ISSN: 1651-2855 ISBN: 91-89050-65-7 UNGAS SYN PÅ ARBETE En fördjupning av Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie 2003 UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2004:6
Ungas syn på arbete En fördjupning av De kallar oss unga 2003
Innehåll Sammanfattning................................. 4 Inledning...................................... 5 Bakgrund...................................... 6 Empiri........................................ 6 Unga i undersökningen............................ 6 De ungas sysselsättning och utbildning................. 7 De ungas planer på utbildning....................... 7 Teori.......................................... 10 Hur attityder formas.............................. 10 Attityders funktioner.............................. 11 Varför vi arbetar................................. 12 Resultat....................................... 13 Arbetets egenskaper.............................. 13 Viktigaste egenskapen är arbetskamraterna............... 14 Värdedimensioner............................... 14 Värderingar och planer efter gymnasiet................. 17 Värderingar och planerad utbildning................... 18 Värderingar och arbetsgivare........................ 19 Värderingar och framtida arbetsgivare.................. 20 En modell över attityder och deras bakomliggande faktorer... 21 Attityder till arbete slutreflektion.................. 23 Tabellbilaga.................................... 25 Referenser..................................... 29 3
Sammanfattning Unga människor, i åldern 15-25 år, finns i allt mindre utsträckning på arbetsmarknaden då allt fler studerar allt längre (Börjeson, 2001). Under de senaste 20 åren har det skett stora förändringar i ungas utbildningsvanor i Sverige. En betydligt större andel studerar idag på högskolan innan de har fyllt 25 år. Att välja utbildning och yrke har nog aldrig varit svårare än idag. Arbetsmarknadens snabba svängningar gör att de som går en längre utbildning inte så ofta som förr är garanterade ett arbete inom området. Vårvintern 2002 svarade 2 700 unga i åldern 16 29 år på vår postenkät om attityder och värderingar till arbete. Då uppgav en större andel än vid tidigare studier, att de är utbildade inom något annat område än det de arbetar inom (Ungdomsstyrelsen, 2003). På frågan om de viktigaste egenskaperna i ett arbete svarade de flesta; trevliga arbetskamrater, en bra chef, god arbetsmiljö och intressanta arbetsuppgifter. Sedan kom egenskaper som rör framtiden i arbetet som att arbetet är omväxlande, att det finns möjlighet till personlig utveckling så väl som till löneutveckling och vidareutbildning. Det är alltså den sociala kontexten som är en viktig dimension för det stora flertalet i undersökningen och framförallt för kvinnor. Män och de med längre utbildning prioriterar i stället karriär, arbetets innehåll och hur arbetet är organiserat. Unga som är födda utomlands visar i undersökningen ett stort intresse för karriär och organisation, det vill säga hög lön, möjlighet att avancera, arbete som motsvarar utbildningen, att arbeta i team och jämn könsfördelning. Vilka dimensioner i ett arbete som man värderar varierar även med vilken utbildning man planerar. Unga som har föräldrar med längre utbildningar visar en större tilltro, en det-fixar-siginställning, jämfört med unga med föräldrar som har kort utbildning, de värderar i högre grad trygghet. De skillnader som finns inom ungdomsgruppen är större än skillnaden mellan unga och äldre. De viktigaste faktorerna för vilka egenskaper i ett arbete man värderar är ålder, kön och etnicitet. Resultaten i undersökningen leder till två frågor: Ser arbetsmarknaden ut som den gör för att olika grupper värderar samma egenskaper olika? Eller värderar olika grupper samma egenskaper olika för att arbetsmarknaden ser ut som den gör? 4
Inledning I skriften De kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen, 2003) presenteras för första gången den attityd- och värderingsundersökning som Ungdomsstyrelsen genomförde 2002. Undersökningen har även genomförts åren 1993 och 1997. Den har varje gång genomförts som en postenkät till cirka 5 000 individer i åldern 16 29 år och till en kontrollgrupp med cirka 1 000 individer i åldern 35 74 år. I skriften beskrivs hur ungas syn på bland annat fritid, hälsa, utbildning, framtidstro och arbete har förändrats över tid, samt hur ungas attityder förhåller sig till andra åldersgruppers. Ett deskriptivt kapitel belyser ungas syn på arbete (kapitel 6) och i ett annat kapitel ger fil.dr Jan Carle vid Sociologiska institutionen på Göteborgs universitet ger sin reflektion på attityder till arbetslivet i olika generationer. I kapitel 6 får vi bland annat veta att för de unga i undersökningen är fast arbete och en aktiv fritid viktigt att ha uppnått vid 35 års ålder. I jämförelse med de tidigare undersökningarna har fast anställning minskat i vikt medan vikten av fritid har ökat. För fem år sedan var det de yngsta i undersökningen, de som är mellan 16 och 19 år, som i högst grad angav att det var viktigt med fast arbete vid 35 års ålder. I undersökningen 2002 var det åldersgruppen 25 29 år som i högst grad angav att det var viktigt. I undersökningen 2002 framkom också att en minskad andel av de unga ansåg att de hade ett arbete som motsvarade deras utbildning, i stället angav en ökad andel att de hade en annan utbildning. Sextio procent angav