Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Relevanta dokument
Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Författare Ascard J. Utgivningsår 2010

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Spridning av gödsel i ekologisk odling

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Tillverkning, hantering och marknadsföring av produktionshjälpmedel

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Slamspridning på åkermark

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Novarbos ekologiska gödselmedel

Sammanfattning. Inledning

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Ecolan Agra ORGANIC

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Ekologisk produktion lantbruk

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Slamspridning på Åkermark

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Författare Winter C. Utgivningsår 2009

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Slamspridning på åkermark

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Söderåsens Bioenergi AB

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

1986L0278 SV

Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Att sätta värde på kvalitet

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Gödselmedel för ekologisk odling

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Radmyllning och kombisådd av flytande gödselmedel i ekologisk spannmålsodling

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Jordbruksinformation Starta eko Frukt

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) A. OBLIGATORISKA KRAV PÅ LEVERANTÖREN

Institutionen för mark och miljö

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Växtnäring i stallgödseln

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Transkript:

Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin

Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning på ekologiska lantbruk i Sverige. Speciellt på växtodlingslantbruk utan husdjur används specialgödselmedel som ersättning för stallgödsel. Specialgödselmedel består av restprodukter från olika industrier i samhället. Det är i bra överensstämmelse med ideologin bakom det ekologiska lantbruket att få växtnäringsämnen i retur från samhället eftersom man exporterar växtnäringsämnen i form av t.ex. spannmål, kött och mjölk. Innehållet i de utvalda specialgödselmedlen framgår av tabell 1. Observera att innehållet i specialgödselmedlen inte analyseras varje år, utan efter avtal med KRAV. Förvänta inte att allt kvävet i gödselmedlen kan utnyttjas av grödorna. I försök utnyttjades första året bara 31 av det totala kväveinnehållet i Biofer och Binadan (Lindén, 2004). På Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverekt.se kommer detta dokument att finnas och uppdateras löpande. Tabell 1. Innehåll, pris och användning av utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel ordnade efter kväveinnehåll Produktnamn N-tot P K Mg S Ca Ca-pris 2004 kr/kg*** Får spridas till vall** Används mest till Biofer 11-3-0 10,9 2,7 0,5 0,2 0,9 5,9 2,37 Nej Stråsäd Biofer 8-4-3 8,1 3,8 3,4 0,2 2,1 7,9 2,79 Nej Stråsäd Biofer 7-9-0 7,6 9,5 0,4 0,3 0,2 15,4 0,96 Nej Stråsäd Binadan Blå 6-3-12 6,0 2,8 11,7? 0? 2,95 Nej Potatis/grönsaker Biofer 6-3-12 5,9 2,7 11,9 0,1 7,3 6,3 2,65 Nej Potatis/grönsaker Biofer 5-2-15 5,1 1,8 15 0,1 9,2 5,6 3,01 Nej Potatis/grönsaker Binadan Röd 5-2-4 5,0 1,8 3,8 0,64 0 3,8 2,25 Ja Vall/potatis/ grönsaker Vinass 4-0-6* 3,9 4,1 <0.1 6,5 12 0,1 2 3,5 0,4 0,40 Ja Vall, stråsäd Biofer 4-1-20 3,9 1,7 19,8 0,1 12,1 4,1 3,07 Nej Potatis/grönsaker Vinass D 3,5 0-9* 3,0 3,6 0,2 8,7 <0,1 1,6 0,2 0,40 Ja Vall, stråsäd Biofer 2-15-0 2,1 15,3 0,1 0,5 0,2 31,8 0,86 Nej Stråsäd Biofer Vall 2-1-15 2,0 0,8 15 0,39 8,9 2,4 3,16 Ja Vall Kieserit 15 20 1,99 Ja Vall/trindsäd/oljeväxter * För Vinass och Vinass D är det högsta angivna värdet för kväve det normala och det låga det lägsta uppmätta under 2003. För kalium i Vinass gäller att det låga värdet är det normala och det höga det högsta uppmätta av företaget. ** Enligt KRAVs regler är det inte tillåtet att gödsla växande slåttervall, betesvall eller grönfoder med gödselmedel baserade på kött-, blod-, ben- eller fjädermjöl. Gödseln får dock tillföras i samband med sådd/insådd förutsatt att den nedmyllas genom harvning, plöjning eller radmyllning. Om man t.ex. etablerar en vallfröblandning i havre som ska användas till grönfoder är det tillåtet att sprida alla typer av specialgödselmedel i tabell 1 innan sådd av både havren och vallfröblandningen om man brukar ner gödseln. *** Priserna i tabellen är vägledande och kommer från Binadan samt ett nyhetsbrev från länsstyrelsen i Västergötland. Det är svårt att ange realistiska priser för gödselmedlen. Dels finns det ofta kampanjerbjudande och dels kan transportkostnaden variera beroende på var i landet man bor. Dessutom kan priset variera beroende på beställningstidpunkt. Priset på Vinass varierar t.ex. mycket beroende på när man beställer det, t.ex. 0,30 kr/kg sommar, 0,40 kr/kg höst/vinter, 0,50 kr/kg vår. Fråga därför din lokala rådgivare eller försäljare. Alla gödselmedel kan levereras överallt i Sverige. I praktiken kan fraktkostnaden för t.ex. Vinass bli så stor att gödselmedlet blir ointressant i vissa delar av Sverige. 2

