Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 13 juni 2013

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 13 juni 2013

Sidan 3 av 126 Ärende 1

Sidan 4 av 126

Sidan 5 av 126 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning 08-58169563 2013-05-22 Dnr 2013-7119 1 Socialnämnden Uppföljning av verksamhetskvaliteten inom enheten för äldre och funktionsnedsatta Förslag till beslut Godkänna uppföljning av verksamhetskvaliteten inom enheten för äldre och funktionsnedsatta. Sammanfattning Årligen, med start 2012, genomför avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd kvalitetsuppföljning inom socialkontorets utföraravdelning och inom avdelning för myndighet och beställare. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 22 maj 2013. Ärendet Bakgrund Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 samt de kontrollmoment som socialnämnden antagit i internkontrollplan för socialkontoret den 19 december 2012. Socialkontoret genomför systematiska kvalitetsuppföljningar av verksamheter som helhet och kontrollmomentet innehåller; - Personalens medverkan i kvalitetsarbetet - Vision, mål och uppdrag - Verksamhetsbeskrivning - Värdegrund - God kvalitet - Systematiskt förbättringsarbete - Personal - Samverkan/samarbete - Information - Uppföljning och utveckling

2(2) Sidan 6 av 126 Genomförande Under våren 2013 genomfördes besök på enhet för äldre och funktionsnedsatta, enhetschef och handläggare intervjuades. Respektive handläggare besöktes av kvalitetsutvecklare under ca två timmar. Vid uppföljningen undersöks arbetet med utgångspunkt av ovanstående kontrollmoment. Undersökande frågor ställdes med uppmaning att beskriva hur enheten och handläggaren arbetar, vilka rutiner, processer och styrande dokument som används. Fokus lades på att beskriva handläggningsgången från anmälan, ansökan till utredning, beslut och uppföljning. Efter avslutad uppföljning upprättar kvalitetsutvecklare rapport om vad som framkommit vid uppföljningen. Rapporten skickas till enhetschef och avdelningschef och ska användas i det löpande systematiska förbättringsarbetet inom socialkontoret. De identifierade förbättringsområdena ska besvaras med åtgärd, tids- och handlingsplan, beroende på avvikelsens art. Kvalitetsuppföljning på biståndsenheten Enhetschef och handläggare har god kunskap om lagstiftning och förskrifter relaterade till sitt uppdrag. Vid uppföljningen noterades att handläggare använder olika verktyg som stöd i sitt arbete. En anledning kan vara att introduktion ibland har genomförts av inhyrda konsulter medan andra av erfarna handläggare. Rutiner och riktlinjer finns men dessa har behov av revidering och implementering för att säkerställa likvärdig och säker handläggning. Samverkan mellan utförare och beställare behöver förbättras liksom uppföljning av verkställda beslut och tillsyn hur insatsen planeras av utföraren. Vissa beslut har gått ut och inte förnyats medan andra inte har följts upp inom den tid som beskrivs i riktlinjerna. I rutin för handläggare ska uppföljning av tidsbegränsat beslut göras i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. I beslutsunderlagen är målformuleringarna likvärdiga och standardiserade. Det individuella målet för respektive insats kan inte alltid utläsas. Tydlig målbeskrivning underlättar för utföraren och handläggaren vid uppföljningen av insatsen. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitets och verksamhetsstöd Bilaga 1 Rapport från kvalitetsuppföljning enheten för äldre och funktionsnedsatta

Sidan 7 av 126 Kvalitetsuppföljning i Upplands-Bro kommun Myndighetsutövning- enheten för äldre och funktionsnedsata 2013-03-26 Enligt socialtjänstlagen, Socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialnämndens övergripande mål för äldre- och handikappomsorgens verksamheter ska insatserna i dessa verksamheter vara av god kvalitet. Genom årlig interkontroll genomför avdelning för kvalitets- och verksamhetsstöd platsbesök på samtliga verksamheter inom socialkontoret. Sammanställd rapport med identifierade förbättringsområden delges avdelning och Socialnämnden. