Granskning av missbruksvården



Relevanta dokument
Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Uppföljning av placerade barn

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Riktlinjer för missbruksvård

Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Utvecklingshemmet Ringgården i Färgelanda.

Kvalitet inom äldreomsorgen

Uppföljning av placerade barn

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblem

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Revisionsrapport Anhörigstöd Gällivare kommun Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anna Carlénius

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.

Revisionsrapport Motala kommun

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Granskning av missbruksvården i Motala kommun

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Program för stöd till anhöriga

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Egenkontroll av delegationsbeslut Ärende 9 SN 2017/54

Kvalitetsledningsarbetet

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Uppföljande granskning av hemtjänsten

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Ärende- och dokumenthantering

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS)

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Upphandling ramavtal HVB för vuxna med missbruk

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Upprättad: Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Ledningssystem för god kvalitet

Rutiner för f r samverkan

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Policys. Vård och omsorg

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Revisionsrapport Emmaboda kommun Tommy Nyberg

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Äldre och handikappnämndens plan för uppföljning av verksamhet

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Vårdgaranti för missbruksvård

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Ärendet. Beslut BESLUT Dnr /20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden Katrineholm

Lena Brönnert Certifierad kommunal revisor Maj 2014 (september 2014) Revisionsrapport

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Lagstiftning kring samverkan

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Granskning av handläggning inom SoL med fokus på äldreomsorgen

Utvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Äldre personer med missbruk

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Sammanställning av statliga myndigheters anmärkningar på socialnämndens verksamheter fr.o.m

BESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Revisionsrapport Missbruksvård Linköpings kommun Lena Brönnert

Transkript:

www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Granskning av missbruksvården Motala kommun

Innehållsförteckning 1. Revisorerna bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga... 2 2.3. Revisionskriterier... 2 2.4. Revisionsmetod... 2 3. Organisation... 4 4. Resultat... 5 4.1. Mål och uppdrag... 5 4.2. Rättssäker handläggning... 7 4.3. Anpassad behandling efter behov och problematik... 8 4.4. Kontinuerlig uppföljning i alla ärenden... 11 4.5. Rutiner för att säkerställa en god kvalitet inom missbruksvården... 12 00 månad 0000

1. Revisorernas bedömning Motala kommuns revisorer har gett Kommunal Sektor inom i uppdrag att granska att socialnämnden säkerställer att missbruksvården är effektiv och ändamålsenlig samt har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Vid granskningen har framkommit att missbruksvården till stora delar bedöms som effektiv och ändamålsenlig. Behov av att ytterligare utveckla kvalitetsarbetet kvarstår dock liksom att ytterligare forma verktyg för att följa upp verksamhetens styrning. Utifrån granskningen revisionskriterier bedöms verksamhetens uppdrag som tydliggjort utifrån reglemente och inriktnings- respektive resultatmål. Dessa ger en struktur för styrningen tillsammans med nämndens aktiviteter beskrivna i verksamhetsplanen (Mål- och resursplanen). Uppföljningen av hur mål, vision och verksamhetsidé uppnås och efterlevs bör utvecklas vidare för att säkerställa avsedd effekt. Vi bedömer att det finns en tillräcklig vägledning för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning i form av tillämpningsanvisningar för handläggning och former för kontroll av att dessa och övriga regleringar följs. Det har dock framkommit att handläggarna inte hinner dokumentera vid utredning och genomförande av beslut om stödinsatser, vilket ska ske fortlöpande 1. Uppmärksammade brister i dokumentationen bedöms begränsa den enskildes rätt till insyn men även den enskildes skydd mot brister och felaktig myndighetsutövning. Den höga arbetsbelastningen medför negativa konsekvenser för rättssäkerheten och bör åtgärdas. Det bedöms som tillfredsställande att det finns en metod för utredning och bedömning vid behov av missbruksvård. Behov finns dock av att säkerställa att handläggarna ges förutsättningar att följa den, vilket bör ses över. Aktgranskningen visar också att det finns behov av att utveckla arbetet med individuella mål vid beslut om insats. Vi bedömer att det finns tillgång till insatser riktat till olika former av problematik och i olika omfattning. Det är bra att det finns en struktur för samverkan med landstinget för att säkerställa att individen får tillgång till vård, stöd och behandling. Behov finns dock utveckla denna för att nå ett gemensamt synsätt avseende huvudmännens olika ansvar. Det finns rutiner för uppföljning i enskilda ärenden. Granskningen visar att skäl finns att följa upp att den följs, vilket vi rekommenderar sker kontinuerligt. Kritik riktades till socialnämnden i granskning år 2008 gällande avsaknad av rutiner för kvalitetsarbetet. Trots detta har en struktur för systematisk utvärdering och förbättring av verksamheten inte färdigställts. Arbetet bör prioriteras och strukturen bör även innefatta utvärdering av den verksamhet som erbjuds som service. 1 SoL 11 kap 5 1 av 14

