Kunskap är vårt vassaste vapen

Kunskap är vårt vassaste vapen äntligen bryter vi den negativa trenden. Efter 2000-talets kraftiga nedgång ökade antalet deltagare i ABFs studiecirklar 2007 med åtta procent jämfört med året innan. Nästan 700 000 cirkeldeltagare sökte mer kunskap för att utveckla ett intresse, upptäcka en ny talang eller ta tag i en samhällsfråga. Med glädje ser vi fram emot att åter nå en miljon deltagare per år till 100-årsjubileet 2012. Påverka är ett fint ord i ABF. En av våra viktigaste uppgifter är att skapa möjligheter för människor att påverka sitt liv, sin kommun, det globala samhället. Nyckeln till förändring är kunskap. När vi förstår sammanhang kan vi ta ställning och agera. ABFs idéprogram, Gör en annan värld möjlig, beskriver folkbildning som en idé om fritt kunskapssökande som kan ge människor mod och kunskap för att få makt och ansvar i såväl den egna vardagen som i samhället som helhet. 2007 har bjudit på många exempel som visar kraften i personligt engagemang som leder till gemensam handling och där kunskap är motorn. Det är mycket ord överallt, men här gör vi något konkret för att förändra, säger Klary Vallin, en av cirkeldeltagarna i ABFs klimatskola när hon intervjuas i verksamhetsberättelsen. Att påverka kommunpolitikerna står i fokus för hennes cirkelgrupp. Den är en del i decenniets största studiesatsning i ABF dags för en ny folkbildningskampanj alltså! ABFs stora läs- och ressatsning tog 100 personer från hela landet till World Social Forum i Nairobi för att delta i den globala kampen för en rättvisare värld. Nu delar de med sig av erfarenheterna från Kenya genom att till exempel leda studiecirklar om globalisering och global rättvisa, vara med och starta folkbildningsprojekt i Afrika och Asien eller arbeta med internationella frågor inom fackföreningsrörelsen. forum:ung! var det de ungas speciella arena för att påverka. Med 110 programpunkter som blandade politik och kultur med prova på-aktiviteter blev det en smältdegel för gränsöverskridande möten. Ungdomar är målgrupp för många kommersiella syften, det går att köpa sig en hel identitet idag. ABF kan uppmuntra till att man själv skapar sin identitet, kommenterar Thor Rutgersson, drivande bakom forumet, i verksamhetsberättelsen. 2007 såg vi också hur medarbetare och medlemsorganisationer vill påverka sin egen organisation. ABFs framtidsgrupp presenterade sin slutrapport med förslag som för med sig de största stadgeändringarna sedan 1960-talet. I 2000-talets ABF har de lokala enheterna ett större direkt inflytande över centrala beslut, vi får ett nationellt studieprogram och för in folkbildningens pedagogik i studier på högskolenivå. Med glädje bjuder vi på en del av allt som hänt inom ABF 2007. Ta för dig ABF är kunskap inom räckhåll! Elsie Bäcklund Sandberg ABFs förbundssekreterare

ABF är Sveriges största och äldsta studieförbund ABF, ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND, är Sveriges största och äldsta studieförbund. ABF är en ideell organisation och består av 59 medlemsorganisationer som tillsammans formar förbundet. Verksamheten finns i landets alla kommuner. 1912 grundades ABF som en samarbetsorganisation för bildningsarbete inom arbetarrörelsens politiska och fackliga grenar samt konsumentkooperationen. Förutom stiftarorganisationerna är hyresgäströrelsen, bostadskooperationen och organisationer för pensionärer, handikappade och invandrare anslutna. ABF är partipolitiskt obundet men delar arbetarrörelsens värderingar. Studiecirkeln är kärnan i ABFs verksamhet. Omkring 70 procent arrangeras i samarbete med medlems- och samarbetsorganisationer och runt 30 procent vänder sig till allmänheten. Utöver studieprogrammet kan den som vill starta en studiecirkel i ABF inom praktisk taget vilket ämne som helst. Programverksamheten med föreläsningar, seminarier, debatter och kulturarrangemang är en annan grundsten. Fritt och frivilligt sammanfattar folkbildningens grundidé. Studiecirkelns pedagogiska metod bygger på att deltagarna utformar studieplanen tillsamman med cirkelledaren och bidrar med önskemål och erfarenheter på lika villkor. Huvuddelen av ABFs verksamhet finansieras genom samhällsbidrag. Det garanterar en fri och självständig folkbildning som är oberoende av såväl näringsliv som samhällsinstanser. ABF är indelat i 85 avdelningar, 19 distrikt och en förbundsexpedition. Varje enhet är en egen juridisk person med fristående styrelse. Förbundsstämman är högsta beslutande organ. Den består av 150 ombud, dels utsedda av de centralt anslutna medlemsorganisationerna, dels av ABF-distrikt och länsavdelningar. Förbundsstämman sammanträder vartannat år. Läs ABFs stadgar på www.abf.se under Om ABF. Omslagsbilden: Lottie Hallqvist tog omslagsbilden på Skäve Gård i Järna. Gårdens djur äter bara ekologiskt, biodynamiskt odlat foder och går ute under sommarhalvåret. Foton och illustrationer: (sidhänvisning och placering på sidan uppifrån och från vänster) Krillan Ahlsén: 26:1. Arne Björkman: 41:9. Lena Eriksson: 22:2, 44. Jonas Hallqvist: 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 20:1, 22:1, 25, 30, 34, 35, 36, 47. Kjell Hanseklint 32 33 (fotomontage Graffoto), Pär Helander: 1. Claes Herrlander: 23:1, 23:2, 40 41. Fia Jacobsson: 17. Salla Järvinen: 26:2. Örjan Leek: 41:10. Anders Selin: 20:2. Fredrik Stehn: 16. Johan Tholson: 41:11. Kent Werne: 18, 21:1, 21:2, 27 29, 31. Produktion: ABFs informationsgrupp, övriga anställda på förbundsexpeditionen samt skribenten Anna Morin. Grafisk form och repro: Graffoto AB Tryck: Elanders Gummessons, Falköping 2008.

Innehåll 4 Upp till kamp för klimatet 14 Centrala händelser 27 Världens idéer slår rot i Sverige 30 De gjorde det själva med glöd 32 Boken på arbetsplatsen vässar kultursynen 34 Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande: Utan mitt konstiga namn hade jag varit glasblåsare 37 ABFs remissvar 2007 38 Verksamhetsförändringar 40 Centralt anställda 42 Medlemsorganisationer 43 Organisationer med samarbetsavtal 43 Centralt förtroendevalda 44 Representanter för ABF 45 ABF och samhällsbidragen 46 Året som gått 48 Årsredovisning 50 Räkenskaper 60 Statistik

Pippi på fåglar Kricka, sångsvan, sothöna är den som bräker i basen, och där var en grönfink. Ur en kakafoni av snatter, visslingar, pip och skrin urskiljer Kjell Bergman på långt håll vilka fåglar som har samlats runt Angarnsjön utanför Täby norr om Stockholm en disig morgon i april. Han gör fältstudier flera gånger i veckan och leder studiecirklar i fågelskådning. Mötet med den mäktiga kejsarörnen på Öland är hans mest storslagna fågelupplevelse. När amurfalken följde med flyttfåglar från Afrika och hamnade i Kalmar, på sitt enda Sverigebesök någonsin, var han också där. Att se en riktigt ovanlig fågel är en krydda. Till det magiska målet att ha sett 400 arter i Sverige har han sex kvar. Totalt har 438 av världens 10 000 arter skådats i landet men alla finns inte kvar längre. Fågelfaunan förändras med jord- och skogsbruket. Arter försvinner och andra kommer till. Nu stimuleras de som trivs i förbuskade landskap medan de som häckar i öppna ängsmarker går tillbaka. Klimatet spelar också in. När det blir varmare kommer fåglar upp söderifrån. Mongolpiplärkan sågs till exempel i Sverige första gången 1998, nu kommer den varje år. Kjell Bergman ingår i en av de frivilliga grupper som röjer vass och sly runt fågelsjöar i trakten för att bevara häckningsmiljöerna. Vi gör det på vintern när man kan gå på isen, men i år fick vi ställa in. Det var första gången som isen inte bar. Fika, ropar cirkelgruppen, och Kjell Bergman packar upp sin ryggsäck och slår sig ner med de andra på bergssluttningen mot sjön.

