1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt

Transkript

1 Dokumentation från workshop 1 (9) Grupp 1. Kommunikationer. (frånvarande Tommy Andersson, Sjöfartsverket Ronny Lindberg, Kalmar flygplats) 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Generellt tidsperspektiv: Kommunikationer planeras utifrån långsiktigt perspektiv (30+), därför måste dessa förändringar tas med i planeringen redan nu. Generellt Kommunikationsbranscher måste ha lång framförhållning. Viktigt att infrastrukturplaneringen fungerar så att systemet är robust, för att behålla näringslivet i länet. Pengar behövs för underhåll! Organisationer måste ha beredskap och krishantering som fungerar viktigt för att hantera extrema händelser. (minska samhällsekonomiska kostnader). Information måste fungera (krav från medborgare). Hela länet/ olika länsdelar? Kommunikationer handlar generellt om att ha robusthet i system dessa områden gäller i stort sett hela länet. Positiva konsekvenser Hamn + Kan bli mindre behov av muddring i hamnar vid höjd havsnivå (stor säkerhetsmarginal krävs för större fartyg) undviker kostnad + Fler isfria dagar minskar driftskostnad i hamnar (kostnad att hålla undan isen). Men beredskap med isbrytare krävs fortfarande! Kommun + mindre snö/ isbildning på vägar (mindre behov av halkbekämpning?) + Mindre behov av specialskolskjuts på vinterhalvåret på lång sikt. (kommunal kostnad) Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

2 Dokumentation workshop 2 (9) Järnväg/ Väg + Minskad kostnad för vinterunderhåll, mindre salt + Om tjälen minskar så är det positivt för vägunderhållet anpassa system för transporter (ex koppling till skogsnäring) Negativa konsekvenser - Sekundäreffekter: mer stormfällning vid otjälad, blöt mark, kostnad - Extremväder påverkar funktion - Beredskapskostnad ökar generellt för att extrema händelser ska kunna hanteras Hamn - Krävs anpassning av kajernas höjd till höjd havsnivå vid nybygge - Befintliga kajer frekvent använda anpassas till nya nivåer (kostnad) Kommun - Problem med vatten vägars bärighet - Eventuellt problem vid broar - Problem med halt väglag om mer slask/ nollgenomgångar? Järnväg/ Väg - problem rälsutvidgning vid värme (ej specifikt för Kalmar) - översvämning kan leda till skada på järnvägsbank (ej specifikt för Kalmar) - Känslig infrastruktur för extremväder (kallt/ varmt/ blåsigt) - Förändrad planering vid nybyggnad av vägar 100års perspektiv, krav på ökad robusthet (inte direkt merkostnad, bra med ökad kunskap) (Nyinvestering)

3 Dokumentation workshop 3 (9) - Öka robusthet i byggen, bygga bort risker i känsliga miljöer (Nyinvestering) - Viss merkostnad för beläggning av vägar (högre krav, avvattning) - Ökat behov av beredskap för att hantera konsekvenser av extremväder (omledningar, undvika kostnad, ex omledning är kostnad). Måste ha framkomlighet! (stopp ger stora konsekvenser för samhället, ex samhällsekonomiskt) - Drift/ diken måste klara ännu mer regn! 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (Rödmarkerade) (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Emmådalen (inklusive biflöden); problemområde för översvämningar (många viktiga kommunikationsstråk finns här) 2. Mölundaslätten (Emån) stångådalsbanan och riksväg 34 i anslutning till Emån (översvämningsrisk) 3. Tätorter problem med dagvattenhantering, vägportar kan bli översvämmade, begränsa framkomlighet, vägtrummor Ökad avrinning från tätorterna ökar krav på omhändertagande (ex rening) av dagvatten. 4. Uknadalen känd översvämningsproblematik, skredrisk Även andra punkter kan finnas specifikt utredning krävs för att ta fram information om väg/ järnväg.

4 Dokumentation workshop 4 (9) 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (Grönmarkerade) (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) Svårt att peka ut geografiska områden, positiva effekter kan ses i systemet (ex driften kan bli billigare, men underhållet kan bli dyrare)

5 Dokumentation workshop 5 (9) 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser En regional gemensam risk- och sårbarhetsanalys för trafikslagen (eventuellt större än länet) Bättre planeringsunderlag är alltid önskvärt ny höjddata Utveckla presentation skulle vara bra att visualisera ex havsnivåhöjning med fotomontage/ animering/ 3D modell för att visa hur en nivåhöjning skulle se ut Osv fyll i själv Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan)

6 Dokumentation workshop 6 (9) 5. Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Samordnad beredskapsplanering och krishantering Öka säkerhetsmarginaler vid underhållsåtgärder ha vision framåt Vid nybygge anpassa till nya nivåer (ex nya kajer) Länsstyrelsen måste ta till sig (den viktiga) rollen som granskare och samordnare mellan kommuner och myndigheter. Förtydliga ex farligt gods-leder, uppställning Underhåll viktigt, ex trädsäkring, dikning, viktigt att ha en systemsyn t.ex. i vattendrag. (ex dammägare, ansvarig för dike, infrastruktur väg/järnväg) Anpassningsåtgärder kopplade till omhändertagande av dagvatten (anpassa dimensionering) även skydd kring vattentäkter. Ha tydligare konsekvensbeskrivningar med kopplingar till klimateffekter Osv fyll i själv Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Dra om väg 34 så att den kommer längre ifrån Emån 3. 4.

