Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret

Relevanta dokument
Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Arbetsplan. Läsåret 2018/2019. Förskolan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Karlshögs Fritidshem

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

SÄTERS KOMMUN

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan. Killingens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

ARBETSPLAN GRÖNDALSSKOLANS

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Fritidshemmets uppdrag

Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Nybrostrands förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Transkript:

Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Läsåret 2016-2017

Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen från grund- och förskolan att samverka. Tidig morgon (6-7) och sen eftermiddag (17-18) kommer förskolans personal att ansvara både för förskolebarn och fritidsbarn, och övrig tid är det grundskolans personal som har hand om verksamheten. Planeringsansvaret för fritidsverksamheten ligger på grundskolans personal. Större delen av verksamhetstiden som är förlagd under eftermiddagarna, kommer det att finnas två personal i barngruppen. Mellan 7.10 8.20 kommer en personal finnas på fritids. Under lov slår vi stundtals ihop fritids och förskola, vilket gör att personal inom både fritids och förskola har ansvar för barngruppen. Gruppens sammansättning I nuläget är 24 elever inskrivna i fritidsverksamheten, vilket dock kan komma att variera under läsårets gång. Åldrarna på eleverna som är inskrivna på fritidshemmet varierar från 6 till 11 år. Gruppens sammansättning kan komma att variera beroende på tidpunkt på dagen och vilka aktiviteter som planerats. Alla elever på fritids utom ett är kända med personal och lokaler sedan tidigare. Inskolning med den nya eleven är redan färdig. Lokaler Fritidsverksamhetens lokaler består av ett stort rum som har förutsättning för olika aktiviteter av det lugnare slaget, såsom pyssel, läsning, spel, pussel och bygglek med exempelvis Lego och Kapla. Detta rum används även som klassrum för klass F-1 under dagtid. I anslutning till detta rum finns ett mindre lekrum som för tillfället är uppbyggt för rollek, med kök, utklädningskläder m.m. Även användningen av detta rum delas under dagtid med skolverksamheten. Ytterligare ett rum i anslutning till kapprummet utanför fritids/f-1 finns att tillgå för fritidsbarnen. Då detta rum är avsett för skolsköterskan (1 dag/14 dag), är möjligheterna begränsade för vad barnen kan utöva för aktiviteter här. Rummet kan förslagsvis användas till läsning, avkoppling och lugnare aktiviteter som inte kräver så mycket material. Vistelse i detta rum måste dock ske i samråd med personal på fritids. 2-3:ans klassrum kommer under eftermiddagarna stundtals fungera som en extra lokal för de äldsta fritidsbarnen. Vi har även tillgång till gymnastiksal och träslöjdsal. Tanken är också att vi ska kunna samarbeta med förskolan för att använda varandras lokaler samt byta barn mellan verksamheterna. Planen är att göra i ordning ett musikrum i en liten lokal som ligger i anslutning till träslöjdsalen. Utemiljö Vi har en stor skolgård med möjlighet till många olika sorters aktiviteter. Det finns gungor, rutschkanor, sandlåda med sandleksaker, klätterställningar, lekkiosk, hoppehagar m.m. Det finns fotbollsmål på gräsplanen där eleverna kan spela fotboll, och vi har även byggt ett utekök där man kan leka med vatten, slangar, kastruller m.m. Ibland lagar vi mat utomhus, vid grillplatsen eller med Trangiakök. Vi tillhandahåller leksaker (gatkritor, såpbubblor och 1

hopprep m.m.), vilket kan komma att bidra till en för barnen allt mer stimulerande utevistelse. Stora öppna ytor med både gräs, sand och asfalt möjliggör att kunna erbjuda fritidsbarnen olika slags boll- och lagaktiviteter utomhus. I anslutning till skolgården finns också lilla skogen med möjlighet för klättring, kojbygge, olika rollekar m.m. I närområdet kring skolan finns fina skogsområden, badplats, fotbollsplan m.m. Åtgärder enligt föregående utvärdering Det har fungerat bra att två personal till största delen funnits i barngruppen. Stundtals är det högt tryck inom verksamheten, med många elever som vistas långa dagar. Även om man försöker dela upp gruppen kan det vara svårt att på riktigt finnas till för alla elever. Under läsåret 2015/2016 finns det viss möjlighet till gemensam planeringstid för personalen. Detta finns det dock inte möjlighet till under detta läsår. Möjligtvis kan vi lägga in en kortare planering på APT-möten där fritids personal kan prata ihop sig om planering för de kommande veckorna. Detta kan komma att möjliggöra att verksamheten präglas av en mer tydlig struktur, men ger även ett ökat samspel i personalgruppen gällande bl.a. gemensamma förhållningssätt och ställningstaganden. Vidareutveckling av tydliga rutiner kring ex. städning, samling och måltider sker kontinuerligt under läsåret. Vikten av utevistelse kommer fortsätta att vara i fokus då detta har en mycket positiv inverkan på gruppen sociala samspel. Tanken är att mer planerade aktiviteter, såsom gemensamma utflykter, men även högtidsbetonade pyssel skall kunna anordnas under kommande läsår. Ett fortsatt aktivt värdegrundsarbete bidrar till en lugnare och mer harmonisk fritidsvistelse för barnen, och detta bidrar i sin tur till en ökad trygghetskänsla för den enskilda individen. 2