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kännedom om föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Aktuella lagar och föreskrifter, förvaltningsrätten Kännedom om kommunens socialnämndens mål Delegationsordningen Internbudget samt övergripande plan för verksamhetsstyrning och verksamhetsplanering Kvalitetsplan/Kvalitets- och verksamhetsberättelse 15 jan Kännedom om Upplands-Bros kris och beredskapsplan Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar X Enhetschefen visar på god kunskap om aktuella lagar och föreskrifter och Upplands- Bro delegationsordning samt kris och beredskap. Aktuell delegationsordningen saknar uppgift om ekonomisk attestbegränsning, varför enhetschefen uppfattat det som om enhetens totala budgetram, är det aktuella begränsningsområdet. Enhetschef har följt punkt 10.44 i delegationsordningen Beslut om övriga inköp inom ramen för anvisade anslag samt tecknande av rekvisition. I delegationsordning 7.22 finns det beskrivet att det är enhetschefen som fattar beslut om vilken personkrets brukaren ska tillhöra. Oklart varför beslutet ligger på enhetschefen istället för på biståndshandläggare som fattar övriga beslut om insats och ärendet. Det finns flera upplevda oklarheter i delegationsordningen och en översyn pågår för tillfället på socialkontoret. Oklarheten består i vem som ska fatta beslut och varför får man fatta beslut i vissa frågor men inte andra liknande? Ett exempel på oklarheter finns under punkt 7,23, 7,24 delegationsordningen. http://www.upplands- bro.se/download/18.1e0358dc13b2d5231b62a14/1355168909765/riktlinjer-%c3%a4oh-sol- LSS-l17-juni-2010.pdf. Riktlinjer för handläggning och verkställighet är inte reviderad efter omorganisation 2012. Riktlinjer behöver kompletteras med manualer och handfasta rutiner samt processflöden. Bl.a. finns behov finns av rutin för hur anmälan tas emot och hur förhandsbedömning ska dokumenteras på ett korrekt sätt. 2013-03-13_MI

Sidan 8 av 126 Sida 2 Av ansökan skall alltid framgå vad godmansuppdraget skall omfatta. Idag händer det att en godman får ta del av utredning och beslut för en brukare där godmansuppdraget endast rör ekonomi. Om samtycke hämtats ska detta dokumenteras i journal. Behöver utvecklas; 1- Revidera Riktlinjer för handläggning och verkställighet 2- Manual för HUR handläggaren ska dokumentera och handlägga t.ex. ta emot ansökan, beslut att inte inleda en utredning, förhandsbedömning m.fl. 3- Översyn av delegationsordning 4- Se över rutin/manual för vad godman får läsa om den enskilde och hur det ska dokumenteras Värdegrund Kunskap om nationell värdegrund för äldreomsorgen SoL 5kap 4 o 5 Kommunens värdighetsgarantier- beslutades i socialnämnden ht 2012. HUR arbetar ni med värdighetsgarantin i verksamheten? Värdigt liv Insatser av god kvalitet Privatliv och integritet Självbestämmande, delaktighet och individanpassning Gott bemötande Välbefinnande Trygghet Meningsfull tillvaro Fritid och kulturella aktiviteter Brukar/kundinflytande Saknas Behöver utvecklas Godkänd X Kommentar Ur de framtagna värdighetsgarantierna för äldreomsorgen, har enhetens medarbetare gjort en första genomgång. Vidare värdegrundsarbete är planerad och beskriven i verksamhetsplanen. Genomförd värdegrundsutbildning skedde tillsammans med personligassistans och vårdpersonal. Flera handläggare uppger att de värdighetsgarantierna som tagits fram inte är anpassade till deras verksamhet. Värdighetsgarantier för myndighetsavdelning efterfrågas. I verksamhetsplanen finns idag intryck från nationell värdegrund i enhetens beskrivning av hur de ska arbeta för att nå socialnämndens mål under 2013 Behöver utvecklas: 1- Värdighetsgarantier för myndighetsavdelningen bör tas fram Den enskilde/brukare- processer rutiner Ansökan- muntlig eller skriftlig? Förhandsbedömning- ställningstagande SOSFS 2006:5 3 kap 1 Utan dröjsmål inleda utredning SoL kap 11 1 Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 9 av 126 Sida 3 Utredning- skriftlig sammanställning av inhämtat material som utgör beslutsunderlag Handläggning verkställighet SoL 11 Avvisa erbjudande om bistånd Avslag på ansökan, tydligt varför avslag- 20 FvL Verkställighet Delaktighet Dokumentation o Namn, befattning, datum för anteckning o Inleda utredning- tid o Samtycke att inhämta uppgifter o Vårdplaneringar o Beställning - verkställighet o Genomförandeplan o Journal o Förvaring av dokumentationen o Gallring o Rutin för sekretessbelagda uppgifter Ombud (fullmakt) biträde Barnperspektiv (under 18 år) Beslut om en insats- vem, vad, enskildes uppfattning, utr. bedömning Ta del av och ha möjlighet att yttra sig över utredningen innan beslut- kommunicering Samverkan. Vilken samverkan mellan socialtjänsten och verksamheten har förekommit? (T.ex. omfattning, om vilka frågor och under