7 Dokumentation workshop 7 (9) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Det blir krock med miljöbalken 11kap väg/ järnvägsbygge (markavvattning). Tidig diskussion krävs med ex Lst vid nya projekt. En god dialog mellan olika parter ska främjas. Krav på fler omledningsvägar skapar intressekonflikter (buller, medborgare, vattentäkter) Trädsäkring av infrastruktur kan krocka med miljövårdsintressen (biotopskydd, naturreservat mm) Vattenreglering, vattendomar, vattenvårdsfrågor kan beröras ex når större kapacitet behövs i vägtrummor PBL Hälsa och säkerhetskrav måste användas!? Ansvarsfrågor måste utredas vid åtgärder för att säkra kommunikationer/ transporter (ex trädsäkring, ex akut som övergår till händelse) Osv fyll på själv Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden:

8 Dokumentation workshop 8 (9) 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Vägsidan: Använder ordinarie anslag för drift/ underhåll. Vissa objekt blir dyrare. Samordnad beredskap. Pengar från ex MSB (projekt?) Hur transporter ska säkras vid händelse? Nationell pott för klimatanpassningsåtgärder specificerad i infrastrukturbudget, inte minst på drift- och underhållssidan. Planering sker utifrån givna förutsättningar med nya förutsättningar (klimatförändringar) så måste dessa tas med i planeringen. Alltså blir det ett naturligt krav som ger en viss ökad kostnad. Osv Fyll på själva Innan ni går till fika och mingel: 1. Skriv av punktlistan från fråga/uppgift nummer 1 på ett blädderblocksblad. 2. Ta med er blädderblocksbladet och kartan tillbaka till Salongen och sätt upp blädderblocksbladet på anvisad plats. Ställ kartan under.

9 Dokumentation workshop 9 (9)

10 Dokumentation från workshop 1 (8) Grupp 2 Dammar, kraftpotential, kyla och värme 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Positiva konsekvenser + längre växtperiod ger mer biobränsle (hela länet kort och lång sikt) + mer solenergi (hela länet kort och lång sikt) + mer vind bättre effekt på vindkraft (hela länet särskilt Öland, kort och lång sikt) + mindre behov av energi för uppvärmning (hela länet kort och lång sikt) + minskade extremflöden man behöver inte släppa förbi lika mycket vatten (hela länet kort och lång sikt) Negativa konsekvenser - Varmare kylvatten ger sämre effekt på kärnkraftverk (Oskarshamn kort och lång sikt) - ändrade nedisningsmönster Särskilt kust och Öland - skogsbränder kan störa bl.a. eldistribution (hela länet kort och lång sikt) -vind och blötare mark ger ökad risk för skog blåser ner på bl.a. elledningar (Barrskog på moränmark kort och lång sikt) - höjd vattennivåer kan påverka transformatorstationer (hela länet kort och lång sikt) - torka gör att vattenkraftsproduktionen minskar (fastlandet, kort och lång sikt) -högre temp ger lägre effektivitet på solceller (hela länet kort och lång sikt) -ändrade flöden kräver anpassning av regleringen (fastlandet, lång sikt) -ökat behov av kylning. (hela länet kort och lång sikt) -risk för skred påverkar biogaslednigar Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

11 Dokumentation workshop 2 (8) Osv fyll i själv 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. OKG Varmare kylvatten 2. Kust och öland Nedisning 3. inland risk för stormfällnig i barrskogs områden 4. Skredrisk i norra länet påverkar distruubitionsnät 5. Osv fyll i själv 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Öland, ökad vindkraft 2.

12 Dokumentation workshop 3 (8) Osv fyll i själv 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Ändrat befolkningstal, energi konsumtionsbehov Ökat behov av förnybar energi i europa

13 Dokumentation workshop 4 (8) Nedisning Livsmedel/biobränsle Osv fyll i själv Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Utveckla biobränslenyttjandet i länet (1) Satsning på solenergianläggningar, nyttja befintliga bidrag (2)

14 Dokumentation workshop 5 (8) Demonstrationsanläggningar för solenergi (3) Byggande av hållbara stadsdelar (4) Kommunalt engagemang i vindkraft (5) Djupare vattenintag för kärnkraftverk (6) Fortsatt nedgrävning av elledningar (7) Planering av byggnation av anläggningar för eldistribution (8) Förbättrad reglering av vattenkraftsdammar och ökad magasineringskapacitet (9) Byggnader som minskar behovet av kylning (10) Osv fyll i själv Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 1. Ta hänsyn till skredrisk vid planläggning i norra länet Osv fyll i själv

15 Dokumentation workshop 6 (8) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Siffrorna beskriver vilka åtgärder som berörs av de olika prövningarna se nummer i förra uppgiften. Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Nya vattendomar för reglering av vattendrag (9) Vattendom för kylvattenintag (6) Prövning av Miljöfarlig verksamhet (1) Natura 2000 prövning (1, 5, 7) Riksintressen (5, 7) PBL (2, 3) Osv fyll på själv Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden:

16 Dokumentation workshop 7 (8) 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Bidrag till solenergi anläggningar Eu-bidrag för biobränslenyttjandet Svenskt vatten och utveckling har bidrag för vattenreglering och magasinering Osv Fyll på själva

17 Dokumentation från workshop 1 (8) Grupp 3 Dricksvatten, dagvatten, avlopp samt Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred. 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt DRICKSVATTEN Positiva konsekvenser + mindre energi att värma vatten + jämnare flöden ger minskad mängd snösmältningsincidenter? + grävtekninskt underlättar det Negativa konsekvenser - ökad temperatur ökad bakterietillväxt, ökad algblomning (ffa ytvatten) - varmare vatten till konsument -varmare vatten ledningsnät orsakar (bakterietillväxt) - parasit och virusökning (ffa ytvatten) - ökad brunifiering p g a kortare period av tjäle, bar mark, avverkad mark - sämre råvatten - mindre yt- och grundvattenbildning vattenbrist - samällen beroende av dricksvatten från ytvatten som samtidigt är avloppsvattenrecipienter - intensiva regn ger parasiter, - ökat behov av rening (klor, UV-ljus, omättad zon etc) - ökade kostnader alternativa Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