Binadan säljs av Binadan Svenska AB, Box 4080, 182 04 Enebyberg, tfn 08-792 21 50, fax 08-792 55 95 Vinass, Biofer och Kieserit säljs av Lantmännen, tfn 0771-111 222. Specialgödselmedel används både i vanliga lantbruksgrödor och i specialgrödor. Bilden visar en specialkonstruerad maskin som sprider Binadan till svarta vinbär. (Foto: Johan Ascard) Läs mer om specialgödselmedel KRAV. 2004. Regler för KRAV-godkänd produktion januari 2004. KRAV, Box 1940, 751 49 Uppsala. Lindén, B. 2004. Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel. Växtnäringsförsörjningen i ekologisk odling. Föredrag hållna på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin 4 mars 2004. Sandin, H. 2003. Gödselmedel för ekologisk odling. Ekologisk odling av grönsaker på friland. Jordbruksverket, 551 82 Jönköping. 3

Tungmetaller i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel innehåller ibland höga halter av tungmetaller (tabell 2). Tungmetallförekomsten kan begränsa hur stor mängd man får tillföra under en 5-årsperiod om man är KRAV-godkänd odlare (tabell 3). Man får enligt KRAV maximalt tillföra 70 av den maximalt tillåtna mängden tungmetaller i tabell 3 i form av specialgödselmedel. Man borde t.ex. teoretiskt kunna ge 2 300 kg/ha Biofer 8-4-3 per år, men maxgivan är 1 750 kg/ha per år. Detta hänger ihop med att KRAV förväntar sig en viss tillförsel av tungmetaller från andra källor foder, stallgödsel, m.m. När man köper ett specialgödselmedel får man samtidigt firmans spridningsrekommendation antingen på ett separat produktblad eller som märkning på säckarna. Av rekommendationen framgår det hur mycket man maximalt kan sprida av produkten utan att få problem med KRAVs regler om tungmetaller. Tabell 2. Tungmetaller i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel ordnade efter kväveinnehåll. Siffror i fet stil anger det för tungmetaller begränsande ämnet. Produktnamn Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) Maxgiva kg/ha och år** Biofer 11-3-0 5,00 0,04 10,00 2,90 0,05 5,00 93,00 5 300 Biofer 8-4-3 2,00 0,30 8,14 2,00 0,05 0,50 1,27 1 750 Biofer 7-9-0 3,00 <0,20 3,30 <0,20 0,02 <0,40 110,00 2 800 Binadan Blå 6-3-12 0,52 0,16 42,00 4,00 0,016 3,30 191,00 2 800 Biofer 6-3-12 2,00 0,30 5,84 1,70 0,05 0,50 0,90 1 750 Biofer 5-2-15 2,00 0,30 4,99 1,59 0,05 0,50 0,76 1 750 Binadan Röd 5-2-4 0,7 0,29 146,00 4,00 <0,01 6,00 476,00 1 100 Vinass 4-0-6 <0,45 <0,09 2,10 0,24 <0,01 6,50 <0,90 5 380 Biofer 4-1-20 2,00 0,30 3,72 1,43 0,05 0,50 0,55 1 750 Vinass D 3,5 0-9 0,16 0,05 7,50 0,30 <0,02 2,00 40 11 400 Biofer 2-15-0 4,00 <0,30 2,20 0,50 <0,60 <0,50 150,00 1 200 Biofer Vall 2-1-15 0,56 0,14 44,00 3,30 <0,02 2,50 210,00 2 350 Kieserit* * Det ställs inte krav på analys av tungmetallinnehållet av kieserit. Kieserit är ett naturligt mineral som fritt kan användas av ekologiska lantbrukare. ** Avser 70 av tungmetallmängderna i tabell 2. Siffrorna anger hur mycket man i genomsnitt kan använda per år under en femårsperiod. 4

Tabell 3. Högsta tillåtna genomsnittliga tillförsel under en 5-års period av tungmetaller med införskaffade gödselmedel, jordförbättringsmedel, bekämpningsmedel samt andra produkter vilka förr eller senare tillförs jorden (t.ex. foder). (Källa: KRAVs regler 2004, 4.2.5) Ämne g/ha och år Bly (Pb) 50 Kadmium (Cd) 0,75 Koppar (Cu) 500 Krom (Cr) 50 Kvicksilver (Hg) 1 Nickel (Ni) 50 Zink (Zn) 700 Läs mer om tungmetaller och regelverk KRAV. 2004. Regler för KRAV-godkänd produktion januari 2004. KRAV, Box 1940, 751 49 Uppsala. Sandin, H. 2003. Gödselmedel för ekologisk odling. Ekologisk odling av grönsaker på friland. Jordbruksverket, 551 82 Jönköping. 5