Arbetsplan Beskrivning av arbetet utifrån skolans läroplan Lgr 11 Normer och värden vi ska främja varje elevs utveckling och lärande skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse omsorg om den enskildes välbefinnande och harmoniska utveckling ska främja verksamheten eleven ska mötas med respekt för sin person Mål Målet för vår fritidsverksamhet är att skapa en harmonisk miljö, där barnen känner sig trygga och får en meningsfull fritid. Vi vill att barnen ska få lov att vara de unika individer som var och en är, samtidigt som vi ska fungera tillsammans som grupp. Utifrån Skolverkets allmänna råd för fritidshem (2014) vill vi utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. Insatser Vi arbetar för en att skapa en lugn atmosfär där barnen har möjlighet att varva ner efter skoldagen. Detta uppnås bland annat genom en tydlig struktur inom fritidsverksamheten, både gällande lokalernas fysiska utformning, samt kring våra rutiner och personalens förhållningssätt gentemot eleverna. Inom personalgruppen satsar vi på en tydlig och kontinuerlig kommunikation för att lägga upp arbetet på bästa sätt. Vi kan dela upp barnen i mindre grupper i olika rum, och att de kan välja olika aktiviteter efter eget önskemål. Vi kommer att lägga stor vikt vid samspel både mellan eleverna i gruppen men också mellan elev och personal. Vi vill stötta barnen till att bygga goda relationer med ett lugnt och tillåtande klimat i gruppen där barnen utvecklar förståelse för varandra som individer. I den dagliga verksamheten är vikten av att upprätthålla det aktiva värdegrundsarbetet, mycket stor. Detta värdegrundsarbete är av stor vikt för att både på kort och lång sikt skapa en trygg och socialt väl fungerade barngrupp. Genom att finnas till hands och ge mycket vuxenkontakt kan vi tillgodose barnens behov av att bli sedda och lyssnade till, vilket leder till en tryggare tillvaro. Vi kan på så vis också hjälpa barnen att landa i en meningsfull aktivitet när de kommer från skolan. Vi vill hjälpa barnen att samspela genom lek och gemensamma positiva upplevelser. Utveckling och lärande fritidsverksamheten ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem ge eleverna möjlighet att använda olika uttrycksformer såsom bild och musik ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande 3