18 Dokumentation workshop 2 (8) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Öland ont om vatten redan idag, få/inga magasin, konkurrens om vatten (jordbruk, turism) Länge vegetationsperidod av bevattningsvatten, dricksvatten till turister, 2. Norra länets kustområde (Mönsterås kommun, Oskarshamn, Västervik) få grundvattentäkter, Emå-vatten sårbart (humus, parasiter, bakterier) 3. Enskilda vattentäkter längs hela länets kust (saltvatteninträngning, ytvattenpåverkan på grunda brunnar, brist på vatten, kvalitet) 4. Emån, Lyckebyån 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Regional vattenförsörjningsplan (var finns grundvatten, var finns ytvatten, kvalitet, intressenkonflikter jordbruk-industri-hushåll-turism, begränsade resurser i kommuner, ge förutsättningar för gemensamma täkter och gemensamma investeringar i reningsanläggningar). Särskilt för kommuner som helt o hållet är ytvattenberoende behöver få mindre sårbar vattenförsörjning Kommunala vattenförsörjningsplaner; bryta ner den regionala vattenförsörjningsplanen (se SGU rapport) Öland har en sedan tidigare

19 Dokumentation workshop 3 (8) Övervakning av bakterier, parasiter, virus, nya parametrar; nya indikatorer Översyn av skyddsområde med aspekten virus o parasitspridning VA-planer (ledningar, infrastruktur) Enskilda vattentäkter Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Nya ledningssystem för att nå alternativa vattentäkter Ökad magasineringskapacitet (dammar, våtmarker) vinterflöden behöver fördröjas för att klara vattenuttag Skydda vattentäkter för översvämningar Kylning av vattentäkter Revidering av skyddsområden behövs än mer nu pga vattenbrist, mer bakterier, parasiter o översvämningsrisker Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan)

20 Dokumentation workshop 4 (8) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Naturvärden N2000, MB dricksvattenförsörjning VA-lagen Översiktsplaner Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden: 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Länsstyrelsernas klimatanpassningsmedel Beredskapsområdet, översvämningsdirektivsmedel? Höjning av VA-taxor AVLOPP OCH DAGVATTEN Positiva konsekvenser + ökad temperatur ger ökad biologisk aktivitet, ökad nedbrytning, ökad denitrifikation + minskade behov av bortledning av vatten, minskat inläckage generellt + Negativa konsekvenser - mer frekventa extremsituationer intensiva regn

21 Dokumentation workshop 5 (8) - höjda havsvattennivåer ger dämningar - saltvatteninträngning - havsvattennivåer ger höga grundvattennivåer - långsiktiga konsekvenser - ledningar o pumpstationer på låg nivå dämningar - tätorter tar stryk dagvatten, avloppsavledning försvåras - kostnader för avloppsvattenledningar som ej påverkar dricksvatten 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Öland; låglänt och mycket tätorter 2. Emån, Lyckebyån kombination avloppsvattenrecipient och dricksvatten 3. Tätorter längs hela länets kustzon 4. Tätorter generellt i länet 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser VA-planer Flödesstatistik, nederbördsstatistik VASS-statistik, bräddningar etc Långsiktig plan över ledningsnät, pumpstationer etc behovet ökar alltmer p g a klimatförändringar Dagvattenpolicy

22 Dokumentation workshop 6 (8) VA huvudman sköter investeringsbidrag själva Myndighetskrav blir viktiga i kommuner där investeringar prioriteras gentemot skolor, omsorg etc 5. Förslag på anpassningsåtgärder - begränsningar i bebyggelse (högre nivåer) - förändrade dimensioneringsgrunder - tätare ledningar - ombyggnader av ledningar - bygga bort dagvattendränering på avloppsvattennätet (nya områden och gamla områden) - Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) - backventiler - pumpning vid högvatten - dagvattenutjämningsmagasin - magasinering i uppströmsområden - våtmarker/dammar/magasin på rätt ställe för olika syften i ett avrinningsområdesperspektiv 7. Bidrag och finansiering av åtgärder LOVA-bidrag till LOD FÖRORENINGSSPRIDNING MED RAS OCH SKRED

23 Dokumentation workshop 7 (8) Positiva konsekvenser + inga större ökade risker p g a översvämningar (mindre flöden, färre max.flöden) i vårt län Negativa konsekvenser - lokala problem av extremsituationer kan ändå ske 2. Särskilt sårbara områden 1. förorenade områden i översvämningsområden och skredrisk Emån och Silverån behöver utredas? Mer detaljerat underlag laserscanning, mer detaljerat underlag jordartskarta (som bäst i skala 1:50 000) samt bedömning av förorenat område 2. Norra länet (Överum, Gamleby) behöver utredas? 3. Nybro glasbruksområde 3. Områden som förväntas påverkas positivt 4. Utredningar och djupare analyser - Mer detaljerat underlag laserscanning (höjddatabas), mer detaljerat underlag jordartskarta (som bäst i skala 1:50 000) samt bedömning av förorenat område - knyt info EBH-folk 5. Förslag på anpassningsåtgärder 7. Bidrag och finansiering av åtgärder

