hörs en klar konsonant på slutet, medan den sista komponenten i den tyska diftongen snarast är ett e (ofta tecknas diftongen [ae] i fonetisk skrift), kanske ett i men aldrig ett j. Detsamma gäller övriga diftonger (som alltså ofta tecknas [ ø] [ao]). När det gäller diftongen au skall man också se upp med den första delen av diftongen som inte skall vara för ljus. Det skall snarare vara det svenska långa a-ets kvalitet än det kortas.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 35 Förkortade vokaler I vissa fall används något som man kan kalla för förkortade vokaler. Det är vokaler som uttalas utan längd men som har samma kvalitet som den långa vokalen. Detta har vi i svenska till exempel i ordet bageri eller i lokomotiv och professor. I tyskan gäller det förmodligen i ännu fler fall än i svenskan. De viktigaste är: Er, der, wer (i obetonad ställning) i-ljudet i det lilla ordet vielleicht [fi lai t] I öppen stavelse i många främmande ord. Ex: Telefon, Lokomotive, Professor (jfr svenskan!)
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 36 KONSONANTER: De viktigaste svårigheter som möter en svensk som lär sig tyska torde vara följande. Auslautverhärtung Denna företeelse känner säkert alla igen även om ni kanske inte har vetat att den heter så. Alla bör veta att tyskans und uttalas [ nt], att gibt uttalas [ i pt] att Wand heter [vant] osv. Auslautverhärtung (på svenska slutljudsskärpning) innebär alltså i korthet att tonande ljud blir till motsvarande tonlösa i vissa fall. Framför allt gäller de tonande klusilerna b, d, g som blir till [p] [t] [k]: i slutet av ord eller stavelse i slutljudande konsonantgrupp Exempel: Tag grob biegsam begräbnis Gibst Advokat Subjekt Magd Det finns dock vissa undantag. B, d, g kvarstår före l, n eller r om denna hör till stammen: Übler (av übel-er); Wagner (av Wagen-er) Handlung (av Handel-ung av handeln) Däremot med Auslautverhärtung: üblich, handlich, Wagnis Eftersom l respektive n där inte hör till stammen. r-ljudet I både svenskan och tyskan finns flera olika r-ljud. Om man skall använda bakre eller främre r när man talar tyska får man avgöra själv, men jag rekommenderar att man försöker vänja sig
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 37 vid ett bakre (tungrots-)r. Dels är det oerhört mycketvanligare än främre (tungspets-)r, dels uttalas r inte alltid fullt ut som en konsonant i tyskan utan man använder vad man kallar för ett vokaliserat r. Detta innebär i princip att man börjar röra tungan som om man skulle uttala ett bakre r men aldrig så mycket att tungan kommer i kontakt med gommen. Därför uppstår inget hinder för luftströmmen utan endast en förträngning. Därmed blir det heller ingen konsonant utan en ä- eller a-haltig vokal. R uttalas som ett egentligt konsonantiskt r-ljud, dvs som [r] (=rullande tungspets-r) eller [R] (rullande bakre r) (alternativt [ ] (frikativt bakre r; kanske det vanligaste tyska r-ljudet): före vokal (reich, richtig, beruhen, erreichen) i konsonantförbindelse efter kort vokal (hart, warte, Märtyrer, Herz, Berlin) I andra ställningar används vokaliserat r, dvs [ ] (stavelsebildande) eller [ ] (icke stavelsebildande): efter lång vokal (Bär, hier, mehr) i förstavelserna her- er- ver- zer- (herkommen, erreichen, verstehen, zerreißen) i avledningsändelsen er även i böjda former (-ers, -ern etc.): ein Lehrer, mit zwei Lehrern; ein Studierender Övning: markera vokaliserat r: Hart, schwarz, Arbeit, bereit, reiten, streiten, sehr, mehr, dir, verarbeiten, verstehen, erörtern I vardagligt tal i tyskan kan r vokaliseras i större eller mindre utsträckning även efter kort vokal, exempelvis i ordet Mark. Vokalen kan då komma att förlängas något. Det är därför mycket bättre att ibland vokalisera ett r för mycket än att inte vokalisera r där det måste vokaliseras. Uttalet av der Mann eller Ohr eller erwähnen med konsonantiskt r låter antingen övertydligt eller mycket otyskt.