att deras arbete är personligt tillfredsställande, 40 procent angav att det är ett jobb som alla andra och att förtjänsten är det enda som betyder något. Denna fördelning har varit förhållandevis jämn de senaste tio åren (De kallar oss unga s. 56ff.). Att arbetet medför en bra gemenskap och trevliga arbetskamrater är den egenskap som under de tio år undersökningen genomförts har legat i topp. Betydelsen av trevliga arbetskamrater är viktigare för de yngre (16 29 år) i undersökningen. Betydelsen av arbetsmiljö och att arbetsuppgifterna är intressanta och omväxlande blir viktigare ju äldre man blir (Ibid. s. 83). Men det är inte endast ålder som påverkar vad människor ser som viktiga egenskaper i ett arbete. Kön, etnicitet, social klass, utbildningsbakgrund, yrkesstatus, arbetsförhållanden och familjeförhållanden är olika bakomliggande faktorer som anses kunna påverka attityder till arbetet enligt Jan Carle. I De kallar oss unga analyserar han datamaterialet och ser följande: Kanske avspeglar attityder till arbete, i större utsträckning än vad man kanske föreställer sig, de arbetsförhållanden som råder i arbetslivet för de personer som ger uttryck för attityderna, snarare än vissa mer abstrakta och djupliggande värdemönster. (De kallar oss unga, s. 97) I denna skrift belyser vi ungas attityder till och värderingar av arbete utifrån olika faktorer som kön, tidigare erfarenheter, vilken arbetsgivare man har, utbildningsnivå och vilka planer man har för framtiden. 5
Bakgrund Värderingsundersökningar görs ofta regelbundet för att mäta hur människors attityder inom ett visst område förändras. I dessa svarar ett antal individer på vad de ser som viktiga egenskaper i ett arbete. Är det lönen, arbetsuppgifterna eller den sociala gemenskapen som spelar störst roll för att ett arbete ska vara intressant? Ofta ställs frågor om värderingar och attityder till unga då de ses som bärare av nya värden som kan komma att förändra samhället. Attityder till arbete undersöks ofta utifrån livscykel, åldersgrupp eller generation och grundas på tre hypoteser (Ungdomsstyrelsen, 2003). 1) Det finns ständigt en attitydskillnad mellan unga och äldre, oavsett när vi gör en mätning. Ett slags konstant förändringsprocess genom livets olika faser. 2) Olika åldersgrupper har olika föreställningar om och mål med arbetet. 3) Om de två första hypoteserna är sanna borde olika generationer ha olika attityder och differensen mellan olika generationer borde vara konstant. Detta är den slutsats som ligger bakom att just unga tillfrågas om sina attityder. I denna fördjupning håller vi oss till dem som är i åldern 16 29 år. Detta är en mycket heterogen grupp. Men trots detta tillhör de så att säga samma generation, om än i olika faser i livet. Så vi diskuterar inte förändringar över tid och inte heller skillnaden mellan olika generationer utan just livsfaser. Den här fördjupningen blir en beskrivning av hur synen på arbete skiljer sig åt mellan unga idag. Bland dem som svarade på enkäten finns både de som fortfarande studerar och de som arbetar och alla har de olika erfarenheter av arbetslivet. Empiri Unga i undersökningen En postenkät skickades under våren 2002 till ett slumpmässigt urval av 5 000 unga i åldern 16 29 år i Sverige och 2 700 unga svarade. Det innebär att 60 procent svarade på enkäten. Tio procent av bortfallet kan förklaras av dödsfall, emigration eller felaktig adress. Övriga har valt att inte svara och har inte heller meddelat varför. Bland dem som svarat finns unga från alla delar av Sverige, unga som är födda utomlands och unga med olika utbildningsnivå. Materialet kommer här inte att användas som underlag för slutsatser om ungdomspopulationen i sin helhet utan gäller endast de som har svarat i undersökningen. Materialet presenteras i åldersgrupperna 16 19 år, 20 24 år och 25 29 år. Hur många som ingår i de olika åldersgrupperna presenteras i tabellen nedan. Tabell 1. Antalet individer i de olika åldersgrupperna i undersökningen, 2002. Ålder Antal 16 19 år 693 20 24 år 991 25 29 år 1 084 Totalt 2 768 Här följer en kort beskrivning av de unga som har deltagit i undersökningen. Tabeller med frekvenser och andelar finns i tabellbilagan (tabell 1 till 9). 6
De ungas sysselsättning och utbildning Vad de unga gör varierar stort mellan de som är 16 år och de som är 29 år. Andelen som studerar är stor bland de yngsta, över 90 procent av dem i åldersgruppen 16 19 år studerar på gymnasiet medan 40 procent av 20 24-åringarna och 15 procent av 25 29- åringarna studerar på högskola eller universitet. Nästan 50 procent i åldersgruppen 20 24 år arbetar och nära 70 procent i åldersgruppen 25 29 år. Bland de yngsta arbetar 5 procent. De som är utanför arbetsmarknaden, mindre än 10 procent i samtliga åldersgrupper, är föräldralediga, pensionerade, sjukskrivna, gör värnplikt med mera. De unga vuxna i undersökningen har förhållandevis stor erfarenhet av arbetslöshet, 60 procent har dock aldrig varit arbetslösa. Tjugofem procent har varit arbetslösa under en period, 10 procent under flera kortare perioder och 5 procent har varit eller är långtidsarbetslösa. Bland unga utrikes födda män finns en större andel med erfarenhet av arbetslöshet, 60 procent, än i den svenskfödda gruppen, 40 procent. Skillnaden är större än vad som kan genereras av slumpen och beror inte heller på olikheter i utbildningsnivå för det finns inga. Det finns inte någon sådan skillnad