24 Dokumentation från workshop 1 (9) Grupp 4 Bebyggelse och byggnader 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser +förlängd turistsäsong, tydligare turistväder sommartid. Omflyttning av turism från väst- till östkusten. Ökad potential för turistnäringar (camping, golf, stugbyar, fritidshus, ferieparker, besöksmål mm.) +Ökad turism ger ökade möjligheter att gammal bebyggelse fortsatt nyttjas istället för att förfalla till öde. +Förbättrade möjligheter att driva lantbruk pga vegetationssäsong, värme. Eller svårare pga torka? Ökad eller minskad bebyggelse för lantbruk? + Förbättrade förutsättningar för solenergi Negativa konsekvenser - färre öar i skärgården, fler/andra grund att köra på. Medför behov av nya sjökort och utmärkning till sjöss. - problem med översvämning i ledningsnäten och avloppssystemet. - gamla byggnader utsätts för materialpåfrestningar. Hot mot kulturmiljö. - torka, ökad risk för bränder. - översvämning i befintliga bebyggelsemiljöer Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

25 Dokumentation workshop 2 (9) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Stor skredrisk i områden som har befintlig (tätorts)bebyggelse. Södra Västervik, Gamleby, Överrum, ådalarna. Bohov av undersökning, ev. markstabilisering. Vem betalar? 2. Signal till Västerviks kommun m.fl. utpekade områden att noga kolla upp geologi inför exploateringar. Bra att kartering nu finns. Västerviks kommun, Lyckebyån, Silverån och Emåns dalgångar. 2,5. Ökad risk för erosion i floder när det blir större skillnad mellan stora och låga flöden. 3. Öland torrare. Behov av färskvattenimport för människors och lantbrukets behov? 4. Översvämningsrisk längs kust och vattendrag. Alla tätorter längs kusten.

26 Dokumentation workshop 3 (9) 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Hela länet påverkas positivt av ökad turism. 2.Attraktivare bebyggelsemiljöer i hela länet ökar förutsättningarna för landsbygdsutveckling, service. Jämför LIS 3. 4.

27 Dokumentation workshop 4 (9) 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Sjömärken, sjökort Hur anpassa bef. bebyggelse till ökade vattennivåer. Lämpliga detaljplaneutformningar eller byggnadstekniker vid bygglovsgivning. Vem ska ha ansvaret vid översvämning av bef. och nytillkommen bebyggelse? Skåne/Blekinge gjort en del. Även CV behöver uppmärksamma detta och ge tydliga besked. Ska strandskyddet (100 m från medelvattenståndets strand) följa med upp på landbacken allt eftersom havsstranden kryper upp på land? Hur påverkas byggnadsmaterial? Åtgärder för att förhindra materialförslitning. skredkarteringen, visar den bef. skredrisk eller ökad skredrisk? Lagstiftningen vad göra med områden som har gammal dp med byggrätt? Vilka möjligheter finns att villkora bygglov m.h.t. klimatanpassning/ ställa krav på byggnadsteknik e.dy. (I detaljplan utreds risker, men hur är det i bygglovsskedet?) Färskvattenbrist? I så fall - var? Bebyggda miljöer kräver tillgång till färskvatten lokalt eller via ledning. Ska man införa tvingande bestämmelser att underhålla byggnader? Finns inga lagregler som anger att man inte får bygga lägre än x m.ö.h. Det ska alltid bedömas från fall till fall och så länge den politiska viljan är större att bygga strandnära, så kan ingen överpröva åberopande översvämningsrisk. Förslag till översvämningsskydd av bef. bebyggelse Geologiska undersökningar i bef. områden som pekats ut för skredrisk. Se sidan 2, punkt 1. Utmärkt på karta.

28 Dokumentation workshop 5 (9) Flygscanningen för höjddata, gjordes scanning i samband med oljeprospektering i Kalmar län? Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 1. se ovan 2. sidan 2, punkt

29 Dokumentation workshop 6 (9) 5. Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Skyddsavstånd mellan skog och tätorter (ökad risk för skogsbränder). Restriktivitet mot utspridd bebyggelse på landet. Ökat behov av skogsbrandsläckningsresurser som inte finns i Sverige. Flytta in staden längre upp på land. Istället för att exploatera längs vattnet, bygga staden inåt land. Utformningen av hus: byggnadsteknik, användning av lågt liggande byggnadsytor. Materialval. Stabiliseringsåtgärder, invallning, uppgradera ledningssystem Osv fyll i själv Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Osv fyll i själv

30 Dokumentation workshop 7 (9) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Lagkrav anger att vissa ämnen får inte användas i målarfärg och byggnadsmaterial. Istället har färgen och materialen sämre funktionalitet, vilket i sig är ett probelm ökat behov av underhåll. Behov av fysiska skyddsåtgärder: vallar, erosionsskydd, stabilisering, skyddsplantering, renovering av eroderade områden e.dy. kontra naturvård och Miljöbalken. Krockar även med KML. Möjlighet att tvinga fastighetsägare till åtgärder. Kort skadeståndsskyldighet för dåliga detaljplaner. Hur avhjälpa slarv i planering och byggandeprocessen? Faller mellan stolarna för uppsåtligt fel som kan begäras skadestånd för, och för olyckshändelser som försäkringen ersätter. Amerikanska BITS. Möjlighet att majoritetsbeslut ska vara tvingande för alla. PBL ger förslag. MB stoppar. Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden:

31 Dokumentation workshop 8 (9) 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Statsbidrag för markstabilisering, invallning m.m. Förebyggande åtgärder mot skred, översvämning, naturolyckor. Kulturmiljövårdsbidraget bistår att finansiera anpassningsåtgärder i byggnadsminnen. (Småhusskadenämnden (finns inte längre). Jämför bidrag till radonåtgärder.) Försäkringspremien sänks om man har backventil i källarens golvbrunn. Osv Fyll på själva