Mål Vi vill ge eleverna möjlighet till fortsatt kunskapsinhämtning inom fritidsverksamhetens ramar och därigenom vara sammanlänkad med skolans verksamhet. Vi vill utnyttja det nära samarbetet inom skolans verksamhet till att spinna vidare på det arbete som barnen gör i skolan även på fritids. Vi vill också ge eleverna möjlighet till olika estetiska uttrycksformer, samt främja deras fantasi och kreativitet inom leken. Utifrån Skolverkets allmänna råd för fritidshem (2014) vill vi välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Vi har som mål att strukturera upp aktiviteter på raster, samt bli bättre på att schemalagda rastvärdar faktiskt kommer ut på skolgården direkt när rasten börjar. Insatser lek skapande och pedagogisk verksamhet Vi varierar förutsättningarna för lek genom att tillhandahålla olika typer av leksaker, pyssel och aktiviteter periodvis, exempelvis genom att byta ut material och leksaker i samverkan med förskolan. Vi vill också stundtals arbeta mer med arrangerade lekar i personalens regi, dels för att stärka grupprelationerna, men också som hjälp för de barn som kan ha svårare att komma till ro i lek eller skapande på egen hand. Behovet av att eleverna kan fokusera på en aktivitet under en längre stund är stort, samt att de ska lära sig att slutföra sin aktivitet eller sitt pyssel innan nästa moment. Personalen måste vara tydlig med vilken aktivitet som utförs på vilken specifik plats. Vi fortsätter med högläsning på fritids (oftast som en samling innan mellanmål), för att främja barnens kunskaper och språkutveckling, men också för att skapa ett positivt samspel med vuxenkontakt. Vi satsar på besök på biblioteket tillsammans med eleverna ungefär var fjärde vecka. Vi tillhandahåller alltid enkelt pysselmaterial, såsom återvinningsmaterial, naturmaterial, papper, pärlor, lim, garn m.m. för barnens fria skapande, och sedan erbjuder vi också mer avancerade inköpta pysselmaterial till arrangerade pyssel inför halloween, jul m.m. Då utevistelsen har en stor betydande del i fritidsverksamheten, kan personal erbjuda barnen meningsfulla aktiviteter utomhus (bollspel, rollekar etc.). Att studera både djur och natur har under föregående läsår blivit en mer förekommande aktivitet, vilket personal har uppmärksammat och sett till att barnens behov blivit tillgodosedda. Vi har en tydlig struktur i vardagen kring samlingar, måltider m.m. detta för att eleverna ska känna en tydlig gräns mellan skola och fritids. Den fria leken och det fria skapandet ligger naturligtvis i fokus eftersom det är barnens fritid. Under föregående läsår togs ett gemensamt beslut av personalgruppen, att datorer inte skall användas inom fritidsverksamheten annat än i utbildningssyfte. Detta beslut kvarstår, då vi i första hand vill lägga fokus och tonvikt på det sociala samspelet i barngruppen och barnen sinsemellan. 4

Insatser hälsa och fysisk aktivitet Vi kommer att tillbringa mycket tid utomhus, vilket stimulerar till fysisk aktivitet och främjar en god hälsa. Dels kommer vi att vara ute på skolgården, men vi planerar också att gå på utflykter till skogen, badplats m.m. under veckorna. Vi har även i stort sett obegränsad tillgång till gymnastiksalen under eftermiddagarna. Insatser social miljö Vi kommer att arbeta dagligen med värdegrundsfrågor och det sociala samspelet i vardagen. Vid ev. uppkomna situationer kommer vi att uppmärksamma detta omedelbart, både med elever enskilt och i grupp. Vi vill förmedla förståelse av vikten av att visa respekt och hänsyn för sina medmänniskor och handla utifrån den gyllene regeln (såsom du själv vill bli behandlad, ska du behandla andra). Genom arrangerade lekar och andra aktiviteter kan vi stärka vi-känslan i gruppen och positivt påverka elevernas samspel. Framför allt ska vi personal uppmärksamma och ge positiv respons på det som fungerar bra, samt finnas till hands som goda vuxna förebilder och personer som barnen kan känna både trygghet och tillit till. Vi tror också på att dela upp eleverna i olika gruppkonstellationer för att de ska utveckla sina relationer till varandra och vidga sina vyer kring lek och sociala roller. Insatser - rastaktivitet För att som personal få en bättre överblick över eleverna på raster, ska vi kommunicera med varandra om var vi placerar oss på skolgård, i lilla skogen eller på fotbollsplanen. Vi gör också en bank med olika rastlekar och andra aktiviteter som vi kan styra upp och tillhandahålla för eleverna på rasterna. Detta för att stötta eleverna till att komma igång med lekar på raster, samt för att de ska blanda sig i olika gruppkonstellationer och undvika att elever ofrivilligt går ensamma på raster. Personalen behöver finna tid att prata ihop sig om detta och planera vad som ska ske. Vi vill också ha en tydligare struktur för vistelse utanför skolgården. De pedagoger som är utomhus får vara de som ger tillåtelse till vistelse utanför skolgårdens staket. De kan alltså inte bli lovade vistelse i lilla skogen redan på lektionen, utan detta får avgöras utomhus när rasten har börjat och det är mer än en personal ute. Detta för att kunna garantera elevernas säkerhet och trygghet. Elevernas ansvar och inflytande de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever Mål Framför allt vill vi i samspel med eleverna skapa en meningsfull och harmonisk fritid. Vi vill att deras behov, förutsättningar och önskningar ska styra fritidsverksamheten. Vi vill också stötta eleverna till att inse hur deras handlande påverkar klimatet i gruppen, att man måste få lov att vara sig själv som den unika individ man är, men att man också måste anpassa sig efter gruppens behov. Utifrån Skolverkets allmänna råd för fritidshem kommer vi inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet. 5