vilka former) Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar X Under 2012 hade samverkans möten mellan myndighet och utförare en låg frekvensen. För 2013 är planen att det ska vara samverkansmöten mellan enhetschefer från utförare och beställare, varannan månad. Samverkan med LSS-verksamheter behöver förbättras under året och initiativ har tagits till utökad samverkan. I utredningar som granskats, där stor tyngdpunkt läggs på att beskriva det sociala, kan utläsas både behov och befintliga förmågor, vilket underlättar för den som ska svara för det praktiska genomförandet. Behovet av insatsen kan förtydligas ytterligare. I anmälan och utredningen ska det stå vem som gjort anmälan. Det kan inte alltid utläsas i dokumentationen om den enskilde godkänt vad som lämnas ut till utföraren av innehållet i en utredning. I beslutsunderlagen är målformuleringarna likvärdiga och standardiserade. Det individuella målet för respektive insats kan inte alltid utläsas. (SOSFS 2006:5 5 kap 2 allmänna råd ). De uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt, bör lämnas till den som praktiskt ska genomföra Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 10 av 126 Sida 4 insatsen. Tydlig målbeskrivning underlättar för handläggaren vid uppföljningen av beslutad insatsen. Trygghetslarm beslutas idag utan tidsbegränsning. Uppföljning av insatser sker inte kontinuerligt och i enlighet med Riktlinjer för handläggning och verkställighet inom äldre- och handikappomsorgen (Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i samverkan med utförare ska ske minst en gång per månad avseende hemtjänst, trygghetslarm mm ) Uppföljningen av HUR insatsen har genomförts och om målet uppnåtts, görs inte. I dokumentationen noteras uppföljningen som Ny prövning. Det är få genomförandeplaner (GP) inlämnade till beståndshandläggaren. Detta medför en svårighet till insyn och möjlighet att följa upp om målet med insatsen uppfyllts. Krav kan ställas på utförare att upprätta en GP inom 14 dagar och förslagvis komma in med planen till handläggare inom en månad, om den enskilde gett sitt samtycke. Oklarhet vad som gäller för anhöriganställning. Hur sker kvalitetssäkring av uppdraget när det är anhöriga som arbetar hos brukaren? Hur rapporteras tid? Vid uppföljningen granskades ett avslag som handläggare fattat avseende anhöriganställning. Samtycke att inhämta underlag till utredning mm dokumenteras inte alltid i journal eller utredning. Mall för Utredning SoL upplevs av några handläggare som ostrukturerad och kan behöva förenklas och förtydligas. Aktuell situation bör lyftas upp då det är behovet som ska vara tongivande. Önskemål framfördes om att det ska vara möjligt att bygga på ett tidigare beslut. Men endast beslut utan tidsbegränsning där en ändring av förhållandet som beaktats i det ursprungliga beslutet, kan föranleda en omprövning av det aktuella beslutet. I en granskad utredning beskrivs namnet på den samordnare som var i tjänst. Enligt PUL ska bedömning ske i varje enskilt fall, om det är nödvändigt att namnge en person i brukarens journal. Överväg om det kan vara tillräckligt med att benämna personens befattning eller dennes signatur. Ett förbättringsförslag som framkom var att införa en rutin att utföraren hör av sig efter 1-3 månader för en avstämning till handläggaren, att beslutet är korrekt fattat mm. Vid kvalitetsuppföljningen uppmärksammades det oklarhet över begrepp anmälan och ansökan. HUR? dokumentation av förhandsbedömning och ställningstagande ska ske framgår inte av Socialnämndens riktlinjer för handläggning äho 2010-06-17 eller av mall för utredning SoL En anmälan kan göras av enskilda personer, myndigheter och andra organisationer muntligt eller skriftligt. Anmälan följs av en förhandsbedömning om utredning ska inledas. En ansökan kan göras av den personen ansökan gäller, legal ställföreträdare eller annan person med fullmakt. Ansökan följs av en utredning innan beslut fattas. Se Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, kap Att registrerar handlingar ) Viss oklarhet om broschyr och handläggning av förenklad ansökan. I granskat beslut finns text om behovet kan ej tillgodoses på annat sätt trots att handläggare inte besökt eller pratat med brukaren. I riktlinjer för äho 2010-06-17 framkommer det att förenklad biståndshandläggning är ett projekt som ska utvärderas vt 2011. Om beslut att permanenta handläggningen bör riktlinjerna revideras och rutiner