32 Dokumentation workshop 9 (9) Innan ni går till fika och mingel: 1. Skriv av punktlistan från fråga/uppgift nummer 1 på ett blädderblocksblad. 2. Ta med er blädderblocksbladet och kartan tillbaka till Salongen och sätt upp blädderblocksbladet på anvisad plats. Ställ kartan under. Medverkande: Martin Karlsson Stellan Svedberg Gert Friberg Lennart Sellén Katarina Andersson Therese Byheden Per Hansson Marianne Örnblom

33 Dokumentation från workshop 1 (6) Grupp 5 Skogsbruk och andra värden i skogen 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser + Ökad tillväxt (maximalt om mer tall) + Kortare omloppstider + Bättre kvalitet för vissa trädslag (asp och ek) + Plantering på nya marker + Ändrad markanvändning + Förändrad biologisk mångfald + Möjlighet till bättre balans mellan vilt- och skogsproduktion Negativa konsekvenser - Sämre kvalitet på barrvirke - Ökade körskador - Ökade närsaltsläckage - Ökade krav på kantzoner (motverka temphöjning i vatten) - Ökade torkskador på skogen - Förändrad biologisk mångfald - Ändrad markanvändning Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

34 Dokumentation workshop 2 (6) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan)

35 Dokumentation workshop 3 (6) 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Utveckla organisation för extrema väderhändelser Utveckla ny dikespolicy utifrån nya hydrologiska förhållanden Utreda och analysera informations och rådgivningsmetoder till markägare, entreprenörer, etc Utreda och analysera sortval och alternativa trädslag, skötselmetoder till regionen och delar av regionen Inventera hur förändrade krav har hanterats tidigare. Vad gick fel? Vad lyckades? Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan)

36 Dokumentation workshop 4 (6) 5. Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Noggrannare ståndortsanpassning Ökad skötselkrav Intensivare rådgivning Ökade krav på funktionella kantzoner Risk på körskader ställer högre krav på skogsbilvägar Utveckla maskiner för minskade körskador Vidta åtgärder för att minska närsaltsläckage Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan)

37 Dokumentation workshop 5 (6) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Kultulandskap skogslandskap, bl a energiskogsodling. Ökad skogproduktion god ekologisk status enligt vattenförvaltningen Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden: 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Enskilda markägares ekonomiska ansvar Ökade anslag till sektorsmyndighet med flera Ökade forskningsanslag till området Generell anpassning av nuvarande stödformer

38 Dokumentation från workshop 1 (7) (Dnr) Grupp 6 Jordbruk Skrivet av Eva T Hammarström 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser + Längre vegetationsperiod + Möjlighet för nya grödor + Bättre konkurrensförhållanden för länets grödor + Nya företagsmöjligheter (ex. vinodling o turism) Negativa konsekvenser - Torrperioder ger sämre bete och därmed mer stödutfodring - Större behov av bevattning, därmed fler dammar - Skadeinsekter och andra sjukdomar ökar. - Djur och grödor stressas av torka - Ventilationsproblem pga fukt o temp ställer krav på anpassade djurstallar Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

39 Dokumentation workshop 2 (7) (Dnr) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Tempökn/torka störst på Öland. Alvar torrare o minskar i värde. Ev betesbrist, om betesareal minskar. Då kan det bli nödvändigt med stödutfodring. (Kommentar: På fastlandet kanske betesarealen ökar pga av att markanvändningen förändras?) 2. Erosionsrisk i norra delen av länet, lantbrukets bebyggelse kan drabbas. 3. Extremflöde Stångån, översvämningsrisk Emån, Invallningsområden sårbara

40 Dokumentation workshop 3 (7) (Dnr) 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Inlandet kan få säkrare höstsådd 2. Öland kan odla nya specialgrödor i större omfattning som ex vin, proteingrödor

41 Dokumentation workshop 4 (7) (Dnr) 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Hur påverkas de invallade områdena? Dräneringsförhållanden i marken, grundvattennivåhöjningar Hur påverkas konventionell och ekologisk produktion? Utveckla extremväder, fördjupa begrepp som värmebölja, när under året infaller torrperioderna Hur påverkas de olika grödorna med förändrat klimat? Samanalys med grannlänen kring HARO (huvudavrinningsområden) Plocka fram jordanalyser och rapporter om olika skadesjukdomar ex knott, blåtunga Fortsätta analysarbetet kring bevattningsdammar tillsammans med våtmarksanläggande kopplat till 30årsperspektiv+avrinningsområden Flöde, översvämning, torka o temp, luftfuktighet- lokala analyser Kommer det att bli hög luftfuktighet- analys både för sommartid och vintertid. Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 1. Öland,-Bevattningsdammar + våtmarksanl (södra A och E) Analys per avrinningsområde

42 Dokumentation workshop 5 (7) (Dnr) 5. Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Gör fler bevattningsdammar tillsammans med våtmarksanläggningar, även för att bromsa flöde och lagra vatten Växtförädling Utveckla ny teknik exempelvis djurstallar, maskiner Öka markägares delaktighet och samverkan Bra planering bl a för lantbrukets bebyggelse (ex. erosionsrisk i norra länsdelen) Utöka nattbete

43 Dokumentation workshop 6 (7) (Dnr) 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Kan konflikt mellan beteskrav och betesperioden KML kap 2, MB kap 7 o 11 ex bevattningsdammar

44 Dokumentation workshop 7 (7) (Dnr) 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Det hänger på EU-politiken och den nationella politiken.