Upp till kamp för klimatet Dags för en folkbildningskampanj! Oj då, vilket av mina dåliga samveten kommer jag inte undan längre? Äter mina barn ohälsosamt, rör jag mig för lite eller måste jag sluta åka bil? Vem har förresten rätt att göra anspråk på mitt beteende? När ABF startar Klimatskolan är pekpinnarna långt borta. Cirkeldeltagarnas intresse styr och fokus ligger på praktiska kunskaper som underlättar valen i vardagen för den som vill leva klimatsmart. för mig är det är ingen uppoffring att ändra vanor. Jag mår bättre av att göra vad jag kan för att inte förstöra jorden, säger Anki Jyttner. Hon leder en studiecirkel i ABFs klimatskola i Upplands Väsby, en del i decenniets största studiesatsning i ABF där de första cirklarna startade under våren 2007. Det är skönt att träffa likasinnade och en tröst att det finns fler än jag som tror att det spelar någon roll vad enskilda människor gör. Det är mycket ord överallt, men här gör vi något konkret för att förändra, säger Klary Vallin, en av nio deltagare i klimatcirkeln. Ofta handlar det om ödesfrågor som kärnkraften, EU-inträdet eller klimathotet när en folkbildningskampanj drar igång. Många söker sig till studiecirklar för att skaffa kunskap, diskutera, analysera och hitta sätt att agera när vi står inför komplicerade vägval. Där finns utrymmet att söka svar på frågorna som medierna inte ställer, ifrågasätta vedertagna sanningar och uttrycka oro. Men också möjlighet att bli delaktig, att ta initiativ och skaffa sig tolkningsföreträde i sitt eget liv, i stället för att passivt översköljas av information och drunkna i andras argument och uppmaningar. Vi behöver kunskap för att kunna värdera och tolka information. Att skapa sig en egen åsikt är viktigt för att slippa bli manipulerad och falla offer för populism, säger Tore Larsson, lagerarbetare på Alfa Laval i Tumba och aktiv i IF Metallklubben på sin arbetsplats. Han ledde studiecirklar inför folkomröstningen om EU-inträdet på 1990-talet. De som röstade på den yttre högerkanten har definitivt inte gått i studiecirkel, inte de som röstade fram de nya moderaterna heller, säger Tore Larsson och ler menande. Själv står han till vänster på den politiska skalan och är alltid öppen med vad han tycker liksom med motiven för sina åsikter. Den fria folkbildningen, som sker i studieförbund och på folkhögskolor, finansieras huvudsakligen med skattemedel. Uppdraget formuleras utifrån människors behov av kunskap och ska generellt sett inte ha sitt upphov i politiska beslut. Inte heller myndigheters, intresseorganisationers eller näringslivets behov avgör folkbildningens inriktning. Folkbildningen kan etablera en alternativ offentlighet med andra prioriteringar än exempelvis den mediala logiken, säger Henrik Nordvall, folkbildningsforskare och nybliven doktor vid Linköpings universitet. Han pekar på att folkbildningen inte följer den mediala dramaturgin med snuttifiering utan ger möjlighet till fördjupning. Den är heller inte präglad av ett fåtal starka aktörer. Att studiecirkelns pedagogik är horisontell och bygger på dialog ser han som särskilda värden. u p p t i l l k a m p fö r k l i m a t e t ~ 5

Från avlopp till kretslopp Anki Jyttner använder bara biologiskt nedbrytbara hushållskemikalier, ett av många dagliga val för ett hållbart samhälle. Att tvätten inte förstör miljön är lika viktigt som att kläderna blir rena. Hon är övertygad om att den enskilda människans livsstil har betydelse men har även valt att arbeta lokalpolitiskt för att kunna påverka bredare. Engagemanget i miljö- och hälsoskyddsnämndens arbete ger ett helhetsperspektiv och bekräftelse på att läget inte är hopplöst. Att klimatet är ett högaktuellt ämne upplever Anki Jyttner överallt, på jobbet och i vänkretsen. Folk är rädda för att jorden inte ska överleva. Många funderar över hur de ska bete sig i vardagen men vet inte vart de ska ta vägen med sin oro. Det betyder mycket för mig att ha studiecirkeln att komma till och prata av mig. Jag känner mig extra privilegierad som dessutom är fritidspolitiker, jag har många fora att diskutera i.

Det är viktigt att politiker lyssnar på människors tankar och åsikter. Jag blir en länk och tar med mig kunskap åt båda hållen. anki jyttner, cirkelledare Det skapar förutsättningar för att utmana rådande tänkesätt. Studiecirkeln är det enda forum som är öppet för alla och där deltagarna kan komma till tals på lika villkor, säger Anki Jyttner. samtidigt är även folkbildningen en aktör som påverkar människors åsikter precis som medier, reklam och kultur. Folkbildningen kan antingen bli en arena för tankar som går emot samhällsnormen eller förstärka en förhärskande åsiktsbildning. Det är särskilt viktigt att komma ihåg när det handlar om kampanjer, framhåller Henrik Nordvall. Vem formulerar problemställningen? Vem definierar vad som är relevant kunskap? Kunskap är ingen objektiv och neutral massa som förs ut. Kunskap är i sig väldigt politisk, säger han. Allmänna strömningar i samhället, som nu går i liberal riktning, påverkar också den kollektiva känsla som vi tolkar och värderar kunskap utifrån. Men att alltid vara en motkraft har inte ett egenvärde i sig. Det är väl få som menar att det är vettigt att uppmana till att släppa ut mer koldioxid, säger Henrik Nordvall och skrattar. För deltagarna i klimatcirkeln i Upplands Väsby är det viktigt att ta ställning politiskt. Alla utom Klary Vallin och hennes man Bert har anknytning till arbetarrörelsen och flera i gruppen är kommunpolitiskt aktiva för socialdemokraterna. För dem är det en politisk handling att välja studieförbund såväl som ämne att studera, och det är ur ett medvetet politiskt ställningstagande som miljöengagemanget formuleras. De ser politikerna i gruppen som en direktkanal till de lokala beslutsfattarna. att påverka kommunpolitiken har också kommit att stå i fokus för cirkelns arbete, parallellt med att hitta fler sätt för att ändra sin egen livsstil. Till exempel har cirkeln skrivit en motion som uppmanar Upplands Väsby kommun att ansöka om medlemskap i nätverket Sveriges ekokommuner. Cirkeln deltar också i socialdemokraternas klimatupprop som lägger grunden för partiets framtida miljöpolitik. Det är viktigt att politiker lyssnar på människors tankar och åsikter. Jag blir en länk och tar med mig kunskap åt båda hållen, säger Anki Jyttner som förutom att leda cirkeln är fritidspolitiker och sitter i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun. Studiecirklar har varit en del i skolningen av politiker sedan början av förra seklet, berättar Staffan Larsson, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet och ordförande i Mimer, ett nationellt nätverk för folkbildningsforskning. Samspelet finns kvar. Politiker väljs för att representera en åsiktsbildning. De behöver fördjupa sina sakkunskaper och slipa argumenten. Studiecirkelns form gör den särskilt lämpad som forum för att utveckla en ståndpunkt, menar han. Pedagogiken skiljer sig från alla andra utbildningsformer i att fokus ligger på själva lärandeprocessen, inga formella meriter krävs, kunskapen inte mäts med prov, det finns ingen lärare och alla kan komma till tals på lika villkor. I studiecirkeln handlar det inte om att lära in rätta svar utan att själv komma fram till vad som är rätt. Det ger goda förutsättningar för att formulera en uppfattning och starta utveckling. Klary Vallin visste inte att cirkeln skulle knyta an så starkt till lokalpolitiken men upplever det som positivt. Det vi gör blir förankrat i verkligheten. Det är viktigt att cirkelarbetet gör skillnad, inte bara för oss nio i gruppen. Ofta delar hon gruppkamraternas inställning men känner att hon får gehör för sina synpunkter även när hon inte gör det. Klary Vallin fick ett flygblad från ABF i brevlådan. Det var en inbjudan till att se Al Gores film En obekväm sanning. Eftersom hon varit miljömedveten i hela sitt vuxna liv gick hon på filmvisningen tillsamman med sin man. De blev båda intresserade av Klimatskolan och bestämde sig för att vara med i studiecirkeln som just skulle starta. Jag fick upp ögonen för miljöproblemen under oljekrisen i början av 1970-talet, berättar Klary Vallin. När priset steg blev det så tydligt att oljan kommer att ta slut. Det var också då som jag började tänka på hur farlig den är och att vi måste hitta andra typer av energi för att inte förstöra jorden. Jag gick med i Klimatskolan för att jag oroar mig för barnbarnens framtid och vill ha mer kunskap om vad jag själv kan göra för att inte öka belastningen på jorden. u p p t i l l k a m p fö r k l i m a t e t ~ 7

