Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga
PRINCIPER FÖR UTFORMNING Platsens förutsättningar styr Plats för lärande och samling Gårdens olika rum Varierade terrängoch vegetationsförhållanden Hälsoaspekter Tillgänglighet och säkerhet Samverkan 2015-10-15 Sida 27
Skolgårdens pedagogiska förutsättningar (vatten, odling, experimentytor, utomhuslab) Ekosystemtjänster (biologisk mångfald, dagvattenhantering) Olika rum (öppet, slutet, zoner) Reträttplatser, vila Varierad terräng och vegetation som tål slitage (inte bara gummiytor) Tillgänglighet och säkerhet (maximalt lekvärde, tillräcklig säkerhet)
Typisk s.k. utsläppsgård 2015-05-20 Sida 10
Skolan bör ej längre få göra barnen till både fysiska och moraliska krymplingar genom att proppa in dem hundradetals i små osunda kyffen och der göra minnesarbetet till en plåga och ett förderf på alla de andra sinnenas bekostnad
Problemet är tolkningen: tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse (8 KAP 9 11 PBL)
Allmänna råd (BFS 2015:1) för friyta för lek och utevistelse Friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet avses i dessa allmänna råd att friytan kan användas till lek, rekreation, fysisk aktivitet och pedagogisk verksamhet för den skolform som friytan är avsedd för. Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Friytan bör kännetecknas av goda soloch skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Foto: Ulrika Åkerlund 2015-05-20 Sida 21
Allmänna råd Friytans placering i direkt anslutning till förskola, förskoleklass, skolor årskurs ett till sex eller tillhörande fritidshem och barnen och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. i direkt eller i nära anslutning till skola årskurs sju till nio och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. För gymnasieskolor bör friyta placeras och ordnas på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov. 2015-05-20 Sida 22 (BFS 2015:1 FRI1) Foto: Lena Ljungmark
Allmänna råd Säkra friytan långsiktigt Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och utevistelse. (BFS 2015:1 FRI1) Foto: Lena Ljungmark 2015-05-20 Sida 23
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö
Kap 1. Friyta nödvändig för god livsmiljö Kap 2. Regelverk och ansvar Kap 3. Planering och prövning enligt PBL Kap 4. Principer för utformning Kap 5. Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
Basera arbetet på kvalitetskraven i AR Ta vara på befintlig terräng, topografi och vegetation istället för plansprängning. Spara särskilt träd med lågt sittande grenar för klättring
Dimensionering för att rymma kvaliteter och ekosystemtjänster 40 m² friyta per barn i förskolan 30 m² friyta per barn i grundskolan. Totalt helst överstiga 3 000 m². 30 m²/barn motsvarar ca 2,5 parkeringsplatser, 40 m²/barn motsvarar lite mer än 3 parkeringsplatser.
Entusiasmen är den mäktiga kraft som får ungdomen att klättra upp i träden de vet inte varför, de bara gör det. Goethe, Sturm und Drang Periode, 1700 talet
Barns rätt till
The Biggest Risk is KEEPING KIDS INDOORS 2015 The ParticipACTION Report Card on Physical Activity for Children and Youth
Barnperspektiv på skötsel och underhåll: Det behövs ett skifte som innebär att barnets behov är normgivande istället för vuxnas estetiska preferenser.
Beställare Pedagog å
Kompetensutveckla Förskolegårdar och skolgårdar är hårt utsatta för slitage och erfarenhet av material, växtval och om hur barn använder sin miljö behöver säkras.
Utveckla vår professionalism, dvs utmana våra föreställningar och bryta vanans makt Samverka/samarbeta över traditionella gränser (både yrke och ålder)