45 Dokumentation från workshop 1 (4) Grupp 7 Turism 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser + förlängd sommarsäsong + större inflöde av turister under en längre period + fler närboende stannar och turistar hem + förlängda vår och höstsäsonger ger mer utrymme för friluftsturister + fisketurismen förändras? Negativa konsekvenser - vinteraktiviteter försvinner mer och mer (svårast för kustområdena) - fisketurismen förändras? - alltför många turister för vår infrastruktur? (kortsiktigt) - ökad algblomning - igenväxande badvikar pga ökad växtperiod (fler skördar och större näringsläckage) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan RÖD penna) Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

46 Dokumentation workshop 2 (4) 1. St Alvaret kan bli starkt uttorkat under sommarperioden och därför känsligt för friluftsliv och turism samt östra kusten på Öland pga algblomning (lång sikt) 2. Misterhult och Tjust skärgård pga algblomning 3. Igenväxande insjöar som hindrar fisketurism 4. Befintliga vintersportanläggningar; Virserum, Aboda Klint,, Svartbäcksmåla mfl. och pimpelfiskesjöar som Allgunnen, Juttern. (kort & lång sikt) 3. Områden som förväntas påverkas positivt Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan GRÖN penna) 1. alla badområden i länet, såväl havs- som insjöar (kort sikt) 2. Gästhamnar (kort sikt) 3. Förändrade säsonger för natur- och kulturturism (kort sikt) 4. fd skidanläggningar ombyggda till mountain bike-turism 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Resmönster och beteendeförändringar hos tidigare medelhavsturister Restrender hos framtida turister (30 år) Vindanalyser bla för seglarturismen och badturister och för gästhamnarna Hur förändras fisketurismen med ändrad fiskfauna i vattnen? Kartlägga hur infrastrukturen måste utvecklas för att möta ökad turism Algblomningsanalyser

47 Dokumentation workshop 3 (4) Analys av förändringar i flora och fauna (i havet och på land) ur ett besöksperspektiv; vad finns att se och uppleva? Vad bör man undvika (myggor, fästingar)? Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Kommuners serviceberedskap och kommunikationsapparat Affärsutveckling för småföretagare Kompetensutveckling inom näringen och det offentliga (mottagningsapparat för andra språk, handikapp osv) Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 1. Utveckling av gästhamnarna (både som nödhamnar och för att få turister att stanna flera nätter) 2. Omställning av bef. vinteranläggningar 3. Länets infrastruktur måste anpassas till större mängd besökare (både mobiltelefoni och vägstruktur) 4. Utveckla färjetrafiken till Öland med icke-fossila bränslen t ex. 6. Tillstånd och lagrumskrockar

48 Dokumentation workshop 4 (4) Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Kommunal- och regional översiktsplanering Bygglov och strandskydd Intressekonflikter vid infrastrukturförändringar Nya rön inom klimatforskningen kan ge intressekonflikter Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden: 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Strukturfonder (vilken form vet vi inte idag) Klimatfond (framtida?) Innan ni går till fika och mingel: 1. Skriv av punktlistan från fråga/uppgift nummer 1 på ett blädderblocksblad. 2. Ta med er blädderblocksbladet och kartan tillbaka till Salongen och sätt upp blädderblocksbladet på anvisad plats. Ställ kartan under.

49 Dokumentation från workshop 1 (6) Grupp 8 Landekosystem och biologisk mångfald 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser + Artstocken minskar inte + Mer vatten i landskapet (100 år) + Flera arter värmekrävande (30 år) + Rätt planering av jordbruket kan öppna upp landskapet igen + Fler skogsbränder (30 år) + fler stormar påverkar skogens sammansättning Svårt att sammanväga alla konsekvenser Markanvändning påverkar resultat för området, och att snabbare omsättning i landskapet påverkar ekosystem och landskap. Negativa konsekvenser - Små vattendrag torkas ut under sommaren - Sjömarkerna försvinner (100 år) - Intensifierad markanvändning med ökat antal skadedjur och bekämpningsmedel (30 år) - Fler stormar påverkar skogens sammansättning - Sjukdomar och skadedjur ökar (30 år) - Ytterligare specialisering av landskapet Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

50 Dokumentation workshop 2 (6) - Nya/fler skadedjur pga stress - Mikromiljöer kan komma att påverkas vid möjligheten att få fler och större sjöar - Flera arter S-från, främmande arter (30 år) - Mer utjämning av vattenflöden i stora vattendrag, vilket minskar tillförsel till nära våtmarker - Försämrad vattenkvalitet och läckage - Förlängd växtsäsong ökar igenväxning - Småbiotoper hotar försvinna vid förändring av landskapet och anpassning till klimatförändring - Högre bebyggelsetryck i naturområden i samband med klimatflyktingar - kortare omloppstid i jord- och skogsbruk ger mindre biologisk mångfald (30 år) 2. Särskilt sårbara områden Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Kust generellt (med skärgård) och Östersjön ökad övergödning, ökad havsnivå, strandängar försvinner 2. Östra Öland havsnivån med strandängar som försvinner 3. Stora vattendrag med mer utjämnade vattenflöden (mindre tillförsel till nära våtmarker) mindre amplitud mellan högsta och lägsta vattenstånd och minskad vattenkvalitet 4. Östersjön ökad övergödning, ökad havsnivå, ökad salthalt 5. Mittlandskogen förhållandevis ungt naturområde som vi inte vet hur det påverkas 3. Områden som förväntas påverkas positivt

51 Dokumentation workshop 3 (6) Punktlista (områdets nummer ska överensstämma med områdets nummer på kartan) 1. Allgunnen ökade antal bränder påverkar positivt 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Östersjön salthalt, m.m. Miljöövervakning Lyfta blicken och greppa ekologiskt funktionella ekosystem Förändrad markanvändning jord och skogsbruk, titta bakåt för att kunna titta framåt (förstå hur vi kan förutse landskapets förändring) Bristande generella underlag Noggrannare klimatstudier Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) 3. Vattendragens påverkan av klimatpåverkan 5. Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Landskapsekologisk analys generella tankar om skyddsåtgärder Fokusera på frimärkssamlande till att välja ut områden att fokusera på, göra större sammanhängande områden för åtgärder Varierar förvaltning av skyddade områden

