Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.



Relevanta dokument
Allt om årstiderna - Vintern

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Allt om årstiderna - Hösten

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Allt om årstiderna - Våren

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Allt om årstiderna - Sommaren

Fotosyntes i ljus och mörker

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Så funkar det. Danderyd/08

LEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad

Biologi. Livet på jorden

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

KROPPEN Kunskapskrav:

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Boris flyttar in ULF SINDT

4.2 Vad är träd bra för?

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Elevblad biologisk mångfald

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Värme, kyla och väder. Åk

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

Vad ska ni kunna om djur?

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

Svar till spelkorten

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

REGIONFINAL 2017 LAGEN

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Pedagogisk planering Elev år 5

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Min bok om hållbar utveckling

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

EGEN MATKOMPOST.

Vatten och luft. Åk

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Läxa nummer 1 klass 1

Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Transkript:

Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför fäller träden sina löv? 6. Varför ändrar löven färg innan de faller? 7. Vart tar löven som faller vägen? 8. Rita frukterna från lönn, ek och hästkastanj och förklara varför det kommer frukter på träden. Skriv en text om frågorna. Lämna in ditt kladdhäfte till rättning. Skriv in din text i Temaboken med rubriken Naturen på hösten. Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Naturen på hösten!!! Namn: Årstider Jordklotet färdas ett varv runt solen på lite mer än 365 dagar. Om du tänker dig en pinne som går rakt igen jordklotet från nordpol till sydpol så är den pinnen inte helt lodrät. Den kallas för jordaxeln och den lutar lite grann. Därför blir det så att den norra delen av jordklotet, där Sverige ligger, kommer att luta mot solen ibland och bort från solen ibland. När det blir höst och vinter i Sverige så lutar norra halvklotet bort från solen. På andra sidan jordklotet är det då vår och sommar. Jordaxelns lutning är orsaken till att vi har fyra olika årstider i Sverige. Klorofyll och fotosyntes De flesta träd har gröna blad och i de gröna bladen finns ett färgämne som heter klorofyll. De träd som har röda blad, som t.ex. blodboken, har också klorofyll i sina blad, även om man inte ser det. Detta ämne är väldigt speciellt. Det kan fånga in energin från solljuset och tillsammans med vatten och koldioxid, som finns i luften, så kan trädens blad tillverka syre och socker. Denna process kallas för fotosyntes. Foto betyder ljus och syntes betyder tillverkning. Träden, och alla andra gröna växter, kan tillverka syre och socker med hjälp av solens ljus.

Allt levande på jorden, växter och djur, behöver syre för att kunna leva. Utan solens ljus eller utan våra gröna växter så skulle inte vi kunna leva på jorden. Det mesta syret som vi andas tillverkas av växtplankton i haven. När vi andas in syre så åker det runt i hela kroppen med blodet och varje cell från tår till huvud använder syret och maten som vi äter för att vi ska kunna fungera och leva. Sedan andas vi ut koldioxid som växterna behöver för att kunna tillverka nytt syre. Sockret som bildas i de gröna växterna går vidare i näringskedjan till djur och människor när de äter grönsaker, frukt och kött. Hösttecken i naturen Man ser att det är höst i naturen när bladen ändrar färg och faller till marken. Träden får frukter, till exempel ekollon, lönnäsor, rönnbär, kottar och hästkastanjer, som innehåller frön som kan bli nya träd till våren. På hösten blir det mörkare ute, kallare och blåsigare. På marken växer det upp svampar som innehåller sporer som kan sprida svamparna i skogen. Många fåglar flyttar söderut när det blir höst för att komma undan kylan.

Törstiga träd Träd behöver mycket vatten som de suger upp ur marken med hjälp av sina rötter. Vattnet färdas genom trädets alla delar och mycket av vattnet släpps ut som vattenånga genom små öppningar i bladen. Ett stort fristående träd kan behöva dricka 200-300 liter vatten en varm sommardag. På hösten och vintern blir marken kall och det blir svårare för träden att dricka så mycket vatten som de behöver. För att spara på vattnet och för att inte törsta ihjäl så fäller de flesta träden sina löv på hösten. Men det är inte alla träd som fäller sina löv. Granens och tallens blad kallas för barr. De har ett tunt vaxskikt som gör att de inte släpper ut vatten lika lätt och då är trädet och barren skyddade mot vinterns kyla. Träden märker att det blir höst för att klimatet ändras, det blir kallare ute och dagarna blir kortare. Då bildas ett ämne i bladskaften som gör att bladen så småningom kommer att lossna från trädets grenar.

Löven ändrar färg Innan träden fäller sina löv så ändrar de flesta löven färg. De kan bli gula, röda, orange och bruna. Dessa färger finns i löven hela tiden men det gröna färgämnet klorofyll är så starkt så vi ser bara det gröna. Klorofyllet innehåller viktiga näringsämnen och är som guld för träden. Så innan träden fäller sina löv så suger de in det dyrbara klorofyllet i stammarna och sparar det till nästa års bladtillverkning. Därför ändrar trädens löv färg på hösten. Nedbrytarna På våren växer det ut nya, gröna blad på träden, gräset börjar växa och blommorna tittar fram. Men vart har alla höstlöv tagit vägen? De flesta har då blivit mat till våra nedbrytare: maskar, skalbaggar, gråsuggor och andra smådjur i marken. De smaskar i sig löven och andra vissna växtdelar och sedan bajsar de ut ny jord. Man kan säga att nedbrytarna gör ett väldigt viktigt jobb när de bryter ner de gamla löven till ny jord. Tänk om alla höstlöv skulle ligga kvar, år efter år - då skulle marken komma högre och högre upp.