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 38 Neueinsatz Neueinsatz är en gränsmarkering före vokal, som innebär att vokalen inte förs samman med föregående stavelse. I nordtyskt uttal används ett tydligt glottisslag, ett Knacklaut, normalt före varje vokal som står i början av ett ord eller en orddel, t ex: Prefix + ord på vokal: verarbeiten beurteilen erobern Sammansättningar där senare ledet börjar på vokal: Taschenuhr steinalt I löpande text före vokal In einer ähnlichen Arbeit I större eller mindre utsträckning markeras den också i andra fall där två vokaler står efter varandra: Beate Theater Även om man inte använder Knacklaut måste vokalgränsen markeras. Jfr svenskt "teater" med tyskt Theater, svenskt bearbeta med tyskt bearbeiten. Observera att termen Neueinsatz endast används om denna sorts gränsmarkering, och den förekommer endast före vokal. Ett ord som Röschen (=liten ros) har alltså ingen Neueinsatz; här är det endast stavningen som kan förleda en att tro att det skall uttalas med sch-ljud. Neueinsatz förekommer ej i: Heraus, hinein; vorauf, voraus; darin, warum, worauf; allein vollends, wiederum einander, Obacht; det heter alltså även: [b :ño baxtn`] (beobachten)
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 39 Frikativor Ach- och ich-ljud Ch uttalas [x] (ach) efter bakre vokaler, [ ] i övriga fall, dvs: efter främre vokaler före främre vokaler (uttal som k före bakre) i dimunitivändelsen -chen i ändelsen -ig (se punkt 1) Dock: Königreich [ køn krai ] efter konsonant (n, l, r): durch, Kelch, welcher, Fenchel [ ] Vid: Sch s före p och t i början av ord (eller morfem) (Undantag vissa främmande ord) Markera [ ]: Wespe, Sport, starten, Stelle, Stand, meistens, Rast, sprechen, Rasch, Rauch, Schach, schonen, stottern, bestens, besprechen, bestehen, beanstanden, beängstigen. [z] och [s] s uttalas [z] före vokal: - i början av ord - enkeltecknat inuti ord - efter m, n, l och r - i suffixen -sam och -sal
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 40 Efter tonlös konsonant kan [z] inte uttalas med stämbandston, Es: Das sind so Sachen, Lägg dock märke till att [z] inte för den sakens skull övergår till att vara [s]; den är fortfarande lenis. [das z nt z o zaxn ] Jfr svenskans att vila / att fila där vi inte heller har mycket till stämbandston på v men ändå klart uppfattar skillnaden. [v] och [f] Skriftens v uttalas normalt [f] utom i ett antal främmande ord / lånord, där det uttalas [v], exv: Vase, Villa, Version. Affrikator Affrikator är bland konsonanterna ungefär som diftongerna bland vokalerna. De består av två komponenter, börjar som en klusil och övergår sedan till en frikativa med ungefär samma artikulationsställe: I tyskan finns: [ts] och [pf]. I lånord förekommer även [d ] och [ts]. Regionalt förekommer även affrikatan [kx]. För affrikatan [ts] finns stavningen z och tz men även t före icke stavelsebildande i (dvs i stavelsen tion): Nation, Fraktion, Delegation, Operation (i fonetisk skrift: [nat si o n] etc.)