2. Inledning 2.1. Bakgrund Det skadliga bruket av alkohol har ökat i hela landet liksom narkotikamissbruket hos främst målgruppen under 25 år. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Socialtjänsten har också en uppgift att arbeta uppsökande för att upplysa om verksamheten och erbjuda hjälp. Socialstyrelsens jämförelser inom missbruks- och beroendevården visar på stora brister i kommunernas uppföljning av den egna verksamheten. Bara 38 procent av kommunerna har gjort undersökningar om hur klienterna uppfattar och upplever vården de erbjuds. Kostnaden för missbruksvården 2 var i Motala år 2011 615 kronor per invånare att jämföra med 597 kronor per invånare i jämförbara kommuner 3. Kostnaden avseende boende för vuxna missbrukare var betydligt dyrare (+125 %), institutionsvården något billigare (-3 %) och öppna insatser dyrare i Motala (+ 22 %). Vid revisionens granskning av kommunens missbruksvård år 2008 rekommenderades nämnden att utarbeta rutiner för kvalitetsarbete som en förutsättning för planering och styrning. Nämnden rekommenderades även att utarbeta rutiner för handläggning och dokumentation, för att säkerställa en rättssäker verksamhet. Revisorerna har i sin riks- och väsentlighetsanalys funnit skäl att genomföra granskningen. 2.2. Revisionsfråga Säkerställer socialnämnden att missbruksvården är effektiv och ändamålsenlig samt har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. 2.3. Revisionskriterier Mål och uppdrag Rättssäker handläggning Anpassad behandling efter behov och problematik Kontinuerlig uppföljning i alla ärenden Rutiner för att säkerställa en god kvalitet inom missbruksvården 2.4. Revisionsmetod Enskilda och gruppvisa intervjuer har genomförts med: Myndighetschef Sektionschef vuxengruppen Enhetschef Ulaxvillan och Svarta gatan Socialsekreterare vuxengruppen Behandlare/behandlingssekreterare från Ulaxvillan, Svarta gatan och Nexus Enhetschef Stadsmissionen För uppdraget relevant dokumentation har granskats och analyserats. 2 Enligt kommun- och landstingsdatabasen, Kolada 3 Ett medeltal av sju liknande utifrån förväntad standardkostnad för IFO samt befolkningsstorlek vilka är Tyresö, Trelleborg, Hudiksvall, Strängnäs, Hässleholm, Gislaved, Nyköping. 2 av 14

Granskning och analys har skett av ett urval om sju personakter där beslut fattats om missbruksvård i öppna former och vid institution. Fokus vid analysen har varit rättssäker handläggning och uppföljning i ärenden. Granskningen har begränsats till insatser riktade till vuxna missbrukare. Vid sakavstämning har nämndens ordförande samt 2:e vice ordförande getts möjlighet att framföra synpunkter. 3 av 14

3. Organisation Socialförvaltningen ansvarar på uppdrag av socialnämnden för stöd och service till enskilda och familjer, personer med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning samt äldre i kommunen. Detta innebär bl. a. stöd till vuxna med ett riskbruk av alkohol och/eller andra droger. Vuxengruppen består av fyra heltidstjänster som handläggare, en boendesamordnare, två personal som handlägger familjerättsärenden samt sektionschef. Arbetsbelastningen under 2012 beskrivs som mycket hög. Bakgrunden har till viss del varit att det i mars beslutades att bistånd som tidigare erbjudits som service skulle biståndsprövas. Detta innebar en ökning om drygt 100 ärenden. Under året beslutades även att samtliga boendestödsärenden skulle överflyttas till vuxengruppen (ca 85 ärenden). Detta har dock inte hittills varit möjligt men förväntas bli gällande under 2013. Enligt verksamhetsberättelsen har personer som blir aktuella inom vuxengruppen en alltmer komplex problematik. Detta kan vara personer som utöver en missbruksproblematik också har en psykisk ohälsa (dubbeldiagnos), äldre personer med grava alkoholproblem m m. Enligt verksamhetsplanen kommer verksamheten att förstärkas med två heltidstjänster som utredare och en halvtidstjänst som boendesamordnare under 2013. En möjlighet till specialisering finns inom gruppen. 4 av 14