i erfarenhet av arbetslöshet bland unga kvinnor som är födda i Sverige i jämförelse med dem som är födda utomlands. En större andel kvinnor än män studerar och en större andel män arbetar. En större andel män än kvinnor är arbetslösa. Bland dem som är utanför arbetsmarknaden är skillnaden framförallt att fler kvinnor är föräldralediga. En större andel unga kvinnor än unga män har en statlig eller kommunal arbetsgivare medan en större andel unga män än unga kvinnor har en privat arbetsgivare. Dessa skillnader mellan könen ökar med stigande ålder. Det finns även variationer i ungdomsgruppen beroende på i vilken typ av kommun man lever i. De mellan 16 och 29 år som lever i en mindre kommun går antingen på gymnasiet eller arbetar. Det är en mindre andel som studerar på högskola. Tjugo procent av de unga i undersökningen som bor i mindre kommuner har högskoleutbildning. De som bor i större kommuner och i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm studerar i högre grad och en mindre andel arbetar. Femtio procent av de unga i undersökningen som bor i större kommuner och storstäder har högskoleutbildning. Det finns som sagt ingen skillnad i utbildningsnivå i undersökningen mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Däremot bor de utrikes födda oftare i storstadsområden, 50 procent jämfört med 35 procent bland unga födda i Sverige. De ungas planer på utbildning Det har skett stora förändringar i ungas utbildningsvanor i Sverige de senaste 20 åren. En betydligt större andel påbörjar idag studier på högskolan innan de har fyllt 25 år. Att välja utbildning och yrke har nog aldrig varit svårare än idag. Arbetsmarknadens snabba svängningar gör att en längre utbildning inte lika ofta som förr garanterar ett arbete inom området. Vi ser i vår undersökning att en större andel idag, än vid tidigare studier, uppger att de är utbildade inom ett annat område än det de arbetar inom (Ungdomsstyrelsen, 2003). Sedan länge har det varit känt att utbildningsnivå tenderar att gå i arv. Bland unga med föräldrar som är arbetare har 20 procent valt att påbörja en längre utbildning (Högskoleverket, 2002). Fyrtio procent av de unga med arbetarbakgrund i undersökningen säger dock att de planerar en längre utbildning. Sjuttio procent av de unga med akademikerföräldrar planerar en längre utbildning och motsvarande andel bland unga som är födda utomlands är lika stor. Andelen som verkligen påbörjar högskolestudier i dessa grupper är dock högre för unga med akademikerföräldrar och 7
lägre bland unga som är födda utomlands (Högskoleverket, 2002). I undersökningen finns även en fråga som riktar sig till dem som är 16 19 år om vad de tror att de kommer att göra de närmaste tre åren efter gymnasiet (se tabell 2). Högskolestudier kommer först tätt följt av att resa utomlands ett eller några år. Var tredje tror att de kommer att arbeta efter gymnasiet. En större andel kvinnor än män tror att de kommer att resa och studera. En större andel män tror att de kommer att arbeta och en större andel utrikes födda än svenskfödda tror att de kommer att studera eller bilda familj. Tabell 2. Andel unga, 16 19 år, som svarat att de kommer att göra något av följande alternativ de närmaste tre åren, 16-19 år, 2002, procent, n=584 Vad tror du att du huvudsakligen kommer att göra de närmaste tre åren efter gymnasiet? Procent Studera vidare minst tre år på universitet eller högskola 47 Åka utomlands ett eller några år 43 Pröva på olika arbeten under några år, oavsett yrke 34 Söka ett arbete att satsa på för framtiden 30 Söka ett arbete som kan ge praktik och underlätta vidare studier 25 Studera vidare på enstaka högskolekurs eller annan utbildning 19 Skaffa familj och barn 8 Kommentar: det fanns möjlighet att svara på flera alternativ varför summan blir mer än 100 procent. Diagram 1 visar hur intresset för att arbeta skiljer sig åt mellan könen och unga med olika bakgrundsvariabler. Merparten av de yngsta i undersökningen svarar att de planerar att studera eller resa utomlands efter gymnasiet. De som svarar att de tror att de kommer att resa utomlands svarar oftare att de tror att de kommer att pröva på olika yrken måhända ska de arbeta utomlands, eller innan de åker, för att få ihop pengar till resan. De som svarar att de ska studera efter gymnasiet tror däremot oftare att de inte kommer att arbeta. De som tror att de ska bilda familj svarar oftare än övriga att de kommer att söka ett arbete att satsa på. Bland dem som vill resa eller studera finns en större andel med föräldrar som har en längre utbildning än bland dem som vill börja arbeta eller skaffa familj och barn. Redan i åldern 16 19 år är det således tydligt att det finns olika incitament för att arbeta; för sin personliga utveckling, för lönen eller för att ha en trygg familjesituation. 8
Mindre kommun Storstad Söka ett arbete som kan ge praktik och underlätta vidare studier Pröva på olika arbeten under några år, oavsett yrke Söka ett arbete att satsa på för framtiden Fadern grundskola Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Diagram 1 Andel i olika grupper unga, 16 19 år, som tror att de kommer att arbeta efter gymnasiet, 2002, procent, n=584. Nu kommer en presentation av de teorier som finns om attityder och värderingar, hur de uppkommer och vilka funktioner de har. Det är troligt att attityder till arbete har olika funktioner för individen beroende på om individen till exempel arbetar eller är arbetslös. 9