Jag gick med i Klimatskolan för att jag oroar mig för barnbarnens framtid och vill ha mer kunskap om vad jag själv kan göra för att inte öka belastningen på jorden. klary vallin, cirkeldeltagare Tore Larssons djupa samhällsengagemang väcktes i tonåren. Han har länge varit engagerad i fackklubben på sin arbetsplats och bland annat lett studiecirklar inför EU-omröstningen på 1990-talet. Kunskap ser han som grunden för det demokratiska samhällets fortlevnad, men märker att intresset för samhällsfrågor minskar runt omkring honom. Diskussionerna är till exempel inte lika många och heta på arbetsplatsen längre sedan de som upplevt riktig nöd gått i pension. När regeringen attackerar välfärden överrumplas vi, försämringarna i sjukförsäkringen är ett påtagligt exempel för oss inom facket. I vår tid reagerar vi ofta för sent eftersom ingen tror att välfärden kan raseras så snabbt. Den som inte har kunskap blir lätt ett offer utan verktyg för att kämpa emot. för tore larsson var situationen den omvända. När han ledde studiecirklar på sin arbetsplats inför EU-omröstningen var det viktigt att göra dem så objektiva som möjligt. Studiematerialen presenterade lika delar ja- och nej-argument och gästföreläsarna representerade båda sidor. Jag var aktiv på nej-sidan och alltid öppen med mitt ställningstagande. Men studiecirklarna var inget forum för opinionsbildning. Tvärtom var jag alltid noga med att göra dem så neutrala som möjligt. Hade det börjat går rykten om att jag var tendentiös hade ingen velat komma. Det var inte min sak att tala om vad andra skulle tycka. I Tore Larssons cirklar såg inte gruppen som sin uppgift att försöka påverka samhällsutvecklingen kollektivt. Cirklarna var en arena där deltagarna kunde förbereda sig tillsammans för det individuella beslut som staten förväntade sig av medborgarna, baserat på tillgängliga fakta och utifrån sin egen övertygelse. Grupperna fungerade som en katalysator för att hitta fram till ett ställningstagande genom att studera, kartlägga och diskutera förutsättningslöst och utan styrning av något särintresse. Den som ska rösta i en ödesfråga måste ha en reell chans att sätta sig in i vad han eller hon röstar på, säger Tore Larsson. Man måste ha rejäla argument för både ja och nej och sedan tid att fundera. Jag ville bidra till att fler skulle få den chansen. Till gästföreläsningarna bjöd cirklarna in hela arbetsplatsen. Tore Larsson tänker med stolthet tillbaka på när de lyckades engagera C H Hermansson som företrädare för nej-sidan. Det blev en särskilt lyckad diskussion och han gläder sig i efterhand åt att de hittade så kvalificerade medverkande. Föreläsningarna var uppskattade, det kom mycket folk, minns han. ljuset från ett fönster lyser upp den mörka parken tio minuters promenad från pendeltågstationen i Upplands Väsby. ABFhuset skymtar i slänten mellan träden. Klockan närmar sig 19.00 och deltagarna i klimatcirkeln drar med sig kvällsluften in i studielokalen. Engagemanget är tydligt och genuint. Cirkeln ger mycket tillbaka. Anita Andersson Vattmans bostadsrättsförening ska installera ett system som mäter de boendes individuella elförbrukning så att varje hushåll betalar för sin användning. 8 ~ u p p t i l l k a mp fö r k l i m a t e t

Förvandlingsnummer Det sprakar och viner i kaminröret när Klary Vallin tänder järnkaminen i kolonistugan i Vaxmyra tio minuters bilväg från Upplands Väsby. Hon makar undan det grönrandiga tyget på köksbordet och bjuder på pulverkaffe i omaka blommiga loppiskoppar. Tyget ska bli ny klädnad till de begagnade stolar som hon köpt på annons tillsammans med bordet. Borrmaskiner och en elektrisk såg ligger på golvet mellan bäddsoffan och det ärvda vitrinskåpet. Här kan jag låta fantasin flöda, jag har en massa projekt på gång, berättar Klary Vallin. Två principer är heliga; inget hon gör får slita på jordens resurser eller kosta mycket pengar. Därför tar hon tillvara allt hon kommer över. Lastpallar som annars skulle brännas ger starkt och tåligt virke till altanen som ska byggas framför huset. Spill från byggarbetsplatser ger material till fönsterluckor med snickarglädje och blomlådor i egen design. Sopor finns nästan inte för mig. Jag hittar nya funktioner och skapar något beständigt av sådant som andra förbrukat. Att ta tillvara hushållsavfallet är också självklart. Vid stugan finns både en varmoch en kallkompost. Tunnan för varmkompost har ett isolerande ytterhölje för att ge en snabbare förmultning. I komposten slänger jag allt som grisen kan äta utom kött, fisk och ben. Det är en enkel regel.

Vem formulerar problemställningen? Vem definierar vad som är relevant kunskap? Kunskap är ingen objektiv och neutral massa som förs ut. Kunskap är i sig väldigt politisk. henrik nordvall, folkbildningsforskare Det är ett bra sätt för att få syn på sin elförbrukning, säger hon. Anki Jyttner vinkar och fångar hennes blick från andra sidan bordet. Det där vill jag prata mer om efteråt, vi ska precis skaffa ett sådant system hos mig, säger hon. Azam Nikoey släcker ofta lamporna helt och tänder värmeljus i stället. Det är både trevligt och sparar energi, tipsar hon. Var slänger du aluminiumbehållarna? är Anita Andersson Vattman snabb att flika in. Hon hötter skälmskt med pekfingret i luften och gruppen skrattar. Jag kastar dem faktiskt i de vanliga soporna, erkänner Azam Nikoey och ler lite skuldmedvetet. Cirkelkamraterna tröstar, det finns värre försyndelser. Man måste leva också, säger Kjell Bergman. Kjell Bergman har varit fritidsornitolog i tjugo år och arbetat med miljö- och hälsoskydd mer än dubbelt så länge, både professionellt som chef för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Upplands Väsby kommun och på ideell basis som pensionär. Han leder även studiecirklar i fågelskådning. Mitt fågelintresse väcktes på 1960-talet när en massa fåglar i trakten dog av kvicksilverbetat utsäde. Ungefär samtidigt kom boken Tyst vår om just miljögifternas skadeverkningar, som ingen tänkte på då. Det var omskakande. Fåglarna rör sig runt hela jorden, genom att studera dem får jag kunskap om det globala samspelet där människan är en så viktig del. Folkbildningsforskaren Henrik Nordvall tar tåget så ofta han kan. Här på blixtvisit i Stockholm för att föreläsa. den femte cirkelträffen har internationellt fokus. Gruppen har läst Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets belysning av EUs klimatpaket parallellt med grundbokens kartläggning av hur varje kontinent drabbas av klimatförändringarna. Diskussionen rör sig från tillståndet i Östersjön till klimatflyktingar och avfallshanteringen i världens storstäder. När vi diskuterar flyger jag ofta i tanken till mitt land, berättar Azam Nikoey, som flydde till Sverige från Iran under kriget mot Irak. Jag vill föra med mig mina kunskaper dit. Många iranska städer brottas med stora trafikproblem och luften förorenas av avgaser. Men det finns annat som vi kan lära oss i gengäld, gamla sedvänjor som lever kvar. I Sverige är koskiten ett problem. På den iranska landsbygden gör man bränsle av djurens spillning. 10 ~ u p p t i l l k a mp fö r k l i m a t e t

Elchock Det är ett kontroversiellt beslut som i Anita Andersson Vattmans bostadsrättsförening i Upplands Väsby fått en knapp majoritet för att fatta. Det nya systemet för att mäta hushållens individuella energiförbrukning, som snart ska installeras, har motarbetats hårt av en grupp medlemmar. Så hårt att föreningens ordförande har fått hotbrev. Äntligen, säger jag. Det här har varit en stridsfråga i över tjugo år, nu har vi snart systemet på plats, berättar Anita Andersson Vattman. Hon satt själv i på 1980-talet och var drivande bakom förslaget första gången det kom upp. Det blev inget då. Jag fick också hotbrev, anonyma och väldigt obehagliga. Jag orkade inte fortsätta arbetet. Den här gången har jag inte stått i frontlinjen utan funnits med i bakgrunden och stöttat. Nu ser hon fram emot att installationen ska bli färdig. Systemet är väldigt modernt och praktiskt. Vi kan följa vår elförbrukning på Internet kilowattimme för kilowattimme. Nu får alla betala för vad de verkligen gör av med. När elkostnaderna ingår i månadsavgiften är det lätt att slösa.

