21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan hösten 212. BUS-överenskommelsen beskriver samverkan utifrån tre nivåer; länsövergripande regional samverkan, lokal chefssamverkan på kommunnivå samt samverkan kring barnet. BUSSAM, är länets regionala forum med chefstjänstemän från kommunerna och landstinget. De har i uppdrag att årligen följa upp länets BUS-överenskommelse och det lokala BUS-arbetet. Enligt BUS överenskommelsen ska det finnas en lokal BUS-grupp i varje kommun och stadsdel med chefer från huvudmännens förvaltningar och verksamheter. Uppföljningen från våren 214 visade att länet då hade 31 lokala BUS-grupper med representanter från kommunens och landstingets verksamheter. Det omfattar länets samtliga kommuner och stadsdelar. Metod En webbenkät har skickats ut till respektive kontaktperson för den lokala BUSgruppen. Enkäten skickades även för kännedom till verksamhetschefer och förvaltningschefer inom kommunerna och landstinget. Sista svarsdag var den 8 maj. Uppmaningen var att varje lokal BUS-grupp skulle svara gemensamt och skicka in ett svar per lokal BUS-grupp. 1 (6)
Resultat Det har inkommit 26 enkätsvar. Det innefattar 21 (av 2) kommuner och 12 (av 14) stadsdelar i Stockholms stad. De kommuner som inte svarat på enkäten är Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Solna och Vaxholm. De stadsdelar från Stockholms stad som inte inkommit med svar är Farsta och Skarpnäck. Några kommuner och stadsdelar har inkommit med gemensamt svar. Dessa är: Upplands-Bro och Järfälla kommuner Bromma och Hässelby/Vällingby stadsdelsförvaltningar Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö samt Skärholmens stadsdelsförvaltningar Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms stadsdelsförvaltningar Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltningar Lokala BUS- arbetet Nedan redovisas resultatet utifrån de 26 inkomna enkätsvaren: Finns det en lokal BUS- grupp med inplanerade möten under 21? I alla 26 enkätsvaren uppger man att det finns en lokal BUS- grupp. Har enkäten besvarats i samråd mellan kommunen och landstinget? I 22 av enkätsvaren har enkäten besvarats i samråd mellan kommunen och landstinget, och i 4 enkätsvar har man uppgett att så inte är fallet. Några kommentarer till att enkäten inte besvarats tillsammans är att man inte har haft något möte under den period som enkäten varit ute, eller att respondenten har fått mandat att svara. Har möten med lokala BUS- gruppen underlättat samverkan mellan huvudmännen? 19 svarade att den lokala BUS- gruppen absolut har underlättat samverkan och 7 svarade att den delvis gjort det. Kommentarer kring det är bland annat att det är viktigt för samverkan att träffas och lära känna varandra, det underlättar om alla representanter deltar, och att det är en viktig plattform för samverkan. 2 (6)
Finns det lokala BUS- överenskommelser? 2 2 1 1 Ja Arbete pågår På frågan om det finns lokala BUS- överenskommelser och riktlinjer svarar 2 att det finns och 6 svarar att arbete pågår, vilket är mycket positivt. Vilka särskilda målgrupper eller områden samverkar er lokala BUSgrupp kring? Denna fråga var fritextsvar och i stort sett alla som svarat på enkäten har lämnat svar på denna fråga, vilket kan tolkas som att det finns ett stort engagemang för frågorna. Nedan har gjorts en kort sammanställning av de vanligaste svaren: Rutiner, gränsdragningsfrågor, informationsöverföring, samordning Barn med särskilda behov Barn som riskerar att falla mellan stolarna SIP (samordnad individuell plan) Samverkan kring neuropsykiatrisk problematik/diagnoser Barn med hög skolfrånvaro/hemmasittare Barn med psykisk ohälsa Nyanlända/ensamkommande barn Beskriv vilken samverkan som är särskilt svår att lösa Även denna fråga var fritextsvar och många har beskrivit utförligt vilka problemen är. Detta sammanfattas i punkterna nedan: Ärenden med komplex problematik Där flera huvudmän är inblandade Barn och ungdomar som har kombinerade svårigheter Ärenden som är förenade med stora kostnader Samverkan kring neuropsykiatrisk problematik/diagnoser Samverkan kring barn med omfattande funktionsnedsättningar Samverkan kring SIP Samverkan kring barn med hög skolfrånvaro/hemmasittare 3 (6)
Diskuteras följande områden i BUS- gruppen? I denna fråga kan man välja mellan olika, i förväg utvalda områden, som man samverkar kring. Nedan anges svaren på den frågan: 3 2 2 1 1 ja nej Svaren visar att det som diskuteras mest i BUS- grupperna av de givna frågorna är barn med långvarig/ogiltig frånvaro, sk hemmasittare. Även frågan om barns och föräldrars delaktighet är i fokus. Avvikelser BUSSAM har beslutat att ha rutiner för avvikelserapportering i länet. Syftet är att få en överblick av både volym och innehåll i de samverkansproblem som finns. BUSSAM kan inte lösa enskilda tvister men avvikelserapporteringen ger viktigt underlag som kan lyftas till en övergripande nivå, chefstjänstemän och politiker. Avvikelserapporterna kan också bli underlag för kommande avtal och riktlinjer. Det skickas få kopior av avvikelserapporter till BUSSAM, vad beror det på? 2 1 1 Löses ändå skrivit rapport men lösts ändå för krångligt skickar till BUSSAM vet ej I enkäten ombeds de svarande att svara på varför det inte inkommer så många avvikelserapporter. 18 svarande anger att anledningen är att avvikelserna löses 4 (6)
utan att man behövt skriva någon avvikelserapport. Detta tyder på att man ofta löser problem och att det därför är en tillräcklig mängd avvikelserapporter som inkommer till BUSSAM. anger dock att det är för krångligt att använda avvikelserapporten och 6 vet inte vad det beror på. Några kommentarer kring detta var också att avvikelserapporteringen kan upplevas som ytterligare en arbetsuppgift som inte leder till förbättringar, att avvikelserapporten inte är tillräckligt känd, eller att det inte finns bra rutiner för hur det ska gå till. SIP samordnad individuell plan BUSSAM har tagit fram en mall för samordnad individuell plan, SIP. Planen ska förbättra samarbetet kring barnet mellan de berörda myndigheterna och underlätta för de familjer som kommer i kontakt med flera myndigheter. Planen ska ge en helhetsbild av situationen för barnet och se till att barnets behov inte hamnar mellan olika ansvarsområden. Hur bra fungerar SIP- mallen? 12 1 8 6 4 2 Mycket bra Bra mindre bra inte bra vet ej 12 har svarat att SIP- mallen fungerar mycket bra eller bra och 11 har svarat att den fungerar mindre bra eller inte bra. Många av kommentarerna kring detta är framförallt att SIP- mallen är för omfattande, för omständlig och svår att fylla i. Några nämner att man är i en uppstarsfas med SIP och att det gjorts för få SIP:ar för att kunna göra en bra utvärdering. Någon nämner också att det är stora nackdelar med att mallen inte finns i det digitala dokumentationssystemet. Utifrån resultatet på denna fråga kan konstateras att en översyn av SIP- mallen skulle behöva göras. (6)
Har ni genomfört någon gemensam SIP- utbildning? 2 1 1 ja nej planering pågår 17 svaranden uppger att man genomfört någon form av SIP- utbildning och svarar att planering för det pågår, vilket är mycket positivt. Nästa uppföljning BUSSAM fortsätter att följa utvecklingen av samverkan kring barn i behov av särskilt stöd och BUS-överenskommelsen följs upp årligen. 6 (6)