Insatser Vi arbetar kontinuerligt med att lyssna till vad eleverna har för förslag och önskningar, och försöker tillgodose dessa i den mån det finns möjlighet. Vi tydliggör också detta för eleverna genom att ha strukturerade samlingar under dagen, där de kan uttrycka sina åsikter och berätta hur de mår och trivs i verksamheten. Med dagliga samlingar kan vi lättare ge plats för och skapa en god grund för dialog och samtal med både barngrupp och den enskilda individen. I och med verksamhetens småskaliga storlek blir avståndet mellan barn och personal mindre, och relationer kan på så sätt bli starkare. Detta medför att barnen känner sig tryggare, och därmed har de lättare att våga framföra sina åsikter och synpunkter. Personalen lägger stor vikt vid att varje individ blir sedd och hörd, och vid behov finns det möjlighet till att prata enskilt med en vuxen. Vi vill också visa eleverna att det är de själva som påverkar klimatet i gruppen, ordningen i lokalerna och på gården, och friheten de har kring vart de får vistas eller vilka saker de får använda. Om eleverna också tar ansvar för sina relationer och visar att de kan vara aktsamma om det material som fritids tillhandahåller och städa efter sig när en aktivitet är avslutad, innebär detta att de också få fler befogenheter att bestämma kring våra aktiviteter och rutiner. Detta blir då en positiv utmaning för eleverna. Samarbete med elevernas vårdnadshavare Mål Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjligheterna för barns och ungdomars utveckling och lärande Vi vill ha en fortsatt god kommunikation mellan hem och skola. Både för att skapa en god verksamhet för barnen under deras vistelse på fritids, samt för att kunna stödja eleverna och finnas till för dem på bästa sätt. Vi vill också att vårdnadshavarna ska känna att vi har ett öppet klimat där det känns bekvämt för dem att ställa frågor och komma med synpunkter. Insatser Vi satsar på en kontinuerlig och öppen kommunikation med barnens vårdnadshavare, exempelvis vid hämtning och lämning. Vi är tydliga inför föräldrarna vilka rutiner och tider vi håller oss efter på fritids, för att de ska kunna lämna och hämta sina barn på ett smidigt sätt, exempelvis inför frukosten. Vi försöker också ha en snabb och rak kommunikation vid eventuella incidenter, så att vårdnadshavarna kan känna sig trygga med att de får viktig information kring sina barn. Vid större/ allvarligare incidenter försöker personal i möjligaste mån att så snart tillfälle ges, kontakta vårdnadshavare (t.ex. via telefon) och informera om den uppkomna situationen. Detta för att inga ev. kommunikationsmissar mellan personal (ex. vid överlämning mellan fritids och förskola) skall uppkomma. Vi informerar på anslagstavla och i utskick vilka aktiviteter vi ägnar oss åt och hur arbetet går till i allmänhet. Information kring vår dagliga verksamhet finns även på skolans hemsida, där skolans blogg uppdateras kontinuerligt med bilder och text från hela verksamheten. För att göra kommunikation via anslagstavla smidigare, har vi 6

upprättat en stor anslagstavla för fritidsverksamheten som finns på väggen bredvid fritids lokal. På så vis behöver vårdnadshavare inte söka information på olika platser på skolan. På föräldramöten, samrådsgruppsmöten och även i den dagliga kontakten finns möjlighet för föräldrarna att ställa frågor och komma med funderingar och synpunkter. Det är fortsatt av betydande vikt att fritidspersonalen får reda på ändringar i barnens vistelsetider, och att vi behöver veta hur barnen ska vara på fritids under lov och andra ledigheter för att kunna planera verksamheten på bästa sätt. Om incidenter inträffat mellan barn på fritiden, är det av stor vikt att vårdnadshavare informerar personalen om det inträffade. Ett förebyggande arbete kan då påbörjas, och på så sätt kan vi förhindra att eventuella konsekvenser eller handlingar (med ursprung i den på fritiden inträffade incidenten) från enskild individ inträffar under fritidsvistelsen. Samverkan mellan fritidsverksamhet, förskola och grundskola Skolan ska sträva efter att få ett förtroendefullt samarbete mellan de olika instanserna som finns inom skolans verksamhet Mål Vi vill ha ett fortsatt förtroendefullt och meningsfullt samarbete mellan förskolan, grundskolan och fritids. Insatser Vi arbetar för en god kommunikation i personalgruppen, både vid formella möten som APT och mer informellt i vardagen. Vi stöttar varandra i arbetsinsatsen och täcker upp för varandra vid behov. Vi kommunicerar också kring möjligheter för gemensamma aktiviteter under eftermiddagar och vid lov. Detta medför en trygghet för barn och föräldrar, dels att all personal är kända med alla barn, dels för att vi skapar en samsyn kring barnen och vår verksamhet. Vi eftersträvar att skapa en så lugn och smidig överlämning som möjligt till förskolans personal på eftermiddagarna där kommunikationen mellan de olika verksamheterna står i fokus (detta gäller även för överlämning under morgonfritids). Vi vill ha en skola med korta beslutsvägar där vi ser oss som en gemensam verksamhet inte tre uppdelade. För elevernas del kommer de även i fortsättningen när möjlighet finns kunna leka och umgås med barnen inne på förskolan, detta för att de leker fint över ålders-gränserna och för att skapa goda relationer mellan barn i olika årskurser. Det blir då också en tryggare övergång när barnen går från förskola upp till grundskolan, och detta bidrar även till att nya relationer och en starkare vi - känsla kan växa fram emellan de enskilda individerna. Grön Flagg Hela skolan arbetar med en gemensam arbetsplan för Grön Flagg. Detta läsår har vi valt temat närmiljö att arbeta utefter. När den arbetsplanen är färdig och godkänd från Grön Flagg kan vi även på fritids få in arbete med detta. 7

