Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Relevanta dokument
Palliativ vård i Västra Götaland

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Palliativregistrets värdegrund

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Pallia%vregistrets värdegrund

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Palliativ vård i VGR och Halland

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin

Palliativregistret - värdegrund

Palliativ vård i livets slutskede

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Vård av äldre i livets slut

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Vägledning för en god palliativ vård

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Mediyoga i palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Palliativ vård Regionalt vårdprogram

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Att få leva tills man dör

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Närvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i samverkan

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Skandinavisk lederkonferense oktober 2018, Köpenhamn Johan Sundelöf, läkare och programchef, Betaniastiftelsen

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Programråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede

Palliativa rådet i Dalarna Gunilla Lundquist vårdprogramgrupp palliativ vård

God palliativ vård state of the art

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Transkript:

Palliativ vård i Västra Götaland Processgruppen för palliativvård inom RCC

Pionjär inom palliativ vård You matter because you are you, And you matter to the last moment of life And we will do all we can, Not only to help you die peacefully But to live until you die. Cicely Saunders

Socialstyrelsens definition av palliativ vård Syftet är att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada, som innebär beaktande av: fysiska psykiska sociala existentiella behov samt organiserat stöd till närstående (Definition enligt socialstyrelsens termbank)

Två vårdnivåer inom palliativ vård Allmän palliativ vård Specialiserad palliativ vård

Statistik dödsfall 1% av befolkningen dör varje år 80-85% av samtliga dödsfall är förväntade Drygt 90% av döende patienter vårdas inom den allmänna palliativa vården De flesta förväntade dödsfall sker utanför sjukhusen där primärvård och kommunal vård har ansvaret Dödsfall VGR 2012: 15240 personer Förväntade dödsfall VGR med ett behov av palliativ vård: 12100 personer 12-20% är i behov av specialiserad palliativ vård: 1400-2440 personer VGR

Var avlider befolkningen i VGR?

Vårdkedjan för en patient med palliativa vårdbehov, kan den utvecklas? Pat avlider Vårdens huvudmål är livskvalitet och inte livslängd. Sjukdomen är dödlig och patient och närstående är införstådda med det. Definieras av behandlande läkare. Kommuniceras i brytpunktssamtal där patient och närstående deltar. Dokumenteras i journal. Brytpunkt till palliativ vård. Pat. vistas på kommunal t boende Pat. vistas hemma Prim.vård s- pat. Pat. vårdas på sjukhus ev Pat. vårdas på regionvår d-plats Pat. rem. för pol.klin. uppföljnin g i Prim.vård SVPL Vård i hemmet Pat. vistas hemma och på specialistmott. Primärvård och Kommun samverkar Pat följs upp på specialistmott för uppföljning som påkallar specialistvård. Prim.vården informeras Remiss från primärvårtden Vårdas inom kommunal vård och omsorg v. b Pat återrem. till hemortssjukhus Bedömning av konsultsvar till inremitte -rande Vid behov remis s till spec. pall enhet, ASIH, Resur s- team, Hospice Vårdplats på spec. pall. enh Uppföljning hemma och Öppen retur till spec. pall.enh/ ASIH Palliativregistret Efterlevandestöd från den enhet som vårdade pat. vid dödsfallet. Registreras i Palliativregistret.

Sjukdomsprogress och brytpunkt - en önskvärd process

Brytpunktssamtal Brytpunktssamtal till palliativ vård i livets slutskede: Samtal mellan ansvarig läkare och patient om att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras. (Definition enligt socialstyrelsens termbank)

Brytpunktssamtal - NÄR? Det kan finnas flera brytpunkter under ett sjukdomsförlopp. Det är ett medicinskt beslut att initiera ett brytpunktssamtal. Kan vara en svår bedömning, ett svårt samtal. När döden är sannolik inom en överskådlig framtid. Detta måste man som läkare ta ställning till! Ställ dig frågan: Skulle du bli förvånad om den här patienten var död inom ett år?

Brytpunktssamtal - NÄR? Ofta inte ett enskilt samtal utan upprepade samtal. Förutsätter relation och tid att göra en ordentlig läkarbedömning. Palliativ vårdkvalitet nov -13

Information till patient och närstående Informationen skapar förutsättningar för valfrihet och delaktighet i vården, tex. val av vårdform, behandlingar eller andra val i livet. Informationen är värdefull för vårdteamet runt patienten. Personalen kan fokusera på symtomlindring och livskvalitet.

Brytpunktssamtal - ekonomi Patienter som pratat med sin läkare om vilken behandling som de önskade i slutet av livet hade vårdkostnader som var 36 procent lägre under sin sista levnadsvecka. Därtill hade de en signifikant högre livskvalitet under sin sista levnadsvecka (Zhang et al., 2009). 13

Hjälpmedel för att få till en god palliativ vård i livets slut! Socialstyrelsens Nationella Kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Där bl.a. prioriteringar och kvalitetsindikatorer för en god vård återfinns.