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 41 Öva uttalet av frikativor i följande ord: Zwischen [tés] + [S] Mensch [S] Bücher [C] Mönch[C] Frosch [S] Bruch [x] Forschung [S] Hähnchen [C] Sechs [zeks] Sehen [ze n] Zischen [S] Fisch [S] Buch [x] Zusehen [tés] + [z] Fernsehen [z] ([»fernze n]) Fernsehzuschauer [»fernze tésu SaUå] Theaterbesucher [z] + [x] Das sind Sachen [z] + [z] + [x] Sie sind [z] + [z] Immigration [tés] Sensationell [z] + [z] + [tés] Villa [v] Verein [f] Variabel [v] Tschechoslowakei Sehnsucht [z] + [x] Menschlich [S] + [C] Zuschauer [S] + Frisch [S] Bach [x] Böschung [S] Durch [C] Wachen [x] Sex [s] Schön [S] Tschechisch [S]+[C] + [S] Besucher [z]+ [x] Zwischenlösung [tés]+[s] + [z] Wir sind [z] Station [S] + [tés] Poesie [z] Vielleicht [f] Version [v] Vase [v] Variante [v]
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 42 Stavelsebildande konsonanter: Vi har tidigare sagt att konsonanter vanligen inte är stavelsebildande, medan vokaler är det. I tyskan gäller dock att obetonat e i många fall blir så svagtonigt att det helt faller bort så att stavelsen i stället bildas kring kvarvarande konsonant. Detta gäller för konsonanterna n, m och l. Obetonat en, em, el blir stavelsebildande konsonant ([n ], [m ], [l ]) enligt följande: Obetonat en blir [n ] efter klusilerna [p t k b d ] efter frikativor och affrikator [f v s z x p f t s t d ] utom i dimunitivändelsen chen. (Observera alltså att e-et alltid uttalas i dimunitivändelsen chen [ n]. (dvs inte efter vokal, inte efter nasal, inte heller efter [l] eller efter r-ljud) Obetonat el blir [l ] efter klusilerna [p t k b d ] efter nasalerna [m n ] efter frikativor och affrikator [f v s z x p f t s t d ] (dvs inte efter vokal, inte heller efter r-ljud) Obetonat em blir [m ] efter frikativor och affrikator: [f v s z x p f t s t d ] (dvs inte efter vokal, inte efter klusiler eller nasaler, inte heller efter [l] eller efter r-ljud)
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 43 Övning: Markera stavelsebildande konsonanter: Leben Igel Atem hartem weißem kommen haben sitzen lesen Esel holen Unwissend beängstigend befürworten eiskalt warten
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS 44 Sammanfattande övning på konsonanter: Markera i nedanstående text: (1) Neueinsatz (2) Tonande s (3) Slutljudsskärpning / (Auslautverhärtung) (4) Stavelsebildande n, m, l (5) Vokaliserat r. DDR-Grenzposten nach 38 Jahren vor Gericht Berlin (AP) Vor dem Berliner Landgericht müssen sich seit Dienstag zwei ehemalige DDR-Grenzer verantworten, die 1961 ein Auto mit Flüchtlingen an der Berliner Mauer beschossen haben sollen. Die Anklage wirft den heute 57 und 62 Jahre alten Männern versuchten Totschlag vor. Ein Grenzer soll mit einer Maschinenpistole zunächst aus einer Entfernung von 40 Metern und später von fünf bis acht Metern sein gesamtes Magazin mit 20 Schuss auf den Wagen abgefeuert haben, mit dem die Flüchtlinge die Grenze durchbrechen wollten. Dabei habe er direkt auf die Fahrgastzelle gezielt, hieß es in der Anklage. Der andere Grenzposten soll mit seiner Pistole geschossen haben. Beide hätten den Tod der Wageninsassen billigend in Kauf genommen. Die Flüchtlinge erreichten unverletzt das Gebiet von Berlin-West. Das gepanzerte Fahrzeug hatte drei Einschüsse. Die beiden Angeklagten bestritten vor Gericht den Versuch des Totschlags. Sie hätten vielmehr gezielt so geschossen, dass niemand verletzt werde.