Teori Hur attityder formas Med attityder till arbete menas här olika individers värdering av vad som är viktiga egenskaper i ett arbete. Attityder och värderingar formas i den socialiseringsprocess som börjar i spädbarnsåldern och sedan pågår hela livet. Den primära socialisationen äger rum under barnaåren, i första hand inom familjen (Mead, 1972), medan den sekundära socialisationen pågår under ungdomen och senare även i det vuxna livet. Förutom familjen är det den övriga sociala kontexten; skolan, kamratgruppen och yrkeslivet men även medierna som påverkar etableringen och förändringar av attityder. Till detta kommer uppväxtvillkor som geografisk (urban-rural) och positionell tillhörighet och klassbakgrund (Giddens, 1994; Eriksson, 1999; Ålund, 1985). På samma sätt påverkar könet socialisationen. Forskning visar att från den stund ett barn föds behandlas det i enlighet med sitt kön. Könsidentiteten grundläggs således tidigt och ingår som en del i individens identitet (Holter, 1970; Ve, 1999; Soidre, 2002). Även föreställningar om arbete, om olika yrken och om yrkesval grundläggs tidigt (Wernersson, 1983). Det förhållningssätt, det vill säga de attityder och värderingar, som etableras när man är ung blir en referensram för de kriterier man sedan kommer att ha för vad som är önskvärt och eftersträvansvärt i arbetslivet, kriterier som i sin tur vägleder de ungas handlingar (Hagström, 1999). Det finns dock begränsningar och hinder. Oavsett om du är ung, gammal, kvinna, man, född i Sverige eller född utomlands möter du etablerade normer och föreställningar i samhället (Soidre, 2002; Höglund, 2002). Historiskt sett har arbetslivets hierarkier konstruerats utifrån arbetsuppgifter som kan definieras efter kön och etnisk bakgrund, vilket dels tar sig uttryck i en yrkessegregering, dels i en rangordning på arbetsplatserna (De los Reyes & Wingborg, 2002). Kvinnor och män finns i olika branscher och i olika yrken. Män har oftare högre lön och oftare ledande positioner i arbetslivet än kvinnor. Kvinnor tenderar därmed att vara underordnade män (Soidre, 2002). Det är kvinnor som dominerar inom vård, skola och omsorg samt på mellan- och lägre nivåer i olika typer av administrativ verksamhet. Män finns främst inom områden som teknik, tillverkning och byggande samt transport. En högre andel utrikes födda än svenskfödda finns i arbetarklasspositioner och utgör en genomsnittligt högre andel av de förvärvsarbetande inom en rad industrier och en rad service-, vård-, och omsorgsverksamheter (Höglund, 2002). De utrikes födda kvinnorna finns i stort inom samma branscher och på samma nivåer som svenskfödda kvinnor, det finns dock en något större andel inom hotell- och restaurangbranschen samt inom industrin och detaljhandeln. De utrikes födda männen kännetecknas av en etniskt segregerad arbetsmarknad, företrädesvis finns de inom industriarbete textil, gummi, el och optik, metallindustri, transportmedelsindustri och livsmedelsindustri men även inom service, hotell- och restaurangbranschen samt inom detaljhandeln (Höglund, 2002). Utrikes födda har oftare än svenskfödda tillfälliga anställningar, 25 procent har det jämfört med 15 procent svenskfödda. Utrikes födda arbetar oftare deltid och är oftare arbetslösa än svenskfödda (Integrationsverket, 2003). Det finns också tydliga indikationer på att utrikes födda står utanför de interna arbetsmarknaderna när det gäller vidareutbildning och karriär. Utrikes födda fastnar på låga positioner och hos en arbetsgivare. Svenskfödda byter arbetsgivare eller hamnar på nya positioner högre upp i organisationen (Schierup & Paulson, 1994). Unga människor finns i allt mindre utsträckning på arbetsmarknaden då allt fler studerar allt längre. År 1987 var 75 procent av Sveriges 21-åringar etablerade på 10
arbetsmarknaden. År 2000 uppnåddes samma sysselsättningsgrad först hos 26-åringarna. Unga har dessutom ofta osäkra anställningar eller deltid, detta gäller framförallt unga kvinnor (Börjeson, 2001). Ungas etablering på arbetsmarknaden kan beskrivas som en jojo. En allt större andel unga rör sig, frivilligt eller ofrivilligt, mellan arbete, arbetslöshet och studier (Walther ed., opubl.). Möjligheterna till utveckling och karriär inom arbetslivet påverkar de anställdas inställning till och engagemang för arbetet (Moss Kanter, 1977). Forskning har visat att de värderingar som individen har innan etableringen i arbetslivet kan förändras under den första tiden man har ett nytt arbete (Hagström, 2000 & 2001). I Hagströms studier där unga ingenjörer och sjuksköterskor följts under både studietiden och en bit in i arbetslivet framkommer att de motiv som fanns under studietiden förändrades efter sex månader i verkligheten. Dels handlar det om att det inom organisationer finns en förväntning på individen att ha en viss roll, att individen ska utföra arbetsuppgifterna och bete sig på ett acceptabelt sätt. Om individen identifierar sig med organisationens ordning och normer, kan individen göra normerna och värderingarna till sina. Dels handlar det om att individen skapar sig en uppfattning om vad som är möjligt och omöjligt i arbetssituationen, det vill säga individen anpassar sina ambitioner och förväntningar efter vad som är realistiskt vilket får effekt på hans eller hennes värderingar och attityder. Attityder och värderingar förändras även om man avancerar eller på annat sätt får