52 Dokumentation workshop 4 (6) Varierar/diversifierar odling inom jord- och skogsbruk för att skapa uthärdigare områden som klarar klimatförändring Miljöersättningar flexibla för åtgärder i landskapet för att möta förändringar Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Varierad förvaltning av skyddade områden, upprättande av korridorer. 6. Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Vattendomar för vissa vattendrag, nya regleringar kontra nya behov av åtgärder; även KML påverkas. KML MB förändringar i landskapet för anpassning Miljöersättningar, rådgivning

53 Dokumentation workshop 5 (6) Bildning/utvidgning av naturreservat inom områden med höga värden som är av annat värde för t.ex markägare Utvidning/förändring av odlingslandskapet kontra MB, KML Fysisk planering ligger hos kommunerna och samtidigt skall staten planera för naturskyddsåtgärder Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden: 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Miljöersättningar Planeringsverktygen hos kommuner, gäller främst tätort Reservatsarbetet EU medel, åtgärdsinriktade (LIFE, m.m.) Osv Fyll på själva

54 Anteckningar från Grupp nr 9, Sötvattenmiljön, Östersjön, fiskerinäringen Coco Dedering Anders Kjellberg Mats Lindahl Gun Lindberg Jan Andersson Robert Dobak Carina Pålsson Rita B Jönsson Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Allmän diskussion: Humus i sjöar, hur kommer det att påverka biologin, finns det något att göra. Plankton, hur och när kommer produktion att ske, gynnar det fisk? Osäkert, kanske är arter som inte är omtyckta av övriga näringskedjan. Toppen av växtplankton tidigare än zooplankton. Fisk: Abborre, gädda gös och ål gynnas av varmare temperatur, torsken missgynnas. Om torsken helt försvinner drabbas fiskerinäringen i utsjön. Det kustnära fisket kan gynnas om ål, abborre och gädda ökar. Vi kommer att se förändringar i fisksamhället: Om enbart temperatur förändringar beaktas blir det troligt att abborre, gädda, ål, gös gynnas vilket även kan gynna det kustnära fisket. Torsken missgynnas av högre temperaturer, vilket påverkar utsjöfisket negativt. Blir svårare att avgöra om kustnära habitat påverkas (blåstång, fintrådiga alger, tillgång till djurplankton), koppling till närsalter. 4. Utredning: Hur påverkas ekosystemet om syresättningen ändras. Hur kommer syrebilden i Östersjön att se ut? Hur påverkas sötvattensarter av humusökning mm. Utreda biologiska effekterna i insjöar, hur påverkas artsammansättning. Hur påverkas fosforbindning/frisättning i bottenvatten av sänkt och stabilare haloklin. Går det att kombinera scenario för näringsämnena (BSAP) och klimatscenario många frågetecken kring närsaltsbalansen? Frågan om Marina kulturvärden och marinarkeologin lämnas till vidare till Länsmuséet. Göra flödesmätningar per avrinningsområden. Pelagiska systemet. Utreda hur kulturmiljölämningar påverkas av flödesförändringar och havsnivåförändringar. Presentera kustnära förändringar för sig, och utsjöförändringar för sig. Önskvärt om det gick att ta fram ett par olika scenarion (kombinationer av näringsämnenm temp och salthalt) så att det finns mer konkreta handlingsplaner för olika situationer. Bättre ta tillvara de data som finns idag från miljöövervakning, Östersjön. - Salthalten halveras, då missgynnas viktiga arter (torsk, blåstång, blåmussla). Helt ändrat artsammansättning (t ex växtplankton och djurplankton, pelagiska miljön), ändrat ekosystem + eller -? HELCOM undersökning? - Mer utbredd syrebrist? - Mer algblomning på sommaren (Påverkar fiske, bad, turism) - Ökad produktion av fintrådiga alger (Påverkar fiske, bad, turism) - Ökad utförsel av näringsämenen (troligt om ökade översvämningar mm + ändrat avrinningsmönster), kan innebära utflöde av mer miljögifter - Främmande arter? - Sämre siktdjup - Ökad bakterietillväxt