4. Resultat 4.1. Mål och uppdrag Socialnämndens ansvarsområden är, enligt reglementet, verksamhet och myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorg, bland annat missbruksvård. Nämnden ansvarar också för tillsyn av försäljning av tobak samt receptfria läkemedel. Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt. Enligt reglementet ska nämnden regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialförvaltningens grundsyn är Vi ger anpassat stöd med hög kvalitet som kompletterar individens egna resurser. Förvaltningens verksamhetsidé sätter fokus på öppen som berör bemötande, tillgänglighet, samverkan och delaktighet, stolt som berör kompetens, professionalitet och att värden där människan står i centrum samt nyskapande som berör kreativitet, kvalitet samt anpassning till individuella behov. Vid intervjuerna framkommer att socialförvaltningens ledningsgrupp tagit fram en enkät för att mäta personalens uppfattning om hur verksamheten lever upp till verksamhetsidén. Genom att årligen mätningar ska den hållas levande och utfallet förbättras Inriktningsmål för vuxna är enlig Mål och resursplan 2012 14 att: Stöd till vuxna ska främja individens självständighet och delaktighet 4. Kommunens inriktningsmål 5 för det alkohol- och drogförebyggande arbetet är bland annat: En kommun fri från narkotika. En, bland kommuninnevånarna, utbredd kunskap och medvetenhet om konsekvenser av missbruk av alkohol, droger och tobak. Minskad totalkonsumtion av alkohol. Minskat berusningsdrickande för minimering av sociala och medicinska alkoholskador och andra alkoholrelaterade konsekvenser i form av misshandel, olyckor etc. Målen ska uppnås genom samverkan mellan kommunens skilda verksamheter, andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningslivet, idrottsrörelsen och parter på arbetsmarknaden som kan sluta upp bakom de här formulerade målen. I samverkan med andra, såväl myndigheter som intresseorganisationer ska kommunen tillse att det finns en väl utbyggd öppenvård för att tillgodose dessa behov. I övrigt nämns att information och upplysning ses som en del av det förebyggande arbetet. Det ska anpassas för olika målgrupper. Behovet av information om skadeverkningarna av narkotika ska särskilt uppmärksammas. 4 Motala kommun, Socialförvaltningen. Verksamhetsplan 2013. 5 Motala kommun: Kommunens inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete i Motala kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-25.(KF 104, dnr 04/KS0460) 5 av 14

Samarbetet med sjukvården, framförallt primärvården, ska utvecklas i syfte att nå den stora grupp som söker medicinsk vård för missbruksrelaterade sjukdomar. Stödet till människor som befinner sig i missbruk eller med ett begynnande beroende ska vara lättillgängligt och utan krav på registrering. Resultatmål är att; den som fått stödinsatser ska ha uppnått förbättring i sin livssituation/klarat att vidmakthålla en god livssituation. Detta mäts genom upplevd förbättring med hjälp av en enkät vid avslutad insats. Att detta sker bekräftas vid intervjuerna. Verksamhetsmål kopplat till detta inriktningsmål är att göra en individuell kartläggning av behov och att korta väntetider samt att det ska finnas genomförande planer i varje ärende som följs upp minst var sjätte månad och används som ett aktivt verktyg i verksamheten. Ett ytterligare resultatmål för vuxengruppen är; personer som genomgått stödprogram för missbruk aktualiseras ej åter för förnyade stödinsatser inom två år efter avslutad insats. Uppföljningen görs genom att jämföra om HVB 6 -placerade år 2010 varit aktuella för insatser därefter. Uppföljningen visar att av totalt 36 personer som var placerade har tre flyttat till annan kommun, tre personer har avlidit, 23 personer har haft olika former av stöd eller varit föremål för andra åtgärder. Sammanlagt 7 personer har inte aktualiserat för stödinsatser inom kommunen. Aktiviteter kopplade till ovanstående är kompetensutveckling och att implementera en arbetsmodell för stöd. Socialnämnden har antagit riktlinjer 7. Här sägs att inför prövning av bistånd i form av HVB för personer med missbruksproblem ska en samlad vårdplanering tillsammans med den egna stödverksamheten och landstinget alltid ske. Den ska visa en samlad bedömning av tillämpliga möjligheter. Enligt intervjuerna följs denna vilket också bekräftas vid aktgranskningen. Vidare sägs att hänsyn också ska tas till tidigare insatser och resultat av dessa. Vid beslut om vård vid HVB ska den ingå som ett kortvarigt 8 komplement till ett samlat erbjudande om stöd som utgår från närmiljö. Avsteg kan göras om det finns särskilda omständigheter. Förslag till behandlings inom HVB ska alltid föregås av ett samråd med sektionschef. I tillämpningsanvisningarna 9 anger verksamheten ett mål för vuxengruppen om att verksamheten ska verka för insatser på hemmaplan och att nå en rättssäker handläggning. Enligt intervjuerna överskrider verksamheten budgeten avseende placeringar inom HVB. Verksamheten bekräftar att ett stort fokus läggs vid att minska dessa kostnader. Ett initiativ 6 Hem för vård och boende 7 Motala kommun, socialnämnden, 2012-01-01 dnr 11/SN 0201, 228. 8 Högst åtta veckor. 9 Motala kommun, socialkontoret vuxengrupp. Tillämpningsanvisning. Handläggning av utredning vid placering gällande HVB/Familjehem för vuxna med missbruk. Beslut 2013-01-30. 6 av 14