Elementärt Jord, sol, luft, vatten och eld. När Azam Nikoey dansar lever elementen i hennes kropp och själ. Salens golv blir Kaspiska havets mjuka, varma strand. Takbelysningen är solens energigivande strålar. Rörelserna följer vinden mot vattnet, blir lätta och smidiga. Elden finns i hjärtat och sprider värme inifrån. Jag bygger upp en fantasivärld under dansen, långt ifrån grå vardagsbestyr, berikad av naturen. Vi dansar bort alla negativa känslor och ersätter dem med kärlek och glädje, berättar Azam Nikoey, som leder studiecirklar i orientalisk dans på sin fritid. Dansen är central i hennes liv och speglar människans samhörighet med naturen, länken mellan sinnlig och fysisk kamp för en hållbar jord. Rörelserna är symboliska och knyter an till vårt ursprung. Ett emotionell engagemang är lika viktigt som praktiska handlingar menar hon. Ur den djupa känslan för naturen kommer viljan och orken att handla.

azam nikoey är barnmorska och arbetar på Danderyds sjukhus. Kommunens kultur- och fritidsnämnd liksom fullmäktigegruppen engagerar henne på fritiden när hon inte går på teater, läser eller leder cirklar i orientalisk dans. Som ung drömde hon om att bli professionell dansare men fick avstå. Det var tabu för kvinnor att arbeta med kultur medan yrken som lärare och sjuksköterska ansågs mer passande. Azam Nikoey har en filosofisk inställning till naturen och vår existens på jorden. Mitt engagemang är emotionellt. Jag älskar jorden som ger oss liv. Missbrukar vi naturen vänder sig elementen emot oss. Jag vill inspirera till att ta ansvar för vad vi lämnar vidare till kommande generationer. Det starka engagemanget förenar cirkelgruppen. Hemma hos Klary och Bert Vallin är nästan allt begagnat. De väljer sparsmakat och köper inte på sig mer än de behöver. De säljer eller ger bort möbler, husgeråd och kläder som de inte använder i stället för att kasta. Vi köper bara vitvarorna nya eftersom de blir mer och mer energisnåla. Anki Jyttner är behandlingsassistent till yrket och arbetar med människor med utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador. Hon leder en studiecirkel för första gången och delar därför ledarskapet med Leif Berglund, oppositionsråd i kommunen. Engagemanget i miljö- och hälsoskyddsnämnden är också nytt. Cirkeln innehåller flera parallella lärandeprocesser. Jag leder och lär mig samtidigt. Leif ger insyn i cirkelns pedagogik och av studiematerialet och de andra deltagarna får jag sakkunskap att ta med i det politiska arbetet. Jag för också ut kunskapen från cirkeln i min vänkrets, en möjlighet att påverka i flera led. studiecirkeln har länge haft en speciell position i Sverige. I ett tal 1969 myntade Olof Palme begreppet studiecirkeldemokrati som en del i den svenska modellen. Det signalerade att de politiska makthavarna var intresserade av medborgarnas åsikter och villiga att lyssna på dem. Fritt och frivilligt folkligt lärande sågs som så viktigt att riksdagen var beredd att satsa rikligt med statliga medel på studieförbund och folkhögskolor. Tore Larssons kunskapstörst och politiska intresse väcktes under Vietnamkriget. Folket i USA reagerade inte. Det berodde på okunskap, när människor fick insikt vände de sig mot sin regering. Det blev väldigt tydligt för mig vad kunskap betyder, att den är grunden för vårt demokratiska samhälle och måste återerövras hela tiden. Den som är oinitierad kan luras och manipuleras. Jag började gå i studiecirklar. Det höjer medvetenheten, det har jag sett hos många fler än mig själv. När andelen riksdagsledamöter med egen folkbildningsbakgrund minskar påverkas sannolikt också folkbildningens politiska legitimitet, säger Henrik Nordvall. ABFs Klimatskola utgår från studiematerialet Klimatet är ditt. Folkbildningsforskarna Henrik Nordvall och Staffan Larsson ser en trend mot individuell personlig utveckling som motiv för att delta. Parallellt ökar utbildningsnivån hos cirkeldeltagarna. Av dem har bara en femtedel grundskola som högsta utbildning medan samma grupp motsvarar en tredjedel av befolkningen totalt sett, berättar Staffan Larsson. Samhällsförändrande mål har inte samma grepp om människor längre. Mycket har genomförts redan, nöden är inte påtaglig längre. Det ger en annan inramning till studierna och förskjuter fokus mot det personliga, säger han. Trenden märks på Tore Larsson arbetsplats där intresset för samhällsfrågor har minskat de senaste decennierna. Till stor del en följd av att det inte längre finns några kvar som själva upplevt 20- och 30-talens livsbetingelser, menar han. En annan tid låg runt hörnet. Nu är den långt borta och många tar välfärden för given. februarikylan nyper i kinderna när cirkeldeltagarna i Upplands Väsby vinkar adjö och försvinner åt olika håll i parken. Himlen gnistrar av stjärnor och en tunn nymåne kastar bleka strålar nedför slänten. Kvällen är en av få med ett stick av kyla. Mellan träden ligger marken bar och den som genar över gräsmattorna trampar spår i jorden som aldrig tjälat. Ännu en vintermånad går till historien som den varmaste sedan mätningarna började. Mitt engagemang är emotionellt. Jag älskar jorden som ger oss liv. Missbrukar vi naturen vänder sig elementen emot oss. Jag vill inspirera till att ta ansvar för vad vi lämnar vidare till kommande generationer. azam nikoey, cirkeldeltagare u p p t i l l k a m p fö r k l i m a t e t ~ 13

l Louise Malmström, ordförande i ABFs framtidsgrupp. Största stadgeändringarna sedan 1960-talet Jämn fördelning mellan ABF-enheter och medlemsorganisationer i förbunds, ett nationellt studieprogram och en ny ABF-akademi för studier på högskolenivå. Det är några av förslagen som ABFs framtidsgrupp presenterade i sin slutrapport som läggs fram på förbundsstämman 2008. Gruppen har under två år haft förbundss uppdrag att initiera ett förnyelsearbete med utgångspunkt i hur ABF skulle se ut som studieförbund om det bildades idag. Vissa delar i förslaget innebär genomgripande förändringar som kräver stadgeändringar. Det är historiska beslut som förbundsstämman ska fatta, säger Louise Malmström, ordförande i framtidsgruppen. Senast ABF genomförde konstitutionella förändringar av den här omfattningen var på 1960- talet. Det nya förslaget innebär bland annat att ABF-enheternas inflytande över centrala beslut växer. Antalet representanter i förbunds ökar från 9 till 15 och delas lika mellan ABFenheter och medlemsorganisationer med utslagsröst för ordföranden. ABF-enheterna får därmed 7 av styrelseplatserna mot tidigare 2. En minsta gemensam nämnare för att få kalla sig ABF-enhet efterfrågas av framtidsgruppen. Slutrapporten föreslår också ett nationellt studieprogram som garanterar att ett visst utbud finns i hela landet. Liksom ett genomgripande samarbete för att stärka ABFs profil och särart som radikal idérörelse i enlighet med den nya idéprogrammet Gör en annan värld möjlig. Att ABF skulle kunna ta steget in i den akademiska världen, exempelvis med en ABF-akademi som ska finnas både fysiskt och virtuellt, är ytterligare ett betydelsefullt förslag. Vi vill ta till vara folkbildningens pedagogik även för högre studier, säger Louise Malmström. Vilka delar i slutrapporten som läggs fram för förbundsstämman avgörs av förbunds som bereder ärendet och skickar det på remiss till ABF-enheter och medlemsorganisationer. ABFs idéprogram lätt att läsa ABFs idéprogram kom under året i en lättläst version, särskilt framtaget för dyslektiker eller personer som inte har svenska som modersmål. Texterna är omarbetade och även layouten följer rekommendationerna från Centrum för lättläst. Vi arbetar jättemycket med grupper som har behov av ett lättläst idéprogram. Många av våra medlemsorganisationer kommer att ha glädje av det, och det känns roligt att kunna erbjuda dem det nu, säger Helene Oljons, ABFs informationschef. Idéprogrammet finns också att ladda hem som pdf med större text för synskadade, både med vit och gul bakgrund. och även på andra språk Bland ABFs medlemsorganisationer finns många invandrarorganisationer vars medlemmar har behov av att kunna läsa idéprogrammet på sitt språk. Som ett första steg översattes det 2007 till engelska, spanska, finska och franska. Översättningarna finns både som tryckta skrifter och som nedladdningsbara pdf:er på abf.se. På Stockholm Pride möts hbtpersoner, (homo- och bisexuella samt transpersoner), från hela landet. Sommaren 2007 deltog ABF för första gången och arrangerade seminarier under några varma augustidagar. Idéprogrammet, Gör en annan värld möjlig, slår fast att ABF ska kämpa för allas lika och unika värde. Pride är ett viktigt forum. Ungefär tio procent av befolkningen räknar sig till hbtsamhället på ett eller annat sätt, berättar Anders Selin, Rendez possible un monde différent! programme idéologique abf fédération ouvrère suédoise d éducation populaire Vägra vara lika ABF på Pride Så arbetar förbundsexpeditionen Förbundsexpeditionen har ansvar för det förbundsövergripande arbetet inom ABF, ett arbete som utförs i linje med beslut fattade av förbundsledningen, förbunds och representantskapet. Förbundssekreteraren ansvarar för att arbetet på expeditionen organiseras och utförs på rätt sätt. De aktiviteter som förbundet genomför nationellt har till syfte att uppmuntra och sprida bildning och kultur. Vårt arbete riktar sig till flera olika målgrupper: Medlemsorganisationernas och samarbetsorganisationernas företrädare och medlemmar, de anställda i hela ABF-organisationen, cirkelledarna, allmänheten, opinionsbildare inom kultur- och bildningsområdet med flera. e C internationell sekreterare på ABF och ansvarig för integrationsfrågor. ABF höll till strax utanför festivalområdet som medarrangör till två seminarier; Ska alla vara lika? om arbetslivsfrågor, och Folkrörelsernas betydelse om vilka värderingar som sprids i föreningslivet. Vi vände oss främst till dem som inte var på själva festivalområdet. Det finns många som är nyfikna men inte vågar ta steget att besöka det officiella seminariecentret eller att gå in i Pridepark. Vi ville skapa en fri plats att smita in på, kanske n r c t r a ABF på kongresser e s Socialdemokraterna, Kommunal, SSU och Broderskapsrörelsen var några av de medlemsorganisationer som anordnade kongresser eller större konferenser 2007. ABF deltog med montrar och bokbord. Under Prideveckan i augusti fanns ABF med som seminariearrangör och på Socialistiskt forum medverkade förbundsexpeditionen med bokbord och seminarier. Informationsgruppen bidrog med monterförslag, informationsmaterial och deltog i kommunikationsarbetet. Flera av arrangemangen bevakades på abf.se. e l a d H n ä bara gå förbi och ta en kaffe. Där fanns företrädare för arbetarrörelsen att prata med och skriftligt informationsmaterial. ABF lanserade också sin nya symbol för mångfald, logotypen omstöpt till en blomma med kronblad i regnbågens färger. Mångfaldsblomman ska användas i en rad olika sammanhang. Mångfald innefattar hbt, men också jämställdhet och etnicitet, understryker Anders Selin. Sommaren 2007 var första gången som ABF var med under Stockholm Pride, men det var ingen engångsföreteelse. 14 ~ c e n t r a l a h ä n d e l s e r

