1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt

Relevanta dokument
1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt

1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Yttrande över remiss angående kartläggning av strandskyddets inverkan på regional utveckling och tillväxt

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Sjöstaden (del av Lerdal 4:88)

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Vatten i fysisk planering

Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Växjö - Europas grönaste stad!

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Praxis?

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad på arrenderad tomt inom del av fastigheterna Lägde 1:19 och 11:1

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

BEHOVSBEDÖMNING. Förslag till ändring av detaljplan för del av Gårdskär by (Del av Gårdskär 25:1 m.fl.), Gårdskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län.

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Strandskyddet på Gotland

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Behovsbedömning. Ändring av stadsplan för del av Sikagården. (Traversen 4) Falköpings stad. Falköpings tätort

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för Eldaren 1, 6 och del av Kvarnholmen 2:6 m.fl. i Kalmar, Kalmar kommun.

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl.

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun

DOM Stockholm

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

MSB:s arbete med naturolyckor

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Länsstyrelsens behov av klimatdata

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Behovsbedömning. underlag för. detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset, Sotenäs kommun. Nytt dnr:

Klimatförändring och försäkring

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Promemoria

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Fördjupad översiktsplan för Byxelkroksområdet, Borgholms kommun

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

LANDSBYGDSUTVECKLING

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås. Behovsbedömning

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Transkript:

Dokumentation från workshop 1 (9) Grupp 4 Bebyggelse och byggnader 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser +förlängd turistsäsong, tydligare turistväder sommartid. Omflyttning av turism från väst- till östkusten. Ökad potential för turistnäringar (camping, golf, stugbyar, fritidshus, ferieparker, besöksmål mm.) +Ökad turism ger ökade möjligheter att gammal bebyggelse fortsatt nyttjas istället för att förfalla till öde. +Förbättrade möjligheter att driva lantbruk pga vegetationssäsong, värme. Eller svårare pga torka? Ökad eller minskad bebyggelse för lantbruk? + Förbättrade förutsättningar för solenergi Negativa konsekvenser - färre öar i skärgården, fler/andra grund att köra på. Medför behov av nya sjökort och utmärkning till sjöss. - problem med översvämning i ledningsnäten och avloppssystemet. - gamla byggnader utsätts för materialpåfrestningar. Hot mot kulturmiljö. - torka, ökad risk för bränder. - översvämning i befintliga bebyggelsemiljöer Postadress 391 86 Kalmar Telefon 0480-820 00 E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax 0480-822 75 Hemsida www.lansstyrelsen.se/kalmar

Dokumentation workshop 2 (9) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Stor skredrisk i områden som har befintlig (tätorts)bebyggelse. Södra Västervik, Gamleby, Överrum, ådalarna. Bohov av undersökning, ev. markstabilisering. Vem betalar? 2. Signal till Västerviks kommun m.fl. utpekade områden att noga kolla upp geologi inför exploateringar. Bra att kartering nu finns. Västerviks kommun, Lyckebyån, Silverån och Emåns dalgångar. 2,5. Ökad risk för erosion i floder när det blir större skillnad mellan stora och låga flöden. 3. Öland torrare. Behov av färskvattenimport för människors och lantbrukets behov? 4. Översvämningsrisk längs kust och vattendrag. Alla tätorter längs kusten.

Dokumentation workshop 3 (9) 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Hela länet påverkas positivt av ökad turism. 2.Attraktivare bebyggelsemiljöer i hela länet ökar förutsättningarna för landsbygdsutveckling, service. Jämför LIS 3. 4.