för detta är den nystartade verksamheten Svarta gatan som ska kunna vara ett öppenvårdsalternativ till placering. Enligt intervjuerna följer nämnden antalet placeringar, antal boenden hos Stadsmissionen och antalet inskrivna vid Ulaxvillan. Bedömning Verksamhetens uppdrag bedöms tydliggjort i reglemente och inriktnings- respektive resultatmål. Dessa ger en struktur för styrning av missbruksvården tillsammans med nämndens aktiviteter kopplade till dessa Uppföljningen av hur mål, vision och verksamhetsidé uppnås och efterlevs bör utvecklas vidare för att säkerställa avsedd effekt 4.2. Rättssäker handläggning Vid socialstyrelsens tillsyn av kommunens missbruksvård i december 2011 gavs kritik angående kommunens tillämpning av stöd som erbjuds utan individuellt biståndsbeslut 10. Bakgrunden till kritiken är ansvaret för att garantera att den enskildes rättsäkerhet. Genom en utredning och ett sakligt beslut om den insats som bäst kan tillgodose den enskildes behov, görs en professionell bedömning kring den enskildes rätt till insats. Socialstyrelsen ser en risk för begränsning av vilka insatser den enskilde utföraren har att erbjuda om enskilda bedömningar inte görs. Enligt intervjuerna ges i dag insatser som ses som allmänt riktade som service och individuellt riktade insatser efter ett biståndsbeslut. Insatserna som erbjuds som service beskrivs som i högre grad strukturerade efter denna anpassning. I tillämpningsanvisning 11 finns ett mål att uppnå en rättssäker handläggning. Här anges att prövningar för den enskildes behov av vård ska vara rättssäker. Den innehåller rutin för handläggning av inkomna anmälningar som visar hur de ska hanteras och att de alltid ska föregås av en individuell bedömning utifrån tidigare kännedom. Rutinen visar också att vid inledande av utredning enligt LVM ska samråd ske med sektionschefen som är den som formellt fattar beslutet. En tillämpningsanvisning finns också för Handläggning av utredning vid placering gällande HVB/Familjehem för vuxna med missbruk 12. Den beskriver hur utredningsprocessen ska gå till. Vid intervjuerna framkommer att handläggarna följer socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 13 rörande handläggning och dokumentation. Tillämpningsanvisningar beskrivs som levande. 10 Enligt Socialstyrelsen bör Individuellt inriktade insatser anpassade för den enskildes behov vilket förutsätter en prövning i varje enskilt fall. Tjänster som kan erbjuds som service ska vara allmänt inriktade och generellt utformade och ska framförallt vara fråga om förebyggande, rådgivande och informerande insatser vilka kan erbjudas utan behovsbedömning. 11 Motala kommun, socialkontorets vuxengrupp: Tillämpningsanvisning. Handläggning av inkomna anmälningar (LOB, narkotika). Beslut vuxentruppen 2010-10-12, reviderad 2013-01-30. 12 Motala kommun, socialkontorets vuxengrupp. Beslut 2013-01-30. 13 SOSFS 2006:5 Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS 7 av 14