en förändrad position inom organisationen. Till exempel ökar lojaliteten mot arbetsgivaren vid en befordran (Berglund, 2001). Attityders funktioner Vad säger oss olika attityder, och vad har de för funktioner? I den beteendevetenskapliga och socialpsykologiska litteraturen finns fyra funktioner beskrivna (Lyons, 1995; som utgår från Katz, 1960; se även Hogg och Vaughan, 1998; Stahlberg & Frey, 1996; Ungdomsstyrelsen, 2003): Kunskapsfunktionen som hjälper oss att förstå den verklighet vi lever i genom att strukturera all information vi möter i vardagslivet. Nyttofunktionen som hjälper oss att nå uppställda mål och som underlättar detta genom att vi orienterar oss och vårt handlande mot det som vi har positiva attityder till och undviker det vi har negativa attityder till. Värdefunktionen som förstärker vår egen självbild och den bild andra får av oss när vi ger uttryck för de värderingar vi har gentemot andra människor och sociala företeelser. Försvarsfunktionen som innebär att vi kan inta olika attityder i syfte att dölja och försvara oss mot situationer och företeelser som vi till exempel uppfattar som obehagliga eller pinsamma. Attityderna används dels för att förstå verkligheten, dels är de intentionella och styr vårt handlande eller snarare riktar det åt ett särskilt håll. Attityder är också markörer riktade till andra för att definiera oss som individer eller att vi tillhör en viss grupp. De kan också användas för att dölja eller försvara oss (Ungdomsstyrelsen, 2003). I stort sett talar all forskning om arbetsliv och arbetsmarknad i Sverige om lönearbetet som norm. En hedervärd person arbetar och gör rätt för sig. Den betydelse som arbetet har är en del av vår önskan att leva upp till normer och ideal i vårt samhälle. Arbetslöshet upplevs som mindre hedervärt och rent ut sagt skamligt (Rantakiesu, 11
Starrin & Hagquist, 1996). Arbetet innebär inte bara en inkomst utan ger dessutom status och identitet samtidigt som det innebär tillhörighet i ett kollektiv (Jahoda, 1982). Inom organisationssociologin och emotionssociologin har forskarna tittat närmare på vad som sker med en människa som är arbetslös eller på annat sätt marginaliserad på arbetsmarknaden. Forskarna har tittat på vilka olika strategier individer använder för att hantera marginalisering och underordning. Bland annat har de undersökt följdverkningar för arbetslösa ungdomar (Rantakeisu, Starrin & Hagquist, 1996). De strategier som individer använder för att hantera stressiga situationer kallas med ett psykologiskt begrepp för copingstrategier eller handlingsstrategier. Individen ses inte som ett offer utan som en aktör som handlar och hanterar en stressig situation. Utifrån det perspektivet kan handlingar och strategier, som i vissa fall kategoriseras som misslyckade, i ett enskilt fall bli lyckade då de för denne individ underlättar livssituationen och minskar känslan av marginalisering och stress eller skam. Individens resurser och mobiliseringsmöjligheter påverkar sannolikheten att en strategi är gynnsam (Furlong, Cartmel, Biggart, Sweeting, & West, 2003). Varför vi arbetar Kopplat till attityder och handlingsstrategier finns en arbetsorientering eller ett incitament till arbete, det vill säga varför du eller jag arbetar eller vill arbeta, syftet med arbetet för individen. Inglehart (1977, 1990 & 1997) nämner två; materialistisk inställning respektive postmaterialistisk inställning. Berglund (2001) nämner fyra: Materiell orientering; poängterar vikten av hög inkomst och karriärmöjligheter, status och anseende. Instrumentell orientering; arbetet är ett verktyg för att tjäna pengar, oavsett om det är för att ha råd att bo och ha familj, för att vara ekonomiskt självständig eller för att bli rik. Altruistisk orientering; betonar vikten av sociala och kommunikativa egenskaper som bra arbetskamrater, bra arbetsklimat, att arbeta med människor, trygg anställning, lite eller ingen stress, att arbetet är nyttigt för andra etcetera. Individualistisk orientering; en expressiv inställning som betonar personlig utveckling, självförverkligande, intressant och utmanande arbete, möjligheter till egna initiativ, kreativitet, eller en uttalad önskan om ett specifikt yrke eller profession. I ett internationellt komparativt projekt (YOYO-projektet) om ungas etablering på arbetsmarknaden framkommer ytterligare en orientering hos unga som lever i miljöer där möjligheterna att etablera sig är näst intill obefintliga, och bland unga som har mycket negativa erfarenheter från utbildning och arbetsliv (Walther ed.,opubl.): En anti-arbete-orientering; en arbetsorientering som består i att inte orientera sig mot arbete, utan att i stället vända sig från arbete som norm. De olika orienteringarna har som synes olika funktioner för att individen ska kunna svara mot normen i det svenska samhället arbete. Strax ska vi titta närmare på vilka olika egenskaper som unga tycker är viktiga i ett arbete och hur de skiljer sig mellan de som tror att de kommer att studera och de som tror att de kommer att arbeta efter gymnasiet. Vi ska också se om det finns skillnader beroende på vilken arbetsgivare man har eller skulle kunna tänka sig att arbeta för. 12