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen 2013 Vägledning värdegrund, lagstöd, organisatoriska faktorer Nationella riktlinjer - tilläggseffekter utöver god palliativ vård Termer och begrepp, verksamhetsanalys Kvalitetsindikatorer och datakällor

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd Tillstånds och åtgärdslista - prioritet 1-2 Samtal med patienten om vårdens inriktning och mål i livets slutskede (brytpunktssamtal) prio1 Regelbunden analys och skattning av smärta - prio2

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd Tillstånds- och åtgärdslista prio3 Fortbildning i palliativ vård av personal som möter patienter i livets slutskede Handledning Samtal om livsfrågor Farmakologisk behandling vid förvirring (haloperidol) Farmakologisk behandling med metylnaltrexon (förstoppning) Behandling vid svampinfektion i munhåla Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Trycksårsprofylax med avlastande madrasser

Uppdrag år 2011 från regionledningen till Regionalt Cancercentrum väst Processgrupp (sjukhus, kommuner, primärvård) Inventering specialiserad palliativ vård Avstämning nationella dokument Kvalitetsdata från Svenska Palliativregistret

Regionala mål med palliativ vård Jämlik och likvärdig vård Palliativ vård ska nå fler patienter inom alla vårdformer och alla diagnoser För att utveckla palliativ vård måste de palliativa enheterna utvecklas och få tydligt uppdrag gällande vård samt handledning/fortbildning inom övrig vård

Palliativ vård- Regionalt vårdprogram Fortbildning Särskild tonvikt vid: brytpunktsbedömningar och samtal Strukturerad symtomskattning Samtal om livsfrågor Handledning/personalstöd (inom förvaltningarna) Samverkan Gränssnitt mot specialiserad palliativ vård http://www.cancercentrum.se/sv/vast/3/palliativ/vardprogram/

Palliativ vård- Regionalt vårdprogram Medel för ordnat införande av: Palliativa slutenvårdsplatser på alla sjukhus Viss förstärkning av sjuksköterskor och kuratorer inom de mobila teamen

Regionalt palliativt vårdprogram specialiserad palliativ vård En enhet vid varje sjukhus - Mobilt öppenvårdsteam + slutenvård Slutenvård 5-8 vårdplatser/100 000 invånare Mål 12% av dödsfall vårdas på specialiserad nivå (6-8% idag) Utveckla arbetssätt- konsultverksamhet för PV, akutsjukvård Formaliserat fortbildningsuppdrag mot andra vårdformer- höja kompetens i allmän palliativ vård Ansvar för att samverka runt patienten:aktiva överlämningar,vårdplaneringar Kommun+primärvård stort ansvar

Utbildning VGR i palliativ vård Webbutbildning palliativ vård. Ska nå alla medarbetare i regionen och kommuner. Kommer ut hösten-15 samtalsutbildning läkare Det nödvändiga samtalet flera kurser varje termin Film brytpunktssamtal

ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

Svenska Palliativregistret Nationellt kvalitetsregister för sista tiden i livet Täckningsgrad 70% Täckningsgrad diagnos cancer 90% Omvårdnadsdata och medicinska data rapporteras Redskap för lokal vårdutveckling Den kommunala vården registrerar- data måste tolkas och användas gemensamt kommun-primärvård

Vårdresultat VGR utan extern hjälp Sista året har 6 583 väntade dödsfall registrerats

Vårdresultat Sista året har 721 väntade dödsfall registrerats från verksamheter med allmän palliativ vård som tagit hjälp från den specialiserade vården

Förbättrad dialog kring den svårt sjuka patienten nödvändigt Samlad bild av patienten krävs för en samlad plan för den fortsatta vården System för direktkontakt läkare-läkare sjukhusprimärvård Informationsutbyte kring gemensamma patienter Kunskap palliativ medicin

Palliativ kokbok Inj.Robinul 0,2mg/ml 1mlx1-2 iv Inj.Primperan 5mg/ml 2mlx3 sc/iv Inj.Furosemid 10mg/ml 4ml iv vb. Inj.Haldol 5mg/ml 0,2mlx1-2 sc Inj.Morfin 10mg/ml 0,5-1ml sc (relatera dos till ev.långverkande preparat) Inj.Midazolam 5mg/ml 0,5-1ml sc (kan upprepas med 15 min intervall till lugn/sömn)

Hur förbättrar vi dialogen kring den svårt sjuka patienten? Dialog läkare till läkare Vilka behov ser primärvården? Hur ökar vi kunskapen i palliativ medicin? Varför faller så många patienter fortfarande mellan stolarna?

Hur ser det ut i Göteborgsområdet? Specialiserad palliativ vård: Sluten vård(604) åtgärder och palliativ mobilisering. Inläggning från SU, ASIH, kranskommuner efter hembesök av primärvård Hospice bistånd behövs ej för göteborgare, behövs i kranskommunerna Öppenvård :Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Göteborgs stad. Specialiserat team, 24 timmar.

Fortsatt arbete inom RCC kring palliativ vård Nå ut med webutbildning till många Palliativregistret Stärka och utveckla allmän palliativ vård

Frågor om regional medicinsk riktlinje palliativ vård elisabet.m.lofdahl@vgregion.se Regional processägare