utarbetas. Syftet med kommunicering, enl FL innebär att myndighetsutövning mot enskild inte får avgöras utan att den sökande underrättats om uppgifter som tillförts ärendet av någon Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 11 av 126 Sida 5 annan. I manual för utredning SoL framgår det inte med tydlighet vad och hur en utredning ska kommuniceras. I riktlinjer äho 2010-06-17 är instruktionen tydligare men instruktionen är inte känd av alla. Det ska framgå av utredningen hur kommunicering skett. Speciellt utsedd handläggare har ansvar för vårdplanering samt 3 månader efter utskrivning innan brukaren lämnas över till ordinarie handläggare. Vid vårdplanering följs inte alltid instruktionen mall, vårdplaneringsmall 2012-05-28 om hur uppföljningsinstrumentet ska fyllas i. I Procapita skrivs journalanteckningar under rubriken löpande information. För att använda samma vokabulär som föreskriften, bör rubriken istället kallas journal. I manual Procapita 2011-03-03 finns inga instruktioner för hur beslut att inte inleda utredning ska ske. Vid uppföljningen noterades det bl.a. en osäkerhet om hur många minuter som ska beviljas vid matlagning och vilken typ av matlagning som kan erbjudas. Det finns brukare som har behov av boendestöd på kvällar och fått det beviljat. Utförare har ingen möjlighet att verkställa beslutet då boendestödet i kommunen inte är uppbyggt efter det efterfrågade behovet. Oklarhet om handläggningsrutin och oklara riktlinjer från avdelning för utförare, försvårar samarbetet mellan utförare och beställare. Granskad beställning på personligassistans skickad 2013-03-27 är ej verkställd 2013-04-05. Behovet kan vara av sådan art att verkställighet bör ske omedelbart. Rutin för bevakning av verkställighet behövs för att öka brukarens säkerhet. Behöver utvecklas; 1- Individuella mål för respektive insats i besluten 2- Uppföljning av Trygghetslarm- beslut 3- Rutin för att begära in GP- av utförare inom 14 dagar 4- Riktlinjer, rutiner och manualer för anhöriganställning behöver revideras och förtydligas. 5- Uppföljningsinstrument vid vårdplanering ska användas tills instruktion reviderats om annat arbetssätt. 6- Förtydliga rutin för HUR? förhandsbedömning efter anmälan ska handläggas och dokumenteras om anmälan inte leder till en ansökan. 7- Revidera manual Procapita och lägga till hur man dokumenterar beslut att inte inleda utredning 8- Mall för utredning SoL behöver förtydligas och förenklas. 9- Revidera riktlinjer och utarbeta rutin för Förenklad ansökan 10-Genomgång av hur man ska dokumentera hur den enskilde varit delaktig, kunnat påverka och blivit kommunicerad. Förtydliga manualer. 11-Ett antal beslut/beställningar är inte förnyade inom socialpsykiatrin. Kontakt bör genast tas med enhetschef för genomgång av de ärenden som är aktuella. 13- Riktlinjer för hur beslutat bistånd ska verkställas av utförare som idag inte har den insats som beviljats. 14- Rutin för hur handläggare bevakar att beställningar verkställs 15- Uppföljning ska dokumenteras av HUR genomförandet har lett till måluppfyllelse 16- Ändra namnet löpande information till journal Personal processer- rutiner Introduktion ny medarbetare/checklista Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 12 av 126 Sida 6 Arbetsmiljö enhetschefens arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet - riskanalys- handlingsplan Arbetsledning tillgänglighet- kunskapsnivå Rekryteringsrutiner, provanställning, utdrag ur belastningsregister(minderårig) Medarbetarsamtal - utbildnings- och utvecklingsplan Tystnadsplikt/sekretess Tjänstelegitimation/Identifikation Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar Enhetschef har utbildning inom Socialomsorg. Arbetsmiljöansvaret är fördelat från avdelningschef till enhetschef. Samtliga handläggare har tjänstelegitimation. X Rekrytering sker via webbverktyg, där också kompetenskrav finns beskrivna. Varje handläggare har ca 80-90 ärenden per person inom LSS och sol under 65 år, för äldreomsorg har varje handläggare ca 140 ärenden. Resurser finns att täcka upp resurs behov för utveckling, nybyggnation av gruppbostäder mm. Vid introduktion används checklista som finns på intranätet. Efter genomgångs sparas den på enheten och kopia till personalakten. Enkel och lokal checklista med processer om hur ansökan ska tas om hand, ställningstagande att inleda utredning, kommunicering mm, bör underlätta en mer likvärdig handläggning. Ny handläggare går dubbelt upp till två veckor, med erfaren handläggare eller med enhetschef. Vid uppföljning upplevde några handläggare att introduktionen var något kort och spretig, önskemål framfördes om en mer sammanhållen introduktion. Viss introduktion har förmedlats av konsulter medan andras introduktion har skett genom att en erfaren handläggare. Medarbetarsamtal har genomförts, men en handläggare uppger att hen ännu inte efter mer än ett års anställning haft medarbetarsamtal utan detta har ersatts med avstämningssamtal. Behöver utvecklas; 1 - Processbeskrivning av olika handläggningsmoment för att underlätta lika handläggning och introduktion. 