Samtliga ärenden som ställs till utskottet läses av sektionschef och myndighetschef. Vid veckovisa gruppträffar ges möjligheter att diskutera bedömningar och beslut för att säkerställa lika behandling. En ambition finns hos sektionschefen att vid två tillfällen per termin gå igenom samtliga aktuella ärenden hos respektive handläggare. Detta har pga av hög arbetsbelastning inte skett under en tid. Vid intervjuerna framkommer att nämndens ledamöter stickprovsvis går igenom beslut och uppföljningar kopplat till ärendet. Vid intervjuerna bekräftas den höga arbetsbelastningen som beskrivits i vuxengruppens verksamhetsplan. Detta har bland annat medfört att handläggarna inte hunnit dokumentera kontinuerligt i journal. Den höga arbetsbelastningen har också medfört prioriteringar av de ärenden som bedömts vara mest akuta, vilket medfört en lång handläggningstid av ärenden av inte akut karaktär och att förhandsbedömningar inte gjorts inom rimlig tid 14. Bedömning Vi bedömer att det finns en tillräcklig vägledning för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning i form av tillämpningsanvisningar för handläggning och former för kontroll av att dessa och övriga regleringar följs. Det har dock framkommit att handläggarna inte hinner dokumentera vid utredning och genomförande av beslut om stödinsatser, vilket ska ske fortlöpande 15. Bristerna begränsar den enskildes rätt till insyn men även den enskildes skydd mot brister och felaktig myndighetsutövning. Granskningen visar att konsekvenser av den höga arbetsbelastningen är negativ för rättssäkerheten och bör åtgärdas. 4.3. Anpassad behandling efter behov och problematik Vuxengruppen hjälper till att hitta rätt form av hjälp och stöd för vuxna från 18 år. Information ges på kommunens hemsida om hur kontakt kan tas och att en utredning görs utifrån samtal för att komma fram till vilken behandling som kan passa bäst. Behandlingen utförs till största delen på hemmaplan och genom öppenvård. Hemsidan informerar också om möjligheten att direkt kontakta Ulaxvillan för att delta i verksamhetens program som service. Finns behov av mer omfattande psykosocialt stöd som långvariga samtalskontakter eller annat stöd i vardagen hänvisas till socialkontorets mottagning. Här informeras också om att vid allvarliga missbruksproblem där frivilliga vårdinsatser inte bedöms räcka till kan en utredning om tvångsvård göras. Ett förslag har tagits fram som beskriver de olika insatserna som finns inom kommunens missbruksvård, dess syfte, innehåll, omfattning och kriterier för målgruppen. Den visar framförallt vilka av insatser som kräver ett biståndsbeslut och vilka som erbjuds som service. En utveckling av kommunens missbruksvård har lett till att insatserna i högre grad fokuserats till behov av uppsökande och tidiga insatser och till behov i grupperna unga vuxna, barn i missbruksmiljöer och kvinnor som utsatts för våld. Detta genomfördes utifrån en kartlägg- 14 Enligt verksamhetsberättelse 2012 från socialkontorets vuxengrupp. 15 SoL 11 kap 5 8 av 14