K l ABF i medierna ABF ska finnas med i samhällsdebatten, både centralt och lokalt. Informationsgruppen bevakar dagligen vad medierna skriver om ABF, och skickar ut pressmeddelande i centrala frågor. För att på ett slagkraftigt och intresseväckande sätt lyfta fram ABFs ståndpunkter skriver vi debattartiklar, som både används centralt och skickas ut som inspiration och underlag för lokala varianter. Under året publicerades sju debattartiklar med ABF centralt som avsändare: En bok för ganska få (lokal press 16/3), Moderaterna utestänger folket från offentligheten (DN:s kultursidor 23/3), Är du verkligen nöjd, Lena Adelsohn Liljeroth? (Aftonbladet, 19/4), Dråpslag för vuxenutbildningen (Sydsvenskan 26/4, samt som lokal variant), En bok för alla behövs (Aktuellt i Politiken 23/7), Satsa på folkbildning i klimatfrågan, Andreas Carlgren! (lokal press augusti/september), Nu ser vi följderna av lokala nedskärningar (Tidningen Broderskap 20/10). e C c n t r a l a Karin Englund BILDA FÖRLAG H ä Folkbildningens 60-tal Uppror och kamp i folkbildningens 60-tal 1960-talet är ungdomsupprorens och samhällsengagemangets årtionde i Sverige. Landsbygden avfolkas och en miljon nya bostäder byggs i städerna. Rekordåren tar fart. Boken Folkbildningens 60-tal visar var folkbildningen fanns i detta debattglada årtionde, och är den andra i raden av decennieböcker om folkbildningens utveckling, som ABF producerar fram till 100-årsjubileet 2012. Boken släpptes på Bokmässan i Göteborg under ett välbesökt seminarium där författaren Karin Englund berättade om folkbildningens 60-tal på ett personligt och medryckande sätt. r n Vad kan jag göra för att stoppa algblomningen? Går kravodlat före närproducerat? Får jag aldrig mera flyga? Kanske dags att ta reda på lite mer! Vi gjorde det igen! ABFs förbundsexpedition lyckades med det närmast omöjliga. För fjärde året i rad tog verksamhetsberättelsen hem första priset i tävlingen Svenska Publishing-priset. ABF blev den första organisationen att lyckas med det i prisets sextonåriga historia. Juryn bedömer text, design samt visuellt innehåll. ABF belönades för en lekfull och variationsrik årsredovisning som släpper fram organisationens människor. Verksamhetsberättelsen används i ABFs marknadsföring och skickas ut till politiker, journalister och opinionsbildare över hela landet. FOTO: KARL-GÖRAN ZAHEDI FOUGSTEDT/SÖDERMANLANDS NYHETER Lär dig leva hållbart! I ABFs studiecirkelklimatskolanlärdudig mer om klimatfrågan, och om vad du som privatpersonkangöraför att minska ditt ekologiskafotavtryck. Kartlägg, analysera, påverka! Du hittar din ABF-avdelningpåabf.se............................................................................................................................................................................................................ e s d Fr v: Lottie Hallqvist, Klara Sjöström, Jonas Hallqvist och Helene Oljons. 30 000 ABF-vykort för studenterna Inför vårstudiestarten gjorde ABF en extra satsning för att nå Sveriges studenter genom 30 000 gratisvykort. Mellan den 15 januari och den 15 februari fanns vykorten, som profilerar ABFs Klimatskola, i Studentvykorts vykortsställ på universitet och högskolor runt om i landet. e Föreläsningsfrossa på Bok- och Biblioteksmässan Bildande, socialt och öppet för alla. Det är några av skälen till att många människor vallfärdar till ABFs föreläsningar över hela landet. Så också till ABFs monter på Bokmässan i Göteborg, som i år bjöd på härlig föreläsningsfrossa under fyra fullspäckade dagar. Monterbesökarna mötte bland andra Kerstin Ekman, Theodor Kallifatides, Jan Guillou, Alexandra Pascalidou, Lena Sundström, Jens Orback och Torgny Lindgren. ABFs litteraturstipendium delades ut av förbundssekreterare Elsie Bäcklund Sandberg till författaren Åsa Linderborg för barndomsskildringen Mig äger ingen. Det finns ett sug efter skildringar av så kallade vanliga människor, som visar att de också är komplicerade och mångfasetterade, sa Åsa Linderborg. På torsdagskvällen minglade traditionsenligt mängder av nya och gamla vänner i montern. ABFs informationsgrupp, ABF Göteborg och ABF Stockholm utformade montern tillsammans med Bilda Idé som stod för formgivningen. Hola ABF! Under året översattes informationsfoldern Kunskap inom räckhåll till flera nya språk. Foldern, som vänder sig till ABFs medlemsorganisationer, går nu att läsa på engelska, finska, spanska, arabiska och kurdiska. 16 ~ c e n t r a l a h ä n d e l s e r