2 - En av de intervjuade handläggarna uppger sig inte haft medarbetarsamtal under de senaste två åren Miljö Kontaktperson i miljöfrågor Utbildning i sparsamkörning Miljöbil Saknas Behöver utvecklas Godkänd Kommentar Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 13 av 126 Sida 7 Det finns inget miljöombud men utgår från kommunens övergripande miljömål gällande transporter, sopsortering etc. Systematiskt förbättringsarbete Egenkontroll Förbättringsförslag - avvikelser Identifiera, dokumentera, analysera och åtgärda samt följa upp och återkoppling av vidtagna åtgärder Anmälningsskyldigheter -Lex Sarah Klagomål och synpunkter Intern och extern information, APT mm Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Kvalitetssamordnare - kvalitetsmöte Saknas Behöver utvecklas Godkänd X Kommentar Kvalitetsgrupp har planerade träffar en gång i månaden där inkomna avvikelser analyseras. Protokoll skrivs och fördras på kommande APT möten. Tre klagomål och synpunkter kunde visas vid uppföljningen. Samtliga var åtgärdade och återkopplade utom ett som var lämnat anonymt. Förra årets klagomål och synpunkter var korrekt beskrivna i verksamhetsberättelsen. Vad åtgärderna och förbättringarna bestod av kunde dock inte utläsas. Klagomål och synpunkter som inkommer till handläggare och rör t.ex. Hemtjänst skickas vidare utan återkoppling av åtgärder och hur förbättringar skett. Rutin och process beskrivning kommer att få en översyn av avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd under året. IT-verktyget Procapita behöver förbättras. Idag finns ingen dokumentmall för egna skrivelser. Istället måste handläggare öppna mina dokument för att spara dokumentet på H. Handläggare saknar tillgång till Office programmet. All dokumentation sker i Citrix miljö. Utveckling och förbättring av rutiner sker kontinuerligt. Ofta förmedlas förbättringarna via mail. Strukturerad genomgång av det systematiska förbättringsarbetet med kontinuerlig revidering av manualer och riktlinjer, är att föredra. Egenkontroll över den enskilde handläggarens ärende kan inte alltid bevakas. Detta beror på att namnet på handläggare inte byts ut när brukare byter handläggare eller då handläggare slutar, vilket förevårar bevakningar. Flera handläggare har löst problemet med excellfiler med namn och personnummer, mm (listorna är inte godkända enligt PUL-SOL). För den enskildes rättsäkerhet bör istället Procapita användas på ett mer effektiv sätt. Det bör upprättas en rutin för hur brukarens utredning får rätt namn på sin handläggare. Om systemförvaltare får en uppmaning att ändra handläggares namn på utredningar, gör hen dessa korrigeringar, dock inte namnet på beslutsunderlaget. Önskemål framkom om processkartläggning från ansökan till verkställighet. Behöver utvecklas; 1- Beskriv i kvalitetsråd, på APT och i verksamhetsberättelsen/kvalitetsberättelse vilken analys och systematiskt förbättringsarbete som skett av inkomna klagomål och synpunkter Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 14 av 126 Sida 8 2- Manualer och riktlinjer behöver systematiskt förbättras och revideras. Datum för revideringen gå att utläsas av dokumentet samt vem som är ansvarig för dokumentet. 3- Egna excellistor ska ersättas med sökningar i Procapita utifrån de behov som handläggaren har. 4- Processkarta om gången från ansökan till verkställighet. Sammanfattande bedömning av verksamheten Kvalitetsuppföljning har genomförts i flera steg med biståndshandlägger utifrån olika frågeställningar. Uppföljningen visar att de handläggare som arbetet länge som handläggare, skapat sina egna system (Excel) för bevakning och uppföljning, medan nya handläggare följer de manualer som finns. Flera instruktioner och manualer har behov av revidering och anpassning tillvarandra. Tydligare systematik i förbättringsarbete bör minska den otydlighet som finns över vilken rutin och manual som är aktuell. Uppvisar brister Behöver utvecklas Godkänd X Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avdelning för Kvalitet- och verksamhetsstöd Kvalitetsuppföljning- Avdelningen för kvalitets- och verksamhetsstöd_ MI 2012-11-19