Dokumentation workshop 4 (9) 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Sjömärken, sjökort Hur anpassa bef. bebyggelse till ökade vattennivåer. Lämpliga detaljplaneutformningar eller byggnadstekniker vid bygglovsgivning. Vem ska ha ansvaret vid översvämning av bef. och nytillkommen bebyggelse? Skåne/Blekinge gjort en del. Även CV behöver uppmärksamma detta och ge tydliga besked. Ska strandskyddet (100 m från medelvattenståndets strand) följa med upp på landbacken allt eftersom havsstranden kryper upp på land? Hur påverkas byggnadsmaterial? Åtgärder för att förhindra materialförslitning. skredkarteringen, visar den bef. skredrisk eller ökad skredrisk? Lagstiftningen vad göra med områden som har gammal dp med byggrätt? Vilka möjligheter finns att villkora bygglov m.h.t. klimatanpassning/ ställa krav på byggnadsteknik e.dy. (I detaljplan utreds risker, men hur är det i bygglovsskedet?) Färskvattenbrist? I så fall - var? Bebyggda miljöer kräver tillgång till färskvatten lokalt eller via ledning. Ska man införa tvingande bestämmelser att underhålla byggnader? Finns inga lagregler som anger att man inte får bygga lägre än x m.ö.h. Det ska alltid bedömas från fall till fall och så länge den politiska viljan är större att bygga strandnära, så kan ingen överpröva åberopande översvämningsrisk. Förslag till översvämningsskydd av bef. bebyggelse Geologiska undersökningar i bef. områden som pekats ut för skredrisk. Se sidan 2, punkt 1. Utmärkt på karta.

Dokumentation workshop 5 (9) Flygscanningen för höjddata, gjordes scanning i samband med oljeprospektering i Kalmar län? Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 1. se ovan 2. sidan 2, punkt 2 3. 4.

Dokumentation workshop 6 (9) 5. Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Skyddsavstånd mellan skog och tätorter (ökad risk för skogsbränder). Restriktivitet mot utspridd bebyggelse på landet. Ökat behov av skogsbrandsläckningsresurser som inte finns i Sverige. Flytta in staden längre upp på land. Istället för att exploatera längs vattnet, bygga staden inåt land. Utformningen av hus: byggnadsteknik, användning av lågt liggande byggnadsytor. Materialval. Stabiliseringsåtgärder, invallning, uppgradera ledningssystem Osv fyll i själv Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 1. 2. 3. 4. Osv fyll i själv

Dokumentation workshop 7 (9) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Lagkrav anger att vissa ämnen får inte användas i målarfärg och byggnadsmaterial. Istället har färgen och materialen sämre funktionalitet, vilket i sig är ett probelm ökat behov av underhåll. Behov av fysiska skyddsåtgärder: vallar, erosionsskydd, stabilisering, skyddsplantering, renovering av eroderade områden e.dy. kontra naturvård och Miljöbalken. Krockar även med KML. Möjlighet att tvinga fastighetsägare till åtgärder. Kort skadeståndsskyldighet för dåliga detaljplaner. Hur avhjälpa slarv i planering och byggandeprocessen? Faller mellan stolarna för uppsåtligt fel som kan begäras skadestånd för, och för olyckshändelser som försäkringen ersätter. Amerikanska BITS. Möjlighet att majoritetsbeslut ska vara tvingande för alla. PBL ger förslag. MB stoppar. Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden:

Dokumentation workshop 8 (9) 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Statsbidrag för markstabilisering, invallning m.m. Förebyggande åtgärder mot skred, översvämning, naturolyckor. Kulturmiljövårdsbidraget bistår att finansiera anpassningsåtgärder i byggnadsminnen. (Småhusskadenämnden (finns inte längre). Jämför bidrag till radonåtgärder.) Försäkringspremien sänks om man har backventil i källarens golvbrunn. Osv Fyll på själva

Dokumentation workshop 9 (9) Innan ni går till fika och mingel: 1. Skriv av punktlistan från fråga/uppgift nummer 1 på ett blädderblocksblad. 2. Ta med er blädderblocksbladet och kartan tillbaka till Salongen och sätt upp blädderblocksbladet på anvisad plats. Ställ kartan under. Medverkande: Martin Karlsson Stellan Svedberg Gert Friberg Lennart Sellén Katarina Andersson Therese Byheden Per Hansson Marianne Örnblom