Resultat Arbetets egenskaper Vi bad unga i undersökningen ange hur viktiga de ansåg 18 olika egenskaper kopplade till arbete vara för dem för att ett arbete skulle vara intressant. De fick svara på en skala från 1 = inte alls viktigt till 7 = mycket viktigt. Trevliga arbetskamrater, en bra chef, god arbetsmiljö och intressanta arbetsuppgifter tycker över 90 procent unga i åldern 16 29 år är viktiga egenskaper i ett arbete. Sedan kommer egenskaper som rör framtiden i arbetet som att arbetet är omväxlande, att det finns möjlighet till personlig utveckling så väl som till löneutveckling och vidareutbildning. Att anställningen är fast kommer först på 12:e plats av 18 egenskaper, men 65 70 procent (beroende på åldersgrupp) svarar att det är viktigt med fast anställning. Andelen som har svarat att egenskaper är oviktiga är mycket låg. Det medför också att medelvärdena blir höga, vilket vi kommer att se senare. Tabell 3 Andelen i procent som svarade att följande attityder är viktiga i ett arbete, värde 5 7 på en 7-gradig skala, från 1=inte alls viktigt till 7=mycket viktigt, 16 29 år, 2002, procent, n=2 768 Hur viktiga är följande egenskaper i ett arbete för att du ska vara intresserad? Man Kvinna 16 19 år 20 24 25 29 år år 16-29 år Fast anställning 72 66 64 68 72 68 Hemorten 51 59 48 51 63 55 Hem, barn och fritid 66 74 63 67 78 71 Teamarbete 40 44 36 41 46 42 Trevliga arbetskamrater 91 94 92 93 93 93 Bra chef/ledning 91 94 91 91 95 93 Stämmer med utbildning 48 57 60 50 51 53 Internationella kontakter, resor 36 39 46 38 32 37 Intressanta arbetsuppgifter 89 93 89 90 93 92 Ansvarsfulla uppgifter 70 80 64 77 80 76 Omväxlande arbetsuppgifter 84 90 83 88 89 88 Utbildning och utveckling i yrket 79 84 77 83 84 82 Personlig utveckling 82 90 80 88 88 87 Karriär, bli chef 56 49 62 55 46 52 Bra lön, löneutveckling 87 85 91 85 85 86 God arbetsmiljö 90 95 93 93 93 93 Jämn könsfördelning 42 50 59 46 40 46 Viktigt för andra 70 83 74 76 79 78 13
Viktigaste egenskapen är arbetskamraterna Individens bakgrund, utbildning, kön och ålder, spelar en stor roll för vilka egenskaper individen ser som viktiga i ett arbete. Men också det sammanhang som individen lever i spelar en stor roll, till exempel om man har barn, vilken typ av boende man har eller var i Sverige man bor. Betydelsen av fast anställning accentueras när man blir äldre och när försörjningsbördan ökar. Det blir då också viktigare att arbetet går att kombinera med familj och är nära bostadsorten. Att vara ung och singel och ha en längre utbildning och bo i storstaden innebär att anställningstrygghet är mindre viktigt, i stället ökar vikten av karriär, internationella kontakter och personlig och professionell utveckling. Unga med erfarenhet av arbetslöshet menar däremot att anställningstrygghet och att arbetet är på hemorten är viktiga egenskaper, och i stort sett samtliga andra egenskaper är mindre viktiga för dem (Carle, 2003). Trevliga arbetskamrater är den viktigaste egenskapen för alla unga i undersökningen. Annars varierar vilka egenskaper man tycker är viktiga mellan könen utifrån var man är född, var man bor, hur gammal man är med mera (Ungdomsstyrelsen, 2003); Fast anställning, bra löneutveckling, att arbetet stämmer överens med utbildningen och att det finns möjlighet att göra karriär, är egenskaper som unga födda utomlands anger som mycket viktiga i högre grad än unga födda i Sverige. Fast arbete och möjlighet till karriär eller att bli chef är de egenskaper som en större andel män än kvinnor anger är viktiga. Att arbetet är viktigt för andra är mer viktigt för kvinnor än för män och den egenskap där differensen mellan könen är störst. De som är födda utomlands och även unga i storstad tycker att internationella kontakter och att det finns möjlighet att göra karriär är viktigare än unga födda i Sverige eller unga som bor i mindre kommuner eller i glesbygd. Unga som har en far med akademisk utbildning tycker i större utsträckning att karriärmöjligheter och internationella kontakter är viktiga än unga med en far med kortare utbildning. 1 Unga med akademikerföräldrar har en större tilltro till att det fixar sig medan unga med arbetarbakgrund värderar trygghet i högre grad. Vad de unga värderar synes variera med deras kunskaper om arbetsmarknadens möjligheter. Värdedimensioner Vid en faktoranalys framträder fem stycken lätt urskiljbara faktorer. Faktorerna består av de egenskaper som grupperar ihop sig, det vill säga om en individ svarar höga värden på en av egenskaperna i faktorn, tenderar han eller hon också att svara höga värden på resterande egenskaper i faktorn. Dessa faktorer har drag både åt de motiv till arbete bland unga som nämnts tidigare (Walther ed. opubl.) och de olika arbetsorienteringar som Berglund (2001) finner hos yrkesverksamma och som också har nämnts tidigare. Detta beror på att vissa av respondenterna saknar eller har ringa erfarenhet av arbete, medan andra har arbetat mer eller mindre länge. Det innebär att somliga svarar utifrån 1 Som variabel för utbildningsbakgrund används faderns utbildningsnivå. Det hade gått lika bra att använda moderns, eller en sammanslagning av de båda, om det inte vore för att fler har svarat att de inte vet vilken utbildningsnivå deras mor har, vilket hade inneburit att bortfallet blivit större. 14