l NR 1-2007 en tidning från ABF Rekordår för ABF på nätet Årets siffror för ABF på webben pekar spikrakt uppåt. Över 800 000 surfare botaniserade i cirkelutbudet och bland kulturarrangemang, föreläsningar och debatter eller uppdaterade sig bland årets närmare 80 nyhetsartiklar, pressmeddelanden och debattartiklar. Det är mer än 300 000 fler än året innan. Höststudiestarten innebar ett volymmässigt genombrott för ABFs studiecirklar på nätet. Antalet cirklar som gått att söka fram och anmäla sig till via webben ökade drastiskt när ABF Stockholm, ABF Göteborg och ABF Malmö publicerade studieprogrammet i det gemensamma söksystemet. Eftersom ABF Norra Stor-Stockholm använt systemet sedan 2005 finns nu de fyra största avdelningarnas cirklar tillgängliga både via abf.se och de egna webbplatserna. Även utanför storstadsregionerna har många avdelningar kommit till. I mitten av september fanns det cirklar på webben i drygt 130 kommuner. Antalet avdelningar som publicerar sina kulturarrangemang och föreläsningar på nätet ökade också men är färre än de som tillgängliggör cirkelutbudet. Under året anordnade förbundsexpeditionen inspirationsträffar på åtta orter runt om i landet för att motivera avdelningarna att publicera studieprogrammet på webben. Webben är vår viktigaste kanal för att locka nya, framför allt yngre, deltagare. Det ligger i tiden att använda nätet till allt, säger Johanna Olsson, administratör på ABF Västerbergslagen, som delade med sig av sina positiva erfarenheter av att webbpublicera studieprogrammet under inspirationsträffarna. Ett utvecklingsprojekt startade med syfte att uppdatera och förnya ABFs webbportal. Navigering och söksystem ska bli mer tillgängliga och publika sidor, intranät och medlemssidor integreras i en sammanhållen helhet. ABFs extranät lanserades Under hösten öppnade ABF ett extranät på webben särskilt för cirkelledare, medlemsorganisationer och förtroendevalda. Med nyheter, tips för kompetensutveckling, ämnessidor, studiehandledningar och referensmaterial är extranätet en länk till ABF tillgänglig dygnet runt, året om. Ett praktiskt verktyg inför och under en studiecirkel som även ger möjlighet att hålla koll på vad som händer inom ABF för den som inte har regelbunden kontakt med organisationen. Studiecirklarna står i fokus och extranätet har speciella sidor om pedagogik och metoder. En rad områden som kultur, estet, miljö, hälsa, språk, internationellt, politik och jämställdhet har egna sidor att hämta inspiration från när man lägger upp en cirkel. Där finns exempelvis materialtips och studiehandledningar att ladda ner. Nästan tvåhundra artiklar och notiser om året lyfter fram ABFs breda verksamhet i hela landet. ABFs pressmeddelanden och debattartiklar finns också samlade. Liksom tips på utbildningar, konferenser, seminarier och nätverksträffar. Fönstret ett brett kulturmagasin för alla Fönstret är ABFs magasin NEJ, SÅ GÖR VI INTE I SVERIGE DE SVENSKA MUMIERNA Vi gick på kurs med nya svenskar Bortglömda, nedpackade och hånade om bildning, samhälle och BOSSE BOKDOKTORNS TIPS DANS Böcker så nära du kan komma kultur som vänder sig till att själv sitta bakom ratten Bland primadonnor och blodiga tår organisationens mer än 30 000 cirkelledare. Måltidens Fönstret ska vara ett kulturmagasin för alla och följa På middag hos den store romantikern i Grythyttan MESSIAS samma kvalitetskrav som de tidningar på den öppna marknaden som når breda läsargrupper. Tidningen skickas hem till cirkelledarna och målsättningen är att den ska vara lustfylld att läsa och uppfattas som en inspirerande gåva av målgruppen. Fönstret förnyades grundligt under 2006 och under 2007 har arbetet med att befästa kvaliteten fortsatt. e C n r c t e s r Nya tag i ABF-internationalen a e Svenska ABF har länge tagit ett stort ansvar för ABF-internationalen IFWEA, (International Federation of Workers Education Associations). Internationalen består av omkring 100 medlemsorganisationer runt om i världen förankrade främst i fackförenings- och demokratirörelsen. På den tjugonde generalkonferens i indiska Ahmedabad valdes en ny styrelse. ABFs ordförande, Karl- Petter Thorwaldsson, valdes åter in som en av fem vice ordföranden medan Annika Nilsson, ekonomichef på ABFs förbundsexpedition, valdes till revisor. Ny ordförande blev Susan Schurman från USA och till ny generalsekreterare valdes sydafrikanska Sahra Ryklief. Internationalens sekretariat flyttas från Manchester till Kapstaden. Generalkonferensen beslutade också att det nystartade nätverket European Education & Culture Forum, (EECF), ersätter Euro-WEA, den europeiska ABF-sammanslutningen, eftersom verksamheten avstannat till följd av bland annat bristande engagemang från medlemsorganisationerna. ABF har varit drivande bakom det nya nätverket. ABF fortsätter sitt engagemang i ABF i Norden. Medlemskapet i de internationella organisationerna är en del i ABFs globala engagemang som stadfästs i idéprogrammet Gör en annan värld möjlig. l a d H n ä NR 2-2007 ULRIKA KNUTSON Kulturland: England LEDARSKAP Så blir du en lycklig ledare GUIDE Se på film som en filmvetare! GÖRAN HÄGG Därför tycker en italienare en tidning från ABF att vi andra är barbarer FÖRFATTARPORTRÄTT X 3 Förbjudna att skriva i sitt hemland PETER ENGLUND 10 bästa böckerna om gamla kungar TREND och drottningar Allt fler byter sitt förnamn TÄVLING Vinn en helkväll på Folkoperan! PETER ENGLUND 10 bästa böckerna om krig LEDARSKAP Är rummet med eller mot dig? TÄVLING Vinn biobiljetter för hela året! KRÖNIKA Det viktigaste är att maten är god! DANSERNAS Ulrika Knutson ger historien om den klassiska balletten Enhetlig grafisk profil för ABFs studieprogram Billigare, effektivare och enhetligare. Det är några av fördelarna med den gemensamma mall för studieprogram som togs fram under 2007. De senaste åren har behovet av ett gemensamt uttryck växt i ABF, och studieprogrammet är på många sätt ABFs ansikte utåt. Det är positivt att folk i landet kan känna igen ABFs studieprogram, och det ger oss en tydligare grafisk profil, tycker flera avdelningar som använt sig av mallen under året. Andra uppskattar effektivitetsvinsten, som gör det möjligt att lägga ner mer tid på själva verksamheten. Det ses också som mer och mer onödigt att alla avdelningar ska uppfinna hjulet var för sig. Mallen innehåller ett förslag till layout och struktur med fria bilder samt rubrik- och textförslag till ett antal studiecirklar. Alla ABF-avdelningar har möjlighet att använda mallen i den utsträckning de vill. centr ala händelser ~ 19 NR 3-2007 MAJGULL AXELSSON Efter boksuccéerna: Nu skriver hon för scenen ULRIKA KNUTSON 10 bästa barnboksklassikerna På besök i Sydamerikas eget Hollywood Se på konst Glas som en konstvetare Så klarar du dig mot alla odds Vinn fullmatad kulturhelg i Göteborg! konstnären Astrid Gate för vidare arvet av den världsberömda svenska glaskonsten VISNING Med kärlek till familj och extrema matupplevelser en tidning från ABF KULTURLAND: KINA DRÖMFABRIKEN I BOGOTÁ LEDARSKAP TÄVLING