Uppföljning och utvärdering av arbetet inom fritidsverksamheten Så här följer vi upp att våra målsättningar följs och att vi får ett resultat av vårt arbete: Observation av barngruppen i det dagliga arbetet Utvärdering av arbetsplanen halvårsvis Enkät till föräldrar som har barn inskrivna i fritidsverksamheten Kontinuerlig dialog med eleverna om upplevelsen av deras fritidsvistelse Möten med personal inom fritidsverksamheten vid APT var sjätte vecka Tillbakablickar i planeringsalmanackan blev det vi planerat att göra gjort? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling innebär att främja allas lika värde och rättigheter, samt förebygga alla form av kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (Skolverkets stödmaterial, Främja förebygga, upptäcka och åtgärda, 2014). Detta gäller kränkningar från barn till barn, från barn till vuxna personer eller från vuxna personer till barn. Ett aktivt värdegrundsarbete där vi kontinuerligt arbetar med etik och moral i vardagen fungerar både förebyggande genom att t.ex. läsa böcker och diskutera kring temat ex. utanförskap, men också genom att direkt uppmärksamma och reda ut konflikter när de uppstår. Arbetet sker både i större grupp, och mellan enskilda individer. Genom en öppen och tydlig dialog med barnen vill personalen visa att vi har nolltolerans kring kränkande beteende. Som vuxna ska vi satsa på att vara goda förebilder och komma med positiva exempel och uppmuntrande respons när eleverna behandlar varandra väl. Vi försöker också påvisa att man får lov att vara som man vill, att vi alla är lika mycket värda. Vikten av att visa hänsyn och respekt mot sina medmänniskor är något vi påvisar i det dagliga arbetet. Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd ska ges den omsorg som de behöver. Detta behöver inte bara gälla fysiska eller intellektuella förutsättningar, utan det kan också handla om elevernas sociala situation som påverkar dem hemma såväl som i skolan. Ett aktivt och kontinuerligt arbete i samråd med elevhälsan bidrar till att underlätta personalgruppens strävan efter gemensamma förhållningssätt för att på så vis kunna skapa en trygg och innehållsrik vistelsemiljö och stöd för de elever som är i behov av skärskilt stöd. Vi strävar efter att uppmärksamma elevernas förutsättningar och behov och därigenom stödja dem på bästa sätt. Det kan betyda att fritidsverksamheten fungerar som en länk från skolan för de elever som behöver stöd för sin inlärning, eller att vi försöker avsätta tid för samtal och samvaro för de elever som är i extra stort behov av vuxentid och social stöttning. För närvarande finns ingen elev med dokumenterat behov av särskilt stöd inskriven i fritidsverksamheten. 8

Övrigt Vi vill inom personalgruppen arbeta för ett öppet klimat med god kommunikation för att främja verksamheten och dess innehåll, ha god kvalitet i verksamheten som mål, samt att elevernas egna önskningar, förutsättningar och behov alltid ligger till grund för det arbete vi utför (utifrån de förutsättningar som finns gällande lokaler och personalantal). Då vår verksamhet på hela skolan ändrar struktur mellan läsåren, beroende på barnantal i de olika åldersgrupperna, är verksamheten på sätt och vis i ständig förändring, varigenom vi kontinuerligt behöver utvärdera och eventuellt ompröva upplägget av verksamheten. Detta kräver ett stort mått av flexibilitet. 9