vilken typ av arbete de ser som idealt. Andra kanske mer utifrån hur de har det i det yrke de är verksamma inom just nu, och vad de anser saknas där. Faktorerna kan beskrivas enligt följande (för faktorladdningar och eigenvalue se tabell 10 och 11 i bilagan): Arbetet Ger uttryck för åsikter kring betydelsen av intressanta arbetsuppgifter, möjligheten till personlig utveckling, omväxlande arbetsuppgifter, ansvarsfulla arbetsuppgifter, goda möjligheter till utbildning och utveckling i arbetet samt att man bidrar till något som är viktigt för andra. Kan sägas tillhöra den individualistiska inställningen men är också en altruistisk inställning. Kamrater Ger uttryck för åsikter kring betydelsen av trevliga arbetskamrater, bra chef/ledning, samt god arbetsmiljö. Kan närmast betecknas som en socialt kommunikativ inställning. Trygghet Ger uttryck för åsikter om att arbetet ska vara på hemorten, om fast anställning och betydelsen av att kunna kombinera arbete med hem, fritid och barn. Speglar tydligt en instrumentell inställning. Karriär Ger uttryck för vikten av att kunna göra karriär, att ha en bra lön och löneutveckling samt att kunna knyta internationella kontakter. Karriärdimensionen speglar tydligt en materiell inställning. Organisation Ger uttryck för vikten av att arbete sker i team, att det är en jämn könsfördelning på arbetsplatsen samt att arbetet stämmer överens med utbildningen. Organisation är en kombination av en individualistisk och en social/kommunikativ inställning (Ungdomsstyrelsen, 2003). Av dessa åsiktsdimensioner görs nya variabler genom så kallade summativa index. 2 De gamla variablerna slås ihop till nya variabler. Dessa har värden mellan 1 och 7 där 1 står för inte alls viktigt och 7 för mycket viktigt. Tabell 4. Viktiga egenskaper i ett arbete, dimensioner, särredovisat för kön, medelvärde. I fallande skala enligt totalvärdena, 16 29 år, 2002, n=2 713 Värdedimension/ kön Man Kvinna Total Kamrater 6,1 6,3 6,2 Arbetet 5,5 5,9 5,7 Trygghet 4,9 5,1 5,0 Karriär 4,7 4,7 4,7 Organisation 4,1 4,4 4,3 Kvinnorna i undersökningen har högre medelvärde än männen på alla dimensioner utom Karriär. Det finns också tydliga skillnader mellan de olika åldersgrupperna i samtliga dimensioner utom den sociala, det vill säga Kamrater (se diagram 2). Dimensionerna Arbetet och Trygghet är viktigare bland de något äldre, Karriär och Organisation är viktigare bland de något yngre. 2 Summan av värdet för respektive egenskap dividerat med antalet egenskaper inom faktorn. Vilket leder till ett värde mellan 1 och 7. 15
Medelvärdena hos faktorerna blir höga då väldigt få svarar låga värden på skalan, det är alltså få som anser att någon egenskap är mindre viktig. Medelvärdet för dimensionen Organisation ligger relativt nära 4,0 vilket är ett varken viktigt eller oviktigt betyg på en 7- gradig skala. 6,5 6 5,5 5 4,5 4 Kamrater Arbetet Trygghet Karriär Organisation 3,5 3 16 19 år 20 24 år 25 29 år Diagram 2. Åldersgrupper och medelvärde, värdedimension, 16 29 år, 2002, n=2 713. I tabell 5 ser vi att unga födda utomlands i undersökningen värderar Karriär och Organisation mer än unga födda i Sverige. I övrigt finns det inga signifikanta skillnader. Tabell 5. Medelvärde på värdedimensioner för unga födda utrikes respektive i Sverige, 16-29 år, 2002, n=2 713 Värdedimension / utrikes födda & Född i svenskfödda Sverige Född utomlands Total Trygghet 5,0 5,2 5,0 Organisation 4,2 4, 5* 4,3 Kamrater 6,2 6,2 6,2 Karriär 4,7 5, 2* 4,7 Arbetet 5,7 5,8 5,7 *signifikant skillnad mellan utrikes födda och svenskfödda på 0.001-nivån. 16
Om vi jämför vad som är viktigast i ett arbete utifrån sysselsättning finner vi följande fördelning, tabell 6: Tabell 6. Sysselsättning och värdedimension, medelvärde, 16-29 år, 2002, n=2 713 Värdedimension /sysselsättning Arbetet Kamrater Trygghet Karriär Organisation Arbetar 5,8 6,2 5,2 4,5 4,1 Studerar 5,8 6,2 4,7* 5,0* 4,5* Arbetslös/åtgärd 5,4* 6,2 5,2 4,6 4,0 Total 5,7 6,2 5,0 4,7 4,2 *Signifikanta skillnader på 0.001-nivån. Det är tydligt är att Trygghet är mindre viktigt för dem som studerar. Vikten av Trygghet minskar också med längre utbildning. De som är arbetslösa lägger minst vikt vid dimensionen Arbetet som fångar vikten av arbetets innehåll, till exempel att det är intressant, omväxlande och utvecklande. Värderingar och planer efter gymnasiet För de flesta av Sveriges unga är tiden till och med gymnasiet utstakad. Åtta av tio unga i Sverige går i gymnasiet. Vad de ska göra efter gymnasieutbildningen är dock inte på samma sätt självklart. Det har idag blivit vanligt att unga väljer att resa och se sig om i världen. I undersökningen framkommer att det stora flertalet har varit utomlands ett flertal gånger utan sina föräldrar, en tredjedel mer än sex gånger. När man reser är det vanligast med semester, men en av två har arbetat eller studerat utomlands, och en av tio har varit med i ett ungdomsutbyte eller åkt som volontär. De planer som de yngsta i undersökningen, 16 19-åringarna, har efter gymnasiet varierar med vilka värdedimensioner som de anser är viktiga med ett vid det här laget känt undantag, viktigast för alla är dimensionen Kamrater. Trygghetsdimensionen; att arbetet ska vara på hemorten, fast anställning och betydelsen av att kunna kombinera arbete med hem, fritid och barn, är viktigast för dem som ska söka ett arbete att satsa på. För dem som ska studera vidare eller resa utomlands är istället värdedimensionen Karriär viktigare än Trygghetsdimensionen. För de som söker ett arbete som kan ge praktik inför kommande studier är dimensionen Arbetet viktigare än för andra. De som planerar att skaffa familj och barn toppar listan på dem som anser att dimensionen Kamrater är viktig, men även Trygghet och Organisation är viktiga för dem. Som tidigare nämnts vill en större andel kvinnor än män resa utomlands. En större andel män prioriterar att söka ett arbete att satsa på. Medelvärdena för de olika värdedimensionerna visar störst differens mellan de som vill resa utomlands och de som vill skaffa familj. 17