55 - Minskat istäcke + Ökad kustfiskeproduktion - Marinarkeologin Sötvatten - ökad utförsel av näringsämnen jfr Östersjön. - Försurning ökar +/- Biologiska mångfalden? Artsammansättning? Färre kallvattenarter, makrofyter (sjögull, vattenpest) - Ökad algblomning - Minskat siktdjup - Minskade syrehalter - Troligen ökade humushalterna. - Mer mal, gös (varmvattensarter gynnas) - Ökad utförsel av miljögifter - Ökad bakterietillväxt - Ökad igenväxning? Småvatten Öland, groddjur? På kort sikt troligen inte så stora effekter, däremot på lång sikt! Effekterna generella, svårt att specificera geografiskt, görs nedan 2: Särskilt sårbara områden. I utsjö områdena påverkas fisket negativt (4 nautiska mil). Grunda vattendrag riskerar att torka ut (Öland). Laxfisket i våra laxfiskförande vattendrag påverkas negativt. (Ex Mörrumsån, Emån). Inlandet där försurning just nu är ett problem, kan situationen förvärras. Biologiska förändringar intill kärnkraftverket, till följd av ytterligare temperaturförändringar. Syrgas situationen förvärras i djupa kustnära områden, Tjust, norr om Oskarshamn. Algblomningar påverkar både kust och sjöar, troligen hela länet. Fintrådiga alger ökar och påverkar stränder, kustnära områden, troligen hela länet. Norra Midsjöbanken om blåsmusslor och siktdjup minskar, minskar fågelbestånden och de marina värdena. 3. Positiva effekter: En subjektiv bedömning. Förändringar upplevs olika. Exempel upplevs mer kustfisk av kustnära varmvattensarter positivt av sportfisket. De positiva förändringarna kommer troligen till följd av negativa. Effekterna orsakade av oss dvs borde betraktas som negativa. 5. Anpassningsåtgärder. Naturligtvis är prio 1 att åtgärda källan. Exempel på anpassningsåtgäder: Utjämningsmagasin för dagvatten för att klar extremflöden. Planera för att minimera bräddningar. Dagvatten och avloppsfrågorna måste hanteras. Hushålla mera med vatten anlägga vårmarker, öka magasineringsförmågan, meandring,. Hitta lönsamhet för andra fiskarter för att fiskerinäringen ska kunna fortleva. Hitta lösningar för att rädda badstränder undan algblomningar och fintrådiga alger. (siltgardiner, nät som hindrar algerna att flyta in till land)skörda alger och vass (som troligen ökar till följd av ökad temp). Planera för mera hållbara kustboende (Bygga ekologiska småbåtshamnar, planera byggande så att de klarar höjda havsnivåer)

56 Inventera och dokumentera kustanknutna kulturmiljövärden, ev flytta kulturbyggnader som riskerar att försvinna.

57 Dokumentation från workshop 1 (6) Grupp 10 Människors hälsa 1. Utmaningar och möjligheter för Kalmar län generellt Punktlista: Positiva konsekvenser + nya grödor/födoämnen kan ge ökad livskvalitet + minskad eldning leder till bättre luft att andas + mental o hälsobefrämjande positiv påverkan/effekt av varmare väder (mer utomhus, mindre garderob) + förbättrade försörjningsmöjligheter (=ökat välbefinnande) i avfolkningsbygd och kuster tack vare mer turism +kontinental livsstil (oftast eftersträvandsvärd) blir möjlig med värme +köld-snö-is relaterade sjukdomar/olycksfall minskar + mer sex, ökad nativitet Negativa konsekvenser - sämre dricksvatten (vattensmitta ytvattentäkter) exv Oskarshamn - färskvattenbrist pga saltvatten i brunnen. Öland/kustnära områden - sämre skördar/försvårad förvaring/lagring o besprutning av vissa nuv. grödor matbrist o försämrad matkvalitet på kort sikt - sämre hälsa för vissa redan utsatta individer -mer exponering (pga utomhusvistelse) av solen och därmed relaterade sjukdomar - mögeltillväxt - hälsorisk Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

58 Dokumentation workshop 2 (6) -fler/nya djursjukdomar som kan smitta människor -ökad mygg/fästing/flugor etc frekvens.fästingsmitta Loftahammar -bräckvattenrelaterade sjukdomar ökar N.länet -kontinental livsstil är för oss förknippad med mer alkoholnyttjande -rädsla för vattenrelaterade och eller smittsamma sjukdomar får folk att flytta/inte komma hit -ökad besöksfrekvens/mer folk på ett ställe ökar risken för all slags smitta t.ex. mat o hygien. Öland -ökat tryck sjukvården/servicenäringen/övrig samhällsservice -fler könssjukdomar, fler oönskade graviditeter - 2. Särskilt sårbara områden Se fråga 1 3. Områden som förväntas påverkas positivt Se fråga 1 4. Utredningar och djupare analyser Punktlista Generella utredningar och djupare analyser Förbättrade övervakningssystem, typ early warnings för hälsorisker, Förbättrade informationssystem, målgruppsanpassat, enligt ovan.

59 Dokumentation workshop 3 (6) Samordnade resultatanalyser på regional nivå System som kan kommunicera med varandra, ny databas. Begripliga!!! Epidemiologiska analyser, för att förstå o förebygga hälsoförändringarna Systematisk o geografisk kontinuerlig analys av klimatrelaterade sjukdomsfall Punktlista Utredningar och analyser för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Förslag på anpassningsåtgärder Punktlista Generella anpassningsåtgärder Nya sätt att sammanställa sjukdomsinformation Öka toleransen för att fler vet vem som råkat bli sjuk/smittad Nytt övervakningssystem för nya smittsamma sjukdomar (inte lagligt idag) Öka internationella kontakterna betr. informationsutbyte. Ransonering av färskvatten, ex golfbanor, spola i toan utan dricksvatten Utveckling o anpassning av byggmaterial som tål fukt Översyn vattenreningsverk o dagvattenhantering

60 Dokumentation workshop 4 (6) Punktlista Anpassningsåtgärder för specifika områden i länet (koppla numren till områden markerade med samma nummer på kartan) Tillstånd och lagrumskrockar Punktlista på tillstånd som krävs och lagrum som berörs vid en anpassningsåtgärd Behov av ändring av att fler sjukdomar borde vara anmälningspliktiga Krock med PUL Kommentera vilka intressen lagrum som riskerar att krocka med varandra eller med anpassningsåtgärden:

61 Dokumentation workshop 5 (6) 7. Bidrag och finansiering av åtgärder Punktlista på finansieringsmöjligheter för anpassningsåtgärder Osv Fyll på själva

62 Dokumentation workshop 6 (6) Innan ni går till fika och mingel: 1. Skriv av punktlistan från fråga/uppgift nummer 1 på ett blädderblocksblad. 2. Ta med er blädderblocksbladet och kartan tillbaka till Salongen och sätt upp blädderblocksbladet på anvisad plats. Ställ kartan under.