Sidan 15 av 126 Ärende 2

Sidan 16 av 126

Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Christina B. Embretsen 2013-05-20 Dnr 2013-7116 Kvalitetsutvecklare Sidan 17 av 126 1 Socialnämnden Riktlinjer för anhöriganställda Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner socialkontorets förslag på riktlinjer för anhöriganställda i enlighet med socialkontorets tjänsteskrivelse den 20 maj 2013. 2. Socialnämnden ger socialkontoret i uppdrag att skriva in riktlinjer för anhöriganställda i socialnämndens riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg. Sammanfattning Sedan februari i år har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice, vilket innebär att även privata utförare kan erbjuda nämnda insatser, vid sidan av kommunens egenregi. Som en följd av konkurrensutsättningen har behov uppstått av riktlinjer kring anhöriganställningar. Av socialkontorets omvärldsbevakning kan man se att flera kommuner har valt att begränsa möjligheterna till anhöriganställningar. Vissa kommuner tillåter det inte alls medan man i Gävle har haft ett projekt för att utveckla formen för anhöriganställningar. I Upplands-Bro är ett av målen att öka valfriheten för den enskilde. Socialnämndens mål är därutöver att ge individen möjlighet att själv välja. Om vissa brukare i kommunen vill ha en anhörig anställd, för att få sina individuella behov tillgodosedda, vore det att gå emot kommunens mål att förbjuda detta. Socialnämnden måste dock även säkerställa att den vård och omsorg som ges följer gällande lagar och regler och ger den enskilde skäliga levnadsvillkor (goda levnadsvillkor enligt LSS). Det är en svår balansgång för den anhörige att skilja på när man är personal och när man är anhörig, och det är svårt för arbetsgivaren att sätta gränser för vad som är anställning och vad som personen förväntas göra som anhörig. Det är även svårare för utföraren att få insyn i ärenden med anhöriganställda, men som utförare har man dock arbetsgivaransvar för den anhörige och ett ansvar för att brukaren får den hjälp som behövs. Det är därför viktigt för utförarna att ha tydliga riktlinjer för anställning av anhöriga. Socialkontoret föreslår att anhörig definieras som den närmaste familjen, det vill säga make, maka, sambo, barn, syskon, föräldrar och barnbarn. Socialkontoret föreslår även riktlinjer för anhöriganställda inom hemtjänsten, ledsagarservice respektive avlösarservice. Förslaget på riktlinjer ställer krav kring utbildning, introduktion, språkkunskaper, förståelse för uppdraget, arbetstids- och arbetsmiljölagar, uppföljning med mera. Förslaget på riktlinjer utgår från syftet med insatserna med brukaren i fokus.

2(10) Sidan 18 av 126 Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 20 maj 2013. Bakgrund Sedan 1 februari i år har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice, vilket innebär att även privata utförare kan erbjuda nämnda insatser, vid sidan om kommunens egenregi. Som en följd av konkurrensutsättningen har behov uppstått av riktlinjer kring anhöriganställningar. Riktlinjerna kommer att delas upp utifrån de olika insatserna eftersom insatserna ges till brukare utifrån olika syften. Ledsagarservice ges i syfte att underlätta kontakter med andra och därmed bryta isolering, vilket begränsas om den enskildes ledsagare är samma person som den enskilde lever tillsammans med dagligen eller en nära släkting. Insatsen avlösarservice ska kunna användas när föräldrar till barn med funktionsnedsättningar har behov av avlösning. Föräldrarna ska kunna få avlösning när behov finns utan att behöva ta hänsyn till när anhöriga har möjligheter. Hemtjänst ges främst till äldre personer i behov av service- och/eller omvårdnadsinsatser. Inom samtliga insatser är det viktigt att brukarna får den service och omvårdnad de har behov av och att insatserna ges med hög kvalitet. Det är dock inte helt enkelt att fastslå vad hög kvalitet är för den enskilde brukaren. Denna tjänsteskrivelse ska försöka belysa anhöriganställningars för- och nackdelar, ge förslag på en definition av anhörig samt föreslå riktlinjer för anhöriganställningar. Omvärldsbevakningen nedan