ning av behov av missbruksvård år 2009. Uppföljning visar att antalet vårddygn för vuxna missbrukare sjunkit från 6 199 dygn år 2010 till 3 112 dygn för under föregående år 16. I Motala var under 2012 var sammanlagt 27 personer placerade vid HVB-hem 17 om en placeringsperiod som i de flesta fall uppgick till tre månader. Intervjuerna visar att kraft läggs vid att motivera den enskilde till frivillig vård då tvångsvården visat sämre resultat. Detta görs bl a med stöd av MI 18 men även genom att involvera anhöriga och att samarbeta med landstinget. En placering under 2012 genomfördes med stöd av LVM 19. Vid utredning och bedömning av anmälan och ansökan gällande missbruksvård används en utredningsmodell kallad missbruksprofilen 20, enligt intervjuerna. Den beskrivs av utredarna som en frågemall. Aktgranskningen bekräftar dock inte att en enhetlig utredningsmodell används. Vid beslut om bistånd ska en individuell plan upprättas som ska ange mål för vården. Aktgranskningen visar inte en tydlig planering för de insatser som beviljas. I de fall mål upprättas för vården uppfattas de som schablonmässiga, exempelvis att upprätta drogfrihet. Riktlinjernas anvisningar om att göra en samlad vårdplanering följs, men den utmynnar enligt intervjuerna, inte i en gemensam individuell plan. Båda huvudmännen upprättar planering inom respektive verksamhet. Handläggarna beskriver också olika synsätt mellan huvudmännen gällande framförallt behov av avgiftning, vilket kan innebära att vuxengruppen har svårt att verkställa beslut om placering på institution. Enligt intervjuerna uppfattas gränserna mot andra huvudmän som tydliga. Strukturerade träffar mellan sektionschef inom vuxengruppen, chef för Ulaxvillan/Svarta gatan och beroendeenheten har bidragit till detta. Insatser som erbjuds är: Ulaxvillan - en sammanhållen mottagning som erbjuder olika stödprogram för personer med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa i form av samtal eller olika behandlingsprogram, individuellt och/eller i grupp. Inom verksamheten görs kartläggning, arbetar man med förebyggande insatser, motiverande och aktiverande. Detta enligt i många fall beprövande metoder 21. Verksamheten erbjuder också återfallsprevention. Samtal och kontakter planeras till mellan en till tre gånger per vecka. Vid granskningens genomförande fanns totalt 110 inskriva inom verksamheten. 16 En felaktighet finns i denna statistik då sju av sammanlagt 35 placeringar är placering av vuxna av andra skäl än missbruksproblematik, enligt sektionschefen för vuxengruppen. 17 Verksamhetsberättelse 2012 från socialkontorets vuxengrupp. 18 Motiverande samtal (engelska Motivational Interviewing) är en på samarbete grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring. 19 Lag om vård av missbrukare i vissa fall. 20 Modell för kartläggning, bedömning och behandlingsplanering med hänsyn tagen till biologiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorer, utarbetad av Ann-Gerd Melin och Christina Näsholm. Den utgår från olika förhållningssätt, behandlingsmetoder och teorier. 21 Verksamheten kartlägger enligt ASI, stödjande och behandlande insatser ges bl a i form av ART, HAP. Verksamheten ingår i ett samarbete med polisen (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken - Smadit) som är en samverkan mellan flera myndigheter. Den som rapporteras för ratt- eller sjöfylleri kan snabbt få professionell och kostnadsfri hjälp av socialtjänsten. 9 av 14

Svarta Gatan - erbjuder miljöterapeutiskt dagstöd för vuxna med beroendeproblematik och ska ses som ett alternativ till behandlingshem, som en utsluss från behandlingshem eller stöd för att undvika utanförskap. Verksamhetens uppdrag är, enligt enhetschefen, att vara behandlingsinriktad utifrån en miljöterapeutisk grund, där fokus ligger på att skapa rutiner, aktiviteter och värden i vardagen. Här arbetar behandlingsassistenter och samordnare. Vid granskningens genomförande fanns åtta inskriva inom verksamheten. Riktlinjer har gemensamt 22 upprättats av socialkontoret, Ulaxvillan och Beroendemottagningen för LAROS 23. Dessa visar när läkemedelsassisteras behandling kan användas, mål med behandlingen, hur remissförfarandet ser ut, hur utredningen går till, hur planering upprättas och respektive huvudmans ansvar. Det finns en överenskommelse mellan Motala och Mjölby kommun samt enheten för beroendemedicin och neuropsykiatri gällande haschavvänjning. Den visar respektive huvudmans ansvar gällande provtagning, akuta bedömningar och upprättande av individuell planering. Verksamhet i form av boendestöd för personer med omfattande och långvarig förankring i missbruk bedrivs enligt avtal sedan maj 2011 genom Stadsmissionen. Verksamheten bedriver boendestöd i tio lägenheter, varav en utredningslägenhet och två akutlägenheter. Utöver det kan boendestöd upp till 22 timmar per vecka erbjuds till personer med eget boende. Alla insatser sker utifrån beställning från Motala kommun och erbjuds båda män och kvinnor. Genom att öka den sociala samvaron, erbjuda aktiviteter, individuellt stöd och motiverande samtal 24, eftersträvas en minskning av konsumtionen av alkohol och droger samt förbättrade livsvillkor. Aktiviteterna kan bestå av dagsutflykter, idrottsevenemang, bio, delaktighet i matlagningen och hjälp i myndighetskontakter. Insatserna kan bli relativt långvariga. Platserna har enligt verksamhetsberättelsen i stort varit fullbelagda under föregående år. En överenskommelse finns mellan Hela Människan RIA Motala Vadstena och socialnämnden att bedriva en öppen verksamhet för utsatta personer i Motala mot ett ekonomiskt stöd om 150 000 kr. Genom stöd till enskilda vuxna ska verksamheten bidra till en förbättring i sin livssituation som främjar självständighet och delaktighet i samhället. Målgruppen är främst ensamma vuxna med missbruks- och eller psykiatrisk problematik. Verksamheten är öppen under alla vardagar, frukost och lunch serveras och möjligheter ges att delta i aktiviteter, umgänge och samtal. Verksamheten har kontakt med uppskattningsvis ett 50-tal personer. Kommunen har i samverkan med andra kommuner i länet träffat ett ramavtal gällande institutionsvård. Ramavtalet omfattar totalt 54 behandlingshem. Möjligheten finns inom 22 Upprättats 2012-10-29 av enhetschef Beroendemottagningen, sektionschef socialkontoret och områdeschef Sociala resursverksamheten 23 Läkemedelsassisterad Rehabilitering av Opiatberoende - ett register för behandlingsuppföljning vid opiatberoende. Det övergripande syftet med registret är att skapa en nationell kunskapsbas och ett forum till fortlöpande kunskapsutveckling inom området. 24 Personalen arbetar enligt ASI (Addiction Severity Index en systematisk intervjumetod för klienter med missbruksproblem), MI (Motiverande samtal) och KBT (Kognitiv beteendeterapi). Arbete utförs enligt ett relationellt förhållningssätt genom att ständigt samtala med klienterna kring både kortsiktiga och långsiktiga mål. Genomförandeplaner upprättas utifrån olika livsområden vilken följs upp kontinuerligt. All personal har tidigare erfarenhet av och utbildning för att stödja personer med missbruksproblem. Personal som arbetar dagtid är högskoleutbildade. Kvälls- och nattpersonal samt helgpersonal är bland annat behandlingsassistenter, behandlingspedagoger och skötare. 10 av 14