l e C n t r a l a H ä r c n d e s e Åsa Linderborg fick ABFs litteraturstipendium Författaren Åsa Linderborg fick ABFs litteraturstipendium 2007 på 20 000 kronor för sin smärtsamt öppenhjärtiga barndomsskildring Mig äger ingen. Sedan 1949 belönar ABF årligen en författare som med ordets hjälp vill synliggöra det osynliga och få oss att förnimma det glömda. I Mig äger ingen beskriver Åsa Linderborg sin uppväxt i Västerås på 1970-talet tillsammans med den ensamstående pappan vars motsägelsefulla karaktär formar hela tillvaron. Han tvättade sig aldrig, luktade illa och vi sov utan lakan. Samtidigt hade vi en vacker lägenhet med måttbeställda sammetsgardiner. Han kallade sig för den bästa härdarmästaren i världen med hatade att gå till jobbet. Han kallade sig kommunist men hånade dem som gick i första maj-tåget, berättade Åsa Linderborg när hon tog emot stipendiet i ABFs monter på Bokmässan i Göteborg. Juryns motivering Åsa Linderborg tilldelas ABFs litteraturstipendium 2007 för sin smärtsamt öppenhjärtiga barndomsskildring Mig äger ingen. Beskrivningen av uppväxten med den ensamstående fadern är både varm och utlämnande. Den är brutal i sin uppriktighet, men också ömsint kärleksfull. Med tydligt klassperspektiv och socialt patos skildrar hon faderns liv och hans nedslitande arbete som härdarmästare på Metallverken i Västerås. Åsa Linderborg berättar om den ömsesidiga kärleken mellan fadern och dottern, trots ett hem i moras där mycket brister. Faderns drickande, hans oförmåga att hantera pengar och rädsla inför vad omvärlden ska tycka och tänka präglar den lilla familjens vardag. Linderborg skildrar hur faderns tilltagande alkoholism till slut driver tonåringen Åsa att ge sig iväg från hemmet, full av genans inför faderns förfall, full av besvikelse över att han inte lyckas vara den hon hade behövt eller den han hade velat vara. Med stor ömhet beskriver hon deras trevande försök att nå kontakt senare i livet. Mig äger ingen är samtidigt en berättelse som spänner över generationer och Linderborgs släkts brokiga historia från Sverige till Ryssland till Italien. Det är en skildring där det politiska skeendet är ständigt närvarande oavsett om det handlar om 1970- talets kärnkraftsomröstning, Berlinmurens fall eller kampen mot nazism och fascism under andra världskriget. Åsa Linderborg har skrivit en stor samtidsskildring som kommer att läsas av generationer. Några tidigare litteraturstipendiater: 1949 Stig Sjödin Axel Strindberg 1973 Carin Mannheimer 1985 Helga Henschen 1996 Henning Mankell 2001 Anna-Clara Tidholm Thomas Tidholm 2002 Göran Greider 2003 Agneta Elers-Jarleman 2005 Mats Berggren 2006 Elsie Johansson Moa-stipendiet till teatertrio Vi vill! Vi kan! Vi törs! sammanfattar Suzanne Ostens, Margareta Garpes och Gunnar Edanders drivkraft. De har bland annat skapat föreställningen Jösses flickor befrielsen är nära. Teatertrion tilldelades 2007 års Moa-stipendium på 20 000 kronor som årligen delas ut av ABF och Författarsällskapet Moas vänner till författare som skrivit och verkat i Moa Martinsons anda. Jösses flickor hade premiär 1974 och lockade mer än 130 000 besökare. Därefter har trion fortsatt att bidra till den kvinnliga historieskrivningen genom att lyfta fram politiskt aktiva kvinnor som förmödrar och skapa nya politiska begrepp genom sitt sätt att skildra människors personliga erfarenheter. Juryns motivering: Kan vi, vill vi, törs vi? Ja, vi kan, vi vill, vi törs! Så började och slutade trions teateruppsättning Jösses flickor befrielsen är nära, en teateruppsättning som inspirerade nära 100 000 människor som såg den under mitten av 1970-talet. Det var politisk teater när den var som bäst. Osten och Garpe intervjuade kvinnosakspionjärer i svenska Kvinnors Vänsterförbund och gjorde research i kvinnohistoriska arkivets material från den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad, där också Moa Martinson gick i slutet av 1920-talet. Osten och Garpe gjorde upp med kvinnorörelsens historielöshet och visade fram politiskt aktiva kvinnor från olika klasser som förmödrar. Trion Osten Garpe Edander har oförtrutet fortsatt att med pjäser, filmer och tonsättningar möta människor, inte minst kvinnor och barn i deras vardag. Genom sin kulturella gärning skapar de nya begrepp för politiken, utifrån den personliga erfarenhetens kollektiva sprängkraft, helt i Moa Martinsons anda. Därför tilldelas de 2007 års Moa-stipendium. Flera som har fått Moa-stipendiet: 1991 Kerstin Ekman 1995 Majgull Axelsson 1996 Sara Lidman 1998 Kjell Johansson 2004 Gerda Antti 2005 Ulrika Knutson 2006 Birgitta Holm 20 ~ c e n t r a l a h ä n d e l s e r

Sociala forum förenar US Social Forum är ett av många regionala, nationella och lokala sociala forum runt om i världen som knyter an till det årliga World Social Forum. I Atlanta 2007 var ABF med och rekognoscerade under det största nordamerikanska forumet hittills, som många hoppas ska bli en vitamininjektion för det amerikanska civilsamhället. Det här är början på något som inte bara kommer att förändra USA utan hela världen, sa Alice Lovelace, huvudkoordinator för forumet. Parollen för US Social Forum är densamma som för World Social Forum, en annan värld är möjlig, men med tillägget ett annat USA är nödvändigt. Det visar att amerikanska rörelser är medvetna om USAs dominerande roll i den globala maktordningen. För att skapa en bättre värld måste vi få en annan regering och ett annat samhälle här i USA, det kämpar vi för, sa Alice Lovelace. Flera seminarier tog upp folkbildningens roll i en allt mer orättvis värld. Kent Werne, projektledare på ABF, berättade om positiva svenska erfarenheter av folkbildning och studiecirklar, men också om de utmaningar som förenar folkbildningsorganisationer i Sverige och USA: De växande klyftorna, globaliseringens allt större inverkan på våra liv och de konservativa regeringarnas attacker mot fackföreningsrörelsen. Det ger mig mycket inspiration att veta att folkbildningen kan spela så stor roll och nå så breda grupper som den verkar ha gjort i Sverige, kommenterade Kate Barron, en av seminariedeltagarna. Europas största samtal i Malmö ABF är en av huvudarrangörerna när European Social Forum hålls i Sverige för första gången 2008, och förberedelserna är redan igång. Det blir Malmö som samlar tiotusentals människor och organisationer som kämpar mot den storföretagsledda globaliseringens växande klyftor och förenas i tron på en rättvisare, hållbar och demokratisk värld. Precis som inför World Social Forum i Kenya i januari, då 100 personer deltog i ABFs stora läsoch ressatsning, startar ABF studiecirklar i hela landet. Deltagarna besöker Malmö tillsammans. Det är väldigt roligt att vi har fått hit detta stora arrangemang. European Social Forum är en jättemöjlighet att dela erfarenheter och knyta kontakter med rörelser från hela Europa, berättar Susanne Lund på ABF i Malmö, som deltar i förberedelserna. Forumets syfte är inte att enas kring ett politiskt program utan att vara en gränslös mötesplats för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Precis som World Social Forum är det en öppen arena där programmet skapas av de organisationer som deltar. Om vi skall uppnå en mer rättvis värld måste vi samarbeta mer över både nations- och organisationsgränser. Det finns ingen bättre kanal för att diskutera Europas framtid och position i världen på gräsrotsnivå, säger Sara Andersson, samordnare för European Social Forum i Malmö. Susanne Lund står mitt uppe i förberedelserna inför European Social Forum som arrangeras i Malmö Folkets Park i september 2008. Hon var själv en av de 100 svenskar som resten till World Social Forum i Nairobi och tar med sig erfarenheterna från Kenya i arbetet på hemmaplan. centr ala händelser ~ 21

Starkare styrelser Tillsammans med handikapporganisationernas förbundsstyrelser genomfördes 76 utbildningsdagar under 2007. Utbildningarna omfattar fyra internat om två till tre dagar under ett till ett och ett halvt år. Hemuppgifter knyter samman träffarna. Syftet är att ge organisationerna och deras medlemmar redskap för att påverka samhällsutvecklingen och stärka verksamheten lokalt. Upptäckarglädje i cirkel I studiecirkeln Upptäck din stad besöker personer som har kontaktpersoner intressanta platser i närmiljön och lär sig mer om dem tillsammans med sina kontaktpersoner. Språk låser upp Europa I mars samlades 260 språkintresserade från 24 länder till konferens på temat Språk en nyckelkompetens i Europa. European Language Network, (ICC), där ABF ingår, hade förlagt sitt årsmöte och årliga konferens till Stockholm och ABF-huset. Nätverket arbetar för att främja språkstudier och utveckla pedagogik och metodik. Oviss framtid för Läs för mig, pappa! Huvudtemat belystes i 32 parallella seminarier. Bland de medverkande fanns Tapio Saavala från EU-kommissionen som presenterade EUs åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande där språk är en av de viktigaste. Förre utbildnings- och kulturministern Bengt Göransson funderade kring språkets betydelse Förlaget En bok för alla förlorade sitt statliga stöd och står inför en oviss framtid. Bland annat hotas den läsfrämjande verksamheten där det landsomfattande projektet Läs för mig, pappa! tillsammans med ABF och sju LO-förbund ingår. Arbetsplatsbibliotekens förutsättningar förändras också. Mer än 1 200 pappor inom LO-förbunden har kommit på pappaträffarna runt om i landet, mött författare och fått välja böcker från En bok för alla till sig själva och sina barn. 2007 deltog 187 pappor på 9 orter. Nu är risken stor att verksamheten måste skäras ner. Många arbetare har dåliga efterenheter från skolan och läser inte själva, men det krävs väldigt lite för att väcka intresset. Papporna vill vara goda förebilder för sina barn så att de inte upprepar samma mönster, säger Kjersti Bosdotter, kulturansvarig på IF Metall. för identitet och demokrati. Jag lärde mig att säga hej jag heter Else, vad heter du? på kinesiska. Jag åkte hem till Linköping uppfylld av inspiration och helt fokuserad på att starta studiecirklar i kinesiska på ABF Östergötland till hösten, säger Else Andersen, en av deltagarna. Unikt samarbete om studier ABFs årliga samverkanskonferens ägnades till stor del åt projektet Gemensamt studieutbud med HSO. Mångåriga diskussioner om ökat studiesamarbete mellan handikapporganisationerna har burit frukt. ABF och HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan, vill öka medlemmarnas möjligheter att studera för att stärka sig själva och sina organisationer. Regeringsbeslut hotar samarbete med Karelen De senaste tio åren har ABF stöttat den lilla folkbildningsorganisationen KROOSO i ryska Karelen. Efter ett svenskt regeringsbeslut tillhör Ryssland inte längre våra biståndsmottagare och 2007 blev samarbetets sista år. Ett antal lagförslag i Ryssland gör organisationens framtid oviss. Lokalerna får inte användas och det har blivit svårare att starta föreningar. KROOSOs verksamhet vänder sig till invånare ute i småbyarna i Olonets distrikt och betyder mycket för att stärka såväl individers som föreningars utveckling. ABF fortsätter att hålla kontakt med KROOSO. Gömd kunskap grävs fram Tillsammans med handikapprörelsen driver ABF ett valideringsprojekt med medel från Allmänna Arvsfonden. Syftet är att synliggöra den kunskap och kompetens som förtroendevalda inom handikapporganisationer skaffar sig genom sina uppdrag. I Umeå, Stockholm och Lund har grupper arbetat i studiecirklar för att hitta och belysa erfarenheter, kunskap och arbetssätt. Genom att berätta och skriva har deltagarna bearbetat frågeställningar som: Vad har jag gjort? Hur gick det till? Vad var min roll i sammanhanget? Vilket ansvar hade jag och hur har jag använt min kunskap och erfarenhet? Mycket av det man lär sig i en förening behövs i hela samhället. Att till exempel vara en bra ledare, duktig på att organisera och kommunicera eller vara en van datoranvändare är meriterande på arbetsmarknaden. Validering ger möjlighet att visa det, säger Pernilla Falk, projektledare på ABF. Vägledande blev Valideringsdelegationens generella kompetenser i folkbildning och informellt lärande, som beskrivs i en rapport av Kerstin Mustel: Demokratisk, social, lärande, kulturell, interkulturell och kommunikativ kompetens liksom organisations- och ledningskompetens. Per Andersson, docent i pedagogik, och Eva Flogell, universitetsadjunkt i pedagogik, vid Linköpings universitet har följt arbetet och bistått med handledning. 22 ~ c e n t r a l a h ä n d e l s e r