Tabell 7. Planer för framtiden och medelvärde för värdedimension, 16 19 år, 2002, n=653. Värdedimensioner/planer för Arbetet Kamrater Trygghet Karriär framtiden Söka ett arbete att satsa på för framtiden Pröva på olika arbeten under några år, oavsett yrke Söka ett arbete som kan ge praktik och underlätta vidare studier Studera vidare minst tre år på universitet eller högskola 5,4 6,3 5,0* 5,0* 4,6 5,5 6,2 4,7 4,9 4,4 5,7* 6,2 4,8 5,1 4,6 5,7* 6,3 4,7* 5,2* 4,4 Åka utomlands ett eller några år 5,7* 6,2 4,5* 5,3* 4,4 Skaffa familj och barn 5,6 6,4 5,4* 5,0 4,7 Kommentar: Fet stil = högsta värde inom en dimension, kursiv stil = lägsta värde. *= signifikant korrelation mellan oberoende variabel och dimension på 0.001-nivån. Värderingar och planerad utbildning Vilka dimensioner i ett arbete som man värderar varierar även med vilken utbildning man planerar (se tabell 8). Den grupp som inte planerar att studera vidare består till två tredjedelar av unga med grund- respektive gymnasieutbildning, resten har en högskoleutbildning (se tabell 12 i bilaga). Dessa två tredjedelar har störst betoning på Trygghet och Kamrater av samtliga, och minst på Karriär. Bland dem som planerar en universitetsexamen är Karriär, Organisation och Arbetet viktigast och Kamrater och Trygghet mindre viktigt än för övriga. De som planerar en gymnasieutbildning (vilket endast är en av tjugo i undersökningen) visar mindre intresse för Arbetet än övriga grupper. De som planerar en specialutbildning vilket kan innebära ett arbete inom ett område som särskilt intresserar dem lägger minst vikt vid Organisationen av samtliga grupper. En större andel kvinnor än män planerar längre utbildningar. Tabell 8. Planerad utbildning och medelvärde för värdedimension, 16 29 år, 2002, n=3 610. Värdedimension/ Arbetet Kamrater Trygghet Karriär planerad utbildning Inga vidare studier 5,6 6,3 5,4 4,4 4,1 Organisation Organisation Högskole- /universitetsexamen Eftergymnasial specialutbildning Gymnasieutbildning eller motsvarande 5,8 6,2 4,8 4,9 4,4 5,7 6,2 5,0 4,6 4,0 5,2 6,2 5,2 4,6 4,3 Total 5,7 6,2 5,0 4,7 4,3 Kommentar: Fet stil = högsta värde för dimensionen. Kursiv stil = lägsta värde för dimensionen. 18
Värderingar och arbetsgivare Kvinnor och män väljer olika utbildning och har olika arbetsgivare. En av tolv unga män och var tredje ung kvinna arbetar inom kommunen. Två tredjedelar av männen och varannan ung kvinna arbetar på ett privat företag. I diagram 3 visas de olika dimensionernas betydelse för unga med olika arbetsgivare. Något oväntat är möjligen att Karriärdimensionen är viktigast för dem som arbetar i ett eget företag. Vi får dock inte glömma att könsfördelningen varierar, en större andel män är egna företagare, och de har tidigare visat att för dem är Karriär viktigt, och en betydligt större andel kvinnor arbetar inom kommun och landsting, för dem är Kamrater viktigt, och för dem som arbetar inom landsting är även Arbetet och Organisation viktigt. Vilket är i enlighet med att kvinnor uttalar ett större intresse för samtliga dimensioner förutom Karriär. 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Arbetet Kamrater Trygghet Karriär Organisation 3,5 3,0 Eget företag Privat företag Staten Landstinget Kommunen Förening Diagram 3. Medelvärde för värdedimensioner bland unga med olika arbetsgivare, 16 29 år, 2002, n=3 610. 19
Värderingar och framtida arbetsgivare Även när vi ser på potentiella arbetsgivare finns skillnader mellan kvinnor och män, men de är betydligt mindre. Även här kan det vara könsfördelningen som slår igenom. En större andel kvinnor än män kan tänka sig att arbeta inom kommun och landsting, och en större andel män kan tänka sig arbeta inom privat sektor. Karriär är viktigare bland dem som kan tänka sig att arbeta inom privat sektor medan Arbete, Trygghet och Organisation är viktigare bland dem som kan tänka sig att arbeta för kommunen för dem är också Karriär minst viktig av alla värdedimensionerna. 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Arbetet Kamrater Trygghet Karriär Organisation 3,5 3,0 Privat företag Staten Landstinget Kommunen Förening Diagram 4. Svarande som ja absolut kan tänka sig vissa arbetsgivare och medelvärde för respektive värdedimension, 16 29 år, 2002, n=3 610. I tabell 9 visas differensen mellan de som har någon av nedanstående arbetsgivare respektive de som absolut kan tänka sig att arbeta för desamma. Det är vanligare att de unga som kan tänka sig att arbeta för en viss arbetsgivare tycker att en dimension är mindre viktig hos denne arbetsgivare än vad de som arbetar där tycker. Tittar vi till exempel på dem som absolut kan tänka sig att arbeta inom staten så tycker de att dimensionen Kamrater är viktigare än de som redan har staten som arbetsgivare, samtidigt tycker de att dimensionen Karriär är mindre viktig än de som arbetar där. De som absolut kan tänka sig att arbeta för kommunen verkar däremot mer intresserade av Karriärdimensionen än vad de som arbetar där idag gör. Att arbeta för ett privat företag eller landstinget visar på flest skillnader i uppfattning mellan de som arbetar där och de som absolut kan tänka sig att göra det. 20