tar främst sin utgångspunkt i hemtjänsten, men kan även ses som relevant för anhöriganställningar inom övriga insatser. Omvärldsbevakning Forskning kring anhöriganställningar Vid Uppsala universitet skrev 2011 Dana Hajko en C-uppsats med titeln En kvalitativ studie om några myndighetspersoners syn på anhöriganställning - Anhöriganställning, en fälla eller en möjlighet?. Hajko undersöker vilken syn biståndshandläggare och enhetschefer i Uppsala kommun har på avlönad anhörigvård och hur anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Hajkos undersökning begränsas till personer som vårdar sin anhörige och som ingår i begreppet invandrare. Även om Hajkos undersökning främst utgår från tjänstemännens syn på anhöriganställda så relaterar den även till annan närliggande forskning inom området. Studien ger en bra inblick i såväl de positiva som negativa sidorna av anhöriganställningar. Enligt studien finns det olika motiv till varför brukare ansöker om anhöriganställning. Bandet mellan förälder och barn är ett starkt motiv, liksom att vårda sin integritet. Vissa ansöker om anhöriganställning för att undvika att få flera olika främmande personer hemma hos sig. Anhöriganställning främjar personalkontinuiteten. Anhöriganställning kan även säkerställa att brukaren snabbt får hjälp om den anhörige bor i samma bostad eller i närheten. Detta ökar kvaliteten för brukaren som inte behöver vänta på hjälpen, samt vet hur hjälpen kommer att ges. En annan anledning kan vara kulturella skillnader och religion. Det framkommer i studien att det kan upplevas som kränkande för de anhöriga med invandrarbakgrund att inte ta hand om sina äldre i familjen. I många fall finns

Sidan 19 av 126 3(10) inte ett bättre alternativ för brukare än anhöriganställning. Det kan också vara viktigt att säkerställa att omvårdnaden ges man till man eller kvinna till kvinna. Tjänstemännen i studien uppger sig ha goda erfarenheter av anhöriganställningar. I de fall den anhörige ändå skulle ha stannat hemma för att vårda sin make/maka utan ersättning får anhöriganställningen positiva ekonomiska följder för familjen. Enligt tidigare forskning (Sand 2000) ger anställningen möjligheten för många anhörigvårdare att fortsätta ge omsorg samtidigt som de undviker att drabbas av stor ekonomisk förlust när de måste sluta eller gå ner i antal timmar på sina nuvarande arbeten. Enligt Sand har majoriteten av anhörigvårdarna haft okvalificerade arbetaryrken eller har varit lägre tjänstemän, varför Sand anser att anhöriganställning är någorlunda likvärdigt med annat yrke. Tjänstemännen i Hajkos studie uppger vidare att anhöriganställning med anställningsform PAN kan ses som positiv (Sveriges Kommuner och Landsting avtal gällande Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare). Personerna får en anställning som ger lön och löneutveckling, samtidigt som personerna får utvecklingssamtal och handledning. Personer kan jobba kortare perioder i sitt liv när det behövs. Det krävs ingen formell utbildning och arbetet är omväxlande. Anhöriganställningen ger möjlighet för personer att vara delaktiga i samhället och att få lön för sitt arbete, samtidigt som de kan vårda sina anhöriga. De har möjlighet att ta egna initiativ och planera arbetet själva. Detta skapar meningsfullhet i deras liv. De får vara kreativa och använda sina och andras resurser vilket leder till att personerna inte upplever sig som offer. Det medför även att den hjälpbehövande kan fortsätta att bo hemma med reducerad tacksamhetsskuld. Genom anhöriganställningen får den anhörige ha kontakt med hela vårdkedjan så som dietist, sjuksköterska och sjukgymnast. Den anhörige får även hålla kontakt med sin arbetsgivare. Genom dessa kontakter blir han eller hon delaktig i det svenska samhället vilket är många personers önskan då till exempel invandrare har svårare att komma ut på arbetsmarknaden. I studien uppmärksammas att flera barnbarn till brukare har skaffat sig vårdutbildning och nu jobbar inom vården tack vare en inledande anhöriganställning. De anhöriganställda skulle dock gynnas ännu mer om det var obligatoriskt för dem att delta i interna utbildningar. Det är dock viktigt att även uppmärksamma de mindre positiva sidorna av anhöriganställningar. En anhöriganställning bör utgå från brukarens behov av omsorg, utifrån individuella förutsättningar som nämnts ovan. En anhöriganställning som kommer till stånd utifrån omsorgsgivarens, t.ex. barnbarnets, behov