Spridningsteknik för utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel har inte alltid en lika jämn kvalitet som vanlig konventionell konstgödsel. Spridning med centrifugalspridare med för stor arbetsbredd kan ge en ojämn spridning. Vidare är riskerna större för driftstörningar t.ex. valvbildningar. Sprid därför inte pellets på mer än 12 m bredd och observera att maskininställningen med största sannolikhet är annorlunda i pelleterade gödselmedel jämfört med konstgödsel. I ett försök med konstgödseln Hydro N 28, Binadan Blå samt pelleterad Biofer erhölls med samma maskininställning bara ungefär halva givan för de pelleterade gödselmedlen jämfört med konstgödseln. Utmatningsprov är därför särskilt angeläget för de ekologiska gödselmedlen. Man kan också välja att köra med enbart 6 m mellan kördragen för att öka spridningsjämheten. Biofer 7-9-0 och Biofer 2-15-0 sprids nästan uteslutande av entrepenörer med rörspridare för kalk. Problemet är att komma ner i giva för att inte få ut för mycket fosfor per hektar. Det är svårt att sprida mindre än 800 1 000 kg/ha. Vinass har en sirapsliknande konsistens och måste spädas med 2 delar vatten, urin eller flytgödsel före spridning. Man bör använda en släpslangspridare eller radmyllare eftersom Vinass kan orsaka brännskador i växande gröda. Vinass kan även spridas med ogrässpruta med stora munstycken efter spädning med 2 delar vatten samt med radmyllningsspridare för flytande handelsgödsel. Tabell 4. Spridningsteknik Centrifugalspridare eller såmaskin Pellets eller granulat* Rörspridare för kalk Mjöl Släpslangspridare/radmyllare Flytande konsistens Biofer 11-3-0 Biofer 7-9-0 Vinass 4-0-6 Biofer 8-4-3 Biofer 2-15-0 Vinass D 3,5-0-9 Biofer 6-3-12 Binadan Blå 6-3-2 Biofer 5-2-15 Binadan Röd 5-2-4 Biofer 4-1-20 Biofer Vall 2-1-15 Kieserit * Biofer och Binadan är pellets, Kieserit är granulat För alla gödselmedel med organiskt bundet kväve gäller att man erhåller det bästa utbytet av växtnäringen genom radmyllning. Organiskt kväve måste mineraliseras med hjälp av mikroorganismer innan det blir tillgängligt för grödan. Mineralisering kräver fukt, syre och värme och oftast är fukten den begränsande faktorn. Gödsla därför tidigt på våren när jorden är fuktig och mylla ner gödseln. Då hinner gödseln ofta mineraliseras innan grödan når toppen av sitt kvävebehov. Ytspridning utan nedbrukning bör endast göras när regn väntas omedelbart efter spridning. De mjölformade Biofer 7-9-0 och Biofer 2-15-0 harvas ner efter spridning. Om man sprider Biofer och Binadanprodukterna på ytan och får torrt väder kan kväveeffekten bli helt obefintlig. Gödselmedlen bör också tillföras nära raderna för att gynna grödan och inte ogräsen mellan raderna. Använd gärna en kombisåmaskin! När det gäller gödselmedel där man är speciellt intresserat av kalium- eller fosforeffekt (t.ex. Biofer Vall 2-1-15) spelar radmyllning inte lika stor roll. Man har dock fortfarande behov av fukt och många grödor t.ex. majs och lök ger en högre skörd om fosfor placeras näre såraden. 6

Diskutera strategi och produktval med din säljare och rådgivare! Speciellt när det gäller fosfor kan det vara en fördel att kombinera gödsling med högt fosforinnehåll (t.ex. Biofer 7-9-0) med gödselmedel med lågt fosforinnehåll (t.ex. Binadan 5-2-4) för att uppnå en balanserad gödsling. Många specialgödselmedel är pellets som kan spridas med centrifugalspridare eller med såmaskin. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) Läs mer om spridning av gödselmedel för ekologisk odling: Lundin, G. & Algerbo, P-A. 1999. Spridningsteknik för gödselmedel i ekologisk odling. Teknik för lantbruket, nr 75, 1999. Jordbrukstekniska institutet, Box 7033, 750 07 Uppsala. Malgeryd, J. & Lundin, G. 2003. Spridning av gödsel i ekologisk odling. Ekologisk odling av grönsaker på friland. Jordbruksverket, 551 82 Jönköping. 7

Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk växtodling 2004. Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se P8:11