socialkontoret att träffa avtal med andra institutioner om behov konstateras som inte kan tillgodoses inom avtalad vård. Vid intervjuerna framkommer att missbruksvård och stöd som erbjuds ofta följer klientens önskemål. En bra kontakt med beroendemottagningen innebär att stöd ofta tillgodoses om en psykisk problematik också finns. Krav på drogfrihet kan dock innebära att behövlig utredning eller vård inom psykiatrin inte kan genomföras, vilket då innebär ett hinder för att hjälpa klienten vidare ifrån en missbrukssituation. Enligt intervjuerna finns idag en viss kö för öppna insatser. En ökad efterfrågan är bland annat ett resultat av ökad information om verksamheterna. Ambitionen att klienten ska få en första kontakt inom två veckor uppnås inte och uppgår i dag till tre veckor. En svårighet finns i vissa ärenden att ge rätt insatser efter avslutad institutionsvård, vilken inte sällan handlar om aktivering/sysselsättning. Handläggarna uppfattar att det stöd som finns inom Ulaxvillan ibland är för lite, och menar då omfattningen på insatsen. Ulaxvillan erbjuder inte heller insatser under kvällstid och på helger. Detta innebär också att det är svårt att se att hemmaplanslösningarna är alternativ till placering. Svarta gatan ska kompensera de begräsningar avseende omfattning av insatserna, som finns på Ulaxvillan. Verksamheten är öppen sex dagar i veckan till kl. 17.00 och en dag till kl. 21.00. Insatser ges också på andra sociala arenor. De interna resurserna har inte ett uttalat uppdrag att prioritera beslutade bistånd före serviceinsatser. Bedömning Det bedöms som tillfredsställande att det finns en metod för utredning och bedömning vid ansökan/anmälan gällande behov av missbruksvård. Behov finns dock av att säkerställa att handläggarna ges förutsättningar att följa den, vilket bör ses över. Aktgranskningen visar också att det finns behov av att utveckla arbetet med individuella mål vid beslut om insats. Vi bedömer att det finns tillgång till insatser riktat till olika former av problematik och omfattning. Det är bra att det finns en struktur för samverkan med landstinget för att säkerställa att individen får tillgång till vård, stöd och behandling. Behov finns dock att utveckla denna för att nå ett gemensamt synsätt avseende huvudmännens olika ansvar. 4.4. Kontinuerlig uppföljning i alla ärenden Enligt verksamhetens rutiner ska en plan upprättas vid beslut om vård som också anger planering för hur uppföljningen ska ske. Enligt intervjuerna sker uppföljning vid beslutade insatser var tredje månad, var sjätte månad eller vid behov, beroende på typ av och utfall av insatsen. Uppföljningen sker mot den planering som upprättas, enligt intervjuerna. Det databaserade verksamhetssystemet påminner om när uppföljning bör göras. Vid aktgranskningen kunde inte en tydlig struktur för planering och uppföljning återfinnas i journalerna. I många ärenden var dock insatsen beslutad nära i tid varför uppföljning i flertalet ärenden inte var aktuell. Bedömning Det är tillfredsställande att det finns rutiner för uppföljning i enskilda ärenden och att det är en del av den planering som görs vid beslut om insats. Granskningen visar att skäl finns att följa upp att den följs, vilket vi rekommenderar sker kontinuerligt. 11 av 14