l Möjligheter med olikheter Rekryteringsbroschyren Olikheter och Möjligheter handlar om kunskap som motor för att växa, utvecklas, påverka och ta ansvar. Den vänder sig till dem som finns nära människor med utvecklingsstörning som föräldrar, personal på gruppboenden, tjänstemän och politiker. Cirkelledare och verksamhetsansvariga i ABF har utbildats för att starta studiecirklar i hela landet inom ABFs nysatsning på verksamhet för människor med utvecklingsstörning. Ett virtuellt nätverk med fokus på metoder, pedagogik och förhållningssätt stödjer verksamheten. Flera av ABFs studiematerial ska anpassas efter målgruppens behov. ABFs Hälsoskola är först i raden och ligger till grund för En enkel hälsoskola. Jag hoppas att alla som vill får möjlighet att delta i vår verksamhet. Personer med utvecklingsstörning är svåra att nå eftersom de sällan läser våra studieprogram, säger Eva-Lena Linde, som har rest runt i landet för att lansera satsningen. ABF storsatsar på unga och vuxna med utvecklingsstörning Sjunga, mixa sin egen musik, dj:a, måla eller lära sig mer om livsstilsfrågor. Verkstäder där de egna förutsättningarna styr är en del i ABFs stora nysatsning på verksamhet för människor med utvecklingsstörning. Musikerna i rockgruppen Hamburgarna från Halmstad är några av dem som inspirerar andra till att ta steget. Alla har rätt till ett livslångt lärande, en grundsten i ABFs idéprogram Gör en annan värld möjlig, säger Anne Stringberg, ansvarig för handikappfrågor på ABFs förbundsexpedition. Sedan blomstringstiden på 1970- e C n r c t Hälsoskolan für alle e Det ska bli lättare att inspirera människor som talar andra språk bättre än svenska till att delta i ABFs Hälsoskola. Nu finns den blå informationsfoldern översatt till finska, arabiska, serbokroatiska, spanska och franska. Själva studiematerialen kommer att erbjudas på lätt svenska. s r a e l a d H n ä talet har verksamheten för personer med utvecklingsstörning krympt väsentligt. Nu satsar ABF på nytt. Inspirations- och informationsmaterialet Tillit och tålamod, en 40 minuters dvd med reportage från studiecirklar som redan är igång, vänder sig till föräldrar, personalen på gruppboenden och kommunens politiker och tjänstemän. Dokumentären Hamburgarna on Tour följer en grupp musiker med utvecklingsstörning som går i rockcirkel i ABF under repetitioner och på turné. Minireportage ger glimtar från inspirerande cirklar i hela landet, cirkelledare En enkel hälsoskola berättar om möjligheter och svårigheter kompletterat med en cirkelledarutbildning med fördjupningsfrågor. Filmaren Claes Herrlander har många glada minnen från inspelningarna, som episoden när Hamburgarna var på sightseeing i Helsingfors. Vi kom till Sibeliusparken och en kille blev så i gasen att han hjulade fram till bysten och gjorde honnör. Jag är säker på att Sibelius log. Det var så läckert och lekfullt. Han gjorde säkert det som många andra önskade att de vågade. Det är gott att äta mat, men många av oss behöver lära mer om smaker, kost och matlagning. När personer med lindrig utvecklingsstörning flyttar till gruppboende får de ta ett större ansvar för sina inköp och matval, vilket ställer krav på bättre kunskaper. Under 2007 producerades En enkel hälsoskola, ett nytt handledarmaterial för ledare av studiecirklar om mat och hälsa tillsammans med unga och vuxna med utvecklingsstörning. Materialet är utarbetat av Veronica Österlund, cirkelledare i Sundsvall, och innehåller även tips på deltagarmaterial, litteratur och hemsidor. Materialet bygger på ABFs hälsoskola Livet är ditt! Det är också inspirerat av Saperemetoden. Sapere är latin och betyder att smaka och att kunna. centr ala händelser ~ 23

l e C n t r a l a H ä r c n d e s e Koll på världens arbetsliv med Genèveskolan Genèveskolan höll sin 71:a kurs för Nordens aktiva i fackföreningar och folkrörelser sedan starten 1931. Deltagarna mötte hela världens arbetsliv på FN-organet ILOs konferens. ABF är ständig medlem i för Föreningen Nordisk Folkhögskola i Genève och värd för Genèveskolans sekretariat. Stort intresse för fackliga studier Året präglades av ovisshet efter regeringsbeslut om att ta bort en rad stödformer för fackliga studier. Oro förvandlades till kampvilja. Med gemensamma krafter lyckades LO, fackförbunden och ABF uppnå samma goda resultaten på facklig studieverksamhet som tidigare år. Under 2007 deltog drygt 84 000 personer i någon form av facklig folkbildningsverksamhet i ABF. 20 000 skyddsombud utbildade Det treåriga projektet Folkbildning för bättre arbetsmiljö avslutades i december. 20 000 skyddsombud har fått en grundläggande utbildning, dubbelt så många som projektets ursprungliga målsättning. Fackliga studieorganisatörer utbildas Två nya fackliga studiematerial producerades under året. Facklig studieorganisatör grundutbildning vänder sig till alla fackliga studieorganisatörer som saknar utbildning för sitt uppdrag. Facklig studieorganisatör vidareutbildning riktar sig till de mer erfarna studieorganisatörerna. Riktlinjer för förstärkningsbidraget Under hösten antog ABFs förbundsstyrelse riktlinjer för hur förstärkningsbidraget kan användas och tolkas, enligt krav från Folkbildningsrådet. I samband med introduktionen av den nya bidragsformen har flera konferenser och utbildningar genomförts. Riktlinjer för cirkelledarutveckling För att stärka cirkelledarnas pedagogiska utveckling antog ABFs förbundsstyrelse vägledningen Riktlinjer för cirkelledarutvecklingen. Riktlinjerna beskriver vad den systematiserade pedagogiska utvecklingen för cirkelledare innehåller och hur den ska gå till. Guiden beskriver allt från den första introduktionen till universitetskurser i folkbildningspedagogik och hur utvecklingssamtal ska gå till. Riktlinjerna är en minsta gemensamma bas för cirkelledarutvecklingen och det står varje ABF-avdelning fritt att erbjuda fler möjligheter till utveckling. Lite mer jämställt Med projektet Gör världen jämställd har ABF och UNIFEM Sverige under två år folkbildat om FNs Kvinnokonvention. Informationsmaterial har tagits fram liksom en studiehandledning som kopplar de 16 artiklarna till dagsaktuella jämställdhetsfrågor. Runt om i landet har resurspersoner utbildats som kan medverka vid möten och träffar eller bjudas in till studiecirklar. Projektet avslutades efter en extra kraftsamling under våren med presentationer, föredrag, seminarier, workshops och studiecirklar. På flera orter fortsätter verksamheten utanför projektet. 24 ~ c e n t r a l a h ä n d e l s e r