av arbete bör däremot ifrågasättas. Enligt Hajkos studie är det vanligt att invandrarfamiljen bor tillsammans med släkten, eller i närheten av varandra. De är därför vana vid att få omsorgen gratis. Hemtjänst kostar pengar. Kan dock någon inom familjen få en anhöriganställning innebär det att familjen får in pengar. Även om detta har beskrivits i positiva ordalag ovan, finns det en utbredd farhåga att anhöriganställda ska påverka ungdomar, och då främst unga kvinnor i åldern 20 30 år, negativt eftersom de hindras att utbilda sig och påverka sina liv. Tjänstemännen i studien anser att dessa unga kvinnor har mycket små chanser att komma in i samhället efter en anhöriganställning. Detta gäller främst i invandrartäta områden. Kvinnorna riskerar att isoleras i hemmet utan sociala nätverk utanför familjen. Det kan få till följd att språkutvecklingen hämmas hos personer med invandrarbakgrund om de inte försöker utbilda sig. Empiri visar att anhöriganställda sällan kommer till arbetsplatsträffar eller deltar i utbildning. De känner sig bundna till brukaren och vill inte lämna denne

4(10) Sidan 20 av 126 ensam. Det försvårar möjligheterna för den anhöriganställde att få viktig information, t.ex. om vart man vänder sig för att få hjälpmedel, eller utbildning i lyftteknik. Socialstyrelsen uppmärksammade 2007 att arbetsskador, främst belastningsskador i form av ryggskador, är betydligt mer förekommande bland anhöriganställda än bland ordinarie personal. Den anhöriganställda tvingas ofta utföra tunga lyft på egen hand i en trång hemmamiljö. Dubbelbanning är sannolikt inte vanligt förekommande. En annan risk är att de yngre invandrarna är så försvenskade att de är oförberedda på att möta de äldres krav och de kulturella kraven på att vårda sina anhöriga. Om den anhöriganställde har PAN-avtal upphör anställningen att gälla när brukaren avlider eller flyttar in på särskilt boende. Det medför att den anställde inte har någon trygg ekonomisk situation, vilket försvårar möjligheterna till att få banklån eller hyreskontrakt. Det är också svårt att få en heltidstjänst eftersom arbetstiderna bestäms utifrån brukarens behov. PAN-avtalet medger inte heller ersättning för obekväm arbetstid, så kallad OB-ersättning, om anhörigvårdaren bor i samma hushåll som brukaren. Därutöver är det inte ovanligt att den anhöriganställde arbetar fler arbetstimmar än vad brukaren har beviljats. Enligt Hajko har lönen för PAN-anställda fastställda belopp med ett lönetak. Individuell kompetens eller specifika behov påverkar lönesättning i väldigt liten omfattning. Socialkontorets reflektioner Ser man ur brukarens perspektiv är kvalitetsbrister i vården och omsorgen den största risken. Hemtjänsteutföraren som har anställt en anhörig har vanligtvis väldigt liten insyn i dessa ärenden. Det är även svårt för brukaren att framföra synpunkter och klagomål när vårdgivaren är en person inom familjen/släkten. Därtill har den anhörige sällan omvårdnadsutbildning, vilket Socialstyrelsen anser att hemtjänstpersonal bör ha för att kunna ge en god vård och omsorg. Den sociala dokumentationen brister också ofta i dessa ärenden. Det är viktigt att vårdgivaren kan bra svenska för att kunna ringa på ambulans vid behov eller kommunicera med andra myndigheter och andra vårdgivare. Risken är stor att en anhöriganställd inte har kompetens nog att se tecken på undernäring. I Upplands-Bro kommun utför inte hemtjänstpersonalen delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Därför är det ingen skillnad i kvaliteten inom detta område. Har brukaren beslut om egenvård har brukaren bedömts att själv kunna ta sin medicin. Anhöriganställda uppmuntrades i flera kommuner som ett bra alternativ innan den vanliga hemtjänsten var utbyggd till en mer mångkulturell verksamhet. De äldre i första gruppen med anhöriganställda har hunnit avlida idag. Frågan är om den nya generationen äldre invandrare skulle kunna få sina behov tillgodosedda genom dagens utvecklade hemtjänst. Detta för att undvika att t ex barnbarnen hindras från att komma ut i samhället och istället tvingas stanna kvar hemma för att sköta om sina mor- och farföräldrar. Dana Hajkos studie som presenteras ovan utgår enbart från gruppen invandrare med anhöriganställningar, men man får inte glömma bort att det förekommer anhöriganställningar även utanför denna grupp. Det finns dock väldigt få studier inom området varför socialkontoret valde att använda sig av denna studie.