4.5. Rutiner för att säkerställa en god kvalitet inom missbruksvården Enligt Socialstyrelsens föreskrifter 25 ansvarar verksamheten för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamhetens processer samt att utarbeta rutiner för detta. Rutinerna ska omfatta riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser och förbättringsåtgärder. Enligt intervju med ansvariga chefer har ett arbete påbörjats för att utveckla kvalitetsarbetet och former för en kontinuerlig uppföljning. Den höga arbetsbelastningen uppges dock ha medfört att arbete med metodutveckling inte kunnat ske. En utveckling av missbruksvården som påbörjades 2009 har medfört en omfördelning av resurser till kunskapsbaserade insatser/metoder 26. En översiktlig uppföljning görs en gång per år med fokus på hur många som inte bedömts vara i behov av ytterligare insatser efter avslutad placering. Detta mått ifrågasätts i verksamheten då man ser att enskildas initiativ till att söka ytterligare stöd efter en placering också bör ses som gott för att klara av en situation utan missbruk och inte alltid som ett misslyckande (se under Mål och uppdrag, sidan 6). Vid behov av HVB-vård ansvarar familjehemssekreterarna för att föreslå lämplig vårdgivare. En rutin finns för att säkerställa att denna håller en god kvalitet vilket omfattar att ta del av Socialstyrelsens tillsynrapportering. Inför placering görs ett besök av familjehemssekreterare som i ett samtal samlar information om företagets verksamhet i stort 27 men även personalens kompetens, samarbete med socialtjänsten, dokumentation, arbetet med kvalitetssäkring och utvärdering. Minst två referenser kontaktas vilket kan vara kommuner som tidigare anlitat hemmet. Reflexioner gällande HVB vården vid uppföljning av aktuella placeringar lämnas till familjehemssekreterarna. Ulaxvillan/Svarta gatan lämnar enkäter till samtliga som avslutar sin behandling för att fånga upp synpunkter på och utfall av insatserna utifrån de individuella mål som satts. Enkäterna sammanställs var tredje månad och rapporteras till nämnd i samband med verksamhetsuppföljning en gång om året. Dessa visar en hög grad av nöjdhet gällande bemötande, tillgänglighet och upplevd behandlingskvalitet. Ings enkäter har dock kommit från de som avbrutit placeringen oplanerat. För de klienter som finns vid Stadsmissionens verksamheter upprättas genomförandeplan där man tillsammans ställer upp personliga mål utifrån behov, förmågor och intressen. Genomförandeplanen följs upp kontinuerligt vilket också tillvaratas för att utvärderande av verksamheten, enligt verksamhetsberättelsen 28. En årlig verksamhetsplan delges nämnden som visar verksamhetens tillgänglighet, utförda prestationer mätt i antalet insatser men också dess planering, målgruppen, personalens kompetens och hur synpunkter och klagomål hanteras. 25 SOSFS 20011:9 26 Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Evidens kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för de enskilda individerna.(socialstyrelsen) 27 Målgrupp, tillstånd, huvudman och företagsform, avgifter, lokaler och arbetsmetoder/vårdinnehåll 28 Linköpings stadsmission. Stadsmissionens boendestöd i Motala. Verksamhetsrapport. År 2012. 12 av 14

De insatser som erbjuds via service utvärderas inte. Bedömning Kritik riktades till socialnämnden i granskning år 2008 gällande avsaknad av rutiner för kvalitetsarbetet. Trots detta har en struktur för systematisk utvärdering och förbättring av verksamheten inte färdigställts. Arbetet bör prioriteras och strukturen bör även innefatta utvärdering av den verksamhet som erbjuds som service. 13 av 14

2013-05-23 Lena Brönnert, projektledare Håkan